Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län remissupplaga juni 2007

Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län remissupplaga juni 2007 Miljömål Blekinge

Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län remissupplaga juni 2007 dnr 501-4734-07 Länsstyrelsen i Blekinge län Ronnebygatan 22 371 86 KARLSKRONA telefon: 0455-870 00 telefax: 0455-870 01 http://www.k.lst.se Miljömålslogotyper: Tobias Flygar Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007

Innehåll Inledning...4 1. Begränsad klimatpåverkan...6 2. Frisk luft...9 3. Bara naturlig försurning...12 4. Giftfri miljö...14 5. Skyddande ozonskikt...21 6. Säker strålmiljö...22 7. Ingen övergödning...24 8. Levande sjöar och vattendrag...27 9. Grundvatten av god kvalitet...33 10. Hav i balans, Levande kust och skärgård...38 11. Myllrande våtmarker...43 12 Levande skogar...45 13. Ett rikt odlingslandskap...48 15. God bebyggd miljö...51 16. Ett rikt växt- och djurliv...60 Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007 3

Inledning Inledning Bakgrund Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation (år 2020) ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, det s.k. generationsmålet (för klimatmålet gäller år 2050). Det innebär att vi ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där bl.a. påverkan på miljön och människors hälsa har reducerats till en nivå som är långsiktigt hållbar. Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål med tillhörande 72 tidsbestämda, mätbara delmål samt tre åtgärdsstrategier, som ska vara vägledande i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. Målen är sektorsövergripande och fungerar som utgångspunkter för ytterligare precisering, både sektorsvis och geografiskt. Ansvaret för att precisera sektorsmål ligger på de olika samhällssektorerna. Länsstyrelserna ansvarar för att anpassa de nationella målen regionalt, med undantag för Levande skogar som Skogsstyrelsen ansvarar för. Kommunerna har motsvarande ansvar för den lokala anpassningen. Om revideringen De idag gällande regionala miljömålen för Blekinge län antogs av Länsstyrelsens styrelse respektive Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland under 2003 efter omfattande samråd och remissbehandling. De flesta delmålen ska vara uppfyllda år 2010, övriga något tidigare. Av följande orsaker är det nu aktuellt att revidera målen: Den första fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet resulterade i propositionen Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150). Riksdagen beslutade om vissa ändringar november 2005 och våren 2006. Enligt uppdrag från Miljömålsrådet ska de regionala miljömålen senast 2007 ha anpassats till de ändringar som skett på nationell nivå i samband med riksdagens beslut. Ett antal av våra regionala delmål har varit tidsatta till 2006 eller tidigare. Det har kommit till nya underlagsdata, ny lagstiftning, grundförutsättningar har förändrats etc. Vattenmyndigheterna har tillkommit och har överlappande måluppdrag. Revideringen ska alltså i första hand omfatta de miljökvalitetsmål och delmål som tillkommit på nationell nivå och som ännu inte integrerats på den regionala nivån. I andra hand de mål för vilka målåret har passerats. I tredje hand har förslag på nya mål, revideringar eller strykningar gjorts där det funnits brister (saknat mål, felaktigt mål, etc) eller där målen av någon annan orsak inte längre är aktuella. Idag har vi totalt 96 regionala delmål i Blekinge. Enligt förslaget kvarstår 26 mål, 39 mål ändras eller senareläggs, 31 utgår och 14 nya tillkommer, dvs totalt 79 regionala delmål fr.o.m. 2008. Detta förslag har tagits fram i samarbete med Skogsstyrelsen och omfattar samtliga miljökvalitetsmål, med undantag för Storslagen fjällmiljö som inte berör Blekinge direkt. För att ge en helhetsbild tar vi här även upp de regionala delmål som inte föreslås ändras. Om dokumentet Varje miljökvalitetsmål hanteras i ett separat kapitel som redovisar: det nationella miljökvalitetsmålet, generationsmålen, dvs en beskrivning av miljökvalitetsmålets innebörd i ett generationsperspektiv (fram till år 2020), en tabell innehållande nuvarande regionala mål och förslag på förändringar, motiveringar till föreslagna förändringar, tillståndsbeskrivningar, åtgärder och uppföljning för respektive delmål. Tabellerna Tabellerna består av 8 kolumner. Den första innehåller de idag gällande regionala miljömålen för Blekinge. Den andra innehåller förslag på nya mål och reviderade mål. Dessutom anges om nuvarande regionalt mål föreslås kvarstå eller utgå. I den tredje kolumnen anges om det har funnits behov att revidera målet med anledning av om målet tillkommit (blått), reviderats (orange) eller utgått (rött) på nationell nivå eller om målåret passerats (gul markering). Andra skäl till revidering, såsom uppnått mål, åtgärder har inte kommit igång, målformulering omöjliggör uppföljning, ändrad lagstiftning etc har inte markerats i denna kolumn utan framgår av texterna efter tabellen. Kolumn 4-8 ger en översiktlig bild av om delmålen förslås kvarstå (grönt), utgå (rött), målåret ändras (gult), målet ändras (orange) eller ett nytt mål föreslås (blått). Övrig information För respektive delmål presenteras ett urval av lämpliga/nödvändiga åtgärder för att nå målet. Ytterligare åtgärder finns nämnda i Förslag till Miljömål för Blekinge län. Remissupplaga oktober 2002, Förslag på åtgärder för att nå miljömålen i Blekinge län samt på länsstyrelsens hemsida under respektive miljökvalitetsmål. Berörda aktörer för respektive åtgärd har markerats med kursiv stil. 4 Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007

Inledning Sammanfattning av föreslagna förändringar Nya mål (14 stycken): De nya nationella delmålen för partiklar och beno(a)pyren under Frisk luft, efterbehandling av förorenade områden, dioxiner i livsmedel och kadmium under Giftfri miljö samt samtliga tre delmål under Ett rikt växt- och djurliv föreslås gälla för Blekinge. Nya regionala delmål föreslås för förnyelsebar elproduktion (1.1.X), dricksvattenkvalitet från ytvatten (8.5) och enskilda brunnar (9.5), vandrande ål (8.8), representativa helhetsmiljöer i odlingslandskapet (13.7). Mål som bör utgå (31 stycken): I likhet med nationell nivå föreslås delmålen för god vattenstaus enligt EG:s ramdirektiv för vatten utgå (7.1, 8.6, 9.4, 10.7). Delmålen för åtgärdsprogram för hotade arter bör utgå (8.5, 11.5, 12.4, 13.5). Mål för hotade arter finns som delmål under miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv. Genomförande av åtgärdsprogrammen kommer vara en av åtgärderna för att uppnå delmålet. Halter för svaveldioxid (2.1), Riktvärden för miljökvalitet (4.5), Utsättning av växter och djur som lever i vatten (8.4) har uppnåtts och kan utgå. Utöver ovanstående föreslås ytterligare 20 delmål utgå varav 9 tillhör Hav i balans, levande kust och skärgård och 6 God bebyggd miljö. Ändrade målår (7 stycken) Kartläggning av övriga växthusgaser (1.2), Åtgärdsprogram för naturoch kulturmiljöer (8.1), Åtgärdsprogram för restaurering av vattendrag (8.2), Kulturarvet och miljön (10.2), Värna om den biologiska mångfalden (10.3), Kostnadsfri mottagning av oljehaltigt avfall (10.6), Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara (12.5). Ändrade mål (32 stycken) Halter av kvävedioxid (2.2), Minskade svavelutsläpp (3.3), Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper (4.1), Utfasning av särskilt farliga ämnen (4.3), Uttag av naturgrus (15.9.2) föreslås förändras i enlighet med förändringar på nationell nivå. 7 delmål under Hav i balans, levande kust och skärgård respektive God bebyggd miljö ändras. Resterande föreslagna ändrade delmål återfinns under Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker och Levande skogar. Oförändrade mål (26 stycken) Övriga regionala delmål föreslås gälla tills vidare och kan bli föremål för ändring vid nästa revideringstillfälle. Miljömålsdokumenten skall vara levande och uppdateras allteftersom ny kunskap kommer fram om miljöeffekter av olika ämnen och insatta åtgärder. Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007 5

Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Nationellt miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Generationsmål (innebörd) Den sammanlagda halten i atmosfären av växthusgaserna koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O; lustgas), fluorkarboner (FC), fluorkolväten (HFC) och svavelhexafluorid (SF 6 ) räknat som koldioxidekvivalenter stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm (parts per million). Utsläppen för Sverige sammantaget bör år 2050 vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Detta motsvarar 3,6 ton koldioxid per år och invånare eftersom koldioxid utgör ca 80 procent av de samlade växthusgasutsläppen i Sverige. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. Nuvarande regionalt delmål Ändrat / Nytt delmål N = rev. nationellt =målår passerat förslag kvarstå utgå ändra målår ändra nytt 1.1 Minskade utsläpp av koldioxid per capita KVARSTÅR 2010 är utsläppet av koldioxid per capita från fossila bränslen i Blekinge 3,8 ton per år, dvs. en minskning med 35 % från 5,9 ton per år 1995. 1.1.1 Blekinge län är till hälften självförsörjande av energi KVARSTÅR år 2010, dvs. energiförsörjningen är så långt som möjligt byggd på förnybara energikällor. 1.1.2 Samtliga elkunder i offentliga sektorn köper el från UTGÅR enbart förnyelsebar källa år 2010. 1.1.3 År 2010 har elförbrukningen minskat med minst 10 UTGÅR procent räknat från år 2000. 1.1.X En ökad andel av elproduktionen i länet ska baseras på vindkraft och kraftvärme. År 2015 ska 0,19 TWh el produceras genom vindkraft. 1.1.4 Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder KVARSTÅR och lokaler minskar och är lägre år 2010 än 2000. Detta ska bl.a. ske genom en effektivisering av den totala energianvändningen samt mindre andel fossila bränslen. 1.1.5 År 2010 finns fjärrvärme i alla kommuner och när- /fjärrvärme i alla tätorter med lämplig bebyggelsestruktur. KVARSTÅR 1.1.6 Koldioxidutsläppen från vägtrafik (exklusive transittrafik) minskar med 10 % mellan åren 1995-2010. 1.1.7 6 % av fordonsbränslet i länet är förnybart år 2010. 1.2 Kartläggning av övriga växthusgaser Till 2005 skall mängden övriga växthusgaser vara kartlagd i länet och åtgärder för minskade utsläpp ha föreslagits. 15.3 Goda kommunikationer Se sidan 55 under God bebyggd miljö. Utsläppen av koldioxid från vägtrafik (exklusive transittrafik) år 2010 stabiliseras på 1995 års nivå. Detta ska bl.a. ske genom att andelen förnybara drivmedel utgör minst 6 procent år 2010. Kartläggning av övriga växthusgaser Till 2010 ska mängden övriga växthusgaser vara kartlagda i länet och åtgärder för minskade utsläpp ha föreslagits. UTGÅTT 6 Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007

Begränsad klimatpåverkan 1.1 Minskade utsläpp av koldioxid per capita - KVARSTÅR Energisektorn 1.1.1 Självförsörjning och förnybara energikällor - KVARSTÅR Målet är i stort sett uppnått redan idag. Eventuell skärpning av ambitionsnivån bör ske vid kommande revidering 2010. 1.1.2 Förnyelsebar el i offentliga sektorn - UTGÅR Målet avser elanvändningen bland offentliga aktörer men målet tar sikte på hur produktionen av el sker. Elanvändningen inom offentliga sektorn är bl.a. beroende av lagen om offentlig upphandling. Det kan ifrågasättas om målet är specifikt, mätbart eller accepterat. 1.1.3 Minskad elförbrukning - UTGÅR Målet omfattar elanvändning för alla användare i länet. Sedan målet sattes har betydande åtgärder vidtagits som innebär att oljeberoendet för uppvärmning minskar genom konvertering till annan energikälla, inte minst jord- och bergvärme samt i viss mån solenergi. Ökad elanvändning för drift av värmepump samt tillskottsvärme blir en direkt följd av åtgärden. 1.1.X Förnyelsebar elproduktion - NYTT Delmål 1.1.2 och 1.1.3 ersätts med ett produktionsmål som avser produktionen av förnyelsebar el i form av vindkraft i länet och el producerad i kraftvärmeverk. 1.1.4 Energianvändning i bostäder och lokler - KVARSTÅR Det nationella delmålet om energianvändning i byggnader fick en ny lydelse under 2006. Med hänsyn till den pågående fördjupade utvärderingen och nedanstående föreslår gruppen att delmålet kvarstår oförändrat. Det nya nationella målet om energianvändning i byggnader är svårt att följa upp med det statistikunderlag som idag finns tillgängligt rörande Blekinge. Den energibalans som gjorts för Blekinge län har jämförelseåret 2000 för energianvändningen i byggnader och det nationella har jämförelseåret 1995. Det finns inte heller statistikunderlag för energianvändningen per uppvärmd areaenhet i byggnader. Det regionala miljömålet avvek även från det gamla nationella miljömålet avseende jämförelseåret som även då var 1995. 1.1.5 Fjärrvärme - KVARSTÅR Det finns ingen anledning att ändra delmålet i dagsläget. Alla kommuner i länet arbetar aktivt för att tillgång till fjärrvärme ska finnas. Eftersom utbyggnaden sker i så stor omfattning är det troligt att en omformulering och skärpning av strecksatsen bör ske vid revideringen 2010. Transportsektorn 1.1.6 Minskade koldioxidutsläpp från vägtrafik - ÄNDRAS Transporter av människor och varor ökar frekvent. Det verkar i dagsläget inte verklighetsförankrat att uttrycka en procentuell minskning av koldioxid utan strävan bör istället ligga på att stabilisera utsläppen. Vid kommande revidering år 2010 är det viktigt att länets åtgärder för ökat transportarbete med spårbunden trafik beaktas och ingår som en del i målet för transportsektorn och därmed i det övergripande regionala delmålet för minskade utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Transittrafiken svarar för ett omfattande trafikarbete som dessutom troligtvis kommer att öka genom de åtgärder som nu vidtas för att förstärka hamnarna i Karlskrona och Karlshamn och infrastrukturen i anslutning härtill. Vidare diskussioner om transittrafiken ska ingå i delmålet bör därför utredas vid kommande revidering. 1.1.7 Förnyelsebart fordonsbränsle - ÄNDRAS Delmålet slås ihop med det ändrade delmålet 1.1.6. 15.3 Goda kommunikationer - UTGÅR Delmålet finns idag under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö där det föreslås utgå. Delar av målet överförs till delmål 1 under Begränsad klimatpåverkan under rubriken åtgärder för att nå delmålet. Enligt uppgifter från SCB samt Blekinges energibalans har den totala oljeanvändningen i bostäder och lokaler minskat i länet medan den totala trädbränsle-, elenergi- samt den totala energianvändningen har ökat. Oljeförbrukningen har minskat markant för hushåll, minskat något för offentlig verksamhet och ökat för övriga tjänster/handel (industrin inte inberäknad). Tillgången på fjärrvärme har ökat och utbyggnad sker kontinuerligt. Nya fjärrvärmenät etableras och befintliga nät utökas i varje kommun i länet. Andelen biobränsle används i större omfattning både inom industrin och i gemensamma och enskilda pannor. Elanvändningen minskar inte men det finns stora potentialer att reducera elanvändningen både i enskilda hushåll och inom industrin. Fyra stora verksamheter i länet är med i PFE-programmet 1. Dock ska man ha i åtanke att det inte Programmet för energieffektivisering (PFE) är ett ekonomiskt styrmedel som riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag. Källa: www.energimyndigheten.se finns några krav på åtgärder att spara el för att uppnå den skattelättnad som erbjuds. Fördelen med programmet är att en elkartering görs inom verksamheten. Utsläppen av koldioxid ligger fortfarande kvar på en hög nivå jämfört med målsättningen. Den genomgående trafiken kan förväntas öka p.g.a. ökad färjetrafik från Öst samt att Karlshamns hamn har utsetts till landets fjärde viktigaste hamn. Transporter av gods sker oftast med hjälp av lastbil. Dessa transporter utförs till stor del av fordon som endast passerar länet och finns därmed inte med som statistik i Blekinges miljömålsuppföljningsarbete. Kustbanans elektrifiering väntas vara klar vid halvårsskiftet, vilket medför att en liten del persontransporter kan ske genom eldrivna tåg istället för bussar med fossilt bränsle. Troligtvis kommer godstransporter via järnväg fortsättningsvis att ske med dieseldrivna ekipage. Användningen av alternativa fordonsbränslen går trögt eftersom människor handlar efter prisnivån på bränslen och inte efter ett miljötänkande. Tillgången på alternativa bränslen Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007 7

