VATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN

Littranr. 700:368 Titel VAplan.doc Datum 2005-12-14 Rev VATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN För,, Göteborg 2005-12-14 Slutrapport Härryda kommun

Littranr. 700:368 Titel VAplan.doc Datum 2005-12-14 Rev INNEHÅLL Sammanfattning 1 Bakgrund 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 2 Områdesförutsättningar 3 2.1 Hydrogeologi 3 3 Inventering av befintliga VA-lösningar 5 3.1 Befintliga vattentäkter 6 3.1.1 Vattenkvalitet 7 3.1.2 Vattentillgång 9 3.2 Befintliga avloppslösningar 9 3.2.1 Slamavskiljning 10 3.2.2 Efterbehandling av spillvatten 11 3.3 Sanitär standard för befintliga förhållanden 12 4 Jordprovtagning 12 5 Förslag till avloppssystem 13 5.1 Principförslag av robusta system 13 5.1.1 Infiltrationsanläggningar 14 5.1.2 Markbädd 16 5.1.3 Andra alternativa lösningar 17 6 Förslag till principiell VA-lösning 18 6.1 Omfattning 18 6.1.1 Återstående undersökningsarbeten/projektering 18 6.1.2 Gemensamma anläggningar 19 6.1.3 Kriterier/avvägningar 19 6.2 Presentation 20 6.3 Delområde 1 Älmhult/ 20 6.4 Delområde 2 1 23 6.5 Delområde 3 2 29 6.6 Delområde 4 / 1 32 6.7 Delområde 5 / 2 33 6.8 Delområde 6 33 6.9 Delområde 7 33 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Jordartskarta Enkät Enkätsvar Nyckel mellan fastighetsbeteckning och delområde Befintliga förhållanden och principiella förslag till avloppslösningar och nya vattentäkter Siktkurvor

Sammanfattning Föreliggande VA-plan anvisar för 234 fastigheter i områdena, och i Hindås, Härryda kommun, lämpliga vatten- och avloppslösningar. En stor andel av fastigheterna har tidigare nyttjats för fritidsboende, men används numer främst för permanentboende. I arbetet med att ta fram förslag till avloppslösningar har inventering av befintliga förhållanden gjorts genom en enkät samt genom fältkartering. Utförd inventering avseende vattenkvalitet och avloppsanläggningar visar att fastighetsägarna inte upplever akuta vattenkvalitetsproblem orsakade av avloppsanläggningar. Däremot kan det finnas en viss risk att grundvattenkvaliteten i vissa områden är påverkad av befintliga avlopp, utan att det gett sig till uttryck i form av t ex magsjuka. Denna bedömning baseras på nuvarande avloppsanläggningars placeringar och de geohydrologiska platsförhållandena. En förändring i vattenbalansen i dessa områden i form av ökat grundvattenuttag och ökad infiltration av avloppsvatten, skulle drastiskt kunna försämra drickvattnets kvalitet. De områden där det i dagsläget finns störst risk för påverkan, är främst VAplanens delområde 2, vilket omfattar de västra delarna av, liksom delområde 4, som är de södra delarna av och. I dessa områden finns ett större antal fastigheter som inte har möjlighet att infiltrera allt sitt spillvatten. I dagsläget används ofta sluten tank. I dessa områden finns det för närvarande inga planer att ansluta kommunalt vatten och avlopp. Det område som ligger närmast i tiden en anslutning till kommunalt vatten och avlopp benämns i VA-planen delområde 3, och avser den östra delen av. I detta område har många fastigheter löst sina avloppsfrågor gemensamt, eller på allmänna markytor utanför den egna fastigheten. Risken för en negativ påverkan av grundvattenkvaliteten i området bedöms som relativt liten. I övriga delområden (Älmhult, nordvästra delarna av samt norra delarna av ) har de flesta fastigheterna möjlighet att lösa sin vattenoch avloppshantering på ett godtagbart sätt. Några fastigheter i dessa områden kan vara tvungna att ha en separat hantering av klosettvatten, men majoriteten av fastigheterna kan infiltrera allt sitt spillvatten inom eller i nära anslutning till fastigheten. I VA-planen anvisas tekniska lösningar vars kostnader normalt sett inte överskrider anslutningsavgiften för kommunalt avlopp (ca 60 000 kr). Detta innebär att de avloppslösningar som främst är aktuella är olika typer av infiltrationsanläggningar, alternativt markbädd. I första hand har lägen för en avloppsanläggning anvisats inom den egna fastigheten, i andra hand anvisas en gemensam avloppslösning för två fastigheter på någon av de aktuella fastigheterna, och i tredje hand anvisas en avloppslösning utanför fastigheten. Fastigheter som inte kan lösas sitt avlopp till rimliga kostnader beskrivs. L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc

