Stadsstigar i Esbo HAGALUND

Stadsstigar i Esbo HAGALUND

Hagalund edan i Eliel Saarinens moderna plan för ett Storhelsingfors från 1918 hade trädgårdsstäder förlagts i Björnviken och Alberga, som förbands med spårförbindelser till Helsingfors. Efter att Jorvasvägen hade öppnats för trafik inledde professor Otto-Iivari Meurman stadsplaneringen av Hagalund gård år 1940. Det därpå följande beslutet att fl ytta Tekniska högskolan till Otnäs 1949 påskyndade också för sin del planeringen av Hagalund. Östergården Otnäs-stigen RING 1 Otan iementie Otaniemi Otnäs Kalevalavägen Hagalundintie Tekniikantie Maari Maren Otnäsvägen Kalevalantie Teknikvägen Pohjantie Tapiolavägen Hagalundsvägen Björnholmsvägen Merituulentie Nordvägen Havsvindsvägen Tapiola Hagalund Tapiolantie Otsolahti Björnviken Karhusaarentie Keilalahti Kägelviken Keilaniemi Kägeludden Etelätuulentie Länsiväylä Västerleden Westend Karhusaari Björnholm Hanasaari Hanaholmen Västerhöjden Solhöjden-stigen Väderbacken Björnviken-stigen Stadsstigarna är planerade för promenader, och längs stigarna kan det fi nnas skogsträckor och backar, som under alla förhållanden inte lämpar sig för rörelsehindrade eller där det inte är möjligt att ta sig fram exempelvis med sittvagnar eller hjälpmedel. 2

ÖSTERGÅRDEN OTNÄS (ca 6 km) Den efterkrigstida bostadsbristen hade fått ett fl ertal olika medborgarkretsar och organisationer att grunda Asuntosäätiö under ledning av Befolkningsförbundet. Som ledare för Asuntosäätiö förverkligade Heikki von Hertzen med hjälp av den tidens bästa arkitekter och miljöplanerare ett utopistiskt projekt om en bättre boendemiljö för samtliga samhällsklasser och människor i olika levnadsskeden. Den naturnära planeringen och blandningen av olika boendeformer medförde en finsk tillämpning av engelsmannen Ebenezer Howards idé om en trädgårdsstad och snart blev trädgårdsstaden Hagalund världsberömd. Men idealen förändrades: bland de fyra bostadsområdena i Hagalund representerar det senast byggda norra bostadsområdet redan en betydligt annorlunda planering. Även i trädgårdsstaden kan skikten från de olika årtiondena skönjas. Självständighets- och inkorporeringsplaner uppgjordes varje decennium på olika håll, tills Esbo blev stad år 1972. Dagens Hagalund med 12 300 invånare utvecklas som ett av Esbos fem stadscentra. Rauduntie Kaupinkalliont. Tietäjäntie Opintie sterhöjden höjden-stigen Metsäpirtintie Valkjärventie Länsituulentie Metsänpojankj. Kalevalantie Kalevalavägen Nyyrikint. Aarnivalkeantie Drakeldsvägen tärenp. Päivät- 35 Pilvettärenp. 36 37 auppamiehent Sinipiianp. 1 2 3 4 33 Tapiontorint. Tapiola Hagalund 5 RING I 34 Vaisalan 32 7 Itätuulent. Östanvindsv. Rådarv. Hagalundintie Menninkäisent. Kirkkop. 6 Tapion aukio tie Otan 41 Kimmeltie iementie 29 31 Mänty viita Kontionkj. Tekniikantie 30 8 9 Tapiolavägen Kontiont. Otsolahdent. Väderbacken Björnviken-stigen 40 Gimmervägen Maa Mar Hagalundsv Otsonkallio Tapionraitti Björnviksv. 2 N Etelätuulentie Tapiolantie Norrskensv. Sateenkaari Otso Björnv Utsiktsplats Förbindelsestig Omväg 3

Tietotie ri en 8 ägen lahti iken Teknikvägen allenpolku 10 27 11 Puumiehenkj. Konemiehentie Otnäsvägen Kemistintie Österstranden 26 Vuorimiehentie Itäranta Sähkömiehent. 12 Harjuviita arhusaarentie Otakaari Otaniemi Otnäs 25 Via Polytechnica Metallimiehent. 39 Kivimiehent. Miestentie Keilalahdent. Betonimiehenkj. Otsvängen Lämpömiehenkj. Björnholmsvägen Keilasatama 13 24 38 14 Servinkj. Otakaari Keilaranta Keilalahti Kägelviken Servinniemi Serviudden 16 15 Servin Maij ant. 23 19 20 Luolamiehent. 18 17 Otaranta 21 22 Keilaniemi Kägeludden Jämeräntaival 1 Esbo kulturcentrum Esbo kulturcentrum, som ritades av Arto Sipinen, blev färdigt 1989 och utgjorde den sista delen av Aarne Ervis plan för Hagalunds centrum (1954). Den stora byggnaden sitter bra i den omgivande miljön. I mitten av den tudelade byggnadsmassan fi nns aulan och foajén, som öppnar sig i riktning mot Centralbassängen. I Kulturcentret verkar Esbo kulturbyrå, Tapiola Sinfonietta, Esbo musikinstitut, Hagalunds bibliotek, stadens samservicekontor samt Esbo arbetarinstitut. I centret och dess omgivning arrangeras årligen det största jazzevenemanget i huvudstadsregionen, April Jazz, och den internationella fi lmfestivalen Espoo Ciné samt vartannat år Esbo internationella pianovecka och Esbo körfestival. 2 Centralbassängen Den centrala idén hos Aarne Ervi, som vann stadsplanetävlingen för Hagalunds centrum (1954), var bassängen som förlagts på en gammal grustäkt. Kring bassängen förlades sedan de viktigaste verksamheterna. I bassängen, som blev färdig 1963, har ibland odlats fi sk och där har även funnits uthyrning av trampbåtar. Aarne Ervis plats är belägen bredvid kulturcentret intill bassängkanten. Där hotell Tapiola Garden är beläget fanns i Ervis centrumplan en låg affärsbyggnad. Den första skissen till hotellet blev färdig 1964 och byggnaden 1974. Framför hotell Tapiola Garden finns en brunn, ur vilken vatten pumpas till centralbassängen. En gång i tiden var det populärt att hämta friskt vatten ur brunnen för hushållsbruk, men pumpen har sedermera tagits ur bruk. 4

