OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro



Relevanta dokument
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Folkhälsoprogram

Verksamhetsplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Folkhälsorådet Tibro

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Hälsosamma Skinnskatteberg

Folkhälsoplan 2014 och budget

Verksamhetsplan Folkhälsorådet Tibro

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

Folkhälsoplan. för Partille

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Lokalt folkhälsoarbete i Mora - Verksamhetsrapport 2008

Folkhälsoplan för Laxå kommun

En bra start i livet (0-20år)

Folkhälsostrategi

Verksamhetsplan

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr 2012/257

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

alkohol- och drogpolitiskt program

Åtgärdsplan Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Verksamhetsberättelse 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Folkhälsoplan Kramfors kommun

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsoprogram för åren

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Folkhälsoplan Härjedalens kommun

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsorådet december Verksamhetsplan Folkhälsorådet i Mölndal

Ökad hälsa. för unga kvinnor år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

vår hälsa länets möjlighet

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

2(16) Innehållsförteckning

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld

Hälsoplan för Årjängs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007


Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

Verksamhets- berättelse

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012

Alkohol- och drogpolitiskt program

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR

Elevhälsoplan för Tuna skola

MINNESANTECKNINGAR. Tid Fredagen den 18 februari 2011, kl Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet

Kungsbackanämnden Bokslut 2013

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsoplan

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Verksamhetsberättelse

Handling för tillväxt... 2

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Folkhälsopolitiskt program

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet Vänersborgs kommun

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag

Folkhälsorådet februari Verksamhetsplan Folkhälsorådet i Mölndal

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 104


Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

1 Sammanträdet öppnas. Claes Jägevall hälsade alla välkomna till dagens sammanträde och förklarade detsamma för öppnat.

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM

Barn- och elevhälsoplan

Halsoframjande. skola. i Halland

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping

Transkript:

OBS! Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Tibro 1

Inledning En god hälsa är grunden för ett gott liv. Kommuninvånarnas hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. En god hälsa kännetecknas av god livskvalité, hög medellivslängd, låg sjuklighet, delaktighet och trygghet. Folkhälsorådet arbetar för att skapa förutsättningar för jämlika och jämställda livsvillkor. Möjligheten att vara delaktig och kunna påverka livsvillkor främjar en god hälsa. Tillgång till sociala nätverk och mötesplatser, kunskap och utbildning, arbete/sysselsättning skapar möjligheter till delaktighet, engagemang och handlingskraft. Folkhälsoarbetet i Tibro är riktat till hela befolkningen. Under perioden 2008 2011 har Folkhälsorådet valt att prioritera barn, ungdomar, unga vuxna och äldre. Verksamhetsplan 2011 följer det Hälsopolitiska programmet och handlingsplanen för 2008 2011 och dess inriktningsmål. Indikatorerna följs upp årligen genom välfärdsnyckeltal för att visa hur folkhälsoarbetet och hälsan i Tibro utvecklas. Uppföljning av insatser i de årliga verksamhetsplanerna görs i form av en verksamhetsberättelse vid årets slut. Övergripande mål för folkhälsoarbetet i Tibro att skapa förutsättningar i Tibro för en god hälsa på lika villkor Det nationella folkhälsomålet att skapa samhälliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen utgör basen i folkhälsoarbetet. Det övergripande folkhälsomålet ska uppnås genom arbete med elva målområden som lyfter fram och stärker viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 2

