JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/1997 rd

Transkript

1 JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/1997 rd Regeringens proposition med förslag till lag om stödjande av grundtorrläggning och lag om ändring av vattenlagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 14 maj 1997 proposition 67/1997 rd till utskottet för beredning. sakkunniga Med anledning av ärendet har utskottet hört - vattenförvaltningsdirektör Aaro Haverinen och överinspektör Ilkka Reponen, jord- och skogsbruksministeriet - lagstiftningsrådet Eija Siitari-Vann e, justitieministeriet - lantmäterirådet Pauli Karvinen, Lantmäteriverket - ingenjör Raimo Nissinen, Nylands miljöcentral - juristen Helena Ålgars, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund - professor Pekka Vihervuori, Tekniska högskolan - pensionären Niilo Mikkola, Oulainens stad. Därtill har Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK lämnat ett skriftligt sakkunnigutlåtande. PROPOSITIONEN I propositionen föreslås en lag om stödjande av grundtorrläggning. I lagen bestäms grunderna för statligt finansieringsstöd. Enligt förslaget skall stöd för grundtorrläggning kunna beviljas för att förbättra gårdsbrukets verksamhetsbetingelser och för att sänka produktionskostnaderna. Anslagen anvisas i statsbudgeten eller kommer från gårdsbrukets utvecklingsfond. Stöd skall kunna ges ut till ett dikningsbolag eller ett bolag för vattenståndsreglering eller till två eller flera fastighetsägare för ett gemensamt grundtorrläggningsprojekt. Om projektet ge-. nomförs av nyttohavarna i form av så kallat delägarar bete måste stöd medges. På ansökan av nyttohavarna kan ett projekt dock delvis eller helt genomföras som statligt arbete. En förutsättning är dock att projektet är synnerligen omfattande, innebär svåra tekniska eller miljömässiga RP rd problem eller att det finns andra särskilda skäl. I sådana fall kan. statligt lån beviljas utöver understöd eller enbart statligt lån för den statliga delen av arbetet. Genom den föreslagna lagen upphävs lagen om statens deltagande i kostnaderna för vissa jord- och vattenbyggnadsarbeten och 2-4 lagen om handhavandet av vissa vattenbyggnadsuppgifter. Samtidigt föreslås en ändring i vattenlagen som innebär att de som ansöker om dikningsförrättning ges möjlighet att själva se till att en dikningsplan upprättas. Också vissa andra mindre ändringar gällande dikning och dikningsförrättning föreslås i vattenlagen. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt sedan de har antagits och blivit stadfåsta