3 Centraltornet Kontorstornet i 13 våningar, som Ervi själv ritade och som blev färdigt 1961, har tjänat som landmärke för Hagalund. Tornet var en gång i tiden ovanligt högt. I toppen av tornet fanns under fl era år en utsiktsrestaurang. Heikki von Hertzens plats ligger centralt och intill platsen vid trapporna fi nns Tapio Junnos skulptur Bländad (1992). Skulpturen, som har donerats av föreningen Taidetta Tapiolaan (Konst till Hagalund) till Esbo stad har tillägnats Hertzen och alla som varit med och byggt Hagalund. 4 Tapiostråket Huvudaxeln i Hagalund förenar Västerhöjden, centrum och Östergården linjerätt. Italienaren Antonio da Cudanis bronsstaty Luonnos avaruudessa (Skiss i rymden) vann en tävling i samband med att Esbo blev stad 1972. Avsikten med tävlingen var att hitta ett verk som återgav utvecklingen i Esbo under åren 1952 72. Den 17 ton tunga statyn, som avtäcktes 1980, har organiska former som en väl genomtänkt motsats till den omkringliggande arkitekturen. 5 Køgeparken Parken har fått sitt namn efter Esbos danska vänskapsstad Køge, som ligger strax utanför Köpenhamn. Valet av platsen för Køgeparken påverkades av att Danmarks drottning Margareta som ung scout hade varit på läger vid Björnvikens strand, som kan ses från parken. I Køgeparken har man bland annat hållit skulpturutställningar, och parkens äldsta tallar är över 150 år gamla. De Heliga Träden, som vann i kyrkans planeringstävling. Vid sidan om det kubikformade kyrkorummet finns ett lågt dopkapell. I gavelbyggnaderna kring innergårdarna fi nns kyrkoherdeämbetet, församlingssalen och klubbrum. Tack vare sin åskådlighet och asketism har Hagalunds kyrka kallats den mest lutheranska kyrkan i världen. I kyrkorummet finns en skulptur av skulptrisen Helena Hietanen och belysningsdesignern Tarja Ervastis ljusverk 3, som följer kyrkoårets gång. Tapiolan seurakuntayhdistys (Hagalund församlingsförening) stiftades 1955 och själva församlingen 1960. Idag har den 26 000 medlemmar. Hagalunds urnlund blev färdig 2004 och ritades av professor Ilmari Lahdelma. Platsen norr om Hagalunds kyrka, där urnlunden är belägen, ger begravningsplatsen den frid och integritet som behövs. Tillsammans bildar kyrkobyggnaden och urnlunden en såväl kyrklig som landskapsmässig helhet i Hagalunds kulturlandskap. 7 Hagalunds simhall Simhallen, som ritades av Aarne Ervi, blev färdig 1965. Saneringen och den delvis underjordiska tillbyggnaden, som skickligt har förlagts under den tidigare byggnaden, blev klara 2005. Byggnaden har ett stort utomhusområde med två utebassänger och solterrasser. 6 Hagalunds kyrka Kyrkan, som ritades av Arno Ruusuvuori, stod färdig 1965. Kyrkan baseras på förslaget 5

försök med elementteknikens verkningar på konstruktionslösningar och yttre utseende genom bandfönster och framträdande fogar. De första nya invånarna i Hagalund fl yttade till enfamiljshusen i den östra utkanten av Östergården före julen 1953. Klockan och bassängen. Aarne Ervis komposition från 1957 består av ett klocktorn, en vattenbassäng och en pergola. Den omgivande parken har planerats av Ervi och Jussi Jännes. 8 Östergårdens närcentrum I Otto-Iivari Meurmans planskiss bestod det ursprungliga Hagalund av tre bostadsområden, av vilka det östra byggdes först. Grundstenen i Hagalund murades här den 5 september 1953. Mäntytorni (Talltornet), som ritades av Aarne Ervi, blev färdigt 1954. Husets samtliga 66 bostäder, som planerades för ensamboende personer, är rymliga enrummare. På taket fanns ursprungligen ett kafé samt en möteslokal. Kino Tapiola (Bio Tapiola), som också den planerades av Ervi, blev färdig 1955. Året innan blev en butiksbyggnad kallas Glaspalatset färdig. I den fanns bland annat ett postkontor och en bank. Flervåningshusen vid Tallbysket och Sufi - ka, ritade av Viljo Revell, blev färdiga 1954. I dem gjordes för första gången i Finland 9 Den gamla värmecentralen Invånarna i Hagalund var i början tvungna att vara mycket självförsörjande i Esbo landskommun: till och med vattnet måste hämtas i Helsingfors. År 1956 togs den första finska värmecentralen med fjärrvärmeproduktion i bruk på Barrstigen. Otsolahden Lämpö Oy, som ägdes av Asuntosäätiö, lät bygga värmecentralen. Otsolahden Lämpö Oy verkställde också det första fjärrvärmenätet under Hagalunds första byggnadsskede. På Flitarvägen stod år 1960 ett elektricitets- och värmeproducerande kraftverk färdigt. Det byggdes av Tapiolan Lämpö Oy, som också grundades och ägdes av Asuntosäätiö. Lodjur med unge. Helvi Hyvärinens granitskulptur från 1962 återger allmängiltig skönhet i skepnaden av ett djur. Verket var en gåva av Asuntosäätiö till invånarna i Hagalund och ingick som en del i planen att försköna trädgårdsstaden. 10 Finska konstnärsföreningens radhus Huset, som ritades av Aulis Blomstedt och består av tio ateljébostäder, byggdes med tipsmedel år 1955. De stora fönstren i ateljéutrymmena med loft vetter mot norr, vilket ger ett jämt ljusfl öde. 6

