JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2001 rd Statsrådets utredning med anledning av Finlands EU-mål under Belgiens ordförandeskap Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 20 juni 2001 statsrådets utredning med anledning av Finlands EUmål under Belgiens ordförandeskap (E 57/2001 rd) till jord- och skogsbruksutskottet för eventuella åtgärder. Stora utskottet sände den 14 september 2001 en kompletterande skrivelse i saken (1. VNK 7.9.2001) till jord- och skogsbruksutskottet för kännedom. Sakkunniga Utskottet har hört - utrikessekreterare Soili Mäkeläinen-Buhanist, utrikesministeriet - lantbruksråd Matti Hannula, jord- och skogsbruksministeriet - direktör Markku Suojanen, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. Ett skriftligt utlåtande har dessutom lämnats av Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund. STATSRÅDETS UTREDNING Förslaget I ingressen till EU-ministerutskottets promemoria konstateras att EU-utvidgningsprocessen avancerar till de svåraste frågorna under Belgiens ordförandeskap (1.7.2001 31.12.2001), Nicefördragets ratificeringsprocess pågår, införandet av euron närmar sig, diskussionen om EU:s framtid fortsätter och förberedelserna inför nästa regeringskonferens (2004) inleds. Unionens krishanteringsstruktur tas i bruk. Medlemsstaterna har mycket olika mål när det gäller utvecklingen av unionen. Förberedelserna inför förhandlingarna om EU:s budgetramar efter år 2006, den utvidgade unionens strukturfondspolitik och revideringen av gemenskapens jordbrukspolitik börjar allt klarare inverka på medlemsstaternas verksamhet. Finland bör i god tid bereda sig på att politiskt ta ställning till dessa frågor som är centrala med tanke på framtiden. Verksamheten på den inre marknaden måste effektiviseras och konkurrenskraften efterhand som den ekonomiska utvecklingen försvagas. När det gäller Finlands verksamhet under Belgiens ordförandeskap är det av central betydelse att Lissabonstrategin genomförs och att de uppställda tidtabellerna hålls. Beslut om placeringen av livsmedelsverket måste fattas utgående från resolutionen i Edinburgh. E 57/2001 rd Version 2.0
I fråga om EU-budgeten bör en stram budgetdisciplin iakttas inom gränserna för de i Berlin överenskomna finansieringsramarna. Finland satsar särskilt på att genomföra de beslut som fattades vid Europeiska rådet i Tammerfors. Vid Europeiska rådet i Laeken följs det upp om tidtabellen har hållit. Finlands verksamhet i EU baserar sig på ett enhetligt och konsekvent uppträdande, föregripande behandling av de viktigaste EU-frågorna samt på aktivt medinflytande i EU-institutionerna och medlemsländerna. Finlands åtgärder inbegriper såväl försvar av nationella särintressen som allmän utveckling av EU. I enlighet med regeringsprogrammet vill Finland stärka Europeiska unionens handlingsförmåga så att unionen bättre än tidigare kan svara på de utmaningar som globaliseringen medför och främja säkerhet, en stabil ekonomisk utveckling, sysselsättning, jämlikhet, miljövård och social rättvisa. I promemorian har medtagits frågor som från Finlands synpunkt förutsätter särskild beredning. De baserar sig på målen för Belgiens ordförandeskap och kommissionens lagstiftningsprogram för 2001. Belgien har anmält sex huvudteman för sin period: (1) att fördjupa debatten om Europas framtid, (2) att förbättra arbetets kvalitet, främja lika möjligheter och motverka social utslagning och fattigdom, (3) främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en gemensam ekonomisk politik, (4) skapa ett område med frihet, rättvisa och säkerhet, (5) främja en hållbar utveckling och en förbättring av livskvaliteten, (6) arbeta för att utvidga unionen och stärka dess yttre relationer. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Motivering Allmänt Av EU-ministerutskottets promemoria framgår att Finland ger utvidgningen av gemenskapen klar politisk prioritet. Från jordbrukets synpunkt är de viktigaste frågorna de direkta stöden, kvoterna och övergångsperioderna. I detta sammanhang påpekar utskottet att de senaste kriserna inom jordbrukssektorn inte bara har urholkat konsumenternas förtroende utan de har även inverkat på producenternas tro på framtiden. För att återställa förtroende behövs stabilitet och säkerhet i jordbrukspolitiken även på lång sikt. Utskottet förutsätter därför att inga plötsliga ändringar görs i marknadsordningen inom jordbruket i samband med mellangranskningen år 2002, vilket även konstateras i arbetsprogrammet för ordförandeskapet. Livsmedelssäkerheten Under Belgiens ordförandeskap kommer livsmedelssäkerheten och livsmedelskvaliteten alltjämt att ha en framskjuten ställning. I detta sammanhang konstaterar utskottet att det finns ett flertal förslag som baserar sig på den behöriga vitboken och som borde genomföras