Trädplan för Stockholm maj 2002 KUNGSHOLMEN
TRÄDPLAN FÖR KUNGSHOLMEN Trädplanen har utarbetats av Landskapsarkitekterna Söderblom & Palm på uppdrag av Margareta Jonsson, Gatu- och fastighetskontoret, region innerstad. Revideringar har gjorts av Stockholm konsult under 1999-2002. Handläggare inom Söderblom & Palm: Marie Åslund. Handläggare inom Stockholm Konsult: Christina Sellberg. Kartunderlag har tagits fram av Agnes Bartha. Lindar på Kungsholmstorg Omslagsbild: Pilträd vid Norr Mälarstrand
Innehåll Inledning... 5 Bakgrund... 6 Omfattning och syfte... 6 Målsättning... 7 Genomförande... 7 Lämpliga trädarter... 8 Åtgärder - befintliga träd... 18 Nya träd... 19 Trädplan - översikt... 21 Kartbladsindelning... 22 Kartor... 23
TRÄDPLAN FÖR KUNGSHOLMEN Lindallén utmed stadshuset och... pilträden längs Norr Mälarstrand avskärmar promenadstråket från biltrafiken
Inledning I Stockholms innerstad finns en stor mängd träd som har betydelse för Stockholms karaktär och miljö. Många av träden planterades runt sekelskiftet och är nu ca 100 år. De lever i en stressad miljö med minskat livsrum både över och under mark. Träden längs våra gator utsätts för påkörning, vägsalt, luftföroreningar, markkomprimering, ledningsschakter mm. Många av träden har tidigare varit utsatta för en felaktig beskärning som vi nu ser följderna av. Om våra trädplanterade gator ska finnas kvar för kommande generationer måste trädbeståndet ständigt förnyas, dvs dåliga träd måste tas bort och ersättas med nya träd. Inom gatu- och fastighetskontoret pågår ett arbete med att ta fram nya trädplaner för innerstaden. Målsättningen är att det även i framtiden ska finnas grönskande parker och trädplanterade gator. I trädplanen för Stockholms innerstad ingår följande planer: Trädplan för Stockholm, policy, del 1: Vård och förnyelse, 1990 Trädplan för Stockholm, policy, del 2: Livsbetingelser och teknik, 1995 Trädplan för City och gamla stan, januari 1996 Trädplan för Östermalm, januari 2000 Trädplan för Kungsholmen, maj 2002 Trädplan för Vasastaden, november 2001 Trädplan för Södermalm, 2002 Denna trädplan redovisar gatuträden på Kungsholmen och deras behov av förnyelse. Planen visar vilka träd som är så dåliga att de bör bytas ut och när detta bör göras. Planen visar även var nya träd kan planteras. Stockholm maj 2002 Margareta Jonsson, stadsträdgårdsmästare 5
TRÄDPLAN FÖR KUNGSHOLMEN Bakgrund Trädplanen är samordnad med Trafikplan för Kungsholmen. Hänsyn har även tagits till Stockholms cykelplan 1998. Till grund för trädplanen ligger den inventering som gatu- och fastighetskontoret genomfört av innerstadens samtliga ca 12000 gatuträd. Omfattning och syfte Trädplanen är ett dokument som ska gälla på lång sikt (ca 20 år) och tjäna som riktlinje vid förnyelse och förändring av gator och platser. Trädplanen ska vara underlag för prioritering av åtgärder och vara utgångspunkt för stadens kontinuerliga långsiktiga arbete med stadens träd och grönska. Trädplanen omfattar träd planterade på gator och platser och ersätter tidigare trädplan för Stockholm framtagen på 1970-talet. Träd i parker ingår ej i planen. Trädplanen är ej så detaljerad att den innehåller val av trädart. Vilka trädarter som ska planteras bestäms i anslutning till den detaljprojektering som varje trädplanteringsprojekt kräver. Kaukasisk vingnöt vid Agnegatan Förslag på lämpliga trädsorter se nedan. 6