11 Strandäng De centrala öppna parkerna i Hagalund har planerats av landskapsarkitekt Jussi Jännes. I stadsplaneringen hade man som princip att till största delen lämna åkrarna kring Hagalunds gård obebyggda. För att förstärka skogsbrynet har där under de senaste åren planterats barrträdsdungar. 12 Österstranden Österstranden med sina närtjänster förverkligades som en fortsättning på det östra bostadsområdet under åren 1960 64. Under byggnadstiden hade den största delen av bostäderna fri utsikt över Björnviken, som sedermera skymdes av en park. På Österstranden fi nns Hagalunds enda byggnader, som ritats av Alvar Aalto. Åsbyskets sju tornhus (1962 67) bildar en motvikt till Revells Taskumatti -hus. Terrasseringen av husens fasader framhäver det för Aalto karakteristiska solfjädersmotivet i förläggningen av husen. Österstrandens skogar är gamla och delvis i dåligt skick. I området fi nns en ekologiskt värdefull strandlund, som lämnats i naturtillstånd. Klibbalsskogarna på stranden och tallskogarna på bergen är landskapsmässigt viktiga. 13 Kägelviken Kägelviken är ett modernt huvudkontorsområde och Esbos maritima visitkort. I områdets företag framhävs högteknologi och datateknik. Kägelvikens framtida utvecklingsmöjligheter är alltjämt betydande. Nokiahuset stod färdigt 1997 och det ritades av Pekka Helin. Byggnaden, som sitter bra i omgivningens skala, består av två delar: den centrala ljusgården och kring denna de triangelformade, omformbara områdena med kontorslokaler. Nokia, som idag är ett börsbolag, uppstod 1966 när Suomen Gummitehdas och Kabelfabriken fusionerades till skogs- och kraftbolaget Nokia. År 1994 beslöt Nokia att fokusera på mobil kommunikation och är idag global marknadsledare i sin bransch. Bolaget har 51 000 anställda i 50 länder. Kone Building stod färdigt 2001 och det ritades av Antti-Matti Siikala. Tornet i 18 våningar har en fasad som består av nästan enbart glas. En av fasaderna är rörlig tack vare hissarna. Kone grundades 1910 som dotterbolag till Strömberg. År 1924 övergick innehavet till familjen Herlin, som leder familjeföretaget redan i fjärde generationen. Koncernen Kone är det fjärde största företaget i världen inom hiss- och rulltrappsbranschen. Kone har 27 000 anställda i över 40 länder. Radiolinjas hus stod färdigt 2001 och det ritades av Mauri Tommila. Helsingfors telefonförening och några andra privata telefonbolag grundade Radiolinja år 1988 för att bryta statliga Teles monopolställning i branschen för trådlösa samtal. Det första GSM-samtalet i världen ringdes 1.7.1991 i Radiolinjas nät. Nestes torn stod färdigt 1976 och det ritades av arkitektbyrån Castrén Jauhiainen Nuuttila. Det 87 meter höga tornet i 22 våningar har stålstomme. Tornet var den första skyskrapan i Finland, och är tillsvidare det högsta huset i landet. Det är känt som Raades tand efter verkställande direktör Uolevi Raade, som verkade i bakgrunden när huset byggdes. Verksamheten i statsägda Neste inleddes 1948. Nuvarande Fortum uppstod 1998, då Neste och Imatran Voima gick samman. Oljeraffi neringen separerades till ett eget bolag vid namn Neste Oil 2005. Fortum har uppemot 9 000 anställda i mer än 200 länder. 7

14 Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder är en enhetlig farled för lättrafi k som följer stranden ända från Stensvik till Tarvaspää. Det finns en karta över rutten, som även fi nns på stadens webbplats. 15 Kägelviken I Kägelviken har det funnits en brygga, där ångbåtarna som trafi kerade mellan Helsingfors och Esbos villaområde lade till. I det tidigare institutet för förvaltningsutveckling finns Silja Lines huvudkontor samt ett kafé. Finska Ångfartygs Aktiebolaget grundades 1883 för transport av frakt från Finland till England. År 1957 fusionerades SHO, Bore från Åbo och Svea från Stockholm till Silja Line, som idag har de största passagerar-/bilfärjorna i världen. Vid Esbo paddlingscentrum ordnas under sommarsäsongen kurser i paddling. Dessutom säljer man och hyr ut kanoter och paddlingsutrustning. 16 Swing Swing Life Science Center är den första företagsparken i Finland, som samlar företag i branscher som ansluter till välmående och hälsa (nano-, bio-, informations- och materialteknologi). Bredvid centret på strandens sida planeras affärs- och kontorsbyggnader. 17 Hotell Otaranta Hotellet stod färdigt 1979 och det ritades av arkitekten och Italiens hederskonsul Benito Casagrande från Åbo. Från hamnen vid Otstranden kommer man om somrarna med en turbåt till frilufts- områdena i Esbo skärgård och kan delta i skärgårdsutfl ykter med program. 18 Othallen Othallen som ritades av Alvar Aalto stod färdig 1952. Hallen som har byggts på markgrund var en gång i tiden den största salbyggnaden i landet. I Otnäs idrottscenter fi nns en gräsplan, en friidrottsplan, ett område med skridskoplan, två planer för street basket, tre tennisplaner och en joggingslinga. 19 Kisakylä (Tävlingsbyn) Teknologbyn lämpar sig utmärkt för inkvartering vid de största idrottsevenemangen tack vare ett centralt, men lugnt läge samt goda tekniska förtjänster. I teknologbyn har idrottsgäster inkvarterats under OS (1952), EM-tävlingarna i friidrott (1971 och 1994) samt vid VM-tävlingarna i friidrott (1983 och 2005). 20 Dipoli Det första planeringsarbetet, som Reima Pietilä och Raili Paatelainen gjorde tillsammans, blev färdigt 1966. Huset har över 300 fönster, vars lodräta karmar växer som träd ute i naturen. Den världsberömda byggnaden representerar Pietiläs linje för organisk arkitektur. Framför en sidodörr till Dipoli står verket Käpy (Kotten) av Reijo Perkko och Heikki Koivikko från 1968. Dipoli byggdes till studentkår för teknologerna, och den hyrs idag av THS:s utbildningscentral. Den svenskspråkiga nationen TF:s hus norr om Dipoli, som ritades av Kurt Moberg, blev färdigt 1966. 8