Framgångsfaktorer Folkhälsorådet äger ingen egen verksamhet utan ansvaret sträcker sig till att initiera, implementera, samordna och driva ett lokalt folkhälsoarbete i samarbete med interna och externa aktörer. Folkhälsofrågorna berör alla samhällssektorer och alla nivåer i samhället. Med utgångspunkt från den enskildes ansvar för sin hälsa, är basen i folkhälsoarbetet den ordinarie verksamheten inom kommun, primärvård och tandvård. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter en aktiv medverkan av kommunala förvaltningar och nämnder men också en aktiv samverkan med hälso- och sjukvård, andra lokala myndigheter, frivilligorganisationer, företag och kommunens invånare. Samverkan är ett nyckelord i allt folkhälsoarbete. Folkhälsorådets organisation Folkhälsorådet är ett samverkansorgan mellan Tibro kommun och Västra Götalandsregionen i syfte att initiera, utveckla och samordna resurser för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Folkhälsorådet kallas till möte minst fyra gånger per år. Följande ledamöter ingår i Folkhälsorådet fram till 2011-01-01, då ny mandatperiod träder ikraft. Tibro kommun Claes Jägevall(fp), ordförande Bengt Andersson, (c) Michael Hallgren(m) Annica Erikssen(s) Jan-Eric Dahlin(fp) Annika Larsson kommunstyrelsen socialnämnden barn och utbildningsnämnden kultur- och fritidsnämnden bygg- och miljönämnden kommunchef Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg Laila Neck(s) vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Lars-Åke Carlsson(m) hälso- och sjukvårdsnämnden Erling Pedersén vårdcentralschef Gunnie Axelsson folkhälsoplanerare Folkhälsorådets presidie består av ordförande, vice ordförande samt folkhälsoplanerare och har som uppgift att bereda ärenden till folkhälsorådets sammanträden. Skadeförebyggande arbete Folkhälsorådets arbetsgrupp inom området skadeprevention arbetar långsiktigt, målmedvetet och följer WHO:s kriterier för en säker och trygg kommun. Arbetsgruppen har politisk ledning och representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, säkerhetssamordnare, medicinsk ansvarig sjuksköterska för rehabilitering samt folkhälsoplaneraren ingår. 3

Folkhälsorådets roll och ansvar kartlägga, analysera, samordna och prioritera insatser för förbättrad folkhälsa ur ett kommunperspektiv initiera, inspirera och utveckla det tvärsektoriella folkhälsoarbetet ta fram mätbara mål och följa upp dessa utifrån de nationella folkhälsomålen opinionsbildning upprätta/utarbeta förslag till Folkhälsoplan som kontinuerligt utvärderas årligen upprätta verksamhetsplan med budget årligen avge verksamhetsberättelse följa upp och utvärdera vidtagna insatser Delaktighet och inflytande i samhället Kommunövergripande arbete Fokusområden Arbete med fokusområden är en del i nu gällande folkhälsoavtal mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna Östra och Västra Skaraborg och kommunerna i Skaraborg. Med ett medvetet och kraftfullt samarbete kring prioriterade fokusområden(områden eller befolkningsgrupp)avser kommunerna och hälso- och sjukvårdsnämnderna att ytterligare förstärka och utveckla samarbetet inom folkhälsoområdet. Barn och ungdomars psykiska hälsa utgör fokusområde för 2011. Kring fokusområdet genomförs årligen en folkhälsokonferens. Samverka kring temat Barn och ungdomars psykiska hälsa för gemensam kunskapsuppbyggnad och fördjupning. Folkhälsoråden och kommunerna i Skaraborg Utveckling av folkhälsan Att följa utvecklingen av folkhälsan och påverkbara faktorer är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Det behovsunderlag som tas fram varje år för Skaraborg är en viktig del i utvecklingen av detta. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, Östra och Västra har tagit fram(juni 2010) en Strategisk plan för folkhälsoarbete, Skaraborg med utgångspunkt från det nationella målet, visionen Det goda livet och den folkhälsopolitiska policyn. Analys av befolkningens behov och hälsa ska utvecklas. Utifrån Strategisk plan och Behovsunderlag utforma tydliga, mätbara och relevanta mål för kommuninvånarnas hälsa. Utveckla metoder och användande av folkhälsoekonomi som underlag i prioriteringsarbetet. Fortsätta utvecklingsarbetet med ett Välfärdsbokslut 2011 utifrån framtagna indikatorer/nyckeltal. Folkhälsorådet i samverkan med kommunens förvaltningar 4

