Projektet Markbaserad avloppsvattenrening hur gör vi för att erhålla bättre miljönytta med befintliga anläggningar och när vi bygger nytt? De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och markbäddar Peter Moraeus och Ola Palm, JTI Peter Ridderstolpe, WRS Peter Nilsson, VA-teknik och Vattenvård Lennart Persson Syfte Ta fram underlag för att bedöma reningsgraden i markbaserade system för avloppsvattenrening Använda dessa för att för att ta fram förslag på forskningsområden för att ge myndigheter ett förbättrat kunskapsunderlag för arbetet med markbaserade avloppsanläggningar Bakgrund till projektet På senare år har mycket lite forskning skett inom detta område Riktlinjer för dimensionering är gamla och ej uppdaterade Många frågor har dykt upp t.ex. fosforrening hur bra är den i ett markbaserat system? Projektets upplägg Konferens Markbaserad rening State of the Art hölls i Malmö i februari i år Två workshops har hållits, en slutet av 2010 och en 2011 Experter från Sverige, Norge och Finland Utgångspunkt har varit rapporten Markbaserad rening En förstudie för bedömning av kunskapsläge och utvecklingsbehov 1
Projektgrupp Vad skall projektet leda till? Projektgrupp Peter Ridderstolpe, WRS Peter Nilsson, VA-teknik & Vattenvård Lennart Persson, Ola Palm, JTI Peter Moraeus, JTI Medverkande i workshopparna Erkki Santala, Finland Petter Jenssen, Norge Trond Maehlum, Norge Lena Maxe, SGU Jon-Petter Gustafsson, KTH Jane Hjelmqvist, NV Håkan Jönsson, SLU Ett förslag på forskningsområden för att komma till rätta med de frågetecken som finns Kunskapsläget just nu vad kan vi förmedla idag? Dimensionering och anläggning Dagens rekommendationer för hur en markbaserad anläggning skall byggas är bra om de följs Ett problem är avståndet till grundvattnet I 80% av moränmarken är högsta grundvattennivån < 1 m Dimensionering och anläggning Anläggningen bör anläggas så grunt som möjligt Längre avstånd till grundvattnet Bättre syresättning Pumpbeskickning ger många fördelar Möjlighet att anlägga anläggningen högre längre avstånd till grundvatten Bättre spridning över bädden Möjlighet till styrning av flödet möjlighet till vila mellan beskickningarna vilket kan gynna reningen 2
Reduktion av fosfor Reduktion av kväve Vad är reduktionen av fosfor, 6% eller 99%? Vad är skillnaden Definition av reningsanläggningen var slutar den? Material och mäktighet Viktigt att bedöma behovet efter recipient Är det kväve eller fosfor som är begränsande, hög skyddsnivå kanske inte behövs för bägge parametrarna Kanske borde se mer på nitrifikation, ammonium mer syrekrävande än BOD Hälsoskydd Smittoämnen (virus och bakterier) Läkemedelsrester Organiska miljöfrämmande ämnen Hälsoskydd Mycket forskning gjort i USA på markbaserade system och reduktion av dessa ämnen En markbaserad reningsanläggning (rätt byggd och dimensionerad) har en bra reduktion av smittoämnen Placering av reningsanläggning i förhållande till dricksvattenbrunnar 3
Livslängd BDT-vatten Med livslängd menas att anläggningen fungerar tillfredsställande vad gäller: Reduktion av: Smittämnen m.m. BOD Kväve Fosfor Hydraulik (att vattnet går igenom anläggningen och inte sätter igen) Ett problem med markbaserad teknik är att näringsämnen är svåra att återvinna Finns inget som tyder på markbaserade anläggningar skulle fungera sämre pga närsaltsbrist Slamavskiljare Bra slamavskiljare nödvändig för att anläggningen skall fungera och inte sätta igen Rekommendationen i Sverige är 2 m 3 medan den är 4 m 3 i Norge Vattenförbrukningen har sjunkit från 200 l/pd till ca 120 l/pd Sammanfattning Det behövs mer forskning och sammanställning av kända fakta på många områden, t.ex. Fosfor, Dimensionering och utformning Metoder för att mäta reningsgrad i befintliga anläggningar Om rätt byggd Bra hälsoskydd Bra rening för BOD, kväve Robust teknik Liten möjlighet till återvinning av näringsämnen Åtgärda bristande anläggningar i första hand 4
www.jti.se 5