21 Gamla teknologbyn Jippon ordnades av teknologerna redan 1882, då THS var belägen i Sandviken i Helsingfors. Från 1924 uppenbarade sig som initiativtagare till och beskyddare av jippona den hemlighetsfulle Jämeräpartainen Insinööri (ungefär ingenjören med det mastiga skägget), som med sin auktoritet gång på gång samlar teknologerna för att driva en aktion för nationens allmänna väl. Beställningen av planerna på teknologbyn gick till Heikki Siren och Matti Melakari i februari 1948, och byns första skede blev färdigt 1952. Nio punkthus med cellbostäder bildar tre sammankopplade grupper. Byn byggdes ut med rödtegelfodrade lamellhus under åren 1970 73. Polytekniska museet verkar på Bistervägen 3. Huset byggdes av tegel från den sovjetiska ambassaden, som blev förstörd under fortsättningskrigets luftbombardemang. Framför byggnaden fi nns en tretusen år gammal stenrösegrav från bronsåldern. Vid tiden för gravens byggande var platsen en kal, bergig holme. Servin mökki, som ritades av Kaija och Heikki Siren, blev också den färdig 1952. Den okonstlade stämningen inne i byggnaden, som tjänar som studentrestaurang och är i allmänt bruk, skapas av det ohyvlade virket och konstruktionerna som lämnats synliga. Den ursprungliga Servin Maijan mökki som lever kvar i teknologtraditionen har antagligen varit en nöjeslokal i Alphyddan i Helsingfors. 22 Otnäs kapell Teknologerna lät bygga ett kapell, som ritades av Kaija ja Heikki Siren. Kapellet blev färdigt 1957 och övergick till Esbo församlingar 1972. Kapellet förstördes i en brand (1976), men återuppbyggdes och återinvigdes 1978. Serien av lokalerna i byggnaden fortsätter från den främre gården via en låg entréhall till salen med 140 sittplatser och vidare via altarväggen till den skogklädda naturen, där ett kors placerats direkt i urberget. Otkapellet är ett världsberömt arkitekturobjekt. 23 Naturaområdet i Bredvik Det 192 hektar stora Naturaområdet i Bredvik hör till de bästa fågelvattnen i södra Finland och är även internationellt värdefullt. 9

Förutom den låga och vassbevuxna havsviken begränsas området av svämskogar, lundvegetation samt tidigare åkrar och busksnår. I utkanterna av skyddsområdet fi nns strandängar, vars utnyttjande som betesmark upphörde på 1960-talet, men som sedermera har återupptagits. I Bredvik häckar bl.a. kornknarren, den småfl äckiga sumphönan samt fi sktärnan och silvertärnan. Under fl yttfärden stannar bland annat sångsvanen, rördrommen, salskraken och den blå kärrhöken i viken för en vilopaus. 24 Alvarsplatsen I utkanten av campusets centralpark ligger det av Alvar Aalto planerade köpcentret, som blev färdigt 1965. I motsats till den rådande trenden har närtjänsterna bevarats i Otnäs. 25 THS:s huvudbyggnad Byggnaden, som ritades av Elissa och Alvar Aalto, blev färdig 1964. Den dominerar campusets centrala område uppifrån en liten kulle, där huvudbyggnaden på Otnäs gård var belägen på 1700-talet. Auditoriets tak fortsätter i riktning mot parken som amfi - teater. Gavelbyggnaderna har små innergårdar. I fasaden fi nns förutom rödtegel även svart granit samt vit marmor. THS:s bibliotek som ingår i helheten blev färdigt 1970. Tekniska högskolan är det ledande universitetet i vårt land. Helsingfors tekniska real skola grundades 1849. År 1908 fi ck skolan universitetsstatus och blev Finlands Tekniska Högskola. I och med att antalet studerande ökade efter krigen grodde idén om att bygga ett campus i amerikansk stil i utkanten av huvudstaden. En kommitté under ledning av professor Otto-Iivari Meurman beslöt sig för att (1948) rekommendera Otnäs till förläggningsort, eftersom Meurman där redan tidigare hade uppgjort en stadsplan på uppdrag av Hagalunds gård. Den plantävling, som arrangerades 1949, vanns av Aino och Alvar Aalto. I deras förslag nyttjades landskapsformerna skickligt. Flyttningen av högskolan från Helsingfors till Esbo började 1954, men slutfördes först 1974. THS har idag 15 000 studerande. 10

26 Lindallén och 27 Hagalunds gård I byn Otnäs fanns på 1540-talet tre gårdar. Tatarerna brände ner byn i samband med det 25-åriga kriget i februari 1577. Gårdarna förenades 1630 till en gård, som delades i två delar 1812 vid Adolf Fredrik von Numers arvskifte. Kapten Carl Johan von Numers lät inom kort bygga Hagalunds gårds huvudbyggnad som influerats av empirestilen, men vars utsmyckning var anspråkslös. Den store affärsmannen Paul Sinebrychoff köpte Hagalund (1857) och Otnäs (1859). Vid den tiden fanns på gården en stor park, vars långa lindallé mellan huvudbyggnaderna delvis har bevarats. På det närbelägna Björnberget fanns en väderkvarn, vars stenar har bevarats. Gavlarna till huvudbyggnaden byggdes på 1880-talet. Gårdens ekonomibyggnader och arbetarkaserner revs ner på 1950 70-talen, och kvar fi nns bara svingården i rött tegel från slutet av 1800-talet, som numera används av Tapiolan ratsastuskoulu (Hagalunds ridskola). 28 Otnäs vattentorn Vattentornet, som planerades av Alvar Aalto, blev färdigt 1972. Det har sagts att dess form påminner om en mutter. Vattenbassängens volym är 6 000 m 3 och tornet är 52 meter högt. 29 Innopoli Technopolis Innopoli är en mötesplats för vetenskap, utbildning och företagsverksamhet. Den ritades av Kaarina Löfström och blev färdig 1991. I riktning mot ringvägen ger byggnaden ett kraftfullt och massivt intryck, mot campuset är intrycket mjukare och mera varierande. Dess sex kubikformade delar förbinds med en lång korridor. Norr om Innopoli fi nns Innopoli 2, där fi nns Tekniska högskolan och Technopolis Ventures, som är den största kuvösenheten för teknologiföretag i Norden. Technopolis Ventures har också lokaler på andra sidan gatan i gamla Otnäs teknologbyn. 30 Ring I Den livligast trafi kerade vägen i Finland blev färdig 1980. Vardagar utnyttjas den i Baggböle av mer än 100 000 fordon per dygn och även på detta ställe av mer än 44 000 fordon. Det fi nns planer på att fl ytta ringvägen i en trafiktunnel mellan Hagalund och Otnäs för att minska buller- och dammskador samt för att frigöra plats för att bygga en enhetlig miljö. 31 Vallarna Kejsaren Nikolaj II lät som skydd för S:t Petersburg bygga ett vidsträckt fästningssystem, i vilket vallarna till Helsingfors land- och sjöfästning grävdes från 1914 ända fram till revolutionen 1917. I Esbo sträckte sig utrustningen enhetligt från Westend till Alberga. Denna bas blev ett bakhåll, där strider aldrig fördes. Den egentliga främsta linjen fanns två kilometer västerut i nivå med Tomtekulla. 11

