Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010



Relevanta dokument
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Behovsbedömning för planer och program

Naturvårdens intressen

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Spånstad 4:19 och 2:14

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Yttrande över program för Älta centrum.

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

Remissvar till Program för Landvetter Park

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

PM, dagvattenhantering

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

NATURINVENTERING SKUTHAMN

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 11 lov- och tillståndsprövning

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp

Ett rikt växt- och djurliv

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba

Sammanställning. Fördjupad översiktsplan Furuhäll. Medborgardialog 21 jan 2015 kl

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

med fortsättning 2009

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

Del av Grålös 4:56 m fl, Skee Centrum Triangeln Upprättad Reviderad

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Kommunstyrelsen Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån :00-17:30

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

7.5.7 Häckeberga, sydväst

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

Naturreservatet Rosfors bruk

Fågelbesöksled Nyköping Norr

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

Kommunalt ställningstagande

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN. Detaljplanens syfte

Detaljplan för del av fastigheten HÖGMARSÖ 2:8 i Länna församling.

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Social konsekvensanalys

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

1 Befintliga förhållanden

Projektansökan. Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner

Dnr: UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län.

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

Planhandlingen utgörs av denna planbeskrivning samt en plankarta i skala 1:1 000 med tillhörande bestämmelser.

Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Planerad bergtäkt i Stojby

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

148 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun

Morakärren SE

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Överklagan av Detaljplan för Svärtinge 1:6 med närområde (söder om Svärtinge skola) i Svärtinge

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl

Forum Finntorps synpunkter

Detaljplan för delar av fastigheten Aspenäs 2:25, Aspenäs herrgård i Lerums kommun

Gemensamt delprogram för stormusslor

Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center

Bildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Transkript:

Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens betydelse för sträckande, rastande och häckande fåglar har alltid varit betydande. Vintertid rastade och rastar fortfarande ett flertal fjällvråkar R (indexförklaring, se nedan) i dalen tillsammans med bl.a. vitkindade gäss B, bläsgäss och grågäss. Hornugglor ser man ofta i de små träddungarna som finns kvar där de ibland stannar kvar för att häcka. Bruna kärrhökar B ses både vår och höst. Fässbergsdalen har sedan länge varit en självklar lokal för att lyssna på nattsångare. Gräshoppssångare R, sävsångare och näktergal hördes regelbundet från markerna runt Storån, och fortfarande hörs flera kärrsångare spela. Ibland spelade kornknarren BR på de torrare gräsmarkerna där sånglärkan B drillade, och fortfarande drillar, under dagen redan i början av mars. I kantzonerna häckar det fortfarande rödstjärtar -50% om än i färre antal. Fässbergsdalen har varit och är fortfarande en viktig sträcklokal fr.a. för tättingar. Detta och mycket mer kunde man och fortfarande delvis kan man uppleva i Fässbergsdalen. Trots kraftig utbyggnad av dalen, framförallt på Göteborgssidan, hittar alltså fåglarna fortfarande hit även om omfattningen har minskat kraftigt. Om denna plan antas i nuvarande form kommer detta med mycket stor sannolikhet betyda att de sista resterna av lämpliga lokaler, för inte bara fåglarna utan för all den biologiska mångfalden, förstörs.

