Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad
Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg, träffar följande överenskommelse om att samverka i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Det gemensamma målet med överenskommelsen är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Prioriterade samverkansområden Det brottsförebyggande arbetets struktur En trygg, ren och vacker stad Minska den offentliga alkoholkonsumtionen Minska tillgängligheten och nyrekrytering till narkotika och dopningsmissbruk Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) Motarbeta organiserad brottslighet Trygghetsmätning Trygghetsmätningar är ett bra komplement till brottsstatistik, och gjorda trygghetsmätningar ska ligga till grund för fortsatt samverkan. Parterna samfinansierade trygghetsmätningen år 2011 och är överens om att därefter göra en samfinansierad mätning vart tredje år. Åtagandeplan Respektive part förbinder sig att följa åtagandeplanen (bilaga) och ansvarar för sin del i planen. Överenskommelsen gäller tills vidare och vardera part har rätt att säga upp överenskommelsen. Om förutsättningar för att följa överenskommelsen förändras ska den andra parten meddelas. Uppföljning Brottsförebyggande rådet i Borås ansvarar för att följa upp och revidera åtagandeplanen. Uppföljning ska göras årligen. Överenskommelsen har upprättats i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Borås den 24 september 2012 Borås den 24 september 2012 Ulf Olsson Kommunstyrelsens ordförande Boel Petersson Polisområdeschef 2
Bakgrund Brottsförebyggande arbete Med brottsförebyggande arbete menas åtgärder som syftar till att påverka faktorer som främjar och hämmar människors brottsliga beteende. För att utforma ett brottsförebyggande arbete finns två strategier, social och situationell brottsprevention. Social brottsprevention Social brottsprevention är inriktad på individen och tar sikte på åtgärder som syftar till att stärka självkontrollen och de sociala sambanden i samhället. Situationell brottsprevention Situationell brottsprevention tar sin utgångspunkt i själva brottssituationen och syftar till att försvåra genomförandet av brottsliga gärningar, öka risken för upptäckt av brott, minska utbytet av brott samt att vidta åtgärder som underlättar laglydigt beteende. Syfte Syftet med den gemensamma överenskommelsen är att utöka och fördjupa samarbetet mellan kommunen och polisen och därigenom förbättra tryggheten för medborgare och verksamma i kommunen. Gemensam problembild Arbetets struktur För att kunna arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande krävs en tydlig struktur på hur arbetet organiseras och bedrivs. I Borås organiseras arbetet genom ett centralt (BråB) och tre lokala brottsförebyggande råd. De lokala råden företräder var sin stadsdel och kopplingen mellan det centrala och de lokala råden sker genom representation i BråB. Nedskräpning och skadegörelse Skadegörelse är ett stort problem och en brottstyp som karaktäriseras av ett stort mörkertal. Enligt trygghetsmätningen 2011 uppger 6 procent i Borås att de varit drabbade av skadegörelse, medan 37 procent upplever skadegörelse som ett problem i sitt närområde. Dock urskiljer sig några stadsdelar då hela 12 procent av medborgarna på Göta stadsdel och på Hulta uppger sig varit utsatta för skadegörelse. Skräpiga miljöer tenderar att dra till sig ännu mera skräp, klotter samt öka förekomsten av skadegörelse. Att motverka nedskräpning och klotter förebygger således förekomsten av skadegörelse och är ett viktigt trygghetsskapande arbete. Tillgreppsbrott inbrott Med tillgrepsbrott menas att någon avsiktligt och olovligen tar annans egendom. De flesta av de tillgreppsbrott som redovisats i kommunen är angrepp på och ur fordon, vilka tillhör de vanligaste vardagsbrotten. Trots att tillgreppsbrotten minskar upplever 59 procent av medborgarna sig oroliga för att utsättas för brott, enligt trygghetsmätningen 2011. Variation är stor inom kommunen då 73 procent på Hulta oroar sig för att utsättas för brott, jämfört med 53 procent på Norrby, annan del. För att avskräcka till bostadsinbrott är grannsamverkan i bostadsområdena en metod, vilken innebär att de boende i ett område bildar ett brottsförebyggande nätverk. Grannsamverkan bygger på såväl social som situationell brottsprevention och upprätthålls av dem som bor i ett kvarter, flerfamiljshus eller ett annat avgränsat bostadsområde. 3