1 Bakgrund 1.1 Syfte Aqualog AB och Bergab - Berggeologiska Undersökningar AB, har på uppdrag av Härryda kommun upprättat en vatten- och avloppsplan för 234 fastigheter med traktsnamnen Älmhult,, och i Hindås. De norra och västra delarna av området är främst jordbruksmark, medan de östra mer kuperade delarna utgörs av skogsmark. På 1950- och 1960-talet bebyggdes området med ett stort antal fritidshus vars användning sedan alltmer övergått till permanentboende. I området finns inget kommunalt vatten eller avlopp, endast enskilda vatten- och avloppslösningar. I östra och västra delarna av utredningsområdet är det inte aktuellt med kommunalt vatten och avlopp inom överskådlig framtid. Syftet med uppdraget är att upprätta en VA-plan, som för områdets fastighetsägare skall anvisa tekniska lösningar lämpade för den egna fastigheten utan att negativa effekter uppstår på kringliggande fastigheter. I första hand har lägen inom varje fastighet identifierats. Där det ej varit möjligt att hitta lämplig placering inom fastigheten har lägen på närliggande markområden anvisats. För föreslagna avloppslösningar som anges i VA-planen finns en målsättning att kostnaderna för anläggandet av avloppsanläggning för fastigheten inte skall överstiga kostnaderna för anslutningsavgiften för kommunalt avlopp. Kommunal anslutningsavgift var hösten 2005 ca 60 000 kr. Det är i stort sett tekniskt möjligt att lösa vatten- och avloppsfrågan för varje fastighet inom eller utom fastigheten på något sätt, men kostnaderna kan bli höga. Där det bedöms att långa ledningsdragningar krävs, eller mer komplicerade anläggningar är nödvändiga, redovisas i VA-planen att det inte är möjligt att anlägga en avloppsanläggning inom fastigheten. Där det bedöms medföra rimliga kostnader att förlägga vatten- eller avloppsanläggning utanför fastigheten redovisas det som en möjlig lösning. 1.2 Omfattning Uppdraget avser bebyggda områden norr om Mölndalsån och väster om Västra Nedsjön. Se figur 1 nedan. L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 1

Figur 1 Utredningsområde för VA-plan, och Uppdraget omfattar följande moment: Inventering av samtliga bebyggda fastigheters (213 stycken) vatten- och avloppslösningar. Ca 75 % av områdets fastigheter utgör helårsboende. Geologisk kartering av jordarter (SGUs jordartskarta används som underlag). Jordprov har tagits på 3 platser. Jordprov har tagits där befintligt geologiskt underlag har behövt verifieras och kompletteras. Förslag till VA-lösning för varje fastighet presenteras enligt följande: i första hand enskilda lösningar för varje fastighet, i andra hand gemensamma lösningar beskrivning av fastigheter där inget godtagbart avlopp kan ordnas lämpliga lägen för nya vattentäkter och avloppsanläggningar Bedömning för 13 avstyckade obebodda fastigheter, i och, om VA kan ordnas utan problem eller kostnadsökningar för omgivande fastigheter. L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 2

2 Områdesförutsättningar Vid upprättande av VA-planen har hänsyn tagits till områdets specifika hydrogeologiska förutsättningar för vatten- och avloppsanläggningar. Rådande förhållanden har kartlagts liksom möjligheterna till framtida lösningar. Utredningsområdet har vid redovisning delats upp på 7 delområden. Redovisningen av fastigheterna inom de olika delområdena sker efter fastighetsbeteckning. 2.1 Hydrogeologi Ett flertal av delområdena som ingår i utredningen för VA-planen, kännetecknas av tunna jordlager bestående av morän, samt branta och små tomter. I sådana områden är det svårt att inrymma en avloppsanläggning inom fastighetens egna tomt. I vissa fall rekommenderas därför gemensamma lösningar för två fastigheter eller att de allmänna ytor som finns på anslutande fastigheter tvingas tas i anspråk. I områden som ligger i anslutning till Mölndalsån i väster, och där det förekommer isälvsmaterial, ligger grundvattenytan generellt djupare än 1 m under markytan. I de områden där jordlagren främst utgörs av morän och avståndet till berg är litet, ligger grundvattenytan generellt nära markytan (mindre än 1 m under markytan). Där moräntäcket är djupare varierar grundvattenytan mellan ca 1,5-2 m under markytan. Området har delats in i mindre avrinningsområden genom att yt- och grundvattendelare i jord har identifierats. Dessa presenteras i bilaga 5. För en överblick av vattendelare och strömningsriktningar i jord, se figur 2 nedan. L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 3