Politiker utbildning En ny mandatperiod innebär nya politiker i politiska nämnder. För att bedriva ett framgångsrikt folkhälsoarbete måste kunskapsnivån gällande folkhälsofrågor ligga på en hög nivå. Folkhälsoarbete handlar om att påverka befolkningens hälsa och ansvaret vilar både på politiken och den enskilde. Att styra mot hälsa handlar om att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Anordna folkhälsoutbildning för nya politiker i Tibro. Anordna gemensam folkhälsoutbildning för Folkhälsoråden i Hjo, Tibro, Karlsborg. Folkhälsoråden i Hjo, Tibro, Karlsborg Utveckla dialoger Folkhälsorådet kommer att utveckla bättre dialoger genom att delta i och arrangera möten med invånarna i samband med föreläsningar, konferenser och olika arrangemang. Dialog är ett sätt att öka kunskap, förståelse och intresse för livsstilens betydelse för hälsan. Utveckla arenor för samverkan med folkbildning och föreningsliv. Öka seniorers möjlighet att själva finna och ta ansvar för sin ålderdom. Anordna föreläsningar om livsstil och hälsa och skapa mötesplatser kring folkhälsa. Kommunens förvaltningar, studieförbund, frivilligorganisationer m fl Revidering flerårig folkhälsoplan Det Hälsopolitiska programmet och handlingsplanen 2008 2011 för Tibro kommun ligger till grund för ett effektivt långsiktigt folkhälsoarbete, i syfte att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Programmet anger inriktningen på det lokala folkhälsoarbetet samt prioriterar de grupper som är i störst behov av förebyggande insatser. Ansvar: Uppföljning och revidering av det Hälsopolitiska programmet. Överlämna ett Hälsopolitiskt program och handlingsplan för år 2012-2015 till hälso- och sjukvårdsnämnden för godkännande och till kommunen för fastställande. Folkhälsorådet Kultur för unga vuxna Fler kultursatsningar för, med och av unga vuxna - skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv. Filmverket ett treårigt projekt. År 2 pågår på fritidsgårdar. Nystart planeras tillsammans med Nyboskolan. Imagening kulturarbetare från olika länder visar upp sig i Tibro. Att ungdomar tillsammans med vuxna utvecklar befintliga mötesplatser Kultur och Fritid, Folkhälsoråd, föreningar och studieförbund 5

Integrationsprojekt Aktivt arbeta tillsammans med den nya Integrationsenheten för att skapa en bättre helhetssyn runt invandrarbarn och ungdomar. Prova-på-aktiviteter för barn och ungdomar tillsammans med föreningslivet. Folkhälsorådet, Integrationsenheten och SFI(Svenska för invandrare) Funktionshinder Ungdomar med funktionsnedsättning är en marginaliserad grupp - unga i utanförskap. De är ofta begränsade till vad de kan göra på sin fritid. Specialanpassad fritidsverksamhet är mycket begränsad. Ofta leder det till att ungdomar med funktionsnedsättning blir inaktiva, ensamma och skapar dåliga matvanor. Socialt kan denna grupp också hamna utanför, då de kan ha svårt att få vänner utanför den dagliga verksamheten. Stödja ett återkommande Må bra läger för denna grupp av utsatta ungdomar. Visa vad olika föreningar i Skaraborg kan erbjuda för aktiviteter. Handikappomsorgen i Tibro kommun i samverkan med Götene kommun och Axvall folkhögskola. Ekonomiska och sociala förutsättningar Underlätta ungdomars väg till arbete Genom extra fokus, tidiga upptäckter/åtgärder och i bred samverkan vidareutveckla former för att ge ungdomar stöd och information om möjliga vägar till utbildning och arbete. Stödja Sommarentreprenörerna genom frukostprojekt en bra start på dagen. Arbetsmarknadsenheten, barn- och utbildningsförvaltningen samt Ung Företagsamhet. Äldres hälsa Andelen äldre kommer att öka i befolkningen, vilket innebär ytterligare insatser för att äldres hälsa skall vara god. Ålderdomen innebär för många en större ensamhet än tidigare i livet. Därför är insatser som leder till minskad isolering, ensamhet och otrygghet särskilt viktiga. Vidareutveckla Äldrecentrum utifrån de fyra hörnpelarna social gemenskap; meningsfull sysselsättning; fysisk aktivitet; goda matvanor. Genomföra Äldre- och Anhörigdag den 6 oktober, 2011 6

