2011-11-10 Fanny Sahlén GRACE- besökte Life projekt och ljunghedsforskare I Spanien I oktober 2011 besökte styrgruppen för Life projektet GRACE flera Life projekt i Baskien och även medlemmar av European Heathland Network (SERIDA i Asturien and the Universitetet of Léon). Syftet var att lära mer om skötsel av ljunghedar och skyddsvärds träd och utbyta kunskap mellan projekten Personal från SERIDA och GRACE på forskningsfarmen el Carabayal. Foto: Lotta Bergström Life-projekten Trasmuchos & Biodiversidad och GRACE. Foto: Vikki Bengtsson, ProNatura
Torsdagen den 13 oktober Ljunghedar i San Isidro Det första besöket gick till SERIDAs försöksfarm El Carbayal utanför Illano i Västra delen av Asturien. Doktor Koldo Osoro, Direktör på SERIDA och hans kollegor Rocio Rosa (entomolog) och Rafael Celaya (botaniker) höll en mycket intressant presentation av försöksgårdens verksamhet. Här forskar man bland annat på effekten av olika kombinationer av betesdjur och utvecklar strategier för att kunna kombinera en lönsam djurhållning med en positiv påverkan på biologisk mångfald. Dr Koldo Osoro presenterar försöksverksamheten. Foto: Rocio Rosa, SERIDA www.serida.org (Governing Council and Regional Council for Agri-food Development) Fredagen den 14 oktober Ljunghedar i de Cantabriska Bergen i León Leonor Calvo från Biological and Environmental Sciences, University of León beskrev skötseln av ljunghedarna i området. Historiskt har de påverkats mycket starkt av människor från mer sydligt liggande områden som vallat sina får under somrarna i bergen (Transhumance). Hon presenterade forskningen på ljunghedarnas insekts- och växliv och markförhållanden i försöksytor utanför den lilla skidorten San Isidro. På grund av bristen på betande djur i området sköts hedarna idag med slåtter istället för brand och bete. Det är förbjudet att bränna hedarna under den varma säsongen, vilket är en förutsättning för att få en bra brand i de vintertid snötäckta och fuktiga bergen. Avsaknaden av traditionell skötsel innebär att klockljungen (Erika tetralix) ersätter den prioriterade naturtypen med ljung (Calluna vulgaris). Forskning om kvävenedfallets påverkan på ljunghedarna visar på att luftföroreningarna ytterligare minskar utbredningen av ljunghedar och därmed hotas bland annat rödlistade insektsarter som skogssandjägaren som är beroende av dessa miljöer.
Leonor Calvo presenterar pågående forskning vid San Isidro. Foto: Mats Nordin. http://www.naturalengland.org.uk/ourwork/conservation/biodiversity/protectandmanage/euro peanheathlands/default.aspx Lördagen den 15 oktober - Urdaibai Projektledaren för Life-projektet Restoration of the habitats of the estuaries, Estela Beteta presenterade projektets största delområdena, estuariet Urdaibai. Den invasiva arten Baccharis halimifolia från Nordamerika har invaderat mer än 290 ha av Natura 2000-området Urdaibai. Den är ett allvarligt hot för bevarandet av fågellivet och stör balansen i estuariets ekosystem. Det är mycket svårt att utrota växten då den har en mycket god förmåga att skjuta skott från rötter och stubbar samtidigt som den producerar oerhörda mängder (upp till 1, 5 miljoner per planta) av vindspridda frön. Växten blir också hög och konkurrerar ut övrig vegetation mycket snabbt utmed vattendrag i södra Frankrike och norra Spanien. De åtgärder som gjorts hitintills har varit mycket lyckade. Det är viktigt att röja och behandla större sammanhängande områden samtidigt. Estela Beteta visar giftpreparerade stubbar av Baccharis hamilifolia. Foto: Lotta Bergström http://www.ingurumena.ejgv.euskadi.net/r49life55c/en/contenidos/informacion/life_estuarios/en_life/introduccio n.html
Söndagen den 16 oktober - Leiza and Aralar På söndagen fick vi möjlighet att träffa José Miguel Elosegui en äldre man som älskar gamla hamlade träd och som har en mycket god kunskap om deras skötsel och historia. Han guidade oss runt i miljöer med hamlade askar, bokar och ekar. Vi besökte en mycket märklig skog med mestadels hamlade bokar i Natura 200-området Aralar. Jose Miguel visade oss försöksområden där träd har hamlats av basker och engelsmän. Baskerna har använd vassa yxor och engelsmännen motorsåg. Baskerna har återhamlat träden kraftigt medan engelsmännen valt att göra successiva hamlingar för att nå ner till de gamla hamlingspunkterna. På toppen av San Miguel, där det tidigare legat ett gammalt kloster fick vi en fantastisk vy över det omgivande landskapet. Det klara vädret gjorde att vi kunde se ända till Pamplona. Hamlade bokar i Baribar i Natura 200-området Aralar. Foto: Vikki Bengtsson, ProNatura Grace-projektet och Jose Miguel Elusegui (nr 2 från höger). Foto Vikki Bengtsson, Pro Natura
Måndag 17 tisdag 18 Life-projektet Trasmuchos och Biodiversity Under dessa dagar fick vi se Natura 2000-områdena Aiko Harria, Pagoeta, and Aizkorri- Aratz. Valentin Mugarza* arrangerade två intressanta och mycket givande dagar om hamlade träd, trasmuchos. Exkursionerna fokuserade på skötsel, restaurering och bevarande av gamla träd och vedlevande insekter i bok och ekskogar. Pilar Riaño Maeso**, Francisco Javier Perez** and Alberto de Castro (insekstforskare) guidade oss. Vi besökte Luis, en traditionell fåraherde i bergen i Idiazaba. I Arantzazu studerade vi en vandringsled som anpassats bl. a för blinda eller rullstolsbundna personer. I Pagoeta såg vi öppna Natura 2000-gräsmarker som betades av Pottoka, Baskiens vilda ponnys. Life projektets *koordinerande projektledare är The Gipuzkoa Regional Government s Direcotorate General for Forest and the Natural Environment. Partners är Basque Government s Biodiversity and Environmental Involvement Directorate, Basoa Fundazioa, The Aranzadi Science Society, Itsasmendikoi och **IKT. Hamlingsförsök i Aiako Harria. Foto: Vikki Bengtsson, ProNatura Åtgärder för att gynna vedlevande insekter i Artazo, Oñati Foto: Vikki Bengtsson, ProNatura http://www.trasmochos.net/ http://www.ikt.es/vercontenido.asp?conid=5069&menid=1553&web=1