i snabb takt. Det är av största vikt att snabbt fatta beslut om inrättande av livsmedelsverket och placeringen av det. Med tanke på en högre nivå på livsmedelssäkerheten är Finland ett bra alternativ till placeringsort för verket. Utskottet anser också att gemensamma program för bekämpning av sjukdomar behövs för att eventuella import-, export- och transportbegränsningar kan ställas upp gemensamt och inte enligt enskilda medlemsländer. Utskottet understryker dock att regionala risker, som bör uppskattas på grundval av riskanalyser, skall beaktas i bekämpningen av sjukdomar. Enligt erhållen utredning önskar Belgien efter den inträffade epidemin i lugn och ro diskutera djurvaccineringspolitiken. Med beaktande av konsument- och exportsynpunkter anser utskottet att det i fråga om mul- och klövsjukan är viktigt att Finland förhåller sig fortsatt negativt till vaccineringar, de kan godkännas endast som en nödlösning. 2
WTO-ministerkonferensen Världshandelsorganisationen WTO har för avsikt att ordna en ministerkonferens i Quatar i november. Utskottet förutsätter att de europeiska familjejordbrukens produktionsmöjligheter alltjämt garanteras under den kommande handelsförhandlingsrundan även inom mindre gynnade områden i gemenskapen. Av bland annat klimatologiska och historiska skäl klarar sig de europeiska jordbruken inte i den öppna priskonkurrensen i övriga världen, mot en intensiv jordbruksproduktion som baserar sig på stora produktionsenheter eller låga produktionskostnader i övrigt. På samma gång understryker utskottet att det i förhandlingarna inte enbart kan vara fråga om att liberalisera handeln, eftersom som ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarheten går hand i hand i jordbruksproduktionen. Samtidigt som jordbruket producerar rena och säkra jordbruksprodukter utgör det stommen i en levande landsbygd. Detta var också utgångspunkten för gemenskapens WTO prioriteringar 1999 för jordbrukets del och det finns inga skäl att frångå dem. EU-utvidgningen Det är enligt utskottet viktigt att verksamhetsförutsättningarna för jordbruket i Finland inte äventyras i samband med EU-utvidgningen, liksom inte heller den goda situation som råder i vårt land i fråga om djur- och växtsjukdomar samt livsmedelssäkerhet. Redan på grund av konsumentsäkerheten bör gemenskapen utgå från att de bestämmelser som hänför sig till hälsan inte urvattnas i samband med utvidgningen. Det förutsätter att harmoniseringen av bestämmelserna om livsmedelssäkerhet slutförs i kandidatländerna. Samtidigt bör det säkerställas att kandidatländerna har en tillräcklig administrativ beredskap att verkställa bestämmelserna och övervaka dem. Då EU:s yttre gränser dessutom förskjuts genom utvidgningen bör också övervakningen av de yttre gränserna också fungera i de nya medlemsländerna. Utskottet betonar också att det i samband med utvidgningen krävs riktlinjer för betalning av jordbruks- och strukturstöd till de nya medlemsländerna liksom för de produktionsrätter som skall beviljas dem. Det är nödvändigt att trygga en tillräcklig finansiering av jordbrukspolitiken så att utvidgningen inte genomförs på bekostnad av gemenskapens nuvarande odlare. Därtill bör kandidatländernas produktionsrätter fastställas så att marknadssituationen inom gemenskapen inte försämras. Potatisstärkelsekvoten Utskottet konstaterar att kommissionen kommer att ge en rapport om potatisstärkelsekvoterna och förslag om dem kommer att ges under hösten. Utskottet förutsätter därför än en gång att Finlands kvot på 53 000 ton höjs och utskottet understryker att vår självförsörjningsgrad i fråga om potatisstärkelse har sjunkit till mindre än en tredjedel av konsumtionen, som under de senaste åren har stigit från 100 000 till 170 000 ton. Samtidigt påpekar utskottet att när kommissionen och jordbruksrådet beslutade om potatisstärkelsekvoterna 1998 kom de överens om att den regionala konsumtionsutvecklingen beaktas när kvoterna justeras, vilket även noterades då beslut om Agenda 2000 fattades. Skogsfrågorna Utskottet konstaterar att ett av målen för Belgiens ordförandeskap är att främja en hållbar utveckling och genomföra den strategi för hållbar utveckling i EU som godkändes i Göteborg i juni 2001. Då gemenskapens skogsstrategi (kommissionens meddelande och rådets resolution) godkändes i december 1998 uppmanade rådet kommissionen att inom fem år ge rådet en berättelse om hur skogsstrategin har verkställts. Berättelsen skall således ges till rådet före utgången av 2003. Utskottet anser därför att förberedelserna för berättelsen bör inledas utan dröjsmål. En uppföljning av skogsstrategin stöder också gemenskapens strategi för hållbar utveckling, bland annat målet gällande koordinering och förenhetligande av intersektoriella politikområden (improve policy coherence) liksom målet för ansvarsfullt utnyttjande av naturresurser. I detta sammanhang fäster utskottet även uppmärksamhet vid att initiativ som gäller skogar 3
