Oaser i urbana miljöer

Oaser i urbana miljöer Gör våra gröna oaser tillgängliga för fler Erik Strandberg, landskapsarkitekt Trainee 2012

Sammanfattning Enligt en remiss till Huddinge kommuns samhällsbyggnadsnämnd och miljönämnd finns det i dag en problematik med privatisering av anslutningar till kommunens grönområden. Nämnden beslutade att anta ett tjänsteutlåtande för att identifiera dessa anslutningar och skapa åtgärdsförslag för att minska risken för privatisering. Syftet med den här studien var att identifiera och göra en prioriteringslista för grönytor och anslutningar i Huddinge kommun, samt att göra gestaltningsförslag och en handlingsplan för dessa anslutningar. I arbetet ingick även att ta fram en markör eller skylt till anslutningarna. I kommundelarna Flemingsberg, Fullersta, Glömsta, Segeltorp, Sjödalen, Snättringe och Stuvsta identifierades 52 prioriterade grönområden och 132 anslutningar. Anslutningarna klassifierades enligt prioritetsnivå, där prio 1 är en anslutning som har goda möjligheter att snabbt och enkelt utvecklas till goda entréer mot värdefulla grönområden. Anslutningar av prio 2 eller 3 kräver större ingrepp för att utvecklas till goda entréer. Av de 132 anslutningarna identifierades 16 som prioritetsnivå 1, och majoriteten av anslutningarna graderades som prioritetsnivå 2. Åtgärdsförslag har tagits fram för alla prio 1 anslutningar, och en handbok har tagits fram för generell hantering av anslutningar till grönområden. Bakgrund Studiens bakgrund beskrivs i sammanfattningen för ett tjänsteutlåtande på remiss till Huddinge kommuns samhällsbyggnadsnämnd och miljönämnd. Sammanfattningen lyder: Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Christina Axelsson (S) till nämnden. I motionen tas förekomsten av privatisering av gångstigar till kommunala grönområden. Motionären föreslår att samhällsbyggnadsnämnden genomför en inventering av dessa privatiserade släpp till kommunal mark och ser över hur tillgängligheten till dessa gröna ytor kan öka. Förvaltningen är medveten om problemet och har i Huddinges grönstruktur rapport (underlag till ÖP) påbörjat en kartläggning av dessa ytor. Samtliga s.k. grönsläpp är inte möjliga att upprätthålla, de kan vara för smala eller inte fungera rent topografiskt. Det behöver tas fram en prioritetslista där det säkerställs att varje grönyta åtminstone är allmänt tillgänglig från något håll. Det behöver även tas fram ett förslag för hur dessa grönsläpp ska markeras och skötas. Det vore önskvärt att använda en särskild skylt som visar på att det är allmän mark. Arbetet med att ta fram en prioritetslista med tillhörande åtgärder och kostnader samt förslag till skylt/markering genomförs under 2012 och redovisas för nämnden våren 2013. Beslut får då tas om genomförande av åtgärderna. Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att anta tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Nämnden beslutade att anta tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Inledning Naturen är en viktig pusselbit i bilden av hur det är att leva och bo i Huddinge kommun. Känslan av att denna miljö är tillgängliga för kommuninnevånaren är i synnerhet viktig. Blickens möte med naturområdenas anslutningar grundlägger vår uppfattning av hur vi ska förhålla oss till 1