Översiktskarta,, Ytvattendelare, grundvattendelare i jord Strömningsriktning Figur 2 Översiktskarta med vattendelare och strömningsriktningar Uppgifter om sprickzoner i berg har inhämtats från SGU liksom huvudsaklig sprickriktning och förskiffringsriktning. Bergarten i utredningsområdet är en granodiorit. Inom utredningsområdet saknas större sprick- eller krosszoner, med undantag av sprickzonen som löper längs utloppet av Västra Nedsjön och längs Mölndalsån. Stängligheten i området är flack och orienterar sig främst åt nordväst. Uppmätta sprickriktningar från hällar redovisas i text för respektive delområde. En översiktlig beräkning av vattenbalansen visar generellt att en fastighet bör ha en area av ca 4000 m 2 för att vara självförsörjande av hushållsvatten. Detta gäller under antagande om ett vattenuttag av ca 700 l/dygn och fastighet, vilket motsvarar ca tre personers konsumtion enligt standardnormen. Denna beräkning visar att de flesta hushåll i,, och Älmhult har en vattenförbrukning som innebär att grundvattenbildningsområdet för deras vattentäkt sträcker sig utanför den egna fastighetens område. Att förlägga en avloppsanläggning inom fastigheten innebär för många att det infiltrerade avloppsvattnet kommer att bidra till grundvattenbildningen för vattentäkten. Beroende på placering av vattentäkten, samt lokala jord- och bergförhållanden, är konsekvenserna av detta varierande. För de flesta fastigheter görs en bedömning att utspädning och vattnets uppehållstid innan det når vattentäkten, medför en tillräcklig avdödning av bakterier och reduktion av näringsämnen för att inte utgöra en akut risk för vattenkvaliteten. För små fastigheter som inrymmer både vattentäkt och avlopp inom eller i nära anslutning till fastigheten och som är belägna i tätt bebyggda områden, går det dock inte att L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 4

garantera att en hög belastning från renat avloppsvatten inte utgör en risk för försämrad vattenkvalitet. Slutlig större recipient för vatten från utredningsområdet är Klåddetjärn, Mölndalsån och Västra Nedsjön. För dessa vatten finns ett strandskydd som presenteras på översiktskartan i Bilaga 5. Strandskyddet är främst ett skydd mot bebyggelse. SGUs digitala jordartskarta över utredningsområdet har erhållits från Härryda kommun. Jordartskartan har inom bebyggda områden verifierats i fält. Vissa avvikelser har noterats och vägts in vid bedömning av förutsättningarna för möjligheterna att lösa vatten och avlopp för respektive fastighet. Jordartskartan presenteras som bilaga 1 i föreliggande VA-plan. 3 Inventering av befintliga VA-lösningar Samtliga fastighetsägare med bebyggda fastigheter har fått en enkät med frågor om vattentäkt och avloppsanläggning. Frågorna har omfattat brunnstyp, vattenkvalitet samt typ av avloppsanläggning. Enkätens utformning redovisas i bilaga 2. Svarsfrekvensen på denna enkät har varit ca 65 %. Slutsatser om befintliga avloppsanläggningar och vattentäkters status har huvudsakligen baserats på svaren från enkäten samt de intervjuer som gjorts med fastighetsägarna. Befintliga förhållanden presenteras på plankarta i bilaga 5. Där framgår placering av befintliga vattentäkter, samt energibrunnar och lägen för avloppsanläggningar. Ca 75 % av de bebyggda fastigheterna nyttjas för permanentboende medan övriga fastigheter används för fritidsboende. Ett fåtal fastigheten nyttjas inte. L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 5