Begränsad klimatpåverkan är begränsad. Inom länet finns etanol som alternativt bränsle och en liten mobil anläggning med biogas i Olofström. Det är osäkert om försäljningen av förnyelsebara fordonsbränslen fortsätter att öka i länet. Inga nya försäljningsställen har etablerats och etanolen har tidvis varit dyrare i inköp än vad bensin varit varför priset i många fall styrt användningen av förnyelsebara bränslen. Tillgången på övriga förnyelsebara fordonsbränslen är så gott som obefintlig inom länet. Vid årsskiftet 2005/06 var ca 76 000 personbilar registrerade i Blekinge. Därav var 358 miljöbilar (etanol, biogas, elhybrid), dvs knappt 0,5 procent. Under 2006 nyregistrerades 340 etanolbilar, 7 gasbilar och 12 elhybridbilar i länet. För etanol- och gasbilarna var det närapå en fördubbling jämfört med antalet nyregistreringar året innan. Antalet nyregistrerade elhybridbilar var 14 år 2005 3. Miljöbilarna utgjorde drygt 9 procent av det totala antalet nyregistrerade personbilar i Blekinge under 2006, men utgör fortfarande mindre än 1 procent av det totala antalet personbilar i länet. Flest antal miljöbilar per 1000 invånare finns det i Karlshamns kommun (0,7) tätt följt av Karlskrona kommun (0,6) Nästan 97 procent av energiinnehållet i drivmedel till vägtransporter utgörs av diesel och bensin. Cirka 2 procent utgörs av etanol som låginblandas i 95-oktanig bensin. Övriga alternativa drivmedel utgör ungefär 1 procent av energileveransen 4. SCB har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting beräknat bensin- och dieselförbrukning baserat på körsträckor inom varje kommun enligt Körsträckedatabasen. Index över nya bilars klimatpåverkan. Naturvårdsverkets rapport 5707. www.miljofordon.se; uppgiften gäller för 2006 De energibidrag som idag kan sökas hos länsstyrelsen syftar till att en mindre andel fossila bränslen kommer att användas för uppvärmning av byggnader. Informationsinsatser rörande förnyelsebar energi med hjälp av Energikontor Sydost. Offentliga sektorn föregår med gott exempel genom att använda mindre andel fossila bränslen vid uppvärmning av byggnader. För att uppnå konkreta resultat av kommunernas analyser krävs också insatser från andra aktörer, till exempel Vägverket. Samarbete över länsgränserna och med Regionförbunden. Styrmedel som motiverar kommunerna och andra aktörer att planera för en hållbar utveckling. En god samhällsplanering skall främja en utveckling där människors behov av biltransporter samt att biltrafikens miljöpåverkan minskar. Detta bör bland annat ske genom att viktiga start- och målpunkter analyseras och sammanhängande gång- och cykelvägnät samt kollektivtrafiken byggs ut i såväl tätorter som landsbygd och i skärgårdsområden. Fordonsparken måste successivt byts ut mot fordon med lägre CO 2 -utsläpp per km (bränslesnåla motorer, diesel, hybridmotorer, etanol, biogas mm). Med hjälp av statistik från SCB och Energikontor Sydost (energibalanser för länet). 1.2 Kartläggning av övriga växthusgaser - ÄNDRAS Kvalitetssäkrade data för beräkning av utsläppen av övriga växthusgaser kommer att erhållas via SMED 1 år 2008. Därför kvarstår detta mål, men med ett ändrat målår. Med övriga växthusgaser avses i detta fall metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O), fluorkolväten (HFC), fluorkarboner (FC) samt svavelhexaflourid (SF 6 ). Utsläppen av metan härrör främst från jordbruket och från avfallsdeponier, men en mindre del kommer också från energi- transport- och industrisektorerna. Utsläppen av dikväveoxid kommer framför allt från jordbruk, avfall och industriprocesser, medan utsläppen av de fluorerade växthusgaserna enbart kommer från industriella processer. Eftersom det inte finns någon kartläggning av utsläppen av övriga växthusgaser i länet, kan man inte uttala sig om hur tillståndet är idag. På nationell nivå har dock Energimyndigheten och Naturvårdsverket gjort en prognos för år 2010 när det gäller utsläppen av dessa gaser från jordbruks-, avfalls- och industrisektorerna. Man räknar med att utsläppen från de nämnda sektorerna ska minska med ca 15 procent från år 2004 till år 2010. SMED = Svenska MiljöEmissionsData. Ett konsortium bestående av IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) som samarbetar kring hantering av data om utsläpp till luft och vatten samt avfall och kemikalieanvändning. För att kunna uppnå det reviderade delmålet krävs statistik för bl.a. länets jordbruk, avfallshantering och industriutsläpp. Statistiska underlag och beräkningsmetoder för kvalitetssäkrade utsläppsdata håller på att tas fram via RUS (Regionalt UppföljningsSystem för nationella miljömål) och SMED. När det gäller detta reviderade delmål, kommer arbetet att publiceras i en rapport senast år 2010. I rapporten kommer utsläppen av övriga växthusgaser i länet att redovisas, och förslag presenteras på hur dessa utsläpp kan minskas. Den klimatpåverkan som en växthusgas har beror på vilken förmåga gasen har att absorbera värmestrålning, hur länge gasen finns kvar i atmosfären samt i hur stora mängder gasen tillförs atmosfären. För att på ett enkelt sätt kunna jämföra inverkan av olika gaser refereras till växthusgaspotential. Gasernas växthusgaspotential är enligt följande: Koldioxid (CO 2 ) 1 Metan (CH 4 ) 21 Dikväveoxid (N 2 O) 310 HFC 134a 1 300 CF 4 6 500 Svavelhexafluorid (SF 6 ) 23 900 8 Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007

Frisk luft 2. Frisk luft Nationellt miljökvalitetsmål Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Generationsmål (innebörd) Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Se tabell nedan. Förorening Halt som inte bör överskridas Medelvärdestid (mikrogram/m³) Bensen 1 År Bens(a)pyren 0,0001 År Eten 1 År Formaldehyd 10 Timme PM 10 (Partiklar <10 mikrometer) 30 15 Sot 10 År Ozon 80 50 70 Dygn År Timme Sommarhalvåret (april-okt) Åttatimmarsmedelvärde Nuvarande regionalt delmål Ändrat / Nytt delmål N = rev. nationellt =målår passerat förslag kvarstå utgå ändra målår ändra nytt 2.1 Halter av svaveldioxid Halten 5 mikrogram/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005. 2.2 Halter av kvävedioxid Halterna 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda år 2010. Halter av kvävedioxid Halterna 60 mikrogram/m³ som timmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. 2.3 Halter av marknära ozon Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m 3 som åtta timmars medelvärde år 2010. 2.4 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen År 2010 ska utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Blekinge, exklusive metan, ha minskat till ca 4 000 ton. 2.5 Partiklar Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. 2.6 Benso(a)pyren Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall i huvudsak underskridas år 2015. N N N Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007 9