dem och vad vi kan förvänta oss att finna på insidan. Det är dessa entréer som kommer att vara föremål för denna studie. Byggnationen av Huddinge ägde rum främst under det förra århundradet vilket har skapade många bebyggda områden från olika tidsepoker. Miljöer som tillsammans ger en varierad och simulerande upplevelse. Huddinges grönytor är en del av denna upplevelse. De separerar tätortsområdena samtidigt som det är de som ofta förbinder dem med varandra genom stigar och korsande stråk. Grönytorna är levande landskapselement vars närvaro och tillgänglighet är nödvändig för att bibehålla tätortsområdenas karaktär och utveckla bilden av det gröna och hållbara Huddinge. Utvecklandet av sådana förhållanden är viktigt med samtidigt en stor utmaning. Huddinge kommun växer alltjämt i invånarantal och genomgår stora förändringar. Fastigheter byter ägare, gamla byggnader rivs och nya miljöer tar form. Förtätningen av stadskärnor är något som påbörjats och kommer at beskriva samhällsbyggandet de närmaste decennierna. En samhällsutveckling som är nödvändig och oftast till godo för kommuninnevånarna. Ändå uppdagas ibland motgångar som försämrar tillvaron för kommunens invånare som grupp. Boende i privata fastigheter har i flera fall gått utanför sin egen fastighetsgräns och tagit kommunal mark i anspråk. Detta har ofta tärt på de grönsläpp och miljöer som medvetet utsparats för att ansluta grönytorna till kommunala stråk i syfte att hålla dem tillgängliga för allmänheten. Förehavandet har lett till att många allmänna grönytor upplevs som privata och otillgängliga. Huddinge kommun är till ytan i antal rik på tätortsnära grönytor. Grönytorna är sprida över alla av Huddinges kommundelar, dock med en stor variation beträffande deras antal, form, och placering inom de olika kommundelarna. Grönytorna är välinventerade gällande deras läge, biologiska innehåll och rekreationsvärde. Det ansvarsfulla förvaltandet av dessa platser är en balansakt mellan biologiska och socioekonomiska värden som sker på samma gång som samhällets krav på utformningen av vår omgivning växer. Problematiken som omger grönytorna är lätt att uppfatta: Grönytorna behöver tillgängliggöras och deras användningsområden förtydligas utan att de i processen förlorar sin egen karaktär och platsbundna styrkor. Syfte Studien syftar till: Att skapa en lista med prioriterade grönytor i Huddinge kommun med goda förutsättningar för att anläggas med tillgängliggörande entréer via anslutningar mot kommunal mark. Att ta fram en prioriteringsordning för anläggning av entréer i prioriterade grönytors anslutningar mot kommunal mark. Att ta fram platsspecifika gestaltningsförslag på hur högprioriterade anslutningar mot kommunal mark kan anläggas för att utvecklas till goda entréer. Att ta fram generella gestaltningsförslag och principritningar för anläggning av goda entréer i typiska anslutningsmiljöer mellan grönyta och kommunal mark. Att ta fram en skylt och/eller markör som tydligt förmedlar att området är tillgängligt för allmänheten och samtidigt är enkel att installera vid grönområdens entréer. 2

Metodik Digital inventering Den digitala inventeringen sorterade fram prioriterade grönområden och identifierade möjliga anslutningar. Huddinge kommuns arbetsprogram Solen Pro version 6.5 användes för att granska kommunens grönytor. Inventeringsunderlaget förstärktes med hjälp av olika kommunkartor, polygonlager av grönytorna beskrivande olika värden, programfunktionen Pictometry samt arbetsdokument för Huddinge kommuns grönstrukturplan. Anslutningarnas granskades utifrån ett förutbestämt inventerings och analysprotokoll. En första inventering, analys och sortering utfördes med fokus på grönytornas förhållande till andra grönytor, till bebyggelse och grönytans storlek. Grönytor med sammanlänkande anslutningar eller kopplingar till andra grönytor prioriterades. Grönytor angränsande mot tät bebyggelse prioriterades. Grönytor med större areal prioriterades. En andra inventering, analys och sortering utfördes på återstående prioriterade grönytor med fokus på deras utformning och huruvida de var tillgängliga via planerade anslutningar och/eller grönsläpp mot kommunal mark. Grönytor med anslutning mot kommunala gator prioriterades. Grönytor med flera stycken anslutningar prioriterades. Grönområden med stora grönsläpp prioriterades. En tredje inventering, analys och sortering utfördes på återstående prioriterade grönytor med fokus på tidigare inventeringars värdering, åtgärdsförslag och anteckningar. Grönytor innefattandes naturvärden prioriterades. Grönytor innefattandes rekreationsvärden prioriterades. Grönytor med konkreta åtgärdsförslag eller relevanta anteckningar prioriterades. Prioriterade grönytor och identifierade anslutningar markerades per kommundel Prioriterade grönytor markerades med polygoner, namngavs med samma beteckning som arbetsdokumentet för Huddinge kommuns grönstrukturplan angett och sparades som ett eget grafiskt lager. Identifierade anslutningar till grönytor markerades med symboler, och sparades som ett eget grafiskt lager. Identifierade anslutningar namngavs per grönområde Anslutningar namngavs alfabetiskt i medurs ordning med start i norr. 3