Målsättning Trädplanens målsättning sammanfattas i följande punkter: Träd och annan grönska ska planteras i syfte att skapa en vacker och upplevelserik innerstadsmiljö och för att öka människors trivsel och hälsa. Träd ska planteras så att stenstadens kvaliteter bevaras, återskapas och utvecklas. Vid trädplantering ska hänsyn tas till stadens årsringar Trädplantering på de stora allégatorna och esplanaderna ska prioriteras. Befintliga planteringar ska kontinuerligt kompletteras, dvs dåliga träd tas bort och ersätts av nya träd. Träd planteras på gator så att gröna spridningsvägar mellan parker och grönområden skapas. Stenstadens18-metersgator bör endast trädplanteras i undantagsfall. * Plantering kan ske om det tidigare finns eller funnits träd på gatan. * Plantering kan ske för att skapa sammanhängande gröna stråk. * Plantering kan ske på små platsbildningar och på platser framför hus som ligger indragna från gatan. * Plantering kan ske om det är förenligt med stadsbilden. Träd ska ej planteras som gatuavstängning I stenstaden ska träd ej planteras mitt i gatan. Det är en historisk avvikelse från Stockholms gatukaraktär och kräver dessutom stor utrymme. Hålträd och träd med dokumenterad förekomst av hotade arter ska sparas om de ej utgör en säkerhetsrisk. Ett varierat trädbestånd med olika arter bör eftersträvas. Vid nyplantering i befintlig trädrad bör dock samma trädart väljas för att uppnå ett enhetligt gaturum. För att uppnå en väl sammanhållen stadsbild bör man eftersträva ett mindre antal trädarter i små delområden. Artvalet styrs av gatans bredd, karaktär och markförhållanden. Formklippta träd ska används endast i undantagsfall, i de fall då stadsbilden eller arkitekturen kräver detta (är dyra i drift). Plantering av träd i upphöjda planteringslådor ska ske endast i undantagsfall. Genomförande Genomförande och finansiering av trädförändringar kommer att ske inom ramen för aktuella projekt tex upprustning eller ombyggnad av gator, gångbanor, torg och platser. Vid plantering av nya träd, där det tidigare aldrig funnits träd ska information och samråd genomföras. 7
TRÄDPLAN FÖR KUNGSHOLMEN Lämpliga trädarter Vilka trädarter som ska planteras bestäms i anslutning till den detaljprojektering som varje ny trädplantering kräver. Hänsyn ska tas till gatans bredd, karaktär, markförhållanden mm. I första hand väljs arter som är tåliga mot luftföroreningar, torka och vägsalt. Även trädens allergiaspekter bör beaktas. Monokulturer dvs mängder av likadana träd (samma art) är känsliga för angrepp av sjukdomar och skadedjur. Blir en individ angripen är det risk att alla drabbas. Ett exempel på detta är almsjukan. För att motverka detta är en av trädplanens målsättningar att skapa ett varierat trädbestånd med olika arter, dock bör arter ej blandas på en och samma gata. Salttåliga träd: naverlönn, lönn, ask, ek, fågelkörsbär och al Träd som kan klara förorenad luft: lind, lönn, ek, kastanj, hagtorn, ask, al, björk och hägg Träd känsliga för allergiker: al, björk, bok ek, hassel och hägg Vid nyplantering i befintlig trädrad väljs samma trädart. Formklippta träd bör används endast i undantagsfall, där stadsbilden eller arkitekturen kräver det. Om en strikt trädform önskas välj då en trädart som har en naturligt strikt form. Lind, som är Stockholms vanligaste och kanske viktigaste träd, bör i första hand användas på våra esplanader och breda allégator och där det är väsentligt ur kulturhistorisk synpunkt. Smalkroniga träd har de senaste åren använts med gott resultat där det är trångt i gaturummet. De har oftast genomgående stam vilket gör dem stabila, upprättväxande och lättskötta. De tar liten plats i anspråk och kräver minimalt med beskärning. Följande sidor visar förslag på trädarter som är lämpliga att plantera som gatuträd i innerstaden. 8
