RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

Relevanta dokument
Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Program för Jönköpings kommuns skogar

Lättfattligt om Naturkultur

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Ett rikt växt- och djurliv

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

Protokoll. Lena Svensson. Thordis Stålhandske (S) Inge-Marie Byström (S) Annelie Ejnermark (V) Anders Nilsson (SD) Anna-Karin Berglund

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Skogspolicy Finspångs kommun

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Återväxt med garanti!

BESLUT Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från även om de överklagas.

Skogsstrategi Arvika kommun

Planläggning... 3 Planmonopol De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Skogsstyrelsens författningssamling

Trygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Fritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Skogsbruksplan. Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Våra samlade tjänster och erbjudanden

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

13 Redovisning per län

Kronobergs läns författningssamling

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

Granskning av skogsförvaltningen

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

Ingå vänortsavtal med städer i Rumänien Motion (2015:28) av Erik Slottner och Sofia Modigh (båda KD)

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

FÖRSKOLAN SKOGSBACKENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Eget val inom hemtjänsten

Bestämmelser för arbeten på kommunal mark

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Areella näringar 191

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Stämmohandlingar. 10 december 2015, kl 18.00, Västlaestadianska Bönhuset, Gällivare

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Förslag till nytt naturreservat

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Syftet med. affärsplanen

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

PLANPROGRAM - VRIGSTAD Nya bostadstomter vid Slättsjön Allmänt

Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3

Svenska PEFC:s krav för direktcertifiering och certifiering i grupp

Krokoms kommuns styrdokument

Verksamhetsstrategi 2015

Fågelmatning.. .. och hundbajs!

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Naturvård och mångfald i skogen

Verksamhetsrapport 2001

Friluftsförskolor Sundsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Vad stadgarna säger:

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

YTTRANDE över Skogsutredningen 2004s slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81); Dnr N2006/6984/HUB

INKÖPS & UPPHANDLINGSPOLICY

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura område!

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Korvettens förskola

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Transkript:

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare 400 ha. Områden som är avsatta för naturvårdshänsyn och/eller är tätortsnära, är inte medtagna i arealerna för den produktiva skogsmarken. Samhällsbyggnadsnämnden har idag det formella ansvaret för kommunens skogsbruk. Sedan år 2012 finns det en skogsförvaltare på Samhällsbyggnadsförvaltningen med uppdrag att genomföra de mål och riktlinjer som bestämts. Syftet med upprättande av ett dokument med tydliga riktlinjer för skogsbruket är att klargöra kommunens mål och inriktning för sitt skogsinnehav. Riktlinjerna skall hjälpa kommunens tjänstemän att säkerställa att skogen brukas på ett sätt som tar tillvara på skogens alla värden. Dokumentet är också viktigt för att ge kommunens invånare information om hur kommunen avser att förvalta skogsmarken. Dokumentet skall vara levande och revideras vid behov. 1

ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SKÖTSEL AV SKOGSMARKEN Kommunens mål för skogsbruket skall vara att långsiktigt bevara markens produktionsförmåga både vad gäller virkesproduktion och den biologiska mångfalden. I de områden som är tätortsnära skall kommunmedborgarnas boendemiljö prioriteras framför det produktiva skogsbruket. Skogsskötselns mål skall riktas till kommunmedborgarna, politikerna samt kommunens förvaltare och skall ses som ett levande dokument som kan omprövas vid behov. En skogsbruksplan skall finnas. Planen skall vägleda skogsbrukaren så att största möjliga nyttoavkastning uppnås. Nyttan kan bestå av den ekonomiska avkastningen från virkesproduktion men också av naturvård och rekreation. F n har kommunen en skogsbruksplan som uppdateras av skogsförvaltaren. Kommunen skall undersöka möjligheterna till certifiering av skogsbruket, vilket innebär ett säkerställande av att skogsmarken sköts på ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bärkraftigt sätt i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar. Skogsmarken skall också utgöra markreserv för framtida tätortsutveckling. I kommunens mål för skogsbruket skall hänsyn tas till Naturvård Boendemiljö och rekreation Förvaltning av skogstillgångarna för hög och varaktig tillväxt som ger god ekonomisk avkastning Naturvård Kommunen skall arbeta för att säkra den biologiska mångfalden inom de kommunala skogarna. I strategin för att säkra den biologiska mångfalden skall ingå Naturhänsyn vid alla skogliga åtgärder Detaljerad kunskap om produktionsförutsättningar och naturvärden i våra skogar Fortsatt utveckling av kunskapsbas och metoder Samarbete med myndigheter när särskilda skyddsvärden föreligger Dialog med olika intressenter Dokumentation skall finnas i skogsbruksplanen Boendemiljö och rekreation Den tätortsnära skogen kan utgöras av enstaka träd, trädsamlingar och skogsområden i omedelbar anslutning till bebyggelse. I dessa skogsområden skall de närboendes önskemål och åsikter prioriteras. Kommunen skall ha en plan som innebär att avverkning och röjning sker områdesvis, med jämna intervaller. Det ger kommunen möjlighet till viss avkastning och/eller minskade kostnader, jämfört med att göra åtgärder då och då. De närboende skall få vara delaktiga i planerna och informeras i god tid för att kunna framföra synpunkter och önskemål. 2

