Vi vill du ska må bra!



Relevanta dokument
Vi vill du ska må bra!

Strängbetongs allmänna ordnings- och skyddsregler för byggarbetsplatser

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Avtal om användande av personlig skyddsutrustning

Foto: Unn Tiba, Isabella Peanberg.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Delegering av arbetsmiljö 2016

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

Checklista Mini

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

SÄKERHET I BRAVIDA 2019

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Förebygg före och under byggande. Ansvar under projektering och byggande för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer.

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöplan. Version Datum Framtagen av Namn. Kopia till byggherren Datum Överlämnad av Mottagen av. Projektets namn : Märkning : Adress :

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

VÄLKOMNA! SEMINARIUM BYGGANDE I TRÄ Marie-Louise Lorsell och Maria Wernius

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Konsekvensbedömning?

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN

Skyddsglasögon som obligatoriskt skydd på JM

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Branschens egen kravmärkning.

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Så skapar vi. En säker arbetsplats

Guide för en bättre arbetsmiljö

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter Tibro kommun

Utrymme för vård och omsorgsarbete

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Kränkande särbehandling

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Samverkan mellan företag och entreprenörer i stora projekt

KUNSKAP KÄNNEDOM UTBILDNING

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Förebyggande av fallrisk vid lossning av betongelement

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

19, Trafiksäkerhetspolicy. Beslut Direktionen beslutade: att fastställa bifogad policy för trafiksäkerhet.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö.

Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna

Vägledning vid elolycka

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Instruktioner för framkomlighet och säkerhet

NB BYGG AB Allmänna skyddsregler. Innehåll

Arbetsmiljöpolicy 2012

Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker

Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

vem har arbetsmiljöansvaret?

En säker arbetsplats Charlotta Gottschalk Dieden

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Allmänt om vårt arbetsmiljöarbete

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Riskanalys. Resultatet av riskbedömningen bör ligga till grund för den fortsatta beslutsprocessen när det gäller verksamhetens arbetsmiljöaspekter.

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Vad säger: Gällande Europastandarder. Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket. Leverantörer. Viktiga tillbehör. Kontroll av lagerinredningar EN

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området.

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen

Transkript:

Vi vill du ska må bra! Säkerhet inom betongelementindustrin

2

InnehÅll 5 Skapa en bra säkerhetskultur inom företagen 6 Säkerhet vid försäljning och order 8 Arbetsmiljö och säkerhet i konstruktionsstadiet 9 Projektering 10 Konstruktionsgenomgång med produktion 10 Konstruktionsgenomgång med montage 12 Arbete i elementhallen 14 Arbete på lagergården och lyfthantering av element 16 Underhålls- och reparationsarbete 17 Transport av betongelement 18 Säkerhet på byggarbetsplatser 20 Återkoppling i projektet

4

Skapa en bra säkerhetskultur inom företagen Säkerhetsfrågorna är högprioriterade inom betongbranschen. Elementindustrins målsättning är hög säkerhet och nolltolerans för olyckor inom företagen. Det finns riskfyllda arbetsmoment i vår industri och det är oerhört viktigt att skapa bästa möjliga förutsättningar för en bra och säker arbetsmiljö. När vi lyckas bygga upp en bra säkerhetskultur kommer vi att minimera riskfyllda beteenden och skapa ett bra säkerhetsklimat och därmed minska risken för olyckor och ohälsa. Säkerhetskultur handlar om vårt beteende och vår attityd. Genom att stärka vårt säkerhetsmedvetande, läggs grunden för en effektiv planering med bra rutiner. Goda råd till chef och arbetsledare Arbetsgivaren skapar förutsättningar för en bra arbetsmiljö. Men att skapa ett bra säkerhetsklimat är främst ledarens ansvar, men det krävs att alla är delaktiga, att alla får göra sin röst hörd och får möjlighet att påverka sin egen arbetssituation. Det är viktigt att det på arbetsplatsen finns tydliga, relevanta regler och instruktioner gällande säkerheten. Skriftliga rutiner är också viktiga, främst när det gäller att introducera nya medarbetare i verksamheten. Arbetsgivaren ska göra klart vad som gäller på arbetsplatsen och när så krävs, korrigera felaktiga beteenden. Arbetsgivaren ska se till att medarbetaren förstått vad som förväntas av honom/ henne och alltid kommunicera sitt budskap till alla medarbetare. Inled alltid möten med att ta upp arbetsmiljöfrågor som första punkt. Det visar att du prioriterar frågorna och det skapar engagemang hos medarbetarna. Lär av varandra och belöna bra säkerhetstänk och agerande. Det som individen upplever som positivt kommer att upprepas av flera. Lyft också alltid fram de goda exemplen och låt dem bli som ringar på vattnet. Var synlig i organisationen, avsätt tid att gå runt på arbetsplatsen och ta del av medarbetarnas synpunkter. Var alltid ett gott föredöme för medarbetare och kollegor. Ge tydlig information, följ regler och acceptera och följ de beslut du varit med om att fatta. Se till att du har medarbetare med rätt kompetens. Saknas rätt kompetens, se till att alla får utbildning. Fördela arbetsmiljöuppgifterna mellan medarbetarna. Det ska finnas en bra och tydlig delegering vid fördelning av arbetsmiljöuppgifterna. Ser du medarbetare som har ett negativt riskfyllt beteende måste du påtala det och bryta det direkt. Lika viktigt är att se till att rätt personlig skyddsutrustning används. Uppmuntra alla medarbetare att rapportera riskobservationer, tillbud och olyckor. Om du själv inte har möjlighet att utreda dem, se till att någon annan utreder, följer upp och analyserar. Att förändra beteenden är en stor utmaning och en process som tar tid, men det är en process som ger resultat! 5