Organiserad brottslighet I Sverige anmäls ca 1.4 miljoner brott årligen. Den övervägande delen brott utförs av enskilda individer. I flera fall kan man dock anta att sammansvärjningar av individer, tillfälligt eller mer organiserat, utför kriminella handlingar i vinstsyfte och/eller för att påverka rättssamhället. Med den omfattning och med den grad av påverkan som denna kriminalitet utgör kan man tala om organiserad och systemhotande brottslighet. Den organiserade brottsligheten i Sverige styrs av kriminella gäng och kriminella nätverk. Det är vanligt att den organiserade brottsligheten har förgreningar in i städ-, bygg-, restaurangbranschen och vårdsektorn. Organiserad brottslighet är beroende av lokala marknader och förekommer i princip i alla svenska kommuner. Den döljs ofta bakom legala aktörer och organisationer. Det finns en okunskap i samhället om vad organiserad brottslighet är och många människor gynnar omedvetet den organiserade kriminaliteten. Polismyndigheten och andra myndigheter har till stora delar bekämpat den organiserade brottsligheten enskilt. Arbetssätten har inte varit tillräckligt effektiva. Organiserad brottslighet eller kriminella nätverk bör bekämpas genom nätverk. Kommuner, statliga myndigheter och andra samverkanspartner kan skapa sådana tillsammans. Offentlig alkoholkonsumtion Det finns en stark koppling mellan alkohol och våld och att minska berusningsnivån är ett viktigt förebyggande arbete för såväl kommunen som polisen. Att minska tillgängligheten är det mest effektiva sättet att minska alkoholkonsumtionen, vilket bland annat innebär att motarbeta langning, direktförverka alkohol från ungdomar och förebygga överservering på krogar och restauranger. Många ungdomar råkar illa ut eller genomför brottsliga handlingar när de är berusade. De vanligaste langarna till ungdomar är äldre syskon, äldre kompisar, kompisars syskon och föräldrarna. I Borås Stad pågår ett arbete för en mer ansvarsfull alkoholservering. Arbetet innebär utbildning för personalen, dialog med krögarna och en förbättrad tillsyn. Ansvarfull alkoholservering syftar främst till att ingen under 18 år ska bli serverad alkohol samt att förhindra överservering. Narkotika och dopning All hantering av narkotika är olaglig. Polisen är den främsta aktören i det operativa arbetet mot narkotika, medan kommunen ansvarar för vård och behandlig samt förebyggande arbete. Krogar mot knark är en nationell satsning vilken är av förebyggande och tillgänglighetsbegränsande karaktär genom samarbete med krögare. För att motarbeta dopning krävs såväl utbildningsinsatser till personal som arbetar med barn och unga och personal inom rättsväsendet. Sedan 2010 finns det ett strukturerat samarbete med gymmen, Borås gym i samverkan. Trygghet Enligt trygghetsmätningen 1 2011 känner 71 procent av invånarna i Borås sig trygga att vistas ute även efter mörkrets inbrott. Andelen som uppger att de känner sig otrygga ute efter mörkrets inbrott är 16 procent och vidare har 9 procent avstått från någon aktivitet på grund av rädsla. Trygghetsundersökning 2011 4
En grundläggande faktor för trygghet är att människor känner sig delaktiga. Delaktighet i form av arbete, sociala sammanhang och nätverk och försörjningsförmåga är direkt avgörande för tryggheten. Trygghetsmätningen 2011 visar likt förgående års mätningar att de mer segregerade områdena i Borås är mer utsatta för brott och de boende upplever en högre grad av otrygghet. En bra integration är oerhört viktig för den enskilda människans upplevelse av trygghet. Vidare visar trygghetsmätningen att boende i lägenheter känna sig mer otrygga än boende i villa, radhus eller gård. Kvinnor uppger i högre grad än män att de känner sig otrygga. Samtliga samverkansområden syftar till att öka tryggheten för invånarna i Borås och för de som vistas i staden. Nedskräpning, skadegörelse, berusade och påverkade människor samt inbrott är samtliga faktorer som bidrar till ökad otrygghet. Samverkansområdena syftar till att gemensamt arbeta för ökad trygghet och att förebygga brottslighet. Pågående