32 Rådarvägen Vyn över de trevligt slingrande gatorna hör till de mest harmoniska i Hagalund. Kedjehusen och Trehörnan, som planerades av Aulis Blomstedt, blev färdiga 1954. Gårdarna till tvåvåningsbostäderna, som är belägna i tre kedjor, fortsätter i ett ända ut till den skogklädda parken. Gemensamt för bostäderna och femvåningshusen är fasaden i rött tegel och den vitrappade översta våningen. 33 Silkesängen Silkesängen omnämns i kartorna redan 1706. Helhetsintrycket av parken utgörs av att formerna av den ursprungliga naturen bevarats. En över 600 meter lång äng mellan två skogklädda åsryggar i terrängen tjänar som bollspelsområde och lekplats. Mittemot plaskdammen fi nns trädgårdslotter att hyra. De var ursprungligen avsedda för dem av Hagalunds invånare som bodde i fl ervåningshus. Trädgårdslotterna tillför parken liv och rörelse. På utsiktplatsen i den östra ändan finns Otto-Iivari Meurmans park, den andra ändan har fått namnet Drakeldsplanen. 34 Aarnivalkean koulu Skolan, som planerades av Kaija och Heikki Siren, blev färdig 1957. I Tapiolan kansakoulus (Hagalunds folkskola) byggnad uppkom ett nytt pedagogiskt tankesätt: småskolan och högre folkskolan fi ck runt mittgången sina egna gavlar med klassrum, som förenas av en tvärgång, längs vilken matsalen och gymnastik- och festsalen finns. Lärarnas radhus ingår i samma helhet. Numera verkar i Aarnivalkea ett lågstadium med 300 elever. 35 Drakeldens egnahemsområde Enfamiljshusen i en våning, som ritades av Jorma Järvi, blev färdiga 1957. De 21 husen som byggts i två klungor har förlagts väl övervägt så att gårdsmiljön respekterats: bilarna parkeras vid Drakeldsvägen. 36 Scoutstugorna Asuntosäätiö var aktiv också genom att utveckla den sociala och kulturella miljön samt som upphovsman till olika aktiviteter. Scoutkåren Tapiolan Eräpojat stiftades 1954 och Tapiolan Tellervoiset 1961. Verksamheten inleddes i klubbrummet på Tallbysket 8, fortsatte på Björnberget och etablerade sig på scoutstugornas område mellan Studievägen och idrottsplanen. Gossarnas stuga brann ner på julnatten 1974, men återuppbyggdes omedelbart. 37 Tapiolan koulu ja lukio (finskspråkiga Hagalunds skola och gymnasium) Tapiolan Yhteiskoulu var skolstyrelsens försöksskola. Den ritades av Jorma Järvi och stod färdig 1960. En tillbyggnad blev färdig 1969 (ritad av Heikki Koskelo). De sexhörniga klassrummen representerade den nya fl exibla skolarkitekturen. I skolan inledde den världsberömda Tapiolan kuoro (Tapiolakören) sin verksamhet. Dagens Tapiolan lukio med 550 elever är ett specialgymnasium för musik. 12

38 Geologiska forskningscentralen Centralen kartlägger och undersöker jordskorpan samt producerar information om hållbart utnyttjande av naturresurser för den stora allmänhetens, industrins, markanvändningens samt naturskyddets behov. Geologiska forskningscentralen har också en permanent stenutställning, med en månsten som kuriositet. Den hämtades till Jorden på 1970- talet. 39 VTT:s huvudbyggnad Huvudbyggnaden vid Statens tekniska forskningscentral VTT, som ritades av Alvar Aaltos arkitektbyrå, blev färdig 1975. VTT grundades i anslutning till Tekniska högskolan 1942. Sedermera har tyngdpunkten i VTT:s verksamhet övergått från testning och utveckling av industriella metoder till samhälleligt viktiga rapportuppgifter och undersökning av nya teknologier. 40 Spången En tre kilometer lång spång leder genom Naturaområdet i Bredvik till naturhuset Elfvik. Invid naturstigen fi nns två fågeltorn. 41 Område med försökshus Vaisalavägen 1 3. VTT:s Byggnads- och samhällstekniska enhet har ett område där husteknik testas i fältförhållanden, allt från stommarnas konstruktioner till datasystem. 13

. VÄDERBACKEN BJÖRNVIKEN (ca 5 km) lentie Kauppamiehent. 5 änsituulentie 8 Västerhöjden Solhöjden-stigen 1 2 3 Tapiola Hagalund Itätuulent. Östanvindsv. 7 4 Revontulent. Tapiontorint. 6 Tapion Elosalam antie 10 9 aukio Norrskensv. Tapiolantie Kontionkj. 23 11 24 Tap Sateenkaari Kontiont. Otsolahdent. 13 12 Björnviksv. 22 Otsolahti Björnviken 21 Itäranta Österstranden Harjuviita Karhusaarentie Östergården Otnäs-stigen Keilalahdent. Länsiväylä 14 Västerleden 17 15 16 Westend 18 Förbindelsestig 1 4 Kulturcentret, Centralbassängen, Centraltornet, Tapiostråket Se sidorna 4 5. 5 Hagalunds affärscentrum Hagalunds affärscentrum var det första moderna promenadcentret i Finland. Det blev färdigt år 1961 på basis av Aarne Ervis förslag (1954). År 1974 fastställdes en stads- plan enligt Arkitektbyrå Timo Penttiläs plan. Planen fortsatte idén med ett promenadcentrum. Affärscentret med sina bostadstorn som sträckte sig över Havsvindsvägen förverkligades till största delen på 1980-talet. Saneringen av det centralaste området med gatuvärme för fotgängare blev klart 2004 i form av ett gemensamt projekt mellan staden och fastigheterna. I affärscentret fi nns idag ca 150 detaljhandelsaffärer. 14