Säkerhet vid försäljning och order Ett projekt startar redan vid anbudet och fortsätter när en lyckad försäljning av en produkt sker och en inköpsorder skrivs av en beställare. Då sätts också ramarna för projektet och barriärerna skapas som ska hindra att det sker olyckor i ett senare skede i projektet. Det är också här man överenskommer om den gemensamma spelplanen och dess regler. I detta skede bör försäljaren ta upp arbetsmiljö och säkerhet med beställaren. Att tydligt klargöra hur tillverkning, lagring, transport, lyft och montage sker på ett säkert sätt, utan att orsaka olyckor. Som försäljare måste du göra beställaren medveten om vilka risker som kan uppstå med allt för optimistiska tidplaner och vad forceringar kan få för konsekvenser. Både du och beställaren måste vara medveten om att kostnaden för att jobba förebyggande endast är en bråkdel jämfört med vad en allvarlig olycka kostar, både i pengar och personligt lidande. För att försäkra sig om att arbetsmiljöfrågorna tas om hand i ett tidigt stadium bör också den av beställaren utsedda Byggarbetsmiljösamordnaren, BAS-P komma in tidigt i projektet. 6

7

säkerhet i konstruktionsstadiet Att bygga med betongelement är riskfyllt. Det förekommer tunga lyft, arbete på höga höjder, ibland i dålig väderlek och många olika yrkesgrupper och personer ska samverka på arbetsplatsen. I alla led måste det därför vara fokus på säkerheten, vare sig man projekterar, tillverkar, transporterar eller monterar betongelement. Det är viktigt att skapa förutsättningar för god säkerhet. 8

Projektering En av de viktigaste frågorna vid startmötet är att lyfta in arbetsmiljöfrågor som rör tillverkning, transport och montage. För att kunna tillvarata allas synpunkter inför projektering och leverans av erhållen order är det viktigt att många kunskapsområden är representerade vid startmötet. Ju fler som är representerade, desto bättre blir förutsättningarna i projektet. Vid mötet måste också tydliggöras vem som har ansvar för totalstabiliseringen av stommen. Det är viktigt att på ett tidigt stadium ta reda på vem som är Byggarbets-miljösamordnare, dels gällande planering och projektering, BAS-P, dels gällande utförande, BAS-U. Dessa personer är nödvändiga i arbetet. På startmötet går man igenom om det finns några avvikelser i förutsättningarna sedan försäljningsskedet. Exempelvis om tidsplanen eller konstruktionen har ändrats. Utforma och samordna projekteringsuppdraget. Säkerställ att projektör/konstruktör har ett säkerhetstänk redan i idéstadiet och stäm av att alla är klara med sina respektive ansvarsområden. Planera så långt det är möjligt i vilken ordning montage respektive tillverkning ska ske. Finns speciella montageförutsättningar som behöver tas hänsyn till? Kanske det behövs speciella säkerhets- eller montageanvisningar vad gäller elementindelningar, mellanlagringsplats, eller andra förutsättningar på montageplatsen. Det kan finnas speciella önskemål från kunden som kan äventyra säkerheten. Planera för olika möten, förutom beställare, tillverkare, konstruktörer, leverantörer, myndigheter m.fl. ska BAS-P vara involverad i det som rör arbetsmiljö och säkerhet. Övriga åtaganden som exempelvis miljöaspekter eller särskilda beställarkrav måste också beaktas. Upprätta gärna matriser eller checklistor för granskning av handlingar. Granska handlingar så att betryggande säkerhet för stabilitet och arbetsmiljö uppnås vid alla arbetsmoment till och med montering. Vid framtagandet av bygghandlingar måste konstruktören beakta de konsekvenser som kan uppstå, med tydliga anvisningar för tillverkning, transport och montage. En riskfaktor är, när flera konstruktörer ritar på bärande delar. Det är därför mycket viktigt med samordning, granskning och kontroll. Konstruktören måste kritiskt granska egna och andras beräkningar, bygghandlingar och kopplingar mot övrigas bygghandlingar, så att eventuella oklarheter och risker undanröjs och betryggande säkerhet uppnås. 9