Inventering på plats Alla prioriterade grönytor besöktes på plats och identifierade anslutningar inventerades, analyserades och gavs prioritetsnivå. Listan för prioriterade grönytor justerades så att grönytor med parkkaraktär och grönytor som exploaterats genom byggnation togs bort. Anslutningarna granskades utifrån ett förutbestämt inventerings och analysprotokoll. Inventering: Topografi Markstruktur Befintlig natur Privatiseringsgrad Analys: Landskapsarkitektoniska styrkor Landskapsarkitektoniska svagheter Övriga anteckningar Fri skiss för sökande och identifiering av platsens egenskaper Efter inventering och analys fastställdes prioritetsnivån för anslutningarna Prioritetsnivå 1(hög) gavs till anslutningar med mycket bra förutsättningar för att enkelt kunna utvecklas som goda entréer till de grönytor som hade de bästa analysresultaten. Prioritetsnivå 2(medel) gavs till anslutningar med bra förutsättningar för att utvecklas som goda entréer eller till anslutningar som krävde mer omfattande ingrepp för att göra grönytan tillgänglig. Prioritetsnivå 3(låg) gavs till anslutningar med sämre förutsättningar för att utvecklas som goda entréer eller till anslutningar med större hinder för att göra grönytan tillgänglig. Anslutningar med dåliga förutsättningar för att utvecklas till goda entréer eller anslutningar med stora hinder för att göra grönytan tillgänglig togs bort från urvalet av identifierade anslutningar. Efter att alla anslutningar fått prioriteringsnivå utfördes en sista revidering utifrån varje anslutnings roll i förhållande till omkringliggande grönytor. Anslutningar som länkade samman flera grönytor kunde höjas en prioritetsnivå om detta påtagligt skulle förbättrade tillgängligheten till flera grönytor. Prioriteringen av grönområdena lades in som ett lager i Solen Pro och färgades in efter prioritetsnivå, för exempel se bild 1. 4

Bild 1. Exempel på karta över kommundel med prioriterade grönområden och identifierade anslutningar med prioritetsnivå samt beteckning. Dokumentation Följande dokumentation sparades som bilagor till studien: Prioriterade grönytors analys inventerings och analysprotokoll Anslutningars inventerings och analysprotokoll Bilder av alla identifierade anslutningar till grönytor En handbok med gestaltningsförslag, anläggningsprinciper och anordningar för att bygga goda entréer Gestaltningsförslag Inventerings och analysprotokollen tillsammans med foton från anslutningarna låg till grund för utformningen av de högt prioriterade anslutningarnas platsspecifika gestaltningsförslag. Inventerings och analysprotokollen tillsammans med foton från typiska anslutningsmiljöer för medel och lågt prioriterade anslutningar låg till grund för utformningen av de generella gestaltningsförslagen. Naturvårdsverkets riktlinjer och vägledande dokument för utformning och byggnation i natur låg till grund för urvalet av anläggningsprinciper och anordningar som användes i gestaltningsförslagen. 5

Avgränsning Studien avgränsades geografiskt: till Huddinge kommungräns och till Huddinges kommundelar utefter de gränser som antogs av lantmäteriet år 1984. Till de kommundelar som i Huddinge kommuns översiktsplan(samrådsversion) beskrev som framtida utvecklingsområden. Studien avgränsades ytterligare genom att inte inkludera kommundelarna Länna, Skogås, Trångsund och Vårby som beskrevs som framtida utvecklingsområden. De inkluderade kommundelarna var Flemingsberg, Fullersta, Glömsta, Segeltorp, Sjödalen, Snättringe och Stuvsta, se bild 2. Bild 2. Inkluderade kommundelar. 6

Studien avgränsades ytterligare till de grönytor som: Beskrevs i arbetsdokumentet för Huddinge kommuns grönstrukturplan. Fanns tillgängliga och beskrivna som polygonlager för visning i programmet Solen Pro 6.5, se bild 3. Bild 3. Tillgängliga och beskrivna grönytor enligt arbetsdokumentet för Huddinge kommuns grönstrukturplan. 7