2 UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Allmän motivering A v propositionen framgår att fördelningen av kostnaderna mellan de gårdar som deltar i ett grundtorrläggningsprojekt baserar sig på en bedömning av nyttan i överensstämmelse med vattenlagen. Enligt vattenlagen skall kostnaderna fördelas i relation till nyttan av dikningen. Enligt gällande 6 kap. 16 l mom. vattenlagen anses som nytta av dikning den ökning markens värde undergår till följd av att avkastningsförmågan därigenom stiger även med beaktande av möjligheterna att utnyttja området på ett mera vinstbringande sätt än tidigare. I fråga om mark som använts eller uppenbarligen kan användas som byggnadsplats, väg- eller upplagsområde eller för något annat liknande särskilt ändamål skall ökningen av markens bruksvärde med stöd av 2 mom. betraktas som nytta. Enligt motiveringen till propositionen har det i praktiken visat sig vara ganska komplicerat att definiera nyttan enligt gällande bestämmelser. Bland annat av den anledningen föreslår regeringen att momenten slås ihop och att nytta definieras på ett sätt som bättre förväntas lämpa sig för divergerande förhållanden. Primärt skall nyttan bedömas utifrån det ändamål som marken de facto kommer att användas för efter dikningen. Om något område efter dikning inte kan anses ha något tydligt användningsändamål, skall nytta definieras som en ökning av markens bruksvärde för det ändamål som marken med hänsyn till omständigheterna främst kan användas för. Enligt propositionens motivering har en bedömning av nyttan i pengar betydelse vid fördelningen av kostnaderna, eftersom en så kallad passiv delägare enligt vattenlagen är skyldig att bidra till dikningskostnaderna med högst ett belopp som motsvarar den nytta den samfällda dikningen medför för hans mark. Med passiva delägare avses nyttahavare som inte har undertecknat något bolagsavtal Ändringen ovan av 6 kap. 16 vattenlagen ändrar enligt utskottets uppfattning inte den gällande generella principen för bedömning av nytta. Den medför bara att den teoretiska möjligheten att använda marken på ett mer inkomst- bringande sätt inte längre är den dominerande faktorn utan nyttan kan hädanefter också bedömas utifrån den faktiska användningen. Nyttan av dikning kommer således alltjämt att slås fast utifrån en stegring av markens värde eller dess bruksvärde. Utskottet påpekar att det nyttaområde som avses i definitionen på nytta av dikning inte gäller områden som är belägna högre än dikningsområdet om dikningen inte medför någon torrläggningsnytta för dem. I motiveringen framhåller regeringen dock att behovet av grundtorrläggning har ökat eftersom olägenheter i form av ökade översvämningar och uppslamning eller annan tilltäppning av bäddar har uppstått. Missförhållandena beror på åtgärder som vidtagits ovanför torrläggningsområdet, till exempel skogsdikning och annan dikning, spillvattenavledning och kalhyggen. Olägenheterna kan delas in i dels olägenheter där det med stor säkerhet kan sägas vem som förorsakat dem, dels olägenheter som flera kan vara delaktiga i men delaktigheten är mycket svår att utreda. Om det går att bevisa att olägenheterna beror på någon åtgärd som vidtagits högre upp, är den som orsakat dem enligt vattenlagen skyldig att se till att olägenheterna avhjälps och vid behov ersätts. Delvis på grund av detta föreslås det i 8 2 mom. lagen om stödjande av grundtorrläggning att den maximiandel av understödet som avses i l mom. av särskilda skäl kan höjas med högst 20 procentenheter enligt vad som bestäms närmare genom förordning. Som särskilda skäl att höja maximiandelen anses bland andra olägenheter till följd av tidigare skogsdikning och andra projekt, förutsatt att de på ett avgörande sätt har inverkat på behovet av grundtorrläggning och ansvaret för att undanröja eller ersätta olägenheterna inte kan läggas på dem som orsakat dem. I samband med utfrågningen av sakkunniga påpekades det att den nytta som dikningar har för skogsmark inte vägs in i tillräckligt hög grad vid bedömningen av nyttan vid dikesförrättningal För att kostnaderna skall kunna fördelas rättvist är det enligt utskottet viktigt att bedömningarna av nyttan vid dikesförrättningar täcker 2