KonstruktionsgenomgÅng med produktion Vid konstruktionsgenomgång är det viktigt att rätt personal är med från alla led för att säkerställa att arbetsmiljöaspekterna beaktas ur ett produktionsperspektiv. Kanske innehåller kravspecifikationen produkter som avviker jämfört med standardprodukten. Dessa kan i så fall påverka arbetsmiljön för produktionspersonal. Kanske finns ökad risk för ohälsa eller olycka, t.ex. nya kemikalier eller ergonomiaspekter. Om speciallösningar förekommer i elementen, som konstruktören vet kommer att påverka produktion och montage, är det mycket viktigt att det informeras om varför lösningen ser ut som den gör. Vid koppling ut mot andra element, när elementen ska monteras, kan det behövas andra verktyg och lyfthjälpmedel. Det kan även krävas nya lösningar för lagring och transport av elementen. Säkerställ att tipprisken beaktas. Hanteringen vid lastning och lossning måste också säkras. Behöver t.ex. personalen klättra på elementen vid lastningen och lossning? Informera även om det finns tekniska lösningar som kräver extra tilläggskontroller. Det är viktigt att återkoppla till tidigare erfarenheter av bra och mindre bra lösningar, med hänsyn till inträffade tillbud och olyckor. KonstruktionsgenomgÅng med montage Vid konstruktionsgenomgång med montage ska fokus vara hur man säkrar lyft och stagning av element. Finns element som har avvikande tyngdpunkt kan dessa utgöra risk vid lossning. En stabiliseringsgenomgång med konstruktören är också nödvändig. Vilka provisorier ska finnas och när ska dessa demonteras. En plan ska upprättas för detta. Det ska också finnas en plan för hur man hanterar svårigheter som upptäcks i samband med montaget, sådant som eventuellt har missats vid projekteringen, som exempelvis kritiska arbetsmoment. 10

11

12

Arbete i elementhallen Arbetsgivaren skapar förutsättningar för en bra arbetsmiljö. Men att skapa ett bra säkerhetsklimat är främst ledarens ansvar, men det krävs att alla är delaktiga, att alla får göra sin röst hörd och får möjlighet att påverka sin egen arbetssituation. Personlig skyddsutrustning Vid arbete i elementhallen och på lagergården finns risk för olika typer av arbetsskador. Därför ska alltid skyddsskor, hörselskydd och skyddskläder användas när man vistas i produktion, på lagergården eller med underhålls- och reparationsarbeten. Vid vissa arbetsmoment behöver skyddsutrustningen kompletteras med skyddsglasögon, visir, andningsmask och handskar. finns risk för klämskador vid hantering av t.ex. formsidor, magneter och ursparingar. Samma sak gäller vid koppling av element i samband med att element lyfts ur formen för transport till lagergården. Tänk på att spara på ryggen, hjälp varandra i arbetslaget och använda de lyftredskap som finns. Också stukningar i samband med att man kliver upp och ner från formbord kan förekomma. Hängande last Vid tillverkning av betongelement förekommer hängande last i samband med hantering av formar, armering, gjutmaskiner och färdiga element. Gå aldrig under hängande last. Placera dig så att du har en reträttväg när du använder travers eller befinner dig i närheten av hängande last. Ordning och reda Använd de tillträdesleder som finns och se till att det är rent på golvet. En viktig förutsättning för att undvika arbetsskada är att hålla ordning och reda på arbetsplatsen. Anmäl och åtgärda omedelbart felaktigheter och skador på utrustning och verktyg. Armering Vid armeringsarbete finns risk för skär- och stickskador. Även förslitningsskador kan uppstå beroende på olika ergonomiska förutsättningar. Armeringsarbetet är en förhållandevis tyst verksamhet men plötsliga ljud kan uppstå som är farliga för hörseln. Därför är skyddsutrustning på händer och underarmar samt höjoch sänkbara bord, stolar eller arbetsställningar bra komplement till den personliga skyddsutrustningen. Formsättning, gjutning och avformning I samband med formsättning och avformning 13

