JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om ersättande av skördeskador

Transkript

1 JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om ersättande av skördeskador INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 7 oktober 1997 proposition 142/1997 rd med förslag tilllag om ändring av lagen om ersättande av skördeskador till utskottet för beredning. sakkunniga Utskottet har hört - äldre regeringssekreterare Heikki Koponen, jord- och skogsbruksministeriet - ordförande, lantbruksrådet Esko Juvonen, delegationen för skördeskador. Dessutom har Centralförbundet förlant-och skogsbruksproducenter MTK och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund gett ett skriftligt sakkunnigutlåtande. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår en ändring av lagen om ersättande av skördeskador som gör det möjligt att betala skördeskadeersättningtill odlarna för skador åsamkade av att sådd omöjliggjorts också när skadan har orsakats av väta till följd av osedvanligt rikliga regn. Dessutom föreslår regeringen att jordbruksskiften, i fråga om vilka producenten har ingått ett avtal med staten om omläggning till ekologisk produktion utesluts ur systemet med skördeskadeersättning för den tid omläggningen pågår. Det årliga reservationsanslaget i statsbudgeten för ersättande av skördeskador föreslås bli minskat från 50 till 20 miljoner mark. Anslagen i statsbudgetarna för 1996 och 1997 föreslås bli minskade med sammanlagt 80 miljoner mark. Till beräkningsgrund för skördeskadeersättningarna tas interventionspriserna eller de marknadspriser som betalades året före skadeåret. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 1998 och lagen avses träda i kraft så snart som möjligt sedan den har antagits och blivit stadfäst. UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Det föreslås i propositionen att det årliga reservationsanslaget i statsbudgeten för ersättande av RP142/1997rd skördeskador skall minskas från 50 till 20 miljoner mark. Utskottet noterar att propositionen på denna punkt sammanfaller med den jordbruks

2 JsUB rd- RP rd politiska arbetsgruppens uppfattning (Arbetsgruppspromemoria MMM 1997/2). Under rubriken "Utveckling av reserveringsavgifter" i avsnitt konstateras det att i och med att vi nu hör till EU minskar inkomstfluktuationerna till följd av ändringar i produktionsvolymerna eftersom inkomstbortfallet förorsakat av lägre producentpriser kompenseras med ett direkt inkomststöd. Detta innebär också att förlusterna uttryckta i mark för skördefluktuationer och skördeskador minskar. Den nya situationen kräver att systemet med skördeskadeersättning ses över. I samma avsnitt i rapporten konstateras också att l O a inkomstskattelagen för gårdsbruk i dagsläget medger en rätt låg övre gräns för utjämningsreserveringen per skatteår, nämligen mark. Om den övre gränsen slopas får i synnerhet de gårdsbruksenheter som har grundläggande förutsättningar att utveckla strukturen en rejäl chans att göra det. En högre utjämningsreservering skapar betingelser för livsdugliga gårdar att själva finansiera investeringarna och därmed förbättra strukturen. Ett antal studier ger vid handen att utjämningsreserveringen tillgripits allt oftare ju yngre odlarna är, ju större åkerarealer det är fråga om och ju högre gårdens beskattningsbara årsinkomst är. Arbetsgruppen kommer med vissa åtgärdsförslag. För att locka till nödvändiga investeringar inom jordbruket föreslås att de lägenhetsvisa utjämningsmöjligheterna förbättras bland annat genom att den i mark angivna övre gränsen för reserveringen slopas. Detta innebär att odlarna blir likabehandlade oavsett inkomst i och med att alla får göra samma proportionella reservering på 30 procent av nettoinkomsten av jordbruket. Samtidigt kan anslaget för skördeskador minskas från 50 till cirka 20 miljoner mark per år om hela systemet med skördeskadeersättning ses över. Beslut om anslag för ersättande av exceptionellt stora skördeskador fattas separat. Regeringen har i sin proposition med förslag till lag om ändring av lagen om ersättande av skördeskador inte inbegripit förslaget från den jordbrukspolitiska arbetsgruppen att i anknyt- ning till systemet med skördeskadeersättning ändra 10 a inkomstskattelagen för gårdsbruk genom att slopa den övre gränsen för utjämningsreserveringen. Utskottetförutsätter att en proposition om utveckling av reserveringssystemet genom slopad övre gräns för utjämningsreserveringen enligt förslaget från den jordbrukspolitiska arbetsgruppen med det snaraste lämnas till riksdagen. Vad beträffar ekologisk produktion påpekas det i den allmänna motiveringen till propositionen att nya producenter också under medlemskapet i EU har ingått avtal med staten om omläggning till ekologisk produktion. Producenterna är härvid med i miljöstödsprogrammet för jordbruket i Finland och är inom ramen för programmet berättigade till EG-delfinansierat miljöspecialstöd för jordbruket. Bidraget består av stöd under en treårig omläggningsperiod och stöd för ekologisk produktion efter omläggningen. Lagen föreslås därför enligt den allmänna motiveringen bli ändrad för att brukningsenheter där ekologisk produktion idkas på basis av ett särskilt avtal med staten inte skall få skördeskadeersättning under omläggningstiden. I detaljmotiveringen under 2 konstateras att under medlemskapet i EU betalas ett särskilt stöd under omläggningsperioden till dem som går över till ekologisk produktion i likhet med det tidigare nationella tillvägagångssättet. Dessutom är det svårt att under omläggningen skilja skador orsakade av att den nya odlingstekniken bemästras bristfälligt från skador åsamkade av naturförhållanden. Därför föreslår regeringen en ändring av 2 2 room. Den går ut på att ersättning inte kan betalas för jordbruksskiften för vilka producenten har ett gällande avtal med staten om omläggning till ekologisk produktion under den omläggningsperiod då producenten får av Europeiska gemenskapen helt eller delvis finansierat stöd för omläggning från konventionell till ekologisk produktion, om inte något annat bestäms genom förordning. Utskottet finner det viktigt att ersättningsgrunderna för skördeskador skrivs in i förordningen i sådan form att de brukningsenheter som 2