Föreläsningsserie vår och höst, föreläsningar med olika inriktning. Utveckling av fallskadeförebyggande arbete inom olika verksamheter. Skapa arenor för möten mellan blivande pensionärer och olika aktörer i samhället, för att själva forma och ta ansvar för en ålderdom med hög livskvalitet. Folkhälsorådet i samverkan med Äldrecentrum, Anhörigstödet, Utvecklingsrådet på ÄC, föreningar och organisationer. Barns och ungas uppväxtvillkor Familjecentral På Familjecentralen bedrivs verksamhet som är hälsofrämjande, tidigt förebyggande och stödjande och riktar sig till föräldrar och barn. Verksamheten sker i samverkan mellan barnoch utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och primärvården. Inriktning för 2011 är att genom föräldrautbildning främja hälsa hos unga föräldrar och deras barn. Folkhälsorådet skall stödja Familjecentralen Källan i utvecklingsarbetet med föräldrastöd kring: Unga föräldrar Utöka samarbetet med dietist Småbarnsliv Vägledande samspel(icdp) Utöka samarbetet med konsumentrådgivare Skadeförebyggande arbete inom barnolycksfall Individuella insatser och riktade grupper efter behov Gemensam lunch en gång i månaden i den öppna verksamheten Folkhälsorådet i samverkan med Familjecentralen Hälsofrämjande skola Hälsofrämjande skola handlar om att dels utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande men även stärka och utveckla hälsoundervisningen i ett vidare perspektiv. En av grundstommarna i arbetssättet är att hela skolan är engagerad. Det innebär att all personal, elever och föräldrar får vara med och utforma ett sätt att arbeta för den gemensamma visionen en Hälsofrämjande skola. Genom att fokusera på skolans möjligheter och utgå från redan befintliga förutsättningar för att få elever och personal att må bra, kan en Hälsofrämjande skola bidra till att påverka ungdomars livsstil och hälsoval i en positiv riktning. 2011 års satsning inom Hälsofrämjande skola är personalutbildning i KOMET(kommunikationsmetod). Utbildningen handlar om att främja elevens förmåga att finna lugn och trygghet i sig själva, att främja social gemenskap och elevers empatiska förmåga. Att stödja Nyboskolan i arbetet utifrån konceptet Hälsofrämjande skola. Folkhälsorådet och Nyboskolan 7

Friendsutbildning Friendsutbildning är ett sätt att stärka arbetet med att förebygga och motverka mobbning och kränkande behandling och att snabbare kunna upptäcka och identifiera utsatta personer och/eller grupper. Utbildning ges av Stiftelsen Friends. Den vänder sig till 6-åringarna i förskoleklasserna, till kamratstödjarna och till den personal som arbetar i skolans mobbningsteam. Stödja genomförandet av Friendsutbildning under en tre års period 2009 2011 enligt presenterat förslag. För åren 2010 och 2011 bevilja ett bidrag á 5 000 kronor, fördelat på vardera Häggetorp, Ransberg/Smuleberg samt Nyboskolans rektorsområden. Folkhälsorådet och skolan Utvecklingsarbete kring barn och ungdomars hälsa I det dagliga arbetet och i kontakterna med ungdomar, utanför skolans och föreningarnas värld, har ungdomsverksamheten en mycket viktig roll. Speciellt för att fånga upp föreningslös ungdom och ungdomar som inte trivs i skolans miljö. Genom bred samverkan initiera och skapa förutsättningar för en rik och hälsofrämjande fritid för barn och ungdomar. Utveckla former och arenor för samverkan med föreningsliv och folkbildning. Fysisk aktivitet för ungdomar som inte är föreningsanslutna. Aktiviteter för ungdomar med funktionshinder. Folkhälsorådet, kultur och fritid, barn- och utbildningsförvaltningen och föreningar Hälsa i arbetslivet Ökad hälsa för unga vuxna 18 34 år Ohälsotalet i gruppen unga kvinnor och män 20-29 år i Tibro är trots alla insatser fortfarande bland de högsta i landet. Det samverkansprojekt, som påbörjades redan under 2006 tillsammans med Folkhälsorådet i Karlsborg, är avslutat och har övergått i en process där medverkande parter fortsatt att arbeta för ökad hälsa i åldersgruppen. Arbetet måste ses som en långsiktig process för att skapa god hälsa och goda livsvillkor för Tibros och Karlsborgs unga kvinnor och män. Utvärderingen av hela projektet genomfördes under hösten 2010 av Högskolan i Skövde. Presentation av resultaten från utvärderingen för berörda samverkansparter. Kartläggning av behov av insatser, som framkommer vid utvärderingen, av orsaker till det höga ohälsotalet bland unga i Tibro. Folkhälsorådet 8