Undantag, från planen enligt ovan, skall göras vid avverkning av s k farliga träd. Kan vara skadade eller rötangripna och kan utgöra fara för boende eller förbipasserande och då skall avverkning ske omedelbart efter anmälan. God genomsikt skall eftersträvas utefter gång- och cykelvägar samt vid motionsspår för att stärka trygghetskänslan. I det tätortsnära skogsbruket skall inte bedrivas produktivt skogsbruk, utan avverkningar skall göras med hänsyn till det estetiska och till de boendes närmiljö. Det kan t ex innebära att man gallrar med lite större uttag än i det traditionella skogsbruket, för att skapa s k pelarsalar. Döda, gamla och särskilt bevarandevärda träd skall, i produktionsskogen, sparas, men i det tätortsnära området skall kommunen beakta närboendes syn på döda och skadade träd. Den boendes önskemål om borttagande av enstaka träd vid den egna tomten, t ex stora träd som skuggar, fäller kottar och löv på tomter, skall beaktas i största möjliga mån. Dock får karaktären i området inte försämras av nedtagning av önskade träd. För att behålla skogskänslan måste avverkning ske med någon form av skärmställning/plockhuggning där man bevakar att det inte blir kalhyggen eller för mycket utglesat. För att säkra skogsområdets fortlevnad måste också en plan för föryngring i respektive område finnas. I de skogsområden som inte är absolut nära till bebyggelse men som ändå nyttjas för viss rekreation, t ex motion, ridning, cykling eller vandring, kan visst produktionsinriktat skogsbruk ske. Det är dock viktigt att hålla stigar och rastplatser fria. Kalhyggen skall undvikas. Inga kala ytor större än 0,5 ha skall skapas. Kommunens tätortsnära skogar skall inbjuda till promenader och att vistas i för att få lugn och ro eller för att plocka bär och svamp. Skogsområdena skall vara vackra och välskötta. Genom inbjudande skogsområden kan kommunen medverka till att öka medborgarnas livskvalitet och kunskaper om skogen och dess värden. Barn och ungdomar kan inbjudas till skogsområdena t ex genom tillhandahållande av skolskogar. Förvaltning av skogstillgångarna för hög och varaktig tillväxt som ger god ekonomisk avkastning Långsiktig virkesproduktion För att uppnå högsta möjliga virkesproduktion är valet av trädslag och täta föryngringar viktigt. Om detta uppnås, behöver virkesuttagens volymer i framtiden inte sänkas. Kommunen skall ges valfrihet till olika former av virkesuttag. Detta går att förena genom metoder som är anpassade till varje enskild ståndorts förutsättningar. Detta är viktigt framförallt i det tätortsnära skogsbruket. Lövinblandning skall eftersträvas på samtliga ståndorter där naturliga förutsättningar finns. Skogshushållning Genom att årligen uppdatera skogsbruksplanen, förändringar, åldrar, tillväxt mm, kan man på ett enkelt sätt avläsa skogsbeståndet. Skogshushållningen kan omprövas från år till år och anpassas till ny kunskap, förändrat innehav etc. 3