Användning av bebyggda fastigheter Fritidsboende 17 Används ej 0.943 Okänd 7.08 Permanent 75 Diagram 1 Bebyggda fastigheters användning. Siffran under respektive cirkelsektors benämning är i procenten. En genom gång av Miljö- och hälsoskyddskontorets arkiv över fastigheternas avloppslösningar har utförts. Uppgifter om fastigheter med avloppsanläggningar yngre än tjugo år har inhämtats därifrån. Uppgifter om borrade brunnar har inhämtats från SGUs brunnsarkiv. Sammanlagt fanns uppgifter om 36 borrade brunnar inom utredningsområdet, varav två används som energibrunnar. Inventeringen genomfördes under perioden juni 2005 - september 2005, där varje fastighet besöktes och kartlades. För fastigheter som inte lämnat svar på enkäten och inte omfattats av miljö- och hälsoskyddskontoret arkiv, har uppgifter inhämtats främst genom fältkartering. För ett fåtal fastigheter har det inte gått att få fram några uppgifter (bilaga 3). Vid fältinventeringen har vattentäkten lokaliserats, samt om det varit möjligt, läge för avloppsanläggningen. Lägen för avloppsanläggning och brunnar har dokumenterats med fotografier. En okulär bedömning av jordlagren har gjorts vid besöket, samt en bedömning av möjligheten att anlägga en avloppslösning inom tomten eller i nära anslutning till denna. Befintliga vattentäkter och avloppsanläggningar redovisas i bilaga 5 i form av A3-ritningar i skala 1:2000, uppdelade i sju delområden. Materialet presenteras även på en översikt i form av två A3-ritningar i skala 1:5000. En sammanställning i listform av svaren på enkäten och intervjuer som utförts, redovisas i bilaga 3. En nyckel mellan fastighet och delområde, d v s för varje fastighetsbeteckning listas vilket delområde den tillhör, redovisas i bilaga 4. 3.1 Befintliga vattentäkter De flesta fastigheter i utredningsområdet har egen brunn. Några har gemensam brunn och några få medtar dricksvatten. En fastighet har kommunalt vatten och två fastigheter nyttjar sjövatten. Förhållandena redovisas i diagram 2 nedan. L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 6

Vattenförsörjning Gemensamt vatten 10.8 Uppgift saknas 0.943 Eget vatten 88.2 Diagram 2 Vattenförsörjning. Siffran under respektive cirkelsektors benämning är i procent. 70 % av brunnarna i utredningsområdet är borrade. Djupet varierar mellan 13-135 m. Grävda brunnar har ett djup av 2-8 m. Fyra brunnar är sprängda i botten och benämns sprängd. Nio brunnar är av okänd typ. Två fastigheter använder sjövatten och en fastighet har kommunalt vatten via egen ledning. En fastighet har med vatten i dunk. Brunnstyp Annan vattenförsörjning Okänd brunnstyp 1.9 4.2 Sprängd brunn 1.9 Grävd brunn 23 Borrad brunn 69 Diagram 3 Brunnstyper. Siffran under respektive cirkelsektors benämning är i procent. 3.1.1 Vattenkvalitet De flesta fastighetsägare har uppgett att de har en god vattenkvalitet. Ungefär 20 % anser att vattenkvaliteten är godtagbar och 6 % har uppgett dålig vatten- L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 7

kvalitet. Siffrorna illustreras i diagram 4 nedan. De problem som är klart dominerande är problem med järn och mangan. Surt vatten är också vanligt förekommande. Vattenkvalitet Dålig 6.19 Godtagbar 22.4 Uppgift saknas 30.5 God 41 Diagram 4 Vattenkvalitet i brunnar. Siffran under respektive cirkelsektors benämning är i procent. Ca 50 % av brunnsägarna har analyserat sitt dricksvatten. Analys av dricksvatten Nej 17.6 Uppgift saknas 35.2 Ja 47.1 Diagram 5 Analyser av brunnsvatten. Siffran under respektive cirkelsektors benämning är i procent. Generellt är vattenkvaliteten inom området i både borrade och grävda brunnar mycket bra vad gäller den mikrobiologiska sidan. Endast en fastighetsägare har uppgett problem med bakterier i sitt vatten. Problemet finns i en sprängd brunn som dessutom har dålig kapacitet. L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 8