3 samtliga markanvändningsformer och att både åkermark och till exempel skogsmark därmed beaktas. Utskottet förutsätter att det bland annat genom anvisningar om tillämpningen av lagen ses till att kostnaderna för dikningsförrättning fördelas rättvist i relation till denfaktiska nyttan av dikningenför olika markanvändningsformer. Enligt förslaget skall understödet till grundtorrläggningsprojekt på några få undantag när uppgå till högst 50 procent av de godtagbara kostnaderna för ett projekt. I början när projekt bara delfinansierades med hjälp av understöd, det vill säga genomfördes i form av så kallat delägararbete, bestämdes understödet vanligen utifrån de dåvarande vattendistriktens kostnadskalkyler, framgår det av utredning till utskottet. Kostnadskalkylerna var då avsedda för ett statligt genomförande. Understöden kunde i många fall vara överdimensionerade, eftersom kostnadskalkylerna dels tog hänsyn till att det egentliga arbetet skulle utföras högklassigt, dels också räknade in kostnaderna för anknytande arbeten, byggplatsen m.m. När nyttotagama själva kostnadsfritt stod för röjningar, schaktarbeten m.m. räckte understödet till för att betala räkningen från grävmaskinsentreprenören. På så sätt medförde arbetet inga egentliga utgifter för delägarna. En utredning från jord- och skogsbruksministeriet visar att missförhållandet har avhjälpts med hjälp av utbildning och att landsbygdsnäringsdistrikten numera har strukit de extra kostnaderna på grund av statligt arbete i kostnadskalkylen. Dessutom finns det inskrivet i besluten om finansiering att understöd betalas ut högst till ett belopp som motsvarar de egentliga utgifter som den som utför dikningen har haft enligt specificeringen i kostnadskalkylen. Utskottet finner det viktigt att de understöd som betalas ut för grundtorrläggningsprojekt utifrån en kostnadskalkyl inte överstiger motsvarande utgifter i de slutliga och godtagbara kostnaderna. A v de orsaker som nämns i propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet lagförslagen behövliga och tillstyrker dem, men med anmärkningarna ovan och ändringsförslagen nedan. Detaljmotivering l. Lag om stödjande av grundtorrläggning 11. Med hänvisning till definitionen i 3 5 punkten föreslår utskottet att vattenståndsreglerings- och vattenregleringsbolaget inte nämns i paragrafen. 14. I syfte att harmonisera lagstiftningen föreslår utskottet att varje nyttohavare skall ansvara för det lånebelopp som han skall betala enligt den fastställda fördelningen av kostnaderna och att detta ansvar binds till vattenlagen. När en fastighet som haft nytta byter ägare skall man iaktta den i jordabalkslagstiftningen ingående principen med lagfäst panträtt. Enligt den skall den ursprungliga gäldenären alltjämt svara för lånet, medan pantansvaret i form av realsäkerhet skall åvila den som dragit nytta av projektet, om inte pantansvaret ändras med stöd av lagens Paragrafen slår fast de förutsättningar under vilka ett statligt lån kan fördelas mellan ägare till fastigheter som utgör pant för samma statliga lån och dess ränta. Paragrafen reglerar också när staten kan samtycka till befrielse från pantansvar. Fastigheter med olika ägare kan bli pantansvariga för samma lån inklusive ränta enligt denna lag om någon av de fastigheter som avses i 14 2 mom. säljs eller om en pantansvarig fastighet exempelvis styckas eller klyvs vid en fastighetsförrättning. I sådana fall försöker fastighetsägarna komma överens hur respektive ägare i egenskap av gäldenär svarar för lånet. Utskottet finner det på sin plats att lagen tillåter en överenskommelse av detta slag för att låneansvaret skall kunna delas. Utskottet föreslår som villkor för delning av lånet att arbetskrafts- och näringscentralen godkänner avtalet mellan fastighetsägarna och, i överensstämmelse med jordabalken, att innehavare av sådana panträttigheter och särskilda rättigheter till fastigheterna som får sin ställning försämrad samtycker till delningen. Arbetskrafts- och näringscentralen skall övervaka att återbetalningen av det statliga lånet och räntan på det inte äventyras av att lånet delas. Med hänsyn till en enhetlig lagstiftning föreslår utskottet vidare en bestämmelse i paragrafen 3

4 JsUB 9/1997 rd- RP 67/1997 rd om att en fastighet, som tillsammans med andra fastigheter har ett gemensamt lagstadgat pantansvar för samma statliga lån, skall kunna befrias från pantansvaret efter överenskommelse, förutsatt att statens fordran inte äventyras och på likartade villkor somjordabalken anger för upplösning av gemensam inteckning. Befrielsen sker antingen genom ett beslut av registreringsmyndigheten eller genom en fastighetsförrättning på det sätt som särskilt bestäms. För att göra tilllämpningen klarare föreslår utskottet samtidigt att paragrafen kompletteras med ett nytt 3m om., som anger att ett outbrutet område med lagfart jämställs med en fastighet i denna paragraf, samt ett nytt 4 mom. om att ett beslut av arbetskraftsoch näringscentralen om godkännande eller samtycke inte får överklagas genom besvär. 17. Med hänvisning till tidigare ändringar i lagstiftningen föreslår utskottet att "lagfarts- och inteckningsregistret" i såväl paragrafen som i själva innehållet ersätts med "inskrivningsmyndigheten". Samtidigt föreslår utskottet en språklig förbättring i 2 mom. I syfte att förtydliga de rättsliga konsekvenserna av l och 2 mom. föreslår utskottet ett nytt 4 mom. till paragrafen. Samtidigt blir 4 mom. i propositionen 5 mom. Utskottet noterar att landsbygdsnäringsdistrikten upphörde i och med lagen om arbetskrafts- och näringscentraler (23/1997). Till följd av den nya lagstiftningen föreslår utskottet att landsbygdsnäringsdistrikten i lagförslaget ersätts med arbetskrafts- och näringscentraler. Dessutom föreslår utskottet att ordet "lägenhet" byts ut mot ordet "fastighet", eftersom också andra fastigheter än lägenheter kan vara med i grundtorrläggningsprojekt och fastighet då är ett vidare begrepp. 2. Lagen om ändring av vattenlagen Utskottet noterar att landsbygdsnäringsdistrikten dragits in genom lagen om arbetskraftsoch näringscentraler (23/1997). På grund av den nya lagstiftningen föreslår utskottet att landsbygdsnäringsdistrikten i lagförslaget ersätts med arbetskrafts- och näringscentraler. Förslag till heslut Med stöd av det ovan sagda föreslår jord- och skogsbruksutskottet vördsamt att lagförslagen godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag). Utskottets ändringsforslag l. Lag om stödjande av grundtorrläggning I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: l och 2 3 Definitioner I denna lag avses med l) gårdsbruksenhet ett gårdsbrukskomplex som består av en eller flera fastigheter eller fastighetsdelar som tillhör en och samma ägare eller flera ägare gemensamt eller olika ägare i samband med ägarväxling stegvis, (2-8 punkten som i RP) Överlåtelse av statsarbete Sedan ett statsarbete blivit färdigt hålls ett överlåtelsesammanträde mellan den regionala miljöcentralen och dikningsbolaget. Vid överlåtelsesammanträdet besluts om överlåtelse av arbetet till bolaget, som samtidigt övertar ansvaret för skötseln av projektet. Om överlåtelsesammanträdet bestäms närmare genom förordning. 4