Framtid En utbyggnad av Fässbergsdalen behöver inte betyda att befintliga naturvärdena försvinner. En samordning av bebyggelse och naturmiljöer där naturen tillåts att komma bebyggelsen nära skulle till och med kunna öka den biologiska mångfalden jämfört med idag. Väljer man att oordnat plantera träd- och buskridåer med några för området naturligt förekommande arter istället för parkträd i räta rader främjar man utvecklingen av biologisk mångfald. Tar man också vara på vattenmiljöernas möjligheter kan man skapa miljöer som gynnar både insekter, amfibier och fåglar. För att göra området lättillgängligt och skapa förståelse för naturen hos människorna bör också stigar anläggas på ett sätt som visar upp området utan att störa. Synpunkter Göteborgs Ornitologiska Förening (GOF) är väl medveten om Göteborgs och Mölndals kommuner behov av mark för expandering och svårigheterna att finna mark för behovet att växa. Samtidigt vill vi skapa ett skydd för värdefulla områden och att den biologiska mångfalden ska bevaras och helst öka. Därför är det önskvärt att stor hänsyn tas till de delar av området som fortfarande hyser naturvärden och att det återskapas småbiotoper framför allt längs med alla de vattendrag som återfinns i Fässbergsdalen och de omgivande markerna söder och norr därom. Viktigt är också att skapa korridorer av naturmark mellan Sandsjöbackas och Änggårdsbergens naturreservat. Kommunernas miljömål I Mölndals miljörapport 2006 konstateras det att Alla värdefulla våtmarker i kommunen saknar långsiktigt skydd. För få våtmarker nyskapas eller restaureras och att förlusten av biologisk mångfald behöver hejdas med snabba och effektiva åtgärder. Även i Mölndals stads handlingsprogram för att nå Mölndals miljömål, Action 2007-2010, kan man läsa bl.a. följande: Punkt 8: Levande sjöar och vattendrag: - skyddas sjöar och vattendrag mot fysiska ingrepp och lokala utsläpp. Hänsyn tas till naturmiljöerna exempelvis genom en vegetationsbård om minst 5-10 meter och i normalfallet 25 meter mot exploaterad yta, i de fall inte annat skydd finns (t.ex. strandskydd). Punkt 10: Myllrande våtmarker - nyskapas, återskapas eller restaureras våtmarker som reningsmetod, flödesutjämnare eller som naturvårdsinsats. - tas stor hänsyn till våtmarksmiljöer vid planering och exploatering.

Punkt 11: Levande skogar - ska växter och djur kunna sprida sig i landskapet naturligt genom lämpliga korridorer - nätverk -ska skyddsvärda ädellövskogar bevaras och utvecklas. Punkt 12: Ett rikt odlingslandskap - gynnas vården av odlingsrösen, stenmurar, gärdsgårdar etc. - bevaras och sköts ängs- och hagmarker samt strandängar på ett sätt som säkerställer deras biologiska och kulturhistoriska värden. Punkt 14: Ett rikt växt och djurliv - ska vi bevara och helst höja den biologiska mångfalden av naturligt förekommande arter och naturtyper. - utvecklas och bevaras de områden som pekas ut i naturvårdsplanen så att biologiska värden säkerställs. Även i Göteborgs kommun har det tagits beslut om liknande miljömål. När nu översiktsplanen över Fässbergsdalen tas fram finns det inte många av dessa miljömål som det återfinns lösningar på i planen trots att det egentligen finns stora möjligheter till att här kunna leva upp till de mål för miljön som antagits. Därför vill GOF inkomma med förslag och synpunkter vad vi tycker är viktigt för naturmiljön. Förslag till ändringar Vattenmiljöerna Vattenmiljöerna är en stor del av Fässbergsdalens naturvärden. Både Stora ån och Balltorpsbäckens flöden borde tillåtas slingra sig fram i större utsträckning och växtligheten längs med vattendragen måste lämnas orörda. Vegetationen vid vattnet kan bestå av i huvudsak al och olika salix-arter. I stället för fördjupning av åfårorna kan man bredda dessa. På lämpligt ställe skulle det bli trippelt positiva effekter om Stora ån tilläts breda ut sig och skapa en lite större våtmark. Detta skulle med stor sannolikhet kunna skapa bra miljöer för fågel, fungera som kvävefälla och samtidigt ge en bufferteffekt vid höga flöden. För att minska risken för översvämning vid kraftiga regn är det en fördel att anlägga våtmarker/översilningsmarker redan vid tillflödena. För att rena dagvattnet från de ökade hårdgjorda ytorna kan speciella reningsdammar anläggas. Dessa är i regel inte av något större naturvärde men de är viktiga för att inte förorenat vatten släpps ut i återskapade våtmarker eller vattendrag. Men en vegetationsridå runt dessa kan öka mångfalden i viss mån. Ett sådant här blå/grönt stråk i väst/östlig riktning, från Askimsviken till Gunneboområdet och vidare österut, är av stor betydelse inte bara för flyttande fåglar utan skapar spridningskorridorer även för häckande fågelarter och allt annat biologiskt liv.