Miljöer och produkter Skadeförebyggande arbete Folkhälsoarbetet är, som mycket annat, viktigt och ingår som en naturlig del i samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Det kan gälla planering av den fysiska miljön där man vill skapa miljöer där alla kan trivas och också ställen som kan locka till aktiviteter. Byggnadsnämnden skall också i sin myndighetsroll, bygglovshanteringen, granska och kontrollera tillgängligheten så att alla kan vistas och fungera i den offentliga miljön. Även i rollen som trafiknämnd ingår folkhälsa då det gäller lokala trafikregler och trafiksäkerhetsåtgärder mm. Ansvar: I planarbeten uppmärksamma tillgängligheten likväl som livskvalitén för alla. Följa skadestatistiken, notera de farliga miljöerna och ge förslag på förbättringsåtgärder. Genom Skadegruppen medverka till information, utbildningar, besiktningar och annat inom skador och trafik. Se över former för att minska fallolyckor bland äldre. Vidareutveckla Cykla eller gå till skolan projektet. Samhällsbyggnadsnämnden Folkhälsorådet och arbetsgruppen Skador Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Enligt Överenskommelsen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Primärvården/Tandvården ska ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Ansvar: Ta fram en aktivitetskatalog tillsammans med primärvården. FYSS på recept: motion, rökavvänjning, viktreduktion, aktivitet för att hitta balansen och minska risk för kronisk sjukdom Primärvården Primärvården och Folkhälsorådet i samverkan Fysisk aktivitet Sätt Tibro i rörelse Under sommarhalvåret vara medarrangör i kampanjen Cykla eller gå till jobbet. Medverka under Folkhälsoveckan 2011. Medverka med insatser under Uppmärksamhetsvecka 19 kring mat och fysisk aktivitet Ett friskare Sverige 2011. Kultur och Fritid, Folkhälsoråd, Primärvård, Skadegruppen, Vägverket, föreningar, näringsliv och enskilda. 9

Matvanor och livsmedel Skolmatsakademin Västra Götalandsregionen startade 2006 ett samverkansprojekt kallad Skolmatsakademin. Målet för Skolmatsakademin är att ge barn och ungdomar bättre hälsa, en positiv attityd till goda matvanor och måltidsmiljö samt mer kunskap om kostens betydelse för den yttre miljön. Tibro ingår i Skolmatsakademin och deltar aktivt i projektet då det ligger helt i linje med Tibro kommuns handlingsplan för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Ansvar: Stödja utvecklingsarbetet inom ramen för Skolmatsakademin. Verka för att en Kostplan utarbetas för Tibro kommun. Folkhälsorådet, Nyboskolan samt Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen. En styrgrupp med deltagare från Nyboskolan, kostchef samt folkhälsoplanerare samordnar och driver projektet i Tibro kommun. Kostnätverk - kommunsamverkan Utveckla kommunsamverkan inom Kostnätverket(KNÖS) Samverka över kommungränser för att skapa en positiv attityd till goda matvanor och trivsam måltidsmiljö samt mer kunskap om kostens betydelse för hälsan. Gemensamt utveckla och driva frågor utifrån Skolmatsakademins mål och riktlinjer. Tibro, Skövde, Mariestad, Töreboda och Hjo kommuner i samverkan. En kostnätverksgrupp bestående av kostchef och folkhälsoplanerare i respektive kommun. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Ungdomars alkohol- och drogvanor Stödja arbetet för att minska användningen av alkohol och droger. Information till föräldrar i samband med skolavslutningen. Utskick till föräldrar om alkohol och risker i samband med avslutningen och hur föräldrar kan stödja sina barn.. Stödja skolans arbete med antirök- och snuskort. Erbjuda personal, fältassistenter utbildning genom kampanjen Kraftsamling. Samrådsgruppen, Ungdomsgruppen Hjo-Ti-borg, Folkhälsorådet, polisen, Folkhälsoenheten Skaraborg. Uppföljning: Årlig drogenkät bland elever i grundskola och gymnasieskola 10

Budget Intäkter Tibro kommun 106 000 Hälso- och sjukvårdsnämnd Östra Skaraborg 106 000 Summa kronor: 212 000 Kostnader Delaktighet och inflytande i samhället 35 000 Ekonomiska och sociala förutsättningar 30 000 Barns och ungas uppväxtvillkor 70 000 Hälsa i arbetslivet 20 000 Miljöer och produkter 15 000 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 2 000 Fysisk aktivitet 15 000 Matvanor och livsmedel 10 000 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 4 000 Övrigt Oförutsedda utgifter, möteskostnader, mm 11 000 Summa kronor: 212 000 Tibro Folkhälsoråd 2010-09-28 Claes Jägevall Ordförande Folkhälsorådet Gunnie Axelsson Folkhälsoplanerare 11

12