och skogssektorn behandlas i flera av gemenskapens institutioner och i flera av kommissionens generaldirektorat. Utskottet anser därför att koordineringen av skogsfrågor bör förbättras, dock med betoning på att medlemsstaterna bör ha självständig beslutanderätt. Sakkunskapen gällande skogar och skogssektorn bör även utnyttjas inom gemenskapen i större omfattning än tidigare. Dessutom bör den av ministerrådet tillsatta ständiga skogskommitténs roll förtydligas och förstärkas. Vissa specialfrågor Enligt erhållen utredning har kommissionen gjort ett förslag till revidering av marknadsorganisationen för får- och getkött som går ut på ett fast bidrag per tacka på 21 euro och ett kompletterande stöd på 7 euro inom mindre gynnade områden. Enligt utskottet går förslaget i sig i rätt riktning, men bidragsnivån bör vara klart högre. bereder kommissionen en rapport om det nordliga stödet. I linje med slutrapporten från ledningsgruppen för jordbruksstrategiprojektet (arbetsgruppspromemoria JSM 2001:16) konstaterar utskottet att det i systemet för nordligt stöd ingår flera bestämmelser som begränsar utbetalningen av stöd och som i fråga om verkställighet och uppföljning är administrativt arbetsdryga. De förfaringssätt som tillämpas när begränsningar överskrids lämnar rum för tolkning bland annat när det gäller sanktioner vid överskridning av stöd- och produktionsmängder, vilket försvårar konsekvensbedömningen. I systemet för nordligt stöd är den stödberättigande produktionsmängden dessutom starkt bunden till den situation som var rådande före medlemskapet. Systemet beaktar sålunda inte utvecklingen inom jordbruket, det vill säga i sista hand de enskilda gårdarnas akuta behov av utveckling för att trygga en tillräcklig inkomstnivå och inkomstutveckling. Totalproduktionen av jordbruksprodukter har i sin helhet hållits ganska stabil under hela den tid Finland varit medlem trots att vissa ändringar har skett i produktionens struktur. Ändringarna i produktionens struktur är till stora delar ett svar på ändringarna i livsmedelskonsumtionen. När det gäller det nordliga stödet har EU-kommissionen godkänt vissa lösningar som gör tillämpningen av begränsningarna mera flexibel. En kraftig expandering av fjäderfäköttproduktion (eller ökning av annan köttproduktion) kan dock alltjämt leda till en märkbar reducering av befogenheterna att betala fjäderfästöd. Finland bör i fortsättningen sträva efter sådana ändringar i systemet som gör det möjligt att inom dessa regioner utveckla jordbrukets struktur och produktion i samstämmighet med marknaden. skall en internationell konferens om muloch klövsjuka hållas för att dryfta orsakerna till och följderna av sjukdomen samt metoder att bekämpa den. Enligt utskottet bör man härvid skrida till målmedvetna förebyggande åtgärder bland annat genom att reducera djurtransporter och s.k. kreatursmarknader. kommissionen kommer i en snar framtid att lägga fram ett förslag till stabiliseringssystem för vallfröproduktion, vilket i praktiken innebär att det sannolikt fastställs en kvot för stödet såväl för hela gemenskapen som för enskilda medlemsstater. För närvarande finns inga kvoter för fröstöd. Utskottet förutsätter att den finländska fröproduktionen tryggas, för i vårt land kan endast användas utsäde som är lämpligt för våra förhållanden. När referensmängden fastställs bör missväxtår inte heller beaktas. Utskottet påpekar dessutom att användningen av vallfrö i Finland har ökat snabbare än vad produktionen har ökat samt att vi måste ha en mekanism som utjämnar de årliga skördedifferenserna. Utskottet anser det också viktigt att Finland med alla medel strävar efter att trygga verksamhetsmöjligheterna för pälsdjursnäringen i vårt land. Den sysselsätter cirka 10 000 personer och är viktig för landsbygden. Det finns ungefär 2 000 pälsfarmer i vårt land och den årliga exportinkomsten av skinn är cirka 1,5 miljarder mark. Detta motsvarar nötkötts- eller svinköttsproduktionen i vårt land, omräknad enligt producentprisernas marknadsvärde. De mindre värda ingredienserna i slaktavfall kan dessutom utnyttjas i pälsdjursproduktionen. 4
Utlåtande Jord- och skogsbruksutskottet meddelar att utskottet betonar ovan framförda överväganden i ärendet. Helsingfors den 6 november 2001 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Timo Kalli /cent vordf. Kari Rajamäki /sd medl. Hannu Aho /cent Nils-Anders Granvik /sv Pertti Hemmilä /saml Matti Kangas /vänst Tapio Karjalainen /sd Marja-Leena Kemppainen /kd Jari Koskinen /saml Lauri Kähkönen /sd Esa Lahtela /sd Eero Lämsä /cent Pertti Mäki-Hakola /saml Olli Nepponen /saml Erkki Pulliainen /gröna. Sekreterare var utskottsråd Carl Selenius. 5