Vad gäller kemiska problem med vattnet så dominerar höga halter av järn och mangan, samt lågt ph-värde och aggressivt vatten. Många har filter för att avlägsna järn och mangan. Detta är problem som uppstår naturligt eller kan vara förorsakade av försurning. Problemen kan således inte kopplas till förorening av spillvatten. 3.1.2 Vattentillgång Vattentillgången hos brunnarna är god för de flesta fastigheterna enligt de uppgifter som inhämtats. Uppgift om vattentillgången saknas för ca 30 % av fastigheterna. Vattentillgången presenteras i diagram 6 nedan. Fastigheter med dålig vattentillgång finns främst bland de som har grävda eller sprängda brunnar. Vattentillgång Godtagbar 10.5 Dålig 0.952 Uppgift saknas 28.6 God 60 Diagram 6 Vattentillgång. Siffran under cirkelsektorns benämning är i procent. Enligt de uppgifter som finns i SGUs brunnsregister inom utredningsområdet (36 brunnar) så varierar kapaciteten mellan 180 och 10 000 l/h. De flesta brunnarna har dock en kapacitet på mellan 300 och 2 000 l/h. Fastighetsägare som har egen brunn är ofta medvetna om att det kan vara problem med stora uttag av vatten sommartid. Genom att hushålla med sitt vatten under torra perioder räcker vattnet även om brunnen har en begränsad kapacitet. 3.2 Befintliga avloppslösningar Drygt 6 % av fastigheterna har angivit att de har en gemensam avloppslösning med en annan fastighet. Övriga fastigheter har sannolikt enskilda lösningar. L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 9

Eget/gemensamt avlopp Uppgift saknas 9.5 Gemensamt avlopp 6.2 Eget avlopp 84 Diagram 7 Enskilt gemensamt avlopp. Siffran under cirkelsektorns benämning är i procent. 3.2.1 Slamavskiljning Ca 73 % av fastigheterna har 2- eller 3-kammarbrunn som slamavskiljare. Ca 17 % av fastigheterna saknar slamavskiljare, men majoriteten av de som saknar slamavskiljare har sluten tank eller torrklosett. Uppgifter saknas för 8 % av fastigheterna. Slamavskiljning Saknar slamavskiljare 16.9 Uppgift saknas 7.98 Annat 1.88 3-kammarbrunn allt vatten 49.8 2-kammarbrunn BDT 6.57 2-kammarbrunn allt vatten 6.57 3-kammarbrunn BDT 10.3 Diagram 8 Slamavskiljning. Siffran under cirkelsektorns benämning är i procent. 24 fastigheter har torrklosett eller mulltoa och 50 fastigheter har sluten tank. Totalt har ca 31 % av fastigheterna en separat hantering av BDT-vatten L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 10

3.2.2 Efterbehandling av spillvatten Ca 40 % av fastigheterna har en infiltrationsanläggning eller markbädd dit allt spillvatten från fastigheten leds efter slamavskiljning. Ca 10 % av fastigheterna har en stenkista för allt spillvatten efter slamavskiljning. Ca 16 % av fastigheterna har inget efterbehandlingssteg efter sin 2- eller 3- kammarbrunn. Ett flertal av de som ej uppgett något efterbehandlingssteg har säkerligen någon form av stenkista eller liknande fastän de ej vet om det. Ett fåtal fastigheter som är bebyggda nyttjas inte alls och har inget avlopp. Spillvatten efterbehandling efter slamavskiljning 2.82 Uppgift saknas 8.45 Annan efterbehandling Saknar efterbehandling 15.5 Infiltrationsanläggning allt vatten 39.9 Markbädd BDT Markbädd allt vatten 0.469 0.469 Stenkista BDT 14.6 Stenkista allt vatten 9.86 Infiltrationsanläggning BDT 7.98 Diagram 9 Efterbehandling spillvatten. Siffran under cirkelsektorns benämning är i procent. Drygt 20 % av fastigheterna har sluten tank inkopplad och ca 3 % av dessa har allt sitt spillvatten anslutet till tanken. L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 11