5 12 och Ansvar för statliga lån Varje nyttohavare ansvarar för det lånebelopp som han skall betala utifrån den fastställda fördelningen av kostnaderna i enlighet med 6 kap och 3 mom. och 30 l mom. vattenlagen. (Utesl.) Om en fastighetsägare för samma projekt får lån för flera fastigheter som han äger och som bildar en gårdsbruksenhet som avses i 3 l punkten, behandlas och återkrävs dessa fastigheters lån som en helhet för gårdsbruksenheten Delning av statliga lån och ändring i pantansvar När fastigheter, som utgör pant för ett och samma i denna lag avsedda statliga lån jämte ränta, tillhör olika ägare, får lånet delas upp mellan ägarna tillfastigheterna om ägarna kommer överens om det, arbetskrafts- och näringscentralen godkänner avtalet och innehavare av sådana panträtter och särskilda rättigheter vars ställning försämras samtycker till delningen. På statens vägnar kan det godkännas att lånet delas eller samtycke ges till befrielse från pantansvar, om återkravet av det statliga lånet och räntan för det inte äventyras. På samtycke tillämpas också vad som föreskrivs i 18 kap. 6 jordabalken (Nytt) Vad som sägs om fastigheter i denna paragraf gäller också överlåtna outbrutna områden, om lånet beviljats lagfart. (Nytt) Å ndring i en arbetskrafts- och näringscentrals beslut enligt denna paragraf gällande godkännande av avtal eller samtycke får inte sökas genom besvär. (Nytt) 17 Anmälan till inskrivningsmyndighet När beslut har fattats om finansiering av ett statsarbete, skall den regionala miljöcentralen utan dröjsmål göra anmälan till behörig inskrivningsmyndighet för införande i lagfarts- och inteckningsregistret av panträtt som nämns i 15. Som lånebelopp för varje fastighet skall då uppges den på grundval av kostnadsförslaget och fördelningen av kostnaderna beräknade andelen av kostnaderna för projektet. Panträtten förfaller, om anmälan inte har gjorts till inskrivningsmyndigheten inom ett år från finansieringsbeslutet. När projektetfärdigställts och beslutfattats om hur kostnaderna fördelas mellan fastigheterna, skall den regionala miljöcentralen, om kostnaderna har blivit betydligt större än vad som beräknats i kostnadsförslaget, göra en anmälan till inskrivningsmyndigheten med uppgift om hur stor statens nyafordran är. (3 mom. som i RP) Anmälan enligt l och 2 mom. minskar pantansvaret enligt 6 kap. 31 a vattenlagen med samma penningbelopp. (Nytt) När det statliga lånet helt har återbetalats eller fastigheten annars befriats från pantansvar skall den myndighet som anges i förordning göra anmälan om detta till den behöriga inskrivningsmyndigheten för införande av anteckning av befrielse från pantans var. ( 4 mom. i RP) 18 Återkrav av understöd och uppsägning av lån (1-4 mom. som i propositionen) I denna paragraf avsett beslut om återkrav av understöd eller uppsägning av lån fattas av arbetskrafts- och näringscentralen Verkställighetsmyndigheter Verkställigheten av denna lag sköts av vederbörande ministerium, arbetskrafts- och näringscentralerna, de regionala miljöcentralerna samt jord- och skogsbruksministeriets informations- 5