3 övergår till ekologisk produktion inte får det sämre ställt än brukningsenheter med annan produktion. Utskottet förutsätter att brukningsenheter som håller på att övergå till ekologisk produktion får ersättning enligt de allmänna principerna i lagen för påvisbara ekonomiska förluster orsakade av naturförhållanden. A v de orsaker som nämns i propositionen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet lagförslaget behövligt och tillstyrker det, men med anmärkningarna ovan och ändringsförslaget nedan. Detaljmotivering 2. Utskottet föreslår att 2 mom. förtydligas. F örslag till heslut Med stöd av det ovan anförda föreslår jord- och skogsbruksutskottet vördsamt att lagförslaget i övrigt godkänns enligt propositionen men med en ändring av 2 (Utskottets ändringsförslag) Utskottets ändringsförslag 2 Ersättning kan, om inte något annat bestäms genom förordning, inte betalas för jordbruksskiften för vilka producenten har ett gällande avtal med staten om omläggning till ekologisk produktionför den period som producentenfår av Europeiska gemenskapen helt eller delvis finansierat stöd för omläggningsperioden på grund av omläggning från konventionell produktion till ekologisk produktion. Helsingfors den 23 oktober 1997 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Timo Kalli /cent vordf. Kari Rajamäki /sd medl. Raimo Holopainen /sd Minna Karhunen /saml Tapio Karjalainen /sd Annikki Koistinen /cent Armas Komi /cent Jari Koskinen /saml Marjaana Koskinen /sd Esa Lahtela /sd Raimo Mähönen /sd Tero Mölsä /cent Tuija Nurmi /saml Tauno Pehkonen /fkf Erkki Pulliainen /gröna Ola Rosendahl/sv. 3