Frisk luft 2.1 Halter för svaveldioxid - UTGÅR Målåret 2005 har passerats och målnivån har inte överskridits under 2000-talet. Mätningar i länet visar på genomgående låga halter. I framtiden finns ändå risken att halterna ökar i och med den ökande sjöfarten. Om utsläppen konstateras öka kan det på nytt bli aktuellt med ett haltmål för svaveldioxid. Mål för utsläpp av svaveldioxid finns under Bara naturlig försurning. Mätningar antyder att målet (mindre än 5 µg/m 3 ) är uppnått med god marginal (se indikator). Under 2000-talet har uppmätta halter i Blekinge legat mellan 2-3 µg/m 3. Mätvärdena är från Karlshamn och Karlskrona och ligger något högre än genomsnittet för Sverige. 2.2 Halter för kvävedioxid - ÄNDRAS Formuleringen har ändrats nationellt, och ändras på motsvarande sätt för Blekinge. Målet är lika strängt som tidigare, men uppföljningen underlättas genom att data lättare kan jämföras med miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Mätningar under senare år tyder på att miljömålet klaras i länet. Mätvärdena är från Karlshamn och Karlskrona och ligger i regel något lägre än genomsnittet för Sverige (se indikator). Det finns dock inte alltid någon stor marginal till 20 µg/m 3 varför det vore önskvärt med en uppföljning på fler platser i länet för att kunna följa utvecklingen. Den ökande trafiken i kombination med ökad hamnverksamhet kan innebära att målnivån överskrids om inte åtgärder vidtas. finns under delmål 3.4 Minskade kväveutsläpp. Utsläpp av kväveoxider fördelat på källor (ton per år). Nedfall per yta av kväve och svavel fördelat på nationellt respektive internationellt ursprung (ton per ytenhet och år).? 2.3 Halter för marknära ozon - KVARTSTÅR Ozon bildas huvudsakligen i kraftigt förorenad luft under inverkan av solljus. Ozon transporteras även in i landet främst i södra Sverige och kan under kortare tidsperioder medföra höga halter. Höga ozonhalter irriterar luftvägarna och är också skadliga för växtligheten. Delmålet för marknära ozon överskrids i hela Sverige, främst på landsbygden Halterna av ozon mäts endast i en kommun och då i anslutning till en flygplats. Halterna är låga i förhållande till delmålet och antyder att målet klaras. Det är dock för lite underlag för att någon säker slutsats ska kunna dras för länet som helhet. Eftersom mätningar antyder att målet klaras även i den plats som kan förväntas ha de högsta halterna i länet behöver troligen inga åtgärder vidtas för att nå målet. Delmålet kan följas upp genom regelbundna mätningar. 2.4 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen - KVARSTÅR Genom att enskild uppvärmning av fastigheter, såsom vedeldning, ersätts med fjärrvärme reduceras en stor mängd utsläpp av VOC (volatile organic carbons). Naturvårdsverkets krav att begränsa utsläpp av flyktiga organiska föreningar omfattar endast en anläggning i Blekinge. Anläggningen kommer att uppfylla ställda krav. Dock finns mindre anläggningar som släpper ut lösningsmedel som inte når upp till de halter och mängder som omfattar kravet. Transporterna ökar i länet vilket är svårt att påverka regionalt. Flyktiga organiska ämnen eller VOC är ett samlingsnamn för ett stort antal gasformiga ämnen, som i varierande grad är skadliga för människors hälsa och miljön. De bildas vid ofullständig förbränning och avges också vid avdunstning från lösningsmedel och bensin. VOC bidrar under sommarhalvåret även till bildningen av marknära ozon. Vedeldning bidrar i stor utsträckning till utsläpp av VOC. Enskild vedeldning har dock minskat sedan år 2000 tack vare utbyggnaden av fjärrvärmenätet och konverteringsbidrag till enskilda och offentliga fastigheter. Alla kommunerna i länet arbetar med utbyggnaden av fjärrvärmenätet och fler fastighetsägare och företag ansluter sig till fjärrvärme. Utbyggnad av befintliga nät sker successivt i kommunerna. Trafiken är liksom vedeldningen en stor källa av utsläpp av VOC. Transport av människor och varor sker i större omfattning över gränserna idag. Fler båtar från Öst anlöper Karlskrona och Karlshamns hamn är utsedd till fjärde viktigaste hamnen i landet. Med avseende på detta är det sannolikt att de genomgående transporterna ökar i länet. En mindre andel VOC-utsläpp tillförs luften genom avdunstning från bensin och lösningsmedel. En verksamhet i Blekinge omfattas av Naturvårdsverkets krav på begränsning av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel. Verksamheten uppfyller ställda krav. Dock finns det ett litet antal mindre anläggningar som inte omfattas av utsläppskraven som släpper ut lösningsmedel. 10 Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007

Frisk luft Eftersom en stor del utsläpp av VOC fortfarande sker genom vedeldning skulle en lagändring om obligatoriskt miljögodkända anläggningar för vedeldning minska utsläpp av VOC. För att överföra dagens transporter till hållbara transporter måste en utbyggnad och utökning av tillgången till alternativa bränslen ske. Genom att det finns tillgång till och möjlighet att använda alternativa bränslen skapas efterfrågan och konkurrens för de alternativa bränslena. Skärpta avgaskrav för nya motorcyklar, lätta lastbilar, bussar och arbetsmaskiner ger mindre utsläpp på längre sikt allteftersom fordonen byts ut. Utbyggd flexibel kollektivtrafik, övergång från bil och flyg till järnväg och båt vid långväga godstransporter ger minskade klimatpåverkande utsläpp från transportsektorn. Utsläpp av lättflyktiga organiska ämnen utom metan, fördelat på källor (ton per år). Andelen fjärrvärme av den totala energianvändningen. Andel villapannor med ackumulatortank, av totalantalet villapannor. 2.5 Partiklar - NYTT Det nya nationella målet bör även gälla på regional nivå. Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter. Höga halter kan försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Enligt uppskattningar kan partiklar orsaka ca 5 000 för tidiga dödsfall årligen i Sverige. Partiklar härrör från både naturliga och antropogena källor. Partiklar uppstår vid förbränning men bildas också vid slitage av vägbanan, främst då dubbdäck används. Viktiga källor är vägtrafiken, energiproduktion, arbetsmaskiner och i vissa fall industrier. Vedeldning kan medföra mycket höga partikelkoncentrationer. I Blekinge torde de antropogena källorna utgöras av bil- och båttrafik, småskalig och storskalig förbränning, arbetsmaskiner och industrier. Partikelhalten (PM10) är den parameter som övervakas bäst i delmålet för Frisk Luft. I länet har tre kommuner ett omfattande mätprogram för parametern PM10. I två av kommunerna sker mätningar under såväl vinter- som sommarhalvåret. Resultaten visar att problem finns att klara miljömålet eftersom halterna ligger nära eller över delmålet på 20 µg/m 3 (något högre än riksgenomsnittet, se indikator). Någon tydlig trend kan inte utläsas i länet. Utbyggnad av fjärrvärme på flera platser i länet innebär minskande halter om småskalig vedeldning ersätts. Minskningen motverkas dock av ökande bil- och färjetrafik. Halterna av PM2,5 mäts däremot inte någonstans i länet och kan därför inte utvärderas. Med tanke på hälsoeffekterna av små partiklar är det mycket angeläget att mätningarna utökas till att gälla även PM2,5. Begränsa trafikflöden i tätorterna genom trafikplanering. Skärp avgaskrav på tunga fordon, alla dieseldrivna fordon bör på sikt kunna vara försedda med partikelavskiljning. Begränsa användningen av dubbdäck ytterligare. Fortsätt utbyggnaden av fjärrvärme. Förbränningsanläggningar inom fjärrvärmenät och på industrier ska vara försedda med högpresterande partikelavskiljning. Mer undersökningar behövs för att kontrollera källor till och effekter av PM2,5. Vissa undersökningar i länet tyder på att de partiklar som återstår efter elektrofilter och liknande partikelavskiljning är i fraktionen PM2,5. Delmålet kan följas upp genom regelbundna mätningar. 2.6 Benso(a)pyren - NYTT Det nya nationella målet bör även gälla på regional nivå. Benso(a)pyren tillhör gruppen PAH (polycyckliska aromatiska kolväten) och är ett cancerframkallande ämne och uppstår framför allt vid ofullständig förbränning av fossila bränslen och sopor och pyreldning. PAH är fettlösliga, oftast stabila och i en del fall bioackumulerande. Att föreningarna är stabila innebär att de är svårnedbrytbara och att de kan spridas långt i miljön innan nedbrytning sker. Eftersom halten av benso(a)pyren inte mätts i länet är det mycket svårt att uttala sig om situationen. En enstaka mätning i Kristianstad nära länsgränsen visade på en halt i nivå med miljömålets gräns. Att bygga ut fjärrvärme som ersättning för småskalig vedeldning bör minska halterna av benso(a)pyren. Större förbränningsanläggningar bör regelbundet övervaka sina utsläpp för att kunna undvika driftsförhållanden som ger ökade utsläpp. Högaromatiska oljor, s.k. HA-oljor, i bildäck bidrar till spridningen av PAH i miljön. EU:s beslut om regler som begränsar halten av cancerframkallande PAH i utfyllnadsoljor vid tillverkning av nya bildäck och av slitbanor till regummerade däck träder i kraft den 1 jan 2010. I nuläget sker inga mätningar av benso(a)pyren i länet. Det är angeläget att regelbundna mätningar kommer till stånd. Analys av benso(a)pyren kan ske med användning av de filter som även används för mätningar av PM10. Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007 11

Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning Nationellt miljökvalitetsmål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Generationsmål (innebörd) Depositionen av försurande ämnen överskrider inte den kritiska belastningen för mark och vatten. Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna produktionsförmågan, arkeologiska föremål och den biologiska mångfalden bevaras. Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. Nuvarande regionalt delmål Ändrat / Nytt delmål N = rev. nationellt =målår passerat förslag kvarstå utgå ändra målår ändra nytt 3.1 Färre försurade vatten KVARSTÅR År 2010 är högst 5% av antalet sjöar och högst 15% av sträckan rinnande vatten i länet onaturligt försurade. 3.2 Trendbrott mot markförsurningen KVARSTÅR Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats. 3.3 Minskade svavelutsläpp Minskade svavelutsläpp 3.4 = 7.5 År 2010 har utsläppen av svavel i länet minskat till 600 tonsvavel/år eller mindre (exklusive sjöfarten). Minskade kväveutsläpp År 2010 har utsläppen av kväveoxider i länet minskat till 3 500 ton N/ år eller mindre (exklusive sjöfarten) År 2010 har utsläppen av svavel i länet minskat till 500 ton svavel/år eller mindre (exklusive sjöfarten). KVARSTÅR N 3.1 Färre försurade vatten - KVARSTÅR Totalt är ca 900 av totalt ca 1500 sjöar (vatten större än 0,1 hektar) försurade i länet. Av dessa kalkas eller påverkas indirekt av kalkning för närvarande ca 600. För att uppnå det regionala målet måste ytterligare drygt 200 sjöar antingen vara naturligt sura, återhämta sig eller återställas genom kalkning. De större vattendragen i länet har idag god ph-status; de är påverkade av kalkning eller ej i behov av sådan behandling. Problemet är de mindre bäckarna, vilka är många till antalet och svåra att kalka. Bedömningen är att en större del av rinnsträckan än 15 % är påverkad av försurning. De små vattendragen är i mycket hög grad påverkade av omgivande mark och den minskade markförsurningen kommer på sikt sannolikt att leda till en bättre försurningssituation i länets små och större vattendrag. Den naturliga återhämtningen sker mycket långsamt. I länets nio referenssjöar finns en positiv utveckling vad gäller ph och alkalinitet men ingen av sjöarna har gått från ett försurat till ej försurat tillstånd under mätperioden 1983 2006. I många fall krävs kalkning av omgivande våtmarker och fastmarker, något som dock kan komma i konflikt med miljömålet Myllrande våtmarker. 12 Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007

Bara naturlig försurning 3.2 Trendbrott för markförsurningen - KVARSTÅR Blekinge har bl.a. genom sitt geografiska läge nära de kontinentala stora utsläppsområdena och sina övervägande sura berg- och jordarter, ofta i kombination med tunna jordlager, drabbats hårt av markförsurningen. Idag är ca 1/4 av skogsmarken i länet klassad i en hög/mycket hög surhetsgrad. Försurningen av skogsmarken medför bland annat en utarmning av markens näringsförråd samt att stora mängder skadligt aluminium läcker ut i vattendragen. Tillgängliga data visar inte på en fortsatt försurning, utan snarare en tendens till förbättring under den senaste 10-årsperioden. Den största anledningen till detta är att nedfallet av svavel har minskat väsentligt sedan mitten på 1980-talet. Länsstyrelsen bedömer att trenden mot ökad försurning av skogsmarken är bruten och att delmålet är uppfyllt redan idag. Dock bör observeras risken av att ökade utsläpp av kväveoxid kan motverka den positiva trenden av minskade svavelutsläpp. Vid sidan av det försurande nedfallet innebär uttag av virke och framför allt det ökande uttaget av biobränsle en markförsurning som kan behöva kompenseras genom askåterföring/skogsmarkskalkning. Detta bör ske i områden där den naturliga återhämtning inte beräknas ske inom en generation och där det är av betydelse för vattenkvalitén/naturvärden i ytvattnen. 3.3 Minskade svavelutsläpp - ÄNDRAS Nuvarande regionala målet är baserat på det tidigare nationella: År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 60 000 ton. Det nationella delmålet har ändrats till 50 000 ton. Blekinge har ca 2 % av Sveriges landareal. 2 % av 50 000 ton= 1 000 ton SO 2 /år = 500 ton svavel per år. Utsläppen av svaveldioxid kommer till största delen från förbränning av svavelhaltiga bränslen som kol och olja. Den största utsläppskällan är sjöfarten. Därefter följer industrioch energisektorerna. Utsläpp av svavel bidrar till försurning av mark och vatten. Blekinges marker är relativt känsliga för försurning. Ca 60% av länets sjöar är antingen naturligt sura eller försurade genom mänsklig påverkan. Utsläppen av svaveldioxid har minskat kraftigt de senaste årtiondena. Inom EU införs krav som innebär att svavelhalterna i drivmedel kommer att sänkas ytterligare till 2009. Nedfallet av svaveldioxid (från luft och regn) orsakar fortfarande försurning av skogsmark. I Blekinge är delmålet om svaveldioxidhalten 2005 uppnått. Fortfarande har vissa trafikslag lägre utsläppskrav, t ex sjöfarten. Av transportsektorns utsläpp i Blekinge står sjöfarten för merparten. Flera hamnar i Blekinge planerar att utöka verksamheten med både färjor och godstrafik vilket kan medföra framtida högre utsläpp. 3.4 Minskade kväveutsläpp - KVARSTÅR Detta delmål finns såväl under bara naturlig försurning och ingen övergödning. Kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Utsläppen av kväveoxider i länet kommer främst från vägtrafiken men även från arbetsmaskiner och energiproduktion. Även övriga källor är av betydande storlek. Generellt kan sägas att trafikens utsläpp av kväveoxider minskar p.g.a. den katalytiska avgasreningen på nyare bilar. Men trenden dämpas av att trafiken ökar och att andelen dieselbilar ökar. Omställningen till ett miljöanpassat och resurssnålt transportsystem kräver ytterligare åtgärder i den pågående transportplaneringen. En osäkerhetsfaktor gällande utsläppen i länet är att flera av länets hamnar planerar att utöka sin verksamhet i och med handel med Polen och Baltikum. Detta kan medföra ökade utsläpp från både sjöfarten och lastbilar från kontinenten. Åtgärder för att minska utsläppen i länet behövs framförallt inom trafiksektorn men även övriga utsläppskällor inte minst förbränningen av biobränslen står för en betydande del av utsläppen. Bland planerade åtgärder för att minska utsläppen kan nämnas elektrifiering av länets kustjärnväg, som ska vara genomförd under 2007. Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007 13