6 tjänstcentral enligt vad som bestäms i denna lag och i förordning. 24 Finansieringsbeslut Arbetskrafts- och näringscentralerna beslutar om beviljande av understöd för delägararbete samt om beviljande av understöd och lån för genomförande av ett projekt som statsarbete. Finansieringsbeslutet skall delges den regionala miljöcentralen samt kommunens miljövårdsmyndighet. 25 Tillsyn Arbetskrafts- och näringscentralerna övervakar genomförandet och underhållet av delägararbeten samt iakttagandet av de finansieringsvillkor som gäller dem. De regionala miljöcentralerna övervakar underhållet av statsarbeten och iakttagandet av de finansieringsvillkor som gäller dem. Vederbörande ministerium och arbetskraftsoch näringscentralerna har rätt att låta personer som de befullmäktigat kontrollera användningen av understöden. Understödstagaren är skyldig att för dem visa upp alla räkenskapsböcker och andra handlingar som behövs samt att även annars biträda vid kontrollen. (3 mom. som i RP) 26 Delgivning Arbetskrafts- och näringscentralernas beslut om beviljande av stöd som avses i denna lag kan delges sökanden per post. Delgivningen anses i detta fall, om inte något annat visas, ha skett på den sjunde dagen efter att beslutet under den adress som sökanden uppgett har lämnats för postbefordran. I övrigt iakttas vad som bestäms i lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/ 1966). 27 Ändringssökande I ett beslut som en arbetskrafts- och näringscentral meddelat i ett ärende som avses i denna lag får ändring sökas genom besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd i den ordning som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/ 1996). Besvärsskriften kan även tillställas arbetskrafts- och näringscentralen, som skall sända den jämte de handlingar som uppkommit i ärendet och sitt utlåtande om besvären till besvärsinstansen. (2 mom. som i RP) 28 och Lag om ändring av vattenlagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i vattenlagen av den 19 maj 1961 (264/1961) 6 kap. 11 l och 2 mo m. samt 16 och 32, 19 kap. 4, 5 l mom., 5 a l mom. samt 6 och 8 samt 21 kap. lo, av dessa lagrum 19 kap. 4 sådan den lyder i lag 79/1995, 19 kap. 5 a l mom. sådant det lyder i lag 453/1988, 19 kap. 6 sådan den lyder i lag 467/1987 och 21 kap. lo sådan den lyder i lag , samt fogas till 6 kap. 3 nya 3 och 4 m om., till 6 kap. 25 nya m om. samt tilll9 kap. l, sådan den lyder i nämnda lagar och , ett nytt 3 mom. samt till 19 kap. 2, sådan den lyder i nämnda lag 467/1987, ett nytt 2 mom. som följer: 6

7 6kap. Dikning 3, Il, 16,25och32 19 kap. Dikningsförrättning l och 2 4 Ett begynnelsesammanträde skall hållas vid en sådan dikningsförrättning vid vilken en dikningsplan skall fastställas, om inte annat följer av 8 i detta kapitel. Till sammanträdet skall förrättningsingenjören kalla dem vilkas rätt eller fördel dikningsärendet kan angå. Hålls en dikningsförrättning av skäl som nämns i 6 kap. 10 l mom. l eller 2 punkten eller gäller den ett tämligen vidsträckt område, skall förrättningsingenjören bereda den regionala miljöcentralen, arbetskrafts- och näringscentralen såsom fiskerihushållningsmyndighet och kommunens miljövårdsmyndighet tillfälle att vid sammanträdet yttra sig i frågan. Sammanträdet skall hållas i närheten av det område som skall dikas, och det kan fortsättas på skilda ställen och olika dagar. 5, 5 a, 6 och 8 21 kap. Särskilda stadganden 10 Ikraftträdelsebestämme1sen Helsingfors den 19 september 1997 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Timo Kalli /cent, vordf. Kari Rajamäki /sd, medl. Raimo Holopainen /sd Mikko Immonen /vänst Tapio Karjalainen /sd Annikki Koistinen /cent Jari Koskinen /saml Marjaana Koskinen /sd Esa Lahte1a /sd Raimo Mähönen /sd Tero Mölsä /cent Tuija Nurmi /saml Tauno Pehkonen /tkf Erkki Pulliainen /gröna Ola Rosendahl /sv. 7

8