Sluten tank Toalett vatten 19.7 Allt vatten 2.82 Uppgift saknas 7.51 Ingen sluten tank 70 Diagram 10 Sluten tank. Siffran under cirkelsektorns benämning är i procent. 3.3 Sanitär standard för befintliga förhållanden Generellt kan antas att inga stora akuta problem finns i undersökningsområdet avseende förorening av vattentäkter orsakade av avloppsvatten. I princip inga fastighetsägare har uppgett sig ha bakteriella problem med sitt dricksvatten. Detta betyder dock inte att det inte kan finnas höga halter av t ex koliforma bakterier i dricksvattnet. Det är inte ovanligt att det förekommer relativt höga halter av koliforma bakterier utan att de som dricker vattnet blir sjuk av det. Det är relativt ovanligt att enskilda brunnsägare analyserar sitt vatten m a p bakterier. I vissa delar av utredningsområdet, främst delområde 4; / 1, samt delvis delområde 2; 1, finns viss risk att grundvattenkvaliteten i brunnarna är påverkade av befintliga avlopp. Denna bedömning baseras på nuvarande avloppsanläggningars placeringar och de geohydrologiska platsförhållandena. En ytterligare ökad belastning i dessa områden, genom att klosettvatten i stället för att föras till sluten tank infiltreras i jordlagren, i kombination med ett ökat grundvattenuttag, skulle kunna ge upphov till akuta problem. Därför rekommenderas att klosettvatten för ett flertal fastigheter i delområde 1 och delområde 4 även fortsättningsvis går till sluten tank eller torrklosett. 4 Jordprovtagning SGUs jordartskarta har använts som underlag vid fältinventeringen. Jordprover har tagits på tre platser där infiltrationskapaciteten är av intresse. Fastigheter där jordprovtagning utförts är Älmhult 1:97, 1:107 samt 1:37. L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 12

Prov har tagits från en eller två nivåer och lämnats för siktanalys. Siktkurvorna presenteras i bilaga 7. Resultatet från siktanalysen visar på goda förutsättningar för infiltration på de platser jordprov tagits. Siktkurvorna faller huvudsakligen i fält A och B vilket innebär att normal infiltrationskapacitet föreligger. 5 Förslag till avloppssystem 5.1 Principförslag av robusta system I vissa delar av utredningsområdet är det svårt att anlägga vanliga infiltrationsanläggningar i befintliga jordlager. Kraven för att kunna utföra en sådan anläggning är att jordlagren har en omättad zon på minst en meter och att avståndet till berg skall vara större än en meter. En meter med omättad zon är ett krav bl a för att för att uppnå tillräcklig avdödning av mikroorganismer. Jordlagrens infiltrationskapacitet och hydrauliska kapacitet skall vara tillräcklig för att vattnet skall kunna infiltrera och sedan transporteras bort. Finkorniga jordarter som är vanliga i utströmningsområdena, försvårar borttransporten av vattnet. Det finns därmed en risk att avrinning sker på markytan. Genomförd undersökning visar att avståndet till grundvattenytan på ett flertal ställen inom området är mindre än en meter under en längre period av året. Även avståndet från markyta till berg underskrider ofta en meter. För att säkerställa att kraven för anläggande av en avloppsanläggning är uppfyllda krävs att minst två provgropar utförs på planerad plats för anläggningen. I provgroparna tas jordprov ut för siktanalys för att utreda jordlagrens infiltrationskapacitet. Jordlagerföljden ska dokumenteras, gärna med fotografi. Avstånd till grundvattenytan bör kontrolleras under en normalt nederbördsrik period. Närliggande vattentäkter skall dokumenteras med avseende på avstånd och typ. Om osäkerheter råder angående påverkan av vattentäkter, eller markens förmåga att omhänderta vattnet, bör sakkunnig konsultation ske. Det å- ligger fastighetsägaren att utföra dessa undersökningar. Utifrån resultatet av undersökningarna bestäms lämplig avloppslösning för fastigheten. Förutom kravet på nämnda undersökningar finns ett antal rekommenderade avstånd för placering av en avloppsanläggning och dess komponenter. Det gäller bl a avstånd från fastighetsgräns, avstånd till sjö/dike och avstånd till väg m m. De vanligast använda anläggningar vid de förhållanden som råder för VAplanens område, är vanlig infiltration, grund infiltration, upplyft infiltration och markbädd. Dessa typer av anläggningar har använts under lång tid och har väl dokumenterade reningseffekter. Om förutsättningarna för en infiltrationsanläggning finns, men det saknas tillräcklig yta att utföra den på kan kompaktfilter, i form av t ex en IN-dränanläggning, vara ett alternativ då den baseras på veckade moduler som möjliggör själva infiltrationen på en mindre yta. Småskaliga avloppsanläggningar av typen infiltrationsanläggningar och markbäddar har en begränsad livslängd. De studier som finns gjorda tyder på att L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 13