Resultat Totalt identifierades 52 prioriterade grönområden och 132 anslutningar, se tabell 1 samt bild 4. Av dessa låg majoriteten i Fullersta. Av de 132 anslutningarna identifierades 16 som prio 1, och har alltså mycket bra förutsättningar för att enkelt kunna utvecklas som goda entréer till grönytorna (se tabell 2). De flesta anslutningarna identifierades som prio 2. Ett fåtal (5) anslutningar togs bort från prioriteringen vid inventeringen, på grund av dåliga förutsättningar för att utvecklas till goda entréer eller stora hinder för att göra grönytan tillgänglig. Tabell 1. Antal prioriterade grönområden och identifierade anslutningar per kommundel samt beteckningar för de olika grönområdena Prioriterade grönområden Identifierade anslutningar Grönområdesbeteckningar (enligt arbetsdokumentet för Huddinge kommuns grönstrukturplan.) Flemingsberg 9 11 F1, F2, F3a, F3b, F3c, F3d, F10, F11, F12 Fullersta 14 36 G14, G21, 39, 40, 41, 42, 43, 45, 52, 53, 55, 56, 61, 62 Glömsta 5 12 G1, G2, G3, G10, G12 Segeltorp 4 9 2, 3, 21, 22 Sjödalen 10 29 89, 90, 93, 94b, 96, 100, 102, 104, 105, fastighet SOLGÅRDEN 2:22 Snättringe 5 18 12, 13,24, 25c, 35 Stuvsta 5 17 H2, 66, 73, 81, 82 Totalt 52 132 Bild 4. Kartbild över inkluderade kommundelar, prioriterade grönområden samt identifierade anslutningar. 8

Tabell 2. Prioritering av identifierade anslutningar per kommundel samt beteckningar för prio 1 anslutningar Prio 1 Prio 2 Prio 3 Beteckningar för Prio 1 anslutningar Flemingsberg 2 7 2 F3aA, F10A Fullersta 3 17 16 40A, 45A, 61D Glömsta 1 7 4 G1C Segeltorp 2 6 1 22C, 22D Sjödalen 5 16 3 94bA, 94bB, 102A, 102D, 104C Snättringe 1 8 9 24C Stuvsta 2 10 5 81B, 82A. Totalt 16 71 40 Hos majoriteten av prio 1 anslutningarna krävs lite eller mycket arbete i form av röjning av sly, putsning och uppstamning, se tabell 3. Många anslutningar är även nedskräpade av allt från glasspapper och trädgårdsavfall till glömda leksaker och fasta konsturktioner som behöver transporteras bort. Alla anslutningar bör få minst en markör, vissa två, och vid en del behöver en befintlig stig byggas eller förbättras. Ytterligare förbättrande åtgärder kan vara placering av en bänk eller annan sittplats, samt tydliggörande av platsen med hjälp av återanvändning av röjt växtmaterial (för mer information, se Handbok för identifikation, skapande och skötsel av goda entréer till grönområden). 9

Röjning Anslutning Mycket Lite Nödvändiga åtgärder Antal Städning markörer Uppstammning/ Putsning F3aA X X 2 X X X X F10A X 1 X X 40A X 1 X X X 45A X 1 X X 61D X 1 X X X G1C X 1 X X X 22C X X 1 X X 22D X X 1 X 94bA X X 1 X X X 94bB X X 1 X X X 102A X 1 X X 102D X X 1 104C X 2 X X X X 24C X X 1 X X 81B X 1 X X X X 82A X 1 X X X Totalt 3 9 11 18 1 5 13 12 Tabell 3. Nödvändiga och förbättrande åtgärder vid identifierade prio 1 anslutningar. Förbättrande åtgärder Förbättring Bänk Risformation av stig Bild 5. Karta över prioriterade prio 1 anslutningar (16 stycken) 10