Giftfri miljö 4. Giftfri miljö Nationellt miljökvalitetsmål Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Generationsmål (innebörd) Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll och deras påverkan på ekosystemen försumbar. Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade. Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är nära noll och för övriga kemiska ämnen inte skadliga för människor. All fisk i Sveriges hav, sjöar och vattendrag är tjänlig som människoföda med avseende på innehållet av naturfrämmande ämnen. Nuvarande regionalt delmål Ändrat / Nytt delmål N = rev. nationellt =målår passerat förslag kvarstå utgå ändra målår ändra nytt 4.1 Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper Senast år 2010 ska det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i högre volymer och övriga ämnen som t.ex. efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga ska uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010. Samma krav på uppgifter ska då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 ska det även så långt möjligt finnas uppgifter om egenskaper hos alla oavsiktligt framställda och utvunna kemiska ämnen. Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper Senast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t.ex. efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010. Samma krav på uppgifter skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även finnas uppgifter om egenskaperna hos de mest betydande oavsiktligt bildade och utvunna kemiska ämnen. 4.2 Miljö- och hälsoinformation om varor KVARSTÅR Senast år 2010 ska varor vara försedda med hälsooch miljöinformation om de farliga ämnen som ingår. 4.3 Utfasning av särskilt farliga ämnen Utfasning av särskilt farliga ämnen Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från: Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från: N cancerframkallande (cancerogena), arvsmassepåverkande (mutagena) och fortplantningsstörande (reprotoxiska) ämnen senast år 2007 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, så snart som möjligt, dock senast år 2005, övriga organiska ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande senast år 2010, övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande senast år 2015, kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 2010. nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast år 2007, övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande samt kadmium och bly senast år 2010. N 14 Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007

Giftfri miljö Nuvarande regionalt delmål Ändrat / Nytt delmål N = rev. nationellt =målår passerat förslag kvarstå utgå ändra målår ändra nytt Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet avser ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive de som bildats oavsiktligt. 4.4 Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år 2010. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. För Blekinges del innebär målet bl.a. att det inte skall finnas några bekämpningsmedelsrester i yt- eller grundvatten. 4.5 Riktvärden för miljökvalitet För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3, skall det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter. Riktvärdena skall ange vilka halter som får förekomma i miljön eller vilka halter människor högst får utsättas (exponeras) för. Syftet är att riktvärdena på sikt skall fastställas som miljökvalitetsnormer. UTGÅR 4.6 Sanering av förorenade områden UTGÅR Branscher: Till utgången av år 2005 skall det arbete med identifiering och inventering enligt MIFO fas 1 av förorenade områden, som Naturvårdsverket anger och lämnar bidrag till, utföras. Till utgången av år 2005 skall minst 8 objekt, som det helt eller delvis saknas ansvarig för och som inventerats och därigenom prioriterats högt, vara undersökta och riskklassade enligt MIFO fas 2 och vid behov riskbedömda med hänsyn till markanvändningen. I de fall undersökningar visar att efterbehandlingsbehov (saneringsbehov) finns och huvudman för efterbehandlingen kan utses, skall uppdraget lämnas senast under 2005. Senast år 2005 skall information (t ex GIS-baserad), som omfattar identifierade och inventerade objekt och som pekar ut möjliga förorenade områden, alternativt anger riskklass, finnas upprättad och vara allmänt tillgänglig. Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive de som bildats oavsiktligt. Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3. N N Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007 15

Giftfri miljö Nuvarande regionalt delmål Ändrat / Nytt delmål N = rev. nationellt =målår passerat förslag kvarstå utgå ändra målår ändra nytt Kommunala deponier: Till utgången av år 2005 skall alla nedlagda deponier, som kommunerna är efterbehandlingsansvariga för och som misstänks innehålla eller ha orsakat betydelsefulla föroreningar, vara identifierade samt inventerade och riskklassade enligt MIFO fas 1. Senast år 2005 skall arbetet med undersökningar av deponierna ha påbörjats. 4.6 Efterbehandling av förorenade områden (2010) Samtliga förorenade områden i Blekinge som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. 4.7 Efterbehandling av förorenade områden (2009/2050) Nedlagda deponier som omfattas av kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan, NFS 2006:6, och som är betydelsefulla ur miljösynpunkt skall vara identifierade, inventerade och riskklassade enligt MIFO fas 1 senast år 2009 Tillsynsregister som fördelar tillsynsansvaret mellan kommunerna och mellan respektive kommun och länsstyrelsen utifrån vad som är känt om de enskilda identifierade branschobjekten skall upprättas senast år 2009. 4.8 Dioxiner i livsmedel År 2015 skall exponeringen av dioxiner till befolkningen via livsmedel vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. 4.9 Exponering för kadmium År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. N N N N N 4.1 Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper - ÄNDRAS Målets sista mening är ändrad i enlighet med ändring av det nationella målet och får samma lydelse som det nationella delmålet. Delmålet riktas i första hand till den nationella och internationella nivån. Berörda verksamheter inom länet bör dock ta sitt ansvar. Bristen på kunskap om kemikaliers egenskaper och deras hälso- och miljöpåverkan samt hur de kemiska ämnena sprids är stor hos företag och enskilda hushåll. Det finns idag ett mycket stort antal kemiska produkter på den svenska marknaden och de ingår i ett ännu större antal kemiska produkter som t.ex. kläder, datorer m.m. Även konsumentledets medvetenhet måste öka om vilka kemikalier som bör undvikas för att lyckas fasa ut de farligaste ämnena. Den nya kemikalielagstiftningen REACH stärker lagstiftningen om kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöfarlighet. Information om REACH och farobedömning av kemiska ämnen inom OECD finns på Kemikalieinspektionens hemsida: www.kemi.se. Återkommande informationsinsatser ska hållas mellan 2007-2010 för att höja allmänhetens kunskap om kemikaliers egenskaper. Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen, konsumentrådgivare Ökad kunskap om REACH för att uppnå delmålet. företag, Länsstyrelsen, kommunerna, Arbetsmiljöverket Ökad kunskap om hälso- och miljöegenskaper hos de kemiska produkter som används och bildas i tillverkning genom att ställa krav på leverantörer. företag, Länsstyrelsen, kommunerna, Arbetsmiljöverket 16 Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007