funktionen är god i upp till ca 20 år. Reningseffekten avtar med tiden då anläggningen drabbas av igensättning och mättnad vad gäller näringsämnen. Beroende på anläggningens utformning och belastning kan dock funktionstiden variera. Beviskravet när det gäller att visa att anläggningen har en erforderlig funktion, även om den är gammal, ligger hos fastighetsägaren. Det är mycket viktigt att alla brukare av enskilda avlopp som saknar fällning av fosfor, skall använda fosfatfria tvättmedel för att minska belastningen på grundvatten och miljö. Det finns många andra typer av avloppsanläggningar som kan användas. Problemet med dessa är antingen kostnaderna, d v s höga bygg- eller driftkostnader, de är utrymmeskrävande, eller har begränsad dokumentation och forskning när det gäller den långsiktiga reningseffekten. Som exempel på sådana alternativa system kan nämnas vissa kompaktfilter, minireningsverk samt filterbädd med fosforbindande material. På dessa typer av avloppsanläggningar pågår det mycket forskning för närvarande. Det kan nämnas om t ex minireningsverk att Naturvårdsverket beskriver dessa som robusta system förutsatt att serviceavtal för kemikaliepåfyllning finns. I och med den branta topografin i vissa delar av utredningsområdet kan det bli aktuellt med pumpning av spillvattnet. Pumpning av spillvatten bör ske efter slamavskiljaren för att undvika stötar av vatten till slamavskiljaren. Pumpning av obehandlat spillvatten ställer även högre krav på pumpen än jämfört med vatten som genomgått slamavskiljning. På eller i anslutning till vissa fastigheter finns ingen möjlighet för infiltration eller hantering av ett avloppsvatten som innehåller klosettvatten. Då kan ett alternativ för att ta hand om klosettvattnet vara ett system med sluten tank och extremt snålspolande toalett. Det gör att avloppsprodukten får ett så högt gödselvärde (vid omhändertagande av vattnet för spridning till lantbruk) som möjligt och minskad volym. Det finns både vakuumtoaletter och toaletter med självfall som spolar med ca 1 l per spolning. 5.1.1 Infiltrationsanläggningar En infiltrationsanläggning skall utföras enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 87:6 "Små avloppsanläggningar". Beroende på underliggande jordlagers infiltrationskapacitet krävs för ett hushåll (5 pe) en yta på 20-50 m 2. Följande typer av infiltrationsanläggningar finns: - vanlig infiltrationsanläggning - grund infiltrationsanläggning - upplyft infiltrationsanläggning L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 14

Kriterierna för anläggandet av en vanlig infiltrationsanläggning uppfylls inte på så många fastigheter inom området, men principerna för konstruktionen är desamma även för en grund eller upplyft anläggning. För byggnadsbeskrivning av infiltrationsanläggningar hänvisas till Naturvårdsverkets Allmänna råd 87:6. Tvärsnitt över en grund infiltrationsanläggning visas i figur 5 nedan. Figuren är hämtat från Naturvårdsverkets Allmänna råd 87:6 "Små avloppsanläggningar". Figur 5 Princip för utformning av grund infiltrationsanläggning Det som skiljer en grund infiltrationsanläggning byggnadstekniskt från en vanlig, är att anläggningen bör isoleras, samt om den förläggs ovan markyta bör befintligt matjordsskikt avlägsnas. Vid anläggandet av upplyfta eller grunda anläggningar bör man beakta underliggande jordlagers sättningsbenägenhet. Grundläggning på lösa jordar medför risk för sättningar på grund av den påförda lasten som anläggning utgör. Då kan det krävas att befintliga jordlager grävs ur och ersätts med grovt material. En upplyft anläggning måste även täckas på sidorna med täta massor som packas omsorgsfullt i omgångar för att förhindra utträngning av vatten i sidorna. I figur 6 nedan visas en bild på en upplyft infiltrationsanläggning, Figuren är hämtad från Naturvårdsverkets Allmänna råd 87:6 "Små avloppsanläggningar". L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 15