4 RESERVATION Proposition 142/1997 rd går huvudsakligen ut på att minska det årliga reservationsanslaget för ersättande av skördeskador från 50 miljoner till 20 miljoner mark. Dessutom föreslås att anslagen i budgetarna för 1996 och 1997 skärs ned med sammanlagt 80 miljoner mark. Bakom förslaget ligger klart och tydligt det nya beräkningssätt för interventionspriser och marknadspriser som medlemskapet i EU medfört. Sänkta konsumentpriser leder till sänkt värde på eventuella skördeskador. Majoriteten av utskottsmedlemmarna har i motsats till socialdemokraterna i anknytning till denna fråga velat ge gårdarna större möjligheter att ta till utjämning, vilket sker genom att den i mark angivna övre gränsen för utjämningsreservering slopas. Efter omröstning, där socialdemokraterna förlorade med l 0-6, förutsätter utskottet att en proposition om utveckling av reserveringssystemet genom slopad övre gräns för utjämningsreserveringen enligt förslaget från den jordbrukspolitiska arbetsgruppen med det snaraste lämnas till riksdagen. I behandlingen av lagen om ersättande av skördeskador kan rimligen inte ingå skattepolitik och beskattningsfrågor som hör till statsutskottets skattedelegation. Motiveringen att detta skulle kompensera nedskärningen av anslagen för skördeskador håller inte om man ser till argumenten ovan. Det kan inte heller anses vara befogat att särbehandla olika grupper inom befolkningen, jordbruksföretagare och andra företagare, i skattehänseende. Omstruktureringen av jordbruket är ett problematiskt komplex som kräver en ingående utredning av vilka konsekvenser de otaliga stödformerna de facto har och vilka effekter som eftersträvas. I utskottets betänkande hänvisas till vissa förslag som den jordbrukspolitiska arbetsgruppen kommit fram med. På denna punkt ingår avvikande meningar från socialdemokraterna (Rajamäki), finansministeriet (Selinheimo) och Raimo Luoma i arbetsgruppens slutrapport. I de avvikande meningarna framhölls att den jordbrukspolitiska arbetsgruppen inte hade fört någon ingående diskussion om skattepolitiken. Det utreddes exempelvis inte hur den föreslagna omstruktureringen påverkar statsekonomin. I en av klämmarna hänvisas till arbetsgruppens förslag att den i l O a inkomstskattelagen för gårdsbruk angivna övre gränsen på mark för utjämningsreservering per skatteår bör slopas. Som finansministeriet konstaterar i sin avvikande mening gynnas i synnerhet de skuldfria företagare med inkomst, för vilken reservering kan göras, om den övre gränsen höjs och reserveringen därmed blir större. Samhällsekonomiskt sett kan det inte anses motiverat att det inom jordbruksbeskattningen förekommer väsentligt starkare investeringsincitament än inom beskattningen av andra företagare. Det är inte heller rättvist att understödja skuldfria lantbruksföretagare med goda inkomster. Finansministeriet framhöll i sin avvikande mening att kassaprincipen visat sig vara det bästa och effektivaste instrumentet för att balansera resultatet vid beskattningen av gårdsbruk. Tack vare kassaprincipen, avskrivningssystemet och utjämningsreserveringen har lantbruksföretagarna mycket större förutsättningar än andra skattskyldiga att skjuta på betalningen av skatten. Utskottet brydde sig över huvud taget inte om att ta reda på hur dessa lättnader påverkar beskattningen. Arbetsgruppen gick inte in på frågan vilken betydelse skattelättnaderna ovan har för beskattningen. Något avseende fåstes inte heller vid skattelättnaden till följd av den skatteomläggning som trädde i kraft den l januari 1997 (39 och 40 inkomstskattelagen). Genom ändringen höjdes den andel som betraktas som kapitalinkomst från 15 till 18 procent. Den höjda kapitalinkomstandelen anses gynna i synnerhet stora gårds bruksenheter. En tredjedel av lantgårdarna är skuldfria och skuldsättningen har över lag minskat inom jordbruket. Enligt utskottsmajoriteten behöver den frikostiga bidragsgivningen från gårdsbrukets utvecklingsfond inom stödområdena A och B samt en schablonmässig allokering av stöden 4

5 kompletteras med en schablonmässig extra skattesänkning, som kommer stora skuldfria gårdar till godo. Med stöd av det ovan anförda föreslår vi att riksdagen inte godkänner uttalandet i utskottsbetänkandet, där detförutsätts att en proposition om utveckling av reserveringssystemet genom slopad övre gränsför utjämningsreserveringen enligt förslaget från den jordbrukspolitiska arbetsgruppen med det snaraste lämnas till riksdagen. Helsingfors den 23 oktober 1997 Kari Rajamäki /sd Tapio Karjalainen /sd Esa Lahtela /sd Raimo Holopainen /sd Raimo Mähönen /sd Marjaana Koskinen /sd. 5

6