Björnhol Keilasatama Keilaranta Keilalahti Kägelviken 19 Karhusaari Björnholm Keilaniemi Kägeludden Hanasaari 20 Heikki Konttinens uttrycksfulla och humoristiska bronsstaty Bruden från 1983 återger den första tiden i Hagalund. Verket inlöstes redan vid skulpturtävlingen i samband med Hagalunds 20-årsjubileum 1972, men restes på plats först 1985. 6 Minnesmärket över luftvärnet i Väderbacken I parken placerades 1993 en minneskanon från de senaste krigens luftvärn. Kanonen är från 1931. Sovjetiska krigsbyteskanoner av det här slaget var i bruk i det luftvärnsbatteri som verkade i nuvarande Hagalunds område ( Väst ), som hade de västligaste eldställningarna i Helsingfors luftvärn. I Väderbacken fi nns ett befolkningsskydd med lokaler för ledningscentralen, som tjänar fastigheterna i centrum. Normalt används befolkningsskyddet aktivt av gymnastik- och kulturorganisationer. 7 Pellervo-institutet Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliittos (MTK) byggnad är den enda byggnad som finns kvar från tiden före Hagalunds centrum. Den blev färdig under åren 1951 52 och ritades av Veikko Leisten. I institutet utbildas kooperativa företag, MTK:s och skogsägarorganisationens förtroendepersoner och tjänstemän samt centrala intressentgrupper. 8 Esbo stadsteater Stadsteatern grundades 1988. Teatern ger årligen 20 24 pjäser, och antalet föreställningar är 170 180. Årligen förverkligas 2 3 egna produktioner i huvudsak med freelance-krafter. Teaterns huvudscen Revontulihalli (Norrskenshallen) är en varierbar scen, byggd i ett tidigare tryckeri, som på alla sidor omges av åskådarläktare. 9 Metsätapiola Affärsbyggnaden, som ritades av Arkkitehtuuritoimisto Erkko Virkkunen, blev färdig 1975. I huset verkar idag Metsäliittos, Metsä-Serlas och Metsä-Botnias huvudkontor. I byggnadens närhet finns Finnforest Abp:s nya huvudkontor, som är Nordens största kontorshus i trä. Utanför Metsätapiola står skulptören Ari Laitilas 15

massiva sten- och träverk Maan voima (Jordens kraft) från 2004. 10 Tapiola-gruppen Tapiola-bolagens huvudkontor, som ritades av Arkitektbyrå Ilkka Pajamies, blev färdigt 1978. Utanför huvudkontoret står Hannu Sirens robusta, monumentala Kehitys (Utvecklingen) från 2002. Tapiola-bolagen har sina rötter i den ömsesidiga skadeförsäkringsverksamheten, som inleddes 1857. Dagens Tapiola ägs av försäkringstagarna och bildar i försäkrings- och bankbranschen en bolagsgrupp, som uppstod genom fusionen av Pohja som grundades 1909 och Aura som grundades 1917. 11 Södra Hagalund I och med att Hagalund byggdes ut i norr och i söder, byggde byggföretaget A. Puolimatka under åren 1961 1964 ett litet bostadsområde med närbutiker och lekparker i Västerstranden. I gruppen ingår tre 10-våningars punkthus, ett lamellhus i tre våningar samt två radhus, ritade av Aarne Ehojoki. Som en fortsättning på dessa stod år 1965 fyra flervåningshus färdiga. De planerades av Sakari Nironen. 12 Västerstrandens flada På Björnvikens västra strand fi nns en fl ada eller en vik som på grund av landhöjningen frigjorts från havet. Ännu för 4 000 år sedan låg jordytan 15 meter lägre än idag och strandlinjen på motsvarande sätt på krönet av Otbacken. När förbindelsen med havet bryts helt, blir fl adan en glo. 13 Klibbalslunden Strandlunden befi nner sig i naturtillstånd. Den främsta arten i lunden är klibbalen som blir upp till 150 år gammal, och som under gynnsamma förhållanden kan bli 30 meter lång. Klibbalen trivs på fuktiga ställen, och utgör därför en väsentlig del av det fi nländska strandlandskapet. I strandområdena i Esbo har tidigare funnits en närapå sammanhängande zon med klibbal, som finns kvar på många ställen än idag. 14 Västerleden Västerleden är huvudled i södra Esbo och en av de mest trafi kerade vägarna i Finland: om vardagarna utnyttjas den av mer än 67 000 fordon och också på detta ställe av mer än 57 000 fordon. Den första Västerleden eller Jorvasvägen öppnades för trafi k 1939 och ändrades till motorväg 1965. Västerledens tredje skede blev färdigt 1995. 15 Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder är en enhetlig farled för lättrafi k som följer stranden ända från Stensvik till Tarvaspää. 16 Westend Den västra utkanten har i ett fl ertal storstäder blivit en attraktiv bostadsort. En av förklaringarna till detta är att vid den tid då förorterna uppkom var stadskärnan utsatt för skorstensindustrins och kolvärmens föroreningar som vanligtvis drog österut, eftersom de västliga vindarna är vanligare på grund av jordklotets rotationsrörelser. 17 Björnholmsknuten Korsningen mellan de två mest trafi kerade vägarna i Finland blev färdig 1995. Där finns två vägkonstverk, av vilka Anne Eerolas 9 000 kilo tunga aluminiumskulptur Purjeet (Seglen) återger Västerledens närhet till havet. I den södra utkanten av korsningen finns Hannu Sirens 200 meter långa Vastuu (An- 16

