Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna för arbete och tillväxt, med prioriteringar och insatsområden som ska vara vägledande i arbetet för att nå målen. Innehållet i programmet har tagits fram i nära dialog med näringslivet i olika forum. Företagsorganisationerna har även beretts tillfälle att lämna skriftliga synpunkter. Inriktningsmål: År 2015 ska antalet sysselsatta i privat sektor ha ökat med minst 5 % Motiv: En positiv utveckling inom den privata sektorn behövs för den ekonomiska tillväxten och bidrar till en bredare arbetsmarknad Inriktningsmål: År 2015 ska arbetslösheten i kommunen inte överstiga länssnittet Motiv: Att ha arbete bidrar till människors välbefinnande. En större andel människor i egen försörjning ökar även skatteunderlaget. Allmänt Det totala antalet arbetstillfällen i kommunen har minskat under en följd av år. Det ska bland annat ses mot bakgrund av den lokala arbetsmarknadens struktur med en stor offentlig sektor. De arbetstillfällen som försvunnit genom rationaliseringar och andra förändringar inom denna sektor har inte kunnat kompenseras genom sysselsättningsmässig tillväxt inom det privata näringslivet, som till stor del består av små och lokalmarknadsorienterade företag. För att så ska kunna ske måste näringslivet få ett betydligt större inslag av tillväxtinriktade företag som arbetar mot en större marknad än den lokala med sina produkter och tjänster. Väsentligt för att sysselsättningsmålen ska kunna nås är att potentialen i kvinnors företagande tas tillvara. Strategiska prioriteringar och insatser Följande insatsområden ska prioriteras i kommunens strategiska näringslivsarbete. - Företag, oavsett bransch, som har tillväxtpotential och ambitioner att växa De flesta jobb skapas hos företag som vill och kan växa. Därför är det viktigt att prioritera och stötta sådana företag i näringslivsarbetet. Detta kan ske på flera olika sätt, t.ex. genom utbildnings- och andra insatser för kompetensutveckling och genom att stimulera tillkomst av nätverk för erfarenhetsutbyte mellan tillväxtföretag. 1 (6)
- Energisektorn med underhålls- och servicenäringar Energi är ett område med lång tradition i Sollefteå kommun till följd av vattenkraften som länge varit ett kännemärke för kommunen. Under senare år har också utvecklingsarbete bedrivits inom bioenergiområdet och med nu pågående stora vindkraftssatsningar förstärks bilden av kommunen som ett centrum för förnyelsebar energi. Flera starka branschaktörer finns också etablerade i kommunen. Mot denna bakgrund arbetar kommunen också inom ramen för kommunalförbundet Akademi Norr för att i Sollefteå etablera en Science Park inom området förnybar energi och hållbarhet. - Besöksnäringen Turism- och besöksnäringen bedöms på det nationella planet ha stor utvecklingspotential och ett mål har satts att branschen ska ha fördubblat sin omsättning fram till år 2020 (jämfört med 2012). I Sollefteå kommun finns en stor outnyttjad utvecklingspotential inom besöksnäringen, varför det nationella målet bör vara vägledande även här. Som ett led i att uppnå målet ska besöksnäringssamarbetet inom ramen för Höga Kusten stärkas och en gemensam besöksnäringsstrategi ska utarbetas. För att nå framgång behöver Sollefteå kommun också ha en särskild nisch inom besöksnäringen och därför ska kommunens påbörjade satsning på tillgänglighetsturism fortsätta. - Distansoberoende tjänsteverksamhet I Sollefteå kommun finns mycket goda infrastrukturella förutsättningar för verksamhet inom den distansoberoende tjänstesektorn, t.ex. olika former av call center-/telemarketingföretag och datacenters. Kommunen ska aktivt arbeta för att marknadsföra dessa förutsättningar gentemot potentiella etablerare. En intressant nisch i detta sammanhang är etablering av serverhallar där kommunen kan erbjuda unika fördelar, såsom tillgång till utrymme, samt ren och säker energi. Generella näringslivsstimulerande åtgärder Utöver de strategiska insatsprioriteringarna har ett antal generella aktiviteter och mål satts upp för näringslivsarbetet. Dessa handlar om stöd till kommunens befintliga företag inklusive soloföretagare, rekrytering av nya företag, främjande av nyföretagandet samt övriga insatser för ett förbättrat företagsklimat. 2