Målet ska vara att ha tre årsavverkningar färdigplanerade för att ge underlag för en flexibel omplanering om så behövs. Samråd Inför avverkningar skall kommunen, om så erfordras, samråda med eventuellt berörda intressenter som t ex samebyar och närboende. Skogsskötselns förutsättningar och inriktning Det är ståndortens förutsättningar som skall gälla vid val av trädslag i en föryngring. Huvudinriktningen är barrträd, men där så är befogat skall lövträd gynnas. Föryngringssätt Plantering skall vara huvudmetoden för föryngring. Beträffande trädslagen är det den enskilda ståndortens förutsättningar som gäller. Självföryngring används på mer extrema ståndorter, d v s de fuktiga och de torra markerna. Alternativa skötselmetoder Inriktningen här är att till stor del behålla trädkontinuitet. Detta kan åstadkommas genom olika typer av högskärmar eller blädning alternativt plockhuggning. I det tätortsnära skogsbruket görs avsteg från det produktiva skogsbruket. Där skall hänsyn till medborgarnas närmiljö i stor mån styra skogsskötseln. S k parkställning genom gallring med större uttag än traditionellt, är vanligast förekommande. I vissa, större områden där slyröjning sker, kan träddelarna säljas till industrin som material till flis. Beståndsvård Beståndsvården har starkt förändrats under de senaste åren. Inriktningen idag är att skapa ungskogsbestånd med högre stamantal och större lövinslag efter röjning. Gallringsmöjligheterna har en positiv utveckling tack vare utbudet av skonsamma gallringsmaskiner. Björken är en värdefull råvara för pappersindustrin och ur naturvärdessynpunkt. Röjning och gallring syftar till att tillvarata och utveckla resultatet av tidigare utförda föryngringsåtgärder. Gallringen kan göras vid olika tidpunkter och intensitet. En stor variation i föryngringsresultatet ger möjligheter till varierande inriktning av den fortsatta skötseln. Täta och välslutna föryngringar måste åtgärdas genom anpassade röjnings- och gallringsåtgärder. Försäljning av skogsråvaror Försäljning av skogsråvaror skall i huvudsak ske genom anbudsförfarande. Det kan gälla såväl rotposter som leveransvirke. Vid mycket små poster eller akuta åtgärder kan direktupphandling tillåtas. 4

Uppföljning En viktig del av verksamheten är att följa upp åtgärderna och kontrollera resultatet för att ge upphov till förbättringar. Kontrollen skall också ge underlag för uppdatering i register, statistik m m. OLOVLIG TRÄDFÄLLNING OCH SKADEGÖRELSE Det är olagligt att fälla träd på annans mark utan tillstånd. Kommunen, som markägare, har tyvärr, då och då, sådana ärenden att ta itu med. Vanligast är att en boende tar bort träd som skuggar, skymmer sikten eller på annat sätt stör den egna tomten, utan att ha fått tillstånd till detta från kommunen. Kan ju även ha skett ett misstag, men det är ändå skadeståndsgrundande, eftersom det är den som avverkar, som har skyldighet att ta reda på vem som äger marken. En sådan avverkning kallas rättsligt för egenmäktigt förfarande. Skulle man också föra bort virket, blir det stöld. Har vederbörande avverkat ett fullvuxet träd kan skadeståndsfrågan bli komplicerad. Markägaren kan kräva ersättning för återplantering av ett fullvuxet träd vilket kan bli mycket kostsamt. Den skadeståndsskyldige hävdar oftast att det endast är virkesvärdet som skall ersättas. Skadegörelse sker också emellanåt, t ex avbrutna plantor/ungträd utefter gator eller i parker. Ett särskilt dokument med riktlinjer och rutiner för handläggning av ärenden avseende olovlig trädfällning och skadegörelse skall upprättas inom förvaltningen. KUNSKAP OCH KOMPETENS I uppdraget att förvalta kommunens skogsbestånd skall ingå att fortlöpande införskaffa information och öka kompetensen inom skogsbruket idag. Även att hålla sig underrättad med den forskning som bedrivs, t ex avseende alternativa skötselmetoder, är viktig. Att delta i olika former av skogliga nätverk och samverkansgrupper, t ex Skoglig samverkan, är viktigt, bl a för att hålla sig informerad om vad som händer inom länet. 5