brottsförebyggande arbete i samverkan Polisen och kommunen samarbetar redan i flera olika former, såsom Utväg 2, SMADIT 3, nätverket för brottsofferstödjande verksamhet och äldresäkerhet. Dessa samarbeten påverkas inte av denna överenskommelse. Ett kommande arbete är arbetet med livsstilskriminella. Internationell forskning indikerar att så få som tio procent av de kriminella står för hälften av alla brott. Denna kategori gärningsmän benämns som livsstilskriminella. Den upprepade brottsligheten som begås av denna grupp drabbar många människor i vardagen. Genom att vidta riktade åtgärder mot livsstilskriminella minskar mängdbrottsligheten och ordningsstörningar i samhället. Även den trygghetsskapande effekten av ett framgångsrikt arbete mot denna grupp bedöms vara betydande. Regeringen har den 30 juni 2011 uppdragit åt rikspolisstyrelsen att säkerställa att åtgärder vidtas mot livsstilskriminella. Ambitionen är att Kommunen och Polisen ska samverka även i denna fråga. Kontakt Kontaktpersoner avseende samverkansöverenskommelsen är: Polisenhetschef Borås Kommunchef Borås Stad Kommunikationsplan Vardera part ansvarar för att kommunicera överenskommelsen och åtagandeplanen internt i respektive organisation. Inom Borås Stad kommer överenskommelsen och åtagandeplanen att kommuniceras genom de befintliga brottsförebyggande råden. En gemensam kommunikationsplan ska upprättas för att gemensamt sprida arbetet enligt samverkansöverenskommelsen. 2 Utväg är en myndighetssamverkan för kvinnofrid som arbetar för att stoppa relationsvåldet och erbjuder stöd till barn, kvinnor och män. 3 SMADIT: Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. 5
Åtagandeplan Prioriterade Kommunens åtgärder Polisens åtgärder samverkansområden Struktur på det brottsförebyggande arbetet Medverka i de brottsförebyggande råden. Det brottsförebyggande arbetet är uppbyggt med ett centralt brottsförebyggande råd och tre lokala råd för att täcka stadens behov. De brottsförebyggande råden ansvarar för att driva, sammankalla och återkoppla mellan de olika råden och lokala verksamheter och nätverk. Vara sakkunniga inom polisområdet. Ren, vacker och trygg stad Samverkan mellan skola- socialtjänstpolis-fritid (SSPF) Alkohol, narkotika och dopning Minskad offentlig alkoholkonsumtion Krogar Mot Knark Dopning Samordna och driva arbetet inom Borås rent och snyggt. Ta fram en genomförandeplan med uppföljning på stadsdelsnivå, för arbetet med trygghetsvandringar i bostadsområden. Genomföra trygghetsvandringar i skolorna. Samverkansformen SSPF ska genomsyra arbetet med ungdomar i riskzonen över hela Borås Stad. Strategiskt planera och behovsbedömma bemanning av fältsekreterare och narkotika kompetent personal till särskilda tillfällen då ungdomar samlas. Samplaneras tillsammans med polisen. Gemensam restaurangtillsyn med polisen och skatteverket 4 ggr/år. Erbjuda utbildning i ansvarsfull alkoholservering minst 1 gång per år. Samordna arbetet med Krogar mot Knark. Planera och bjuda Uppmärksamma, påtala och lagföra nedskräpning. Ansvara för utveckling av och att vara en stödjande funktion i arbetet med grannsamverkan. Delta i samverkansformen SSPF. Gemensam restaurangtillsyn med kommunen och skatteverket 4 ggr/år. Lagföra minst 20 langningsbrott per år. Minst 400 direktförverkande av alkohol från ungdomar per år. Delta med utsedda poliser i arbetet Krogar Mot Knark. Ansvara för kompetensen i narkotikautbildning för krogpersonal. Ha en tydlig funktion som krogens kontakt för att motverka förekomst av narkotika. 6
in till utbildningar. Samordna Borås gym i samverkan. Samverkanspart i Borås gym i samverkan genom att delta på möten och hålla kontinuerlig kontakt med gymmen. Organiserad brottslighet Skapa strukturer för att på lokal nivå motverka organiserad brottslighet Ansvara för utbildningsinsatser till berörda aktörer. Se över rutiner för att motverka organiserad brottslighet. Delta på utbildningarna som anordnas av polisen och andra myndigheter. Skapa rutiner för samverkan med andra myndigheter i det förebyggande arbetet emot organiserad brottslighet. Anordna utbildning om organiserad brottslighet för kommunen. Skapa rutiner för samverkan med andra myndigheter i det förebyggande arbetet gentemot organiserad brottslighet. 7