Lövskogen Alla de identifierade ädellövbestånden bör undantas från exploatering. I Inventering av ädellövskog, Mölndals kommun (Ehrencrona Dan, 1989) är det 11 bestånd (bestånd 112-122) som ligger inom planområdet. I enighet med miljömålen för Mölndals kommun bör dessa bevaras och utvecklas. Brattåsravinen (bestånd 118) bör införlivas med Änggårdsbergens naturreservat och här bör en spridningskorridor skapas mellan Sandsjöbacka i söder och Änggårdsbergen i norr. I bestånd 117, en nordsluttning väster och söder om Lunnagården, rinner fyra bäckar. Här skulle man kunna skapa översilningmarker i skogen för att bromsa flödet ner mot Stora ön vid höga flöden. Även här borde en spridningskorridor i nord/sydlig riktning skapas. En träd-/buskridå bestående av t.ex. ask, sälg m.fl. naturligt förekommande växtslag längs med Söderleden skulle inte bara skapa möjligheter för fåglar utan skulle också fungera som bullerdämpning och koldioxidupptag. Helst skulle också de kraftledningar som finns grävas ner för att konflikt med vegetationen inte ska uppstå. Alternativet är att under kraftledningarna planera ängsmark som slås på lämpligt sätt. Ängs- och hagmark I stället för kortklippta gräsmarker skulle grönytor runt bebyggelsen skötas med hjälp av slåtter. En slåtteräng där mångfalden av ängsväxter tillåts blomma och självsås för att slås tidigast efter midsommar skapar både födosöksplatser och möjliga häckplatser för fåglarna till skillnad från en kortklippt gräsmatta. Sånglärkan R, Göteborgs kommunfågel, är en art som skulle gynnas av detta. Kärrsångare och buskskvätta -50% är exempel på andra arter som skulle gynnas. Många av de nämnda arterna har kraftigt gått tillbaka på senare år och om inte minskningen ska fortsätta måste vi ta ansvar för att inte förstöra deras marker. Enstaka solitära träd såsom sälg, lönn och oxel bör tillåtas. Lönn och oxel är bärbärande träd som är viktig födokälla för fåglarna och sälgen har stor betydelse för insekter på våren. Äldre träd är också viktiga boträd för olika arter fågelarter. Även stengärdesgårdar och odlingrösen skulle gynna den biologiska mångfalden. Byggnation En del fåglar t.ex. tornseglare, tornfalk och berguv BR bygger ofta i av människan skapade miljöer, ofta byggnader. Men byggnader kan också skapa problem för fåglarna. De alltmer populära glashusen med stora glasytor betyder oftast en dödsfälla för fåglarna då de inte uppfattar dessa som en fast yta. Det är av stor vikt att detta tas i beaktande vid planering av nya byggnader. Det skulle istället vara bra att redan vid planeringen skapa utrymme för, och förståelse hos människorna, för fåglarna. Till sist Inför det framtida arbetet med att revidera översiktsplanen och att ta fram detaljplaner över Fässbergsdalen med omgivningar vill gärna Göteborgs Ornitologiska Förening

bidra med sin kompetens för att säkerställa att planerna blir så bra som möjligt med avseende på värdefulla naturvärden och främjandet av den biologiska mångfalden. Göteborgs Ornitologiska Förening Ordförande Morgan Johansson morgan.johansson(a)gof.nu Indexförklaring: -50% = minskat med minst 50% under perioden 1975-2005 R = rödlistad i Sverige B = ingår i EU:s fågeldirektiv Referenser: Ehrencrona Dan, 1989 Naturinventeringar i Göteborgs och Bohus län, Länstyrelsen, miljövårdsenheten 1989:2 Action 2007-2010 Mölndals stads handlingsprogram för att nå Mölndals miljömål