Giftfri miljö 4.2 Miljö- och hälsoinformation om varor - KVARSTÅR Ett stort problem är att det ofta är låg kvalitet på produktinformationen beroende på att kunskapsbristen är stor. Det frivilliga systemet för positiv miljömärkning, miljövarudeklarationer m.m. bidrar idag endast begränsat till informationsöverföring om farliga ämnen i varor. REACH innehåller krav på att yrkesverksamma informeras av leverantören om varans innehåll av särskilt farliga ämnen. Inspektioner som gjorts av Kemikalieinspektionen visar att företagen måste förse yrkesverksamma användare med bättre information samt att varuleverantörernas kunskapsnivå behöver höjas. Konsumentledet och främst stora upphandlare som offentliga verksamheter och större företag kan påverka marknaden genom att endast efterfråga och köpa produkter som försetts med hälso- och miljöinformation. Offentliga verksamheter bör ställa krav på miljö- och hälsoinformation vid upphandling och inköp av varor som innehåller farliga ämnen. kommuner, kommunala bolag, statliga myndigheter, Landstinget Företag och privatpersoner bör ställa krav på miljö- och hälsoinformation vid upphandling och inköp av varor som innehåller farliga ämnen. företag, konsumentrådgivare, Naturskyddsföreningen Indikatorer för Giftfri miljö, som bygger på ett nationellt underlag, finns på miljömålsportalen: www.miljomal.nu. För Blekinge län kan även specifikt urskiljas: Miljöledningssystem 4.3 Utfasning av särskilt farliga ämnen - ÄNDRAS Målet är ändrat i enlighet med ändring av det nationella målet. Ändringen är en viss ambitionssänkning på grund av EU:s arbete med nya kemikalielagstiftningen REACH som dragit ut på tiden och når inte upp till ambitionerna i de svenska miljömålen. Meningen om Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande är ett tillägg till det ursprungliga målet. Kemikalieinspektionen (KEMI) har identifierat särskilt farliga ämnen och grupper av ämnen. Det är t.ex. ämnen som är starkt giftiga, cancerframkallande eller reproduktionsstörande, men också miljöstörande ämnen. De har klassificerats i två kategorier, antingen som utfasningsämnen eller som prioriterade riskminskningsämnen. Utfasningsämnen ska på sikt undantas från all användning. Prioriterade riskminskningsämnen ska inte heller förekomma i produktionsprocesser efter 2010. Enligt REACH kommer en tillståndsprövning att införas för särskilt farliga ämnen. De tidsbegränsade tillstånden ger ökade möjligheter att byta ut ämnen mot säkrare alternativ. Information finns på Kemikalieinspektionens hemsida: www.kemi.se. Kartläggning av förekomst av särskilt farliga ämnen ska utföras vid A- och B- samt vissa C-verksamheter med början 2007. Länsstyrelsen, kommunerna Användning av bekämpningsmedel i t.ex. trädgårdar, golfbanor, plantodling och växthus ska begränsas bland annat genom återkommande information till användare och inköpsansvariga. kommunerna, Naturskyddsföreningen, trädgårdshandlare Indikatorer för Giftfri miljö, som bygger på ett nationellt underlag, finns på miljömålsportalen: www.miljomal.nu. Indikatorer som visar utvecklingen: CMR-ämnen i varor 4.4 Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier - ÄNDRAS Målet har helt anpassats till det nationella målet. enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter har lagts till det regionala målet (detta fanns även med i det tidigare nationella målet). Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3 har lagts till det regionala målet (detta fanns även med i det tidigare nationella målet). Meningen i det regionala målet För Blekinges del innebär målet bl.a. att det inte skall finnas några bekämpningsmedelsrester i yt- eller grundvatten. har tagits bort. Kunskapsbristen beträffande kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper och om varors innehåll av kemiska ämnen är stor. Den nya kemikalielagstiftningen, REACH, kommer att ge bättre förutsättningar för en säkrare hantering av kemikalier. För att komma fram till om ett visst ämne kan komma att medföra miljö- och hälsoproblem har Blekinge sedan år 2003 deltagit i den nationella screeningen av miljögifter. Analyser av ett antal olika ämnen har genomförts för att se om de återfinns i miljön, men det finns ett stort behov av att fortsätta screeningen av miljögifter. Riskerna vid användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket minskar både hälso- och miljömässigt. Detta beror bl.a. på att antalet personer som utför behandlingar minskar och de kvarvarande använder modern teknik i allt större utsträckning, har högre kunskapsnivå och mer rutin. Bekämpningsmedelsanvändningen inom jordbruket minskar i och med förändrad grödfördelning de senaste åren. Vall och träda ökar medan spannmålsodlingen minskar. Detta ger färre hektar som behandlats med bekämpningsmedel. Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007 17

Giftfri miljö Bekämpningsmedelsrester har hittats både i kommunala grundvattentäkter och i enskilda brunnar i länet. Det som hittats är ofta ämnen som numera är förbjudna att användas inom jordbruket, i trädgårdar och på allmänna ytor. För att skydda yt- och grundvatten är det bl.a. viktigt att se till att alla vattentäkter och ytvatten har skyddsområden. Kartläggning av särskilt farliga ämnen hos A- och B- samt vissa C-verksamheter. Länsstyrelsen, kommunerna Kartläggning av förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen i dagvatten, lakvatten, slam och avloppsvatten. kommunerna, Landstinget Förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen ska, genom riktade informationsinsatser till företag och konsumenter, minska i slam, avloppsvatten, dagvatten och lakvatten. kommunerna, Landstinget Regelbunden information ska spridas till VA-abonnenter om vad som inte får tillföras avloppet. kommunerna Genom att ställa miljökrav vid upphandling och en förbättrad avfallhantering inom Landstingets verksamhet, hos allmänheten/hushållen samt inom kommunernas äldreomsorg kan utsläppen av läkemedelsrester minska till miljön. Minskad användning av bekämpningsmedel totalt som aktiv substans per ha och antal bekämpningar per ha. Länsstyrelsen, LRF, Hushällningssällskapet Fortsatt rådgivning om behovsanpassade doser. Information och rådgivning om alternativ till kemisk bekämpning. Prognos och varningsverksamhet för skadegörare. Beakta skyddszoner intill vattendrag vid tillståndsgivning enligt miljöbalken. Minskad användning av bekämpningsmedel på hösten. Länsstyrelsen, LRF, Hushällningssällskapet Minska de sena höstbehandlingarna, i synnerhet de som utförs med lättrörliga substanser. Information och rådgivning till rådgivare, säljare och användare. Skydda kommunala vattentäkter och grundvatten från kemiska bekämpningsmedel. kommunerna Lokalisera och fastställa vattenskyddsområden på ett korrekt underlag. Program för att upphöra med bekämpningsmedel inom vattenskyddsområdenas primära skyddsområden. Tillstånd för användning av bekämpningsmedel inom området baseras på Naturvårdsverkets allmänna råd 2000:7. Tidsbegränsade tillstånd för kemisk bekämpning på sådana områden där lokaliseringen av vattenskyddsområdet är dåligt underbyggd. Utbildning av tillsynspersonal. Länsstyrelsen En dags utbildning med delvis samma innehåll som behörighetskurs för att använda bekämpningsmedel. Ökning av arealen osprutade skydds- och kantzoner. Länsstyrelsen, LRF, Hushållningssällskapet Utnyttja de möjligheter som finns att ansluta arealer till miljöstödet för skyddszoner. Information och rådgivning om markanpassade skyddsavstånd vid bekämpning invid vattendrag/diken. Rådgivning om sprutfria kantzoner i stråsäd. Beakta skyddszoner intill vattendrag vid tillståndsgivning enligt miljöbalken. Ökad andel ekologisk odling enligt nationellt förslag. Länsstyrelsen, LRF, Hushällningssällskapet Utnyttja de möjligheter som finns att ansluta arealer till miljöstödet för ekologisk odling. Information, rådgivning. Säker hantering av bekämpningsmedel och andra kemikalier som hanteras på gårdsnivå och vid transporter på ett jordbruk. kommunerna, LRF Information och rådgivning. Olycksförebyggande verksamhet. Information om småbåtars miljöpåverkan. Informera ägare till småbåtar om hur miljöpåverkan kan minskas, exempelvis avseende tankställen för alkylatbensin, miljövänliga oljor och användande av fyrtakts-motorer. Informera om möjligheter till uppsamling av slipdamm. kommuner, marinor Indikatorer för Giftfri miljö, som bygger på ett nationellt underlag, finns på miljömålsportalen: www.miljomal.nu. För delmålet kan följande indikatorer urskiljas: Allergiframkallande kemiska produkter Hälsofarliga kemiska produkter Konsumenttillgängliga kemiska produkter Växtskyddsmedel Miljöföroreningar i modersmjölk Miljöledningssystem 4.5 Riktvärden för miljökvalitet - UTGÅR Målet är riktat till nationella myndigheter. Kemikalieinspektionen har fastställt riktvärden för halter i ytvatten för 100 aktiva substanser som förekommer i vanliga växtskyddsmedel. Delmålet är därmed uppnått. 18 Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007