Arbete på lagergården och lyfthantering av element Trafik är en av de största riskerna vid arbete på lagergården men risken kan minimeras med god ordning och planering. Gående på lagergården Försök separera gående och annan trafik på lagergården. Bra belysning är viktig. Ögonkontakt med maskinföraren och tydlig signalering behövs innan man går ut i transportled. Tänk på att alla förare av stora maskiner har ett stort område (död vinkel) där han eller hon inte kan se. På lagergården är det ofta stor aktivitet och många lyft sker med lyftkran. Gå aldrig under eller nära hängande last. Användning av stegar Arbete på höjd utförs normalt med lift eller ställning, men ibland går det bara att koppla element med stege. Denna ska då vara i gott skick och utrustad med stödbalk i botten, alternativt krok upptill. Stödbalk är bra i normala fall, för att förhindra att stegen vickar sidledes, krok är ett bra alternativ bland annat vid ishalka vintertid. Lyftutrustning För att lyftutrustningen ska vara torr, ren och lätt att arbeta med bör det finnas förvaringsställ. Då blir det ordning på utrustningen, lättare att hitta den och man undviker fler lyft än nödvändigt från marknivå. All lyftutrustning ska kontrolleras med avseende på deformation och skador enligt gällande regler. Koppling av element och element i ställ Vid koppling av element finns risk för klämskada, Därför krävs försiktighet och god kunskap om tunga lyft och säker hantering. Tänk också på att alltid låsa fast element som står på lagergården så att inget element faller omkull. Arbete vintertid Vintern kan vara en utmaning när det gäller säkert arbete på lagergården. Planera i förväg hur snöröjning skall göras för att minimera manuell snöröjning. Skydda gärna lyft i element med täckande material för att undvika arbete på höjd med att ta bort is. Placering av produkter i kranbanan Tänk på att placera produkterna på betryggande avstånd ifrån rörliga delar av kranen för att minska risken för klämskador. Skyltning för besökande trafik För att göra besökande trafik påmind om reglerna på lagergården sätt helst upp en tydlig skylt med hastighetsgränser, rutiner vid utsläpp, personlig skyddsutrustning, kontaktpersoner mm. Efterarbeten En del efterarbeten görs på lagergården. Bra utrustning för detta är t.ex. stabila arbetsbockar eller liftar. Hörselskydd bör användas vid arbete med bullrande maskiner, munskydd vid damm och skyddsglasögon när så behövs. 14

15

UnderhÅlls- och reparationsarbete Underhålls och reparationsarbeten innebär arbetsmoment som i vissa fall inte blivit utförda tidigare. Med god planering och en riskbedömning, minimeras olycksrisken. Planering och riskbedömning av arbete Planering och samordning av arbetet minimerar riskerna. Använder man entreprenörer är det viktigt att man överför information om förhållanden på arbetsplatsen och dess säkerhetsföreskrifter. Det är samordningsansvarig på anläggningen som ansvarar för planering av arbetet. Vid planeringen är det viktigt att gå igenom vilka moment som är riskfyllda och när man identifierat dem vidta de åtgärder som krävs för att åstadkomma ett säkert arbete. Avslut av underhållsarbete När underhålls- och reparationsarbeten är slutförda är det viktigt att städa och återställa arbetsplatsen. All skydds- och säkerhetsutrustning ska vara återmonterad. Samordningsansvarig eller annan utsedd person ska meddelas när arbetet är slutfört. 16