- Stöd till befintliga företag Allmänt - All kommunal service ska snabbt och effektivt tillgodose företagens behov och alla tjänstemän har ett ansvar att inom skälig tid förmedla information till företagen och besvara frågor - En mätning (SKL:s Insikt) av kommunens servicegrad ska årligen genomföras hos samtliga företagare som varit i kontakt med Sollefteå kommun och ligga till grund för ett utvecklingsarbete där årlig förbättring är målet - Kommunens hemsida ska hålla en hög standard, vara lättillgänglig och ständigt aktuell - Satsning ska ske på utveckling av e-tjänster riktade till näringslivet - Täta kontakter ska upprätthållas mellan kommunledning och näringslivet - Kommunstyrelsen eller dess utskott ska i samband med sina möten årligen göra minst sex företagsbesök - Två stormöten per år ska ordnas då företagare och kommunföreträdare träffas - En festlig företagsaktivitet per år ska ordnas där bl.a. olika utmärkelser delas ut, Stjärnkväll - Vartannat år ska hållas en företagsmässa för att visa bredden på vårt företagande samtidigt som nätverksbyggande främjas. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är avgörande för företagens utvecklingsmöjligheter. Därför ska kommunen - vidta åtgärder för att stödja företagens försörjning av arbetskraft med adekvat utbildning - stödja ett ökat entreprenörskaps- och näringsperspektiv i skolornas verksamhet - ta initiativ till utbildningar där företagen ser behov - ge stöd till företagens rekrytering av utbildad arbetskraft utifrån - ge företagen möjlighet att marknadsföra sina verksamheter gentemot skolorna och tydliggöra kompetenskraven på de som ska anställas. Företagen ska även entusiasmeras att stödja utbildningarna bl.a. genom att ställa upp med praktikplatser så långt som möjligt. Praktikplatsen.se är i det sammanhanget ett bra verktyg. 3
Upphandlingsprocessen Upphandlingsprocessen i kommunen styrs av lagen om offentlig upphandling. Även om ambitionen många gånger kan vara att lokala småföretag ska vinna upphandlingar är de politiska möjligheterna att styra processen begränsade. Det hindrar inte att kommunen ändå gör sitt yttersta för att utforma upphandlingar så att även mindre aktörer kan delta i upphandlingsprocessen. Kommunen ska därför - alltid väga volymfördelar mot de negativa effekter stora volymkrav kan ha för ett mindre företags möjlighet att delta i en upphandling. Att fler företag ges möjlighet att lämna anbud innebär bättre konkurrens och därmed även större möjligheter till lägre kommunala kostnader på längre sikt - på ett lättillgängligt sätt informera kommunens företag om planerade kommunala upphandlingar - genom utbildningsinsatser såväl för företagare som upphandlingsansvariga tjänstemän stärka företagens möjligheter att delta i upphandlingar - tillvarata de möjligheter att främja lokal upphandling som kan öppnas genom EU:s nya upphandlingsdirektiv. Tillgång till riskkapital Bristen på kapital kan för många företag utgöra ett hinder för tillväxt och utveckling. Det är väl känt att små- och medelstora företag, särskilt i Norrlands inland, inte har samma möjligheter att få tillgång till kapital som företag i andra delar av landet. För att underlätta företagens finansiering har det genom åren funnits avsatta resurser i statliga riskkapitalfonder av olika slag. Nu konsolideras en stor del av dessa resurser inom den för några år sedan inrättade fonden Inlandsinnovation. Erfarenheterna hittills av Inlandsinnovation är att de krav och villkor som fonden ställer på företagen ofta inte kan uppfyllas av små- och medelstora företag i vår region. Kommunen ska därför - arbeta för att Inlandsinnovations riktlinjer ändras så att dessa stämmer bättre överens med de förutsättningar och behov som gäller för små- och medelstora inlandsföretag. - utreda möjligheten att skapa privata lokala riskapitalfonder (tillväxtkassor eller kreditföreningar). 4
- Rekrytering av nya företag För en kommun av Sollefteås storlek är det av största vikt att ha en bredd i näringslivet, varför kontinuerligt arbete för att uppmuntra nyetableringar är angeläget. Kommunen ska därför - göra aktiva och riktade insatser för att intressera företagare att flytta till Sollefteå kommun - rikta information om fördelarna med att verka och leva i Sollefteå kommun till utvalda grupper som identifieras i samverkan med befintligt näringsliv - kontinuerligt genomföra besöksresor till olika relevanta företag för att direkt hos dessa marknadsföra Sollefteå kommun som alternativ för etablering av verksamhet eller flytt av företaget - aktivt arbeta för att Sollefteå kommun finns med i olika rekryteringsorganisationers medvetande. - Främjande av nyföretagande Ett livaktigt nyföretagande bidrar positivt till den lokala entreprenörsandan. Det ger också arbetstillfällen och leder i en del fall till att företag med tillväxtpotential uppstår. Kommunen ska därför stimulera nyföretagande genom att - genomföra informationskvällar om starta eget i samarbete med andra aktörer - göra andra informationsinsatser vid identifierat behov och efterfrågan - genomföra starta eget -utbildningar - vägleda och coacha personer som är intresserade av att starta företag - uppmuntra ungdomars intresse för entreprenörskap genom aktiv samverkan med Ung Företagsamhet samt genom samarbete med och arrangemang i skolorna - motivera/inspirera etablerade företagare att ställa upp som mentorer för nyföretagare. - Insatser för förbättrat företagsklimatet Företagsklimat är ett begrepp som är svårt att definiera entydigt. De olika företagsklimatmätningar som genomförs kombinerar också i varierande omfattning värdering av faktiska förhållanden med attityder. Man kan dock utgå från att ett gott företagsklimat kräver ett ömsesidigt ansvarstagande, d.v.s. från näringslivet likväl som från kommunen. Ett framgångsrikt näringslivsarbete till stöd för näringslivet bör i sig påverka företagsklimatet positivt, men det finns också skäl att fokusera insatser på vissa specifika områden. Minimera kommunal konkurrens - Den kommunala verksamheten ska kontinuerligt ses över för att eliminera otillbörlig konkurrens. 5
Marknadskommunikation - En aktiv och kreativ information ska bedrivas om aktiviteter och arrangemang kopplade mot näringslivsprogrammet, för att skapa medvetenhet och förtroende hos näringsliv och allmänhet. Infrastruktur Under många år har det statliga stödet till underhåll och investeringar i vägar och järnväg i vårt område varit eftersatt. Eftersom ett väl fungerande väg- och järnvägsnät är avgörande för näringslivets utvecklingsmöjligheter ska kommunen - intensifiera arbetet både regionalt och nationellt för en upprustning av hela Ådalsbanan - arbeta för att Trafikverket ökar sina anslag till underhåll av vägar i kommunen - fortsätta satsningarna på utbyggnad av bredbandsnätet i kommunen - intensifiera påtryckningarna mot mobiloperatörer för bättre mobiltäckning i kommunen. Samarbete med näringslivet Samarbete mellan kommunen och näringslivet är oerhört viktigt. Idag möts företagare och representanter från kommunen i en rad olika forum, däribland näringslivsrådet som utgör en viktig kontaktyta för samråd mellan kommunen och företagsorganisationerna. Kommunen arbetar också tillsammans med företag i specifika frågor, såsom infrastruktur mm. Men samarbetsformer bör ständigt utvärderas och utvecklas. Därför ska - nätverksbyggande mellan företag/företagare stimuleras och stöttas - kontinuerlig dialog föras med befintliga näringslivsorganisationer och kommunen ska medverka vid aktiviteter som främjar utveckling - kontinuerliga kontakter hållas med fastighetsägare, befintliga företag och företag med etableringsintresse för att identifiera, löpande uppdatera och kommunicera förekomsten av lediga näringslokaler - kommunen, tillsammans med näringslivet, se över och utveckla samarbetsformerna. Särskilda satsningar mot ungdomsarbetslösheten Den höga ungdomsarbetslösheten är en mycket allvarlig fråga i kommunen. Om arbete inte kan erbjudas här, flyttar många ungdomar från kommunen medan andra hamnar i ett negativt utanförskap, samtidigt som näringslivets rekryteringsmöjligheter försämras. Åtgärder måste därför vidtas för att förbättra situationen. Erfarenheter visar att samarbeten mellan kommunen och näringslivet i frågan har varit lyckade, till exempel i projektet Utmaningen. Därför ska kommunen - ta initiativ för att tillsammans med näringslivet och arbetsförmedlingen, göra särskilda satsningar mot ungdomsarbetslösheten. 6
Översiktplan En kommuns översiktsplan och detaljplaner har betydelse för företagsklimatet på flera sätt. Översiktsplanens utformning och kvalitet påverkar bland annat handläggningstider, möjligheten till god service och förutsägbarheten i olika för näringslivet viktiga avseenden. Kommunens befintliga översiktsplan har reviderats vid ett par tillfällen, men beslut finns om att en ny översiktsplan ska tas fram. Det är viktigt att näringslivet bereds tillfälle att delta i denna process. - Dialog med näringslivet kring översiktsplansarbetet ska påbörjas snarast. Myndighetsutövning Inom kommunen finns en rad uppgifter av myndighetskaraktär som direkt påverkar näringslivet. Det kan röra sig om till exempel inspektioner och bygglovsansökningar. Det är viktigt att kommunen fullgör och uppfyller de krav som lagstiftaren ställer. Men ledorden i all myndighetsutövning ska, utöver lagenlighet, också vara rättssäkerhet, servicetänkande och transparens. I verksamheten ska vidare - ansökningar från företag om bygglov eller andra tillstånd prioriteras - vid bygglovsansökan en dialog startas med den sökande senast inom 14 arbetsdagar - avgifter som kommunen tar ut för myndighetsutövning vara transparanta - det ska vara möjligt för företagen att i förväg planera kostnader för inspektioner 7