Giftfri miljö 4.6 Sanering av förorenade områden - UTGÅR 4.6 Efterbehandling av förorenade områden (2010) - NYTT 4.7 Efterbehandling av förorenade områden (2009/2050) - NYTT Det nationella delmålet reviderades efter den förra fördjupade utvärderingen och målåret 2005 för våra regionala delmål har passerats. Nuvarande delmål utgår och ersätts av två nya delmål. Tillståndet i Blekinge i förhållande till delmålen Under 2006 har det gjorts en närmare analys av det nationella delmålet. Det har skett i möten med övriga länsstyrelser och Naturvårdsverket vid två tillfällen, vilket mynnat ut i ett dokument som bl.a. innehåller en tolkning av målet och anger kriterier för objekt som omfattas av målet. Det har också skett en genomgång av de objekt i länet som, efter vad som hitintills är känt, kan misstänkas omfattas av målet. (4.6) Länsstyrelsen i Blekinge hade vid utgången av år 2005 identifierat 2828 potentiellt förorenade objekt. Därutöver finns 874 registrerade objekt vars koordinater inte kunnat fastställas. Målet är nu att systematiskt kartlägga vilka objekt som länsstyrelsen respektive kommunen har tillsynsansvar över utifrån identifieringsmaterialet. (4.7) Vid utgången av 2005 var många av de nedlagda deponierna identifierade och inventeringar hade påbörjats i flera kommuner. (4.7) Länsstyrelsen föreslår att Karlskrona Gasverk skall räknas som ett förorenat område med akut risk på grund av akuttoxiska halter av cyanid och arsenik samt risk för direktexponering. Karlskrona kommun är tillsynsmyndighet. Ett delområde är detaljplanerat för hotellbygge men det är oklart när detta kan komma igång. En sanering var tänkt att göras i samband med byggnationen av hotellet. Länsstyrelsen anser att hela det misstänkta förorenade området bör utredas snarast och att motiverade och rimliga åtgärder därefter utförs. I avvaktan på att det sker bör ett temporärt skydd upprättas utan dröjsmål. (4.6) Länsstyrelsen kommer i samråd med kommunerna att upprätta tillsynsregister över potentiellt förorenade områden. (4.7) Fortsatt arbete med inventering och riskklassning pågår i kommunerna. (4.7) Länsstyrelsen kommer i samråd med kommunerna att upprätta tillsynsregister över potentiellt förorenade områden. (4.7) Kommunerna rapporterar in resultaten av inventeringarna till länsstyrelsen när arbetet avslutats. (4.7) 4.8 Dioxiner i livsmedel - NYTT Det nationella målet tillkom 2005 och syftar på att åtgärdsplaner som medför en kontinuerlig minskning av halterna för människan skadliga dioxiner i livsmedel ska ha tagits fram. Baserat på dessa åtgärdsplaner bör Blekingebornas exponering av dioxiner via livsmedel kunna bli säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Dioxiner bildas bl.a. vid förbränning och klorblekning. Sedan 1970-talet har halterna minskat i miljön men inte så mycket på senare år. I Sverige sker i genomsnitt ca en tredjedel av dioxinintaget via fisk där fet fisk och fisk från Östersjön har de högsta dioxinhalterna. Dioxiner är stabila och kan lagras i kroppen, och kan påverka immun-, nerv- och hormonsystem samt fosterutvecklingen. I djurförsök har dioxiner konstaterats vara cancerframkallande. En bidragande källa till de halter vi ser i miljön idag kan vara långväga lufttransport av oavsiktligt bildade organiska ämnen från andra länder. Mer kunskap behövs om olika källors bidrag till dioxiner i livsmedel, inklusive betydelsen av olika sekundära källor som atmosfäriskt nedfall och förorenade områden. För att möjliggöra effektiva åtgärder i Sverige behöver vi veta mer om vilka de viktigaste källorna för dessa ämnen är. Idag är innehållet av dioxiner i livsmedel inte tillräckligt känt, mer analyser måste göras. Livsmedelsverket, Miljömedicinska institutet Sverige måste fortsätta att arbeta internationellt för att minska belastningen av dioxiner. regeringen, KEMI, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Jordbruksverket Tillsyn och vägledningsinsatser för att undvika bränder i olika avfallslager och deponier. kommunerna, Länsstyrelsen Information om vad som bör och inte bör förbrännas i små vedpannor för att minimera utsläppen. kommunerna Dioxinhalter i sill/strömming från Utlängan (nationell miljöövervakning) Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007 19

Giftfri miljö 4.9 Exponering för kadmium - NYTT Det nationella målet tillkom 2005 och det regionala delmålet bör ha samma lydelse som det nationella. Idag är innehållet av kadmium i livsmedel inte tillräckligt känt, men det finns inga tecken på att kadmiumhalterna ökar (källa: miljömålsportalen). Utsläppen av kadmium till luft och vatten sker främst vid metallutvinning och bearbetning samt förbränning av fossila bränslen. Kadmium är ett utfasningsämne som används bl.a. i batterier och som färgämne i plast. Människan exponeras för kadmium främst via kosten t.ex. spannmålsprodukter, rotfrukter och via rökning. Det lagras sedan i njurarna, vilket kan bidra till att njurskador uppstår och att skelettet urkalkas. Kadmium är även cancerframkallande. Åkermarken i Blekinge innehåller till största delen kadmiumhalter som ligger på en genomsnittlig nivå jämfört med landet. Bara i västra delen förekommer förhöjda halter beroende på de geologiska förhållandena där. Tillförseln av kadmium med handelsgödsel har sedan 1980-talet stadigt minskat. Förekomst av kadmium i avloppsslam försvårar återföringen av näringsinnehållet i slammet till jordbruksmark (se faktaruta). På kort sikt finns en målkonflikt mellan delmålet om återföring av fosforföreningarna i avlopp till åkermark under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och åtgärdsstrategin resurssnåla och giftfria kretslopp. Grundtanken är dock att kretsloppen ska avgiftas och möjliggöra en ökad återvinning. REACH och annan lagstiftning inom EU förväntas bidra till en utfasning av farliga ämnen. I Blekinge är tillförseln av slam från avloppsreningsverk till åkermark marginell eftersom mycket lite slam används som gödselmedel på länets åkrar. Det sker dock fortfarande en nettoökning av kadmiuminnehållet i åkermark. För att begränsa tillförseln är det viktigt att begränsa nedfallet av kadmium, vilket främst beror på utsläpp från andra länder. Idag är innehållet av kadmium i livsmedel inte tillräckligt känt, mer analyser måste göras. Jordbruksverket, Livsmedelsverket Framtagande av säkra exponeringsnivåer för kadmium. Livsmedelsverket, Miljömedicinska institutet, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, SGU, Jordbruksverket, Arbetsmiljöverket Informera kvinnor om att det är viktigt att undvika järnbrist. Låga järndepåer ger förhöjda halter av kadmium. Landstinget Välj fosfatgödsel med låga kadmiumhalter. lantbrukare Information till konstnärer och andra användare av konstnärsfärger som innehåller kadmium. kommunerna, Länsstyrelsen, Kemikalieinspektionen Information om betydelsen av att lämna in Ni/Cd-batterier till återvinning. kommunerna, återvinningsföretag Kadmiumhalter i sill/strömming från Utlängan (data från nationell miljöövervakning) Kadmiumhalter i avloppsslam. FAKTARUTA Avloppsslam står idag för en mycket liten andel av tillförseln av kadmium till åkermarken. Andelen av slammet som sprids i jordbruket har sjunkit från 35 procent år 1988 till knappt 9 procent år 2006 Dessutom har halterna av kadmium i slammet sjunkit. På 1980-talet låg kadmiumhalterna i avloppsslammet över 2,0 mg/kg ts, men år 2002 var medelhalten i slammet 1,3 mg kadmium/kg ts. Det innebär en kadmiumhalt på 46 mg/kg fosfor i slammet. Avloppsslam är en restprodukt från samhället som kan ses som en resurs för lantbrukaren. Kadmiuminnehållet i slam som sprids på åkermark får inte överstiga 2 mg/kg ts och jordar med en kadmiumhalt över 0,4 mg/kg ts får inte tillföras avloppsslam över huvud taget. Av de undersökta jordarna i miljöövervakningen låg 8,5 procent av jordarna över den gränsen. Källa: Fördjupad utvärdering av Giftfri miljö 2008 (remissver- 20 Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län - Remissupplaga juni 2007