Transport av betongelement Att transportera betongelement innebär att man utsätter sig och sin omgivning för risker som är svåra att undvika. Genom att följa de lokala skyddsföreskrifter som finns på arbetsplatserna för lastning och lossning, trafikregler och Vägverkets publikation Säkring av last minimeras olycksrisken. Det är viktigt att alla förare har dokumenterad utbildning enligt Vägverkets publikation 1999:74 Säkring av last. Personlig skyddsutrustning På arbetsplatserna krävs att föraren bär ID06- bricka, skyddshjälm, reflexväst eller varselkläder och skyddsskor. Lastning, transport och lossning av element Innan lastning av element påbörjas ska lastningsutrustningen kontrolleras med avseende på t.ex. svetsar, deformationer och slitage. Samarbete med lastningspersonal måste ske så att det är klargjort för alla hur lasten ska fördelas, pallas och skyddas. Föraren ansvarar både för att lasten fördelas rätt och säkras vid lastning och lossning. Det är också föraren som godkänner att kopplingen kopplas bort från elementet i samband med lastning. Vidare ansvarar föraren för att transportsäkring genomförs och är riktigt utförd enligt Lastningsvillkor Vägverkets Publikation 1999:74. När föraren kommer till lossningsplatsen ska anmälan ske enligt byggplatsens föreskrifter. Innan lossning påbörjas överväger föraren om det finns risk att påbörja arbetet och om det finns risk att lossa i önskad ordning. Krav på fordonet vid transport av element För att kunna lastsäkra enligt Vägverkets publikation 1999:74, vilket innebär att fordonet är rätt utrustat, se Svensk Betongs informationsfolder Säkring av last- Krav på förare och fordon som ska lasta, köra och lossa betongelement. 17

Säkerhet på byggarbetsplatser Kom ihåg att noggrant tänka igenom vilka risker som kan uppstå i montageskedet. Genomför arbetsberedningar och upprätta noggranna riskanalyser för alla delmoment som ska utföras. En bra frågeställning är i vilka moment det aktuella projektet kommer att avvika från vad som är normalt. I arbetet med riskanalyserna ska ni fundera över i vilka lägen ni som aktör på byggarbetsplatsen kan tänkas skapa risker för andra aktörer, exempelvis med tunga lyft och vid aktivt montage. Riskanalyserna ingår i den viktiga information som i tidigt skede ska lämnas till BAS- P/BAS-U som underlag för arbetsmiljöplan för projektet. En målsättning måste vara, att för alla förekommande arbeten ska instruktioner finnas, som tydligt beskriver hur arbetet ska utföras och vilka toleranser eller avvikelser som är tillåtna. Där så inte är möjligt ska arbetsberedningar löpande genomföras. Vid alla tveksamheter kontakta alltid ansvarig konstruktör. En byggarbetsplats är av naturen en ständigt föränderlig plats, vilket ställer stora krav på att ha informationsmöten och löpande tillsammans gå igenom vad som ska göras och vilka risker som är förknippade med arbetet. Ständiga påminnelser om risker är det bästa sättet att skapa medvetenhet hos alla. Uppmuntra tillbudsrapportering och hitta former för att enkelt även rapportera observationer/risksituationer. Se alltid till att delta vid skyddsronder arrangerade av BAS-U. 18

19

Återkoppling i projektet Vid varje avslutad fas i ett projekt är det viktigt med en återkoppling. Vad var det som gick bra och vad var det som gick mindre bra? Vad lärde vi oss och hur tillgodogör vi oss det när vi planerar nästa projekt? Utan en bra återkoppling minskar chanserna till förbättring och det finns alltid sådant som kan förbättras! Återkoppling måste ske i alla olika led. Transportören som lastat, fraktat och lossat är lika viktig som dem som tillverkat i fabriken och dem som monterat. Likaså är konstruktör, försäljare och projektör viktiga vid återkoppling. Samtliga personer har ett ansvar att se till att det inte händer några olyckor, samtliga påverkar varandra på olika sätt. Samtliga bildar också en barriär i syfte att förhindra olyckor. Därför är erfarenhetsutbyte genom kommunikation viktigt. Det finns som du nu förstått riskfyllda arbetsmoment i vår industri och det är oerhört viktigt att skapa bästa möjliga förutsättningar för en bra och säker arbetsmiljö. När vi tillsammans lyckas bygga upp en bra säkerhetskultur kommer vi att minimera riskfyllda beteenden och skapa ett bra säkerhetsklimat och därmed minska risken för olyckor och ohälsa. Säkerhetskultur handlar om vårt beteende och vår attityd! *I informationen har hänsyn tagits till de lagar och regler som gäller inom arbetsmiljö- och säkerhetsområdet. 20

21

2013