svar), som består av en liten form i kröken av korsningen, en skrovlig svart del samt av bergskärningen i rödgranit. Vid Vindängen och Hagalid har de åsformade jordvallarna vid sidan av vägen sammanjämkats med bullerskydden av metall samt med broarna. Färgskalan har valts efter det gröna och vita i Hagalund. Vägens design har planerats av Jarmo Suominens Trolliusteam. 18 Östersjön Östersjön uppstod för ca 7 000 år sedan ur Litorinahavet, när landhöjningen sänkte de danska sunden. Till sin volym är havet den näst största bräckvattenbassängen i världen med en yta på 422 000 m 2. Utanför Esbo har Östersjön en salthalt på ca 5. Medeldjupet i Östersjön är bara 55 meter (i Finska viken 37 meter), som tillsammans med skärgården gör dess ekosystem särskilt sårbart. Östersjöns sällsynta djurarter är bl.a. östersjövikaren och tumlaren. Om vintrarna fryser 120 340 000 km 2 av Östersjöns yta till is, vilket bjuder på utmärkta möjligheter till skärgårdsutfl ykter. 19 Björnholm På gården Björnholm, som ägdes av släkten Sinebrychoff och var utbruten från Hagalunds gård, idkades jordbruk och villaliv. Villa Björnholm blev färdig 1892 och den ritades av friherre Karl August Wrede (för restaureringen svarade professor Juhani Pallasmaa 1989). Helheten, som påminner om ett italienskt renässanspalats, är byggnadskonstnärligt den mest värdefulla villan från 1800- talet i Esbo. Också villans fasta inredning i nyrenässansstil med takmålningar, kakelugnar och panelning är synnerligen omsorgsfullt utförd. De utrymmen som ägs av staden tjänar numera som konstcenter, och kan hyras för privat bruk och företagsbruk. Verket Ladder av David Nash från 1989 finns på badstranden och återger genom sin lodräthet övergången från ett tillstånd till ett annat. 20 Pluto Invid Västerleden, vid Hanaholmens anslutning, finns Pluto i skalan 1:1 miljard. Pluto ingår i den miniatyrmodell av solsystemet som upprätthålls av den astrologiska föreningen Ursa. Solen består av ett 140 centimeters stålklot på toppen av en 20 meter hög stolpe och den fi nns på 6 102 meters avstånd i Smedjebacka på Helsingfors sida. Också de övriga planeterna fi nns i omgivningen kring Bredvik. På Hanaholmen verkar kulturcentret för Sverige och Finland. 21 Österskogen Österskogen bildar en viktig skyddszon mot trafi ken. På ca 200 meters avstånd från gatans ända fi nns intill en stig den plats, där Björnvikens torp var beläget. Bakom husknuten hämtades någon gång i början av 1900- talet en julgran, vars stubbe började växa på nytt på våren och förgrenade sig kraftigt. Den fridlysta granen håller på att dö av ålderdom samt stress på grund av konsumtion och trafi kutsläpp, och kan ramla omkull vid hård vind. I skogsdungen finns också de gamla portpelarna till gården Björnholmen samt en forntida strandklippa. 17

22 Björnviken Björnviken utgör en väsentlig del av Hagalunds landskapsbild. Medeldjupet i viken är bara 1,6 meter, och dess vattenomlopp är inte tillräckligt. Därför har staden redan fått tillstånd att sköta underhållet av viken genom muddring. 23 Flamängen De tidigare åkrarna i Hagalund har till största delen lämnats obebyggda och reserverats för allmän rekreation. Utgångspunkten i planeringen av Flamängen, planerad av Jussi Jännes, var havsutsikten mot Björnviken och den representativa infarten till Hagalund. Parken kunde också beundras från Centraltornets takkafé eller då man kom sjövägen till Hagalund. Storleken på planteringarna och deras kraftiga former planerades så att de passar in i representationslandskapets skala. Om våren blommar de kraftigt röd-gula tulpanplanteringarna som motvikt till den spirande grönskan i landskapet. I den nedre delen av ängen finns en liten komposition bestående av vattenbassängerna och bron. 24 Bostadsaktiebolaget Kontiontie Bostadshusen Kontsarit, som ritades av Heikki och Kaija Siren, blev färdiga år 1955. Ursprungligen byggdes radhusen i Hagalund för att kunna erbjuda en egen gård åt dem, som inte hade råd med ett egnahemshus. Gårdarna till husen som är byggda av virkeselement är skyddade med staket och parkerna mellan byggnaderna har isolerats från trafi ken. 1 Esbo kulturcentrum Se sidan 4. 2 Ortodoxa kyrkan Kyrkan, som fått sitt namn efter helgonet Herman Alaskalainen, stod färdig 1998 och den ritades av Paul Hesse. Herman var en munk från klostret Valamo och han begav sig ut på missionärsarbete bland eskimåerna i Alaska år 1792. Helsingfors ortodoxa församling stiftades som en ryskspråkig församling 1827. Idag har den över 18 000 medlemmar. Gudtjänster förrättas på finska, kyrkoslaviska, svenska, grekiska och engelska. 3 Kanonvägen Försvaret vid Helsingfors land- och sjöfästning bestod av ett infanteri med stöd av ett starkt artilleri. Baserna bestod av krigsställningar och kanonbatterier med ammunitionsförråd. Särskild vikt lades vid de kanonvägar som förenade befästningsanläggningarna, utmed vilka trupper och utrustning kunde flyttas under pågående strider. Förbindelsevägarna eller kanonvägarna byggdes av makadamm (stenkross) och kullerstenar. 4 Forskningsresande Flitargränden 4. På taket till tidigare Galleria Otso roterar i vindens takt den lekfulla Forskningsresanden av Antti Maasalo från 1985. 5 WeeGee-huset WeeGee-huset, som blev färdigt under åren 1964 67, är ett av konstruktivismens betydande verk från 1960-talet. Byggnaden som ritades av professor Aarno Ruusuvuori är också skyddad som ett på nationell nivå betydande objekt. 18

TorrKelohongant. VÄSTERHÖJDEN SOLHÖJDEN (ca 4 km) 8 Jousenjänne Jousi kuja Leppäkertuntie 9 Tuohimä 6 Jousenkaari Merituulentie 7 Iltaruskontie Puhurinpolku Naavakalliont. Svejdef furstigen 13 5 T ntie Ahertajant. Tornitaso 14 3 4 Tykkitie Havsvindsvägen Tapionraitti Opintie 2 Kaupinkalliont. Kauppamiehent. 15 Östergården Otnäs-stigen 1 Länsituulentie Tapiola Hagalund Itätuulent. Väderbacken Björnviken-stigen Tapio Nordvägen Etelätuulentie Suvikummuntie Suvikummunrn. Solhöjdsvägen Suvikuja 10 Hakamäentie Hagbacksvägen Hakakj. Hakamäki Hakamaankj. 11 12 Hakamaantie Hagmarksvägen Tuulikuja Västerleden Revontulent. T Trappor Förbindelsestig I byggnaden som planerades till produktionslokal för ett boktryckeri har man fått den största möjliga enhetliga golvytan med hjälp av massiva stödpelare, som bär upp takblocken. Husets tillbyggnad blev klar 1974 och den senaste ombyggnaden är ett ändringsarbete som skall verkställas under åren 2002 2006 och som planerats av Airas Arkkitehdit. Byggnaden, som verkar som Esbo stads utställningscentrum, har en total yta på över 23 000 m 2, av vilka kulturfunktionerna fyller ca 17 500 m 2. I huset verkar Esbo stadsmuseum, Esbo konstmuseum, Helinä Rautavaaras Museum, Galleria Aarni, Finlands klockmuseum, Finska leksaksmuseet, Lekslottet och Cartes. WeeGees entréhall fungerar som ett trivsamt sällskapsrum. I entréhallen fi nns dess- 19