TRÄDPLAN FÖR KUNGSHOLMEN Åtgärder - befintliga träd Trädplanen klargör hur trädbeståndet successivt bör förnyas så att grönskan kan bevaras och möjligen förbättras. Den är ett dokument som skall tjäna som riktlinje för vilka gator som på cirka 20 års sikt skall träd planteras och vilka åtgärder som behöver vidtagas för befintliga träd. I trädplanen redovisas alla befintliga och planerade träd på gatumark. Följande redovisas: I trädplanen föreslås: att ca 50 träd tas bort eller flyttas att 11 träd ersätts inom 5 år att ca 40 träd ersätts efter mer än 5 år De träd som bör ersättas finns utspridda inom stadsdelen. En bedömning av vilka träd som är så dåliga att de behöver ersättas med nya. En bedömning av hur akut ersättningen är. Därvid anges om trädet är så dåligt att det måste bytas ut omgående, i detta fall inom 5 år, eller om åtgärden kan vänta längre. En bedömning av vilka träd som fått en olycklig placering, t ex planterats för tätt, och därför behöver tas bort eller flyttas. Bedömningen av ersättningsbehovet grundar sig på sammanvägning av uppgifter i rapporterna Trädinventering i innerstaden, del II-III. Dessa gjordes under åren 1993-95. I inventeringen redovisas art, planteringsår, stamomfång, höjd, krondiameter, markbeläggning, bevarandevärde, vitalitet och förslag till åtgärder för varje träd. Vissa träd finns ej inventerade men redovisas ändå på kartorna. Det gäller främst träd som planterats efter det att trädinventeringen gjordes, d v s unga träd. 18
Nya träd Trädplanteringarna är samordnade med trafikplanen för Kungsholmen. Trädplanteringarna förutsätter ibland ombyggnad av gatan och breddning av trottoaren. Förslagen till placering av de nya träden har bland annat föregåtts av studier av stadens ledningskartor. Dessa grova studier behöver emellertid kompletteras med mer noggranna undersökningar då trädplanteringarna detaljprojekteras. Vid projektering av träd över ledningskulvertar eller underbyggnader måste jorddjupet och bärigheten undersökas. Träd skall ej placeras omedelbart intill övergångsställe. Förslaget till trädplanteringar har ej tagit hänsyn till entréer, skyltar och belysningsstolpar. Detta studeras i samband med detaljprojekteringen. Planer finns på en konsekvent genomförd fyrdubbel lindallé längs Lindhagensgatan På de platser där nya träd föreslås måste gatuutrymmet reserveras härför så att inte nya ledningar förläggs dit. Trädförslagen saknar artangivelse. En lista på önskvärda arter och sorter finns i Trädplan för Stockholm, policy, del 2 samt ovan under Lämpliga trädarter. 19
TRÄDPLAN FÖR KUNGSHOLMEN I trädplanen föreslås cirka 950 nya träd varav ca 580 på nordvästra Kungsholmen. På Kungsholmen görs den stora satsningen på nya träd längs gator som idag saknar träd. Lindar längs Fleminggatan Behovet av nya träd är stort på Kungsholmen. Här finns många hårt trafikerade gator som saknar träd och där miljön upplevs kal och ogästvänlig. Många människor bor på Kungsholmen och här finns ett stort antal skolor, daghem, fritids och servicebostäder. Den nära miljön med grönskande parker och gator blir mycket betydelsefull. Trädplanen redovisar en satsning på trädplantering längs lugna s k parkgator som förbinder parker, skolor och bostäder, Scheelegatan, Agnegatan, S:t Görans-gatan, Fridhemsgatan m fl. Omfattande trädplanteringar kommer också att genomföras längs huvudlederna som i ett flertal fall ges karaktär av allégator t ex del av Drottningsholmsvägen och Lindhagensgatan. Dessutom föreslås plantering av enstaka träd i luckor längs gator som i dag är trädplanterade. 20