Generella gestaltningsförslag och principritningar finns i Handbok för identifikation, skapande och skötsel av goda entréer till grönområden. Diskussion Valet att låta arbetsdokumentet för Huddinge kommuns grönstrukturplan vara grunden för att sortera fram prioriterade grönområden var tveeggat då detta dokument baserades starkt på natur och rekreationsvärden. De stora grönområden som saknades i arbetsdokumentet för Huddinge kommuns grönstrukturplan kunde även de ha haft hög potential för att utvecklas genom anläggande av goda entréer. Privatisering av grönsläpp och anslutningar till grönområden var upptakten till ärendet. Studien har resulterat i att identifiera de anslutningar som har bäst förutsättningar för hållbar utveckling. Detta innebär att många av de starkast privatiserade anslutningarna och i synnerhet smala grönsläpp har fallit under prioriteringsnivå 2 och 3. För att angripa ursprungsproblemet med privatisering av kommunal mark behöver arbetet med dessa prioriteringsnivåer fortsätta efter att anslutningar i prioritetsnivå 1 är färdigutvecklade. Detta är även viktigt för att etablera de gröna entréerna hos Huddingeborna som något man känner igen, uppskattar och använder. Många anslutningar till grönområden med tuff teräng eller topografi har prioriterats lägre. Dessa är dock ofta karaktärsstarka med unika värden och värda att utveckla för att få ett bredare utbud av grönområden med olika ändamål och karaktär. Remissen som ligger till grund för studien beskriver behovet av att ta fram en passande skylt/markering. En enkel markör ansågs var lämpligare än en skylt då den är flexibel och tydlig i sin användning för att kunna placeras vid nyfunna entréer utan stöd av andra anordningar. Den är även enklare att passa in i en naturmiljön och kan beskriva respektive grönområdes egenskaper med mindre skyltar. Det övergripande målet med studien var att tillgängliggöra grönytorna som naturliga platser att vara i och uppleva. Sekundärt ger tillgängliggörandet av grönytorna även flera bonuseffekten att olika slag, som till exempel bättre förbindelser mellan tätortsområden och ökade möjligheter för möten mellan människor och nya ekosystemtjänster. Användandet av befintligt växtmaterial i gestaltningen har potential att vidareutvecklas. Istället för att kostsamt deponera oönskat växtmaterial i kommunen så kan detta användas i utvecklingen av de goda entréerna. Bristen på dödved i Huddinges naturområden ör väldokumenterad likväl som naturvärden och arter som koplas till nedbrytningen av olika växtmaterial. När det övergripande målet väl är uppnått måste detta klargöras för att det skall behålla sin karaktär som naturområde och erbjuda användaren just det, med allt vad det innebär av otillgänglighet när man väl är inne i grönytan. Grönytorna skall således inte fortsätta att tillgängliggöras på insidan, utan fortsätta att skötas i linje med grönstrukturplanens skötselbeskrivning av respektive naturmiljö. Inventeringsarbetet har även resulterat i en stor databank över möjliga platser för rekreation. Kartmaterialet från inventeringen visar bredden av olika miljöer som finna i Huddinges olika kummundelar. Områden där det råder brist på lekplatser, parker eller rekreations möjligheter har här ett starkt underlag för att finna alternativa kompleteringar. 11

Litteraturlista Huddinge kommuns översiktsplan som under studien låg på samråd tillsammans med arbetsdokumentet för Huddinge kommuns grönstrukturplan och naturvårdsverkets principer för hur entréer bör utformas låg till grund för studiens metodik utformning. Övrig litteratur som användes under studiens gång: Public Places Urban Spaces, The dimensions of urban design. Matthew Carmona. Det nya landskapet, Kunskaper och idéer om naturvård, skogsodling och planering i kulturbyggd. Roloand Gustavsson. Introduktion to landscape design. John L. Motloch Vattnets väg, från regn till bäck. Harald Grip & Allan Rodhe Geografisk informationsbehandling, Teori, Metoder och tillämpningar. Lars Harrie. Huddinge till fots, Steg för steg från mälaren till drevviken. Olle Magnusson. Teckna med högra hjärnhalvan. Betty Edwards Planeringens grunder, En översikt. Jan nyström. Rörlighet och rotfasthet, Ett humanbiologiskt perspektiv på framtidens transporter och kommunikationer. Prof. Per G. Berg. Loka Agenda 21. Projektledare/Huddinge kommun. Verksamhetsplan 2012, Sammhällsbyggnadsnämnden. Litteratur från skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Huddinge, Reviderad kulturmiljöinventering. Hela vägen. Vägverket. Lekplatsprogram, Gatu. och trafikavdelningen. Huddinge kommun 2012 12