utom en museiaffär och en kaférestaurang. I huset verkar även Etelä-Tapiolan lukio och Hagalunds undervisningsavdelning i Espoon kuvataidekoulu (Esbo konstskola). 6 Eeva Kilpis poesi- och fjärilspark Parken inrättades på den tidigare Larsängen (Laurinniitty) 2004. Eeva Kilpi föddes 1928 i Hiitola på Karelska näset och gav ut sitt första verk 1959. På författarinnans önskan skall skogsdungen som gränsar till hennes gård lämnas orörd i naturligt tillstånd. Huggningar får inte göras här. 7 Bostadsaktiebolaget Kehrääjä De tre kedjehusen, som ritades av Kaija och Heikki Siren, blev färdiga 1960. 8 Idrottsparken I idrottsparken finns två gräsplaner, en sandplan, friidrottsplatser, en konstgräsplan med sand samt en mångsidig idrottshall, som tjänar som hemarena för Espoon Honka. Bredvid idrottshallen finns Esbos största allaktivitetshall LänsiAuto Areena, som är hemarena för Espoo Blues och där det ordnas stora evenemang och konserter. I idrottsparken verkar också gymmet Esport Center, som har över 50 racketsportplaner, en konditionslokal/tennisskola, ett kafé och en affär som säljer sportartiklar. Invid Esport Center har Esport Arena i tre våningar öppnats, där det bl.a. finns en hellång fotbollsplan samt sju innebandyplaner. 9 Jousenkaaren koulu Skolan, som ritades av Osmo Sipari, blev färdig 1960. Byggnaden, där Metsolan kansakoulu först verkade, är i likhet med bostadshuset strukturerat i grupper om fyra klasser, som har en egen västergård, ingång och trappa. Specialklasserna och de gemensamma utrymmena finns en trappa ner, klassrummen i den övre våningen. I samma helhet ingår två radhus, där lärarna har sina bostäder. I Jousenkaari skola började de första musikklasserna i Esbo 1969. Strax väster om skolan fi nns löpgraven i en bas, som hörde till den främsta linjen i Helsingfors land- och sjöfästning, och stöddes av artilleriställningar belägna i Väderbackens och Krämarbergets terräng. 10 Solhöjden En helhet, som ritades av Raili ja Reima Pietilä och som Asuntosäätiö lät bygga, blev färdig under åren 1969 och 1982. Solhöjden ingick i det sista Hagalund-skedet. Byggnadsmassorna som följer formerna i terrängen och vars dimensionering varierar bildar en naturnära och till bostadstyperna mångsidig helhet. Bakom byggnaderna finns en fästningskulle som hör till Helsingfors land- och sjöfästning. 11 Arabbyn De 17 atriumhus, som byggdes av Haka i Hagalid, blev färdiga 1964 och ritades av Pentti Ahola. Husens halvslutna innergårdar eller atriumgårdar vetter mot kvällssolen. 12 Hagalid Haka byggde en grupp med 10 lamellhus i elementkonstruktion 1963 64. Husen har pelar-balkstomme. Husen, som ritades av Sakari Nironen, har en stomme samt lätta mellanväggar som möjliggjorde individuella planlösningar i bostäderna. 20

13 Gråskinnstorget Hagalunds västra bostadsområde byggdes efter det östra, och det blev tätare byggt. Mitt i området fi nns Gråskinnstorget som likar ett centrum i en by och som planerades av Veijo Malmi. Gråskinnstorget blev färdigt under åren 1960 63. Eftersom Hagalunds affärscentrum byggdes ut till ett regioncentrum har detta i sinom tid lett till att tjänsterna i trädgårdsstadens tre bostadsområden försämrats. Därför är idag affärslokalerna huvudsakligen i annat bruk än för närtjänster. 14 Taskumatti-husen ( Fickpluntorna ) På den högst belägna platsen i Hagalunds västra bostadsområde fi nns fyra tornhus i nio våningar. De byggdes under åren 1959 61. Husen ritades av Viljo Revell. De två längst norrut belägna husen var bland de första bostadssparobjekten i landet. Till helheten hör Revells låga lamellhus med fem trappor från 1961. Tornhusen började kallas fickpluntorna redan innan de blev färdiga på grund av sina häftiga utbyggnader i taket, där bastulokalerna fi nns. Siluetten på byggnaderna har blivit en symbol för hela Hagalund. I ingångskorsningen till tornplanet fi nns Viljo Revells torg. Namnet Kanonbacken härstammar från det 32:a tunga luftvärnsbatteriet, som hörde till Helsingfors luftvärn Väst, vars eldställning fanns där Taskumatti-husen är belägna. 15 Heikintori Affärscentret, som ritades av Aarne Ervi, blev färdigt 1968. Tapiostråket som löper genom byggnaden kopplar den täckta affärsgatan organiskt med stadsstrukturen. I shoppingcentret som är uppkallat efter Heikki von Hertzen verkar över 60 specialaffärer. Esbo stad Redaktion: Pauli Saloranta Editering och layout: Onnion Tryckeri: Libris 1.2006 21

Se och upplev staden. Broschyrserien Stadsstigar i Esbo ger nya aspekter på en särpräglad stad av mångfald. Närvarande vid stigarna som löper via stadens centra är både historien och nutiden, den livskraftiga stadskulturen i olika former samt en rik natur. Broschyrserien innehåller sammanlagt 19 stigar i Esbos fem stadscentra, som är Esbo centrum, Alberga, Hagalund, Mattby och Esboviken. Serien Stadsstigar i Esbo är avsedd för nuvarande och tidigare esbobor, besökare som är intresserade av Esbo och särskilt stadens nya invånare. Vi möts på stigarna! I samarbete med Esbo stad www.esbo.fi Nylands förbund www.uudenmaanliitto.fi Finlands Hembygdsförbund www.suomenkotisetuliitto.fi Esbo Stadsdelsföreningars Förbund www.intsys.fi /ekyl Tapiolan Kilta www.tapiolankilta.fi Tapiolan Alueen Kehitys Oy www.entrecon.fi /tak/ Tapiolan seurakunta www.tapiolanseurakunta.fi www.esbo.fi/stadsstigar