Figur 6 Exempel på utformning av upplyft infiltrationsanläggning. Kostnader för anläggandet av en vanlig infiltrationsanläggning är ca 30 000-45 000 kr, beroende på lokala förutsättningar samt anläggningens storlek. En grund eller upplyft anläggning blir något dyrare bl a p g a större materialåtgång. 5.1.2 Markbädd Markbädd används i fall där infiltrationsanläggning är olämplig, antingen p g a att det saknas möjlighet att bli kvitt vattenmängden som genereras i t ex en grund eller upplyft infiltrationsanläggning, eller för att man ej vill ha en kontaminering av grundvattnet med renat spillvatten. Om extra höga krav finns avseende fosforutsläpp kan markbädden kompletteras med en fosforfälla på utgående vatten. Det renade spillvattnet från en markbädd samlas upp i en uppsamlingsledning i botten av anläggningen. Beroende på syftet med markbädden utformas den lite olika. Om en markbädd anläggs för att jordlagren är för täta för att transportera bort allt spillvatten, är det önskvärt att så stor del som möjligt ändå kan infiltreras. Då utförs markbädden med bottenytan så bred som möjligt och helt plan. Om markbädd anläggs för att det ej är önskvärt med utsläpp av renat spillvatten, utformas anläggningen med så liten bottenyta som möjligt samt med en bottenlutning av ca 5 promille. Om det är mycket höga krav på att renat spillvatten inte får nå underliggande mark och grundvatten, utförs anläggningen som en tät markbädd, varvid ett tätskikt läggs ut under och längs bäddens sidor. Bilder på hur en markbädd är uppbyggd presenteras i figur 7 nedan. Bilderna är hämtade från Naturvårdsverkets Allmänna råd 87:6 "Små avloppsanläggningar" L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 16

Figur 7 Exempel på hur uppbyggnaden av en markbädd ser ut i tvärsnitt och profil. Den nedre bilden visar två olika principiella utformningar beroende på syftet med markbädden. Vattnet från markbädden leds sedan till en recipient. Härryda kommun accepterar inte att vattnet leds direkt till en sjö varför en typ av efterinfiltration är nödvändig. Detta sker som regel genom infiltration i en makadambädd. Kostnaden för anläggandet av en markbädd är högre än för en vanlig infiltrationsanläggning p g a högre materialåtgång samt något annat uppbyggnadsförfarande. Uppskattad kostnad är 45 000-60 000 kr. 5.1.3 Andra alternativa lösningar Minireningsverk har fått en allt större användning och har idag en bra funktion framförallt avseende rening av närsalter men även BOD. Erfarenheterna av driften av minireningsverk har visat att det krävs ett serviceavtal mellan tillverkaren och fastighetsägaren för att ha en fullgod funktion. Investeringskostnaden för ett minireningsverk är hög samt medför en relativt hög driftkostnad i form av serviceavtal och kemikalier. Tekniken kan vara känslig för strömavbrott eller om kemikaliedoseringen ej fungerar. Vattnet från ett minireningsverk släpps oftast direkt i en sjö eller ett vattendrag, men kan kräva ett efterpoleringssteg för att reducera smittämnen och kväve. Beroende på antal anslutna fastigheter varierar kostnaden mellan 60 000-90 000 kr per fastighet. Kostnaden för serviceavtal och kemikalier varierar mellan 2 000-5 000 kr /år. Kompaktfilter ( t ex IN-drän) är en uppbyggd anläggning där rening av spillvattnet sker på en veckad geotextil eller annat bärarmaterial. Vissa kompaktfil- L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 17

ter har även fosforavskiljande material inlagt i filtret. Investeringskostnaden för denna typ av filter är relativt låg ca 30 000-35 000 kr. Filterbädd med fosforbindande material är under stark utveckling och har använts och utvärderats i Norge sedan tidigt 1990-tal. I en första del av bädden, som är luftad, rinner vattnet ner genom bädden. Där sker en biologisk reduktion av organiskt material och smittämnen. I en efterföljande horisontell del rinner vattnet genom ett poröst filtermaterial (lecakulor) som binder fosfor. Utgående vatten leds till en uppsamlingsbrunn och därefter till en recipient. Utförda tester visar att det är en mycket robust anläggning med god reduktion av smittämnen och näringsämnen. Omgrävning av filtermaterial bör ske vart 10-15 år. Nackdelen är att anläggningen är dyr i investeringsskedet. Uppskattad kostnad är ca 75 000-100 000 kr. Sluten tank med extremt snålspolande toalett för klosettvatten kan vara ett mycket bra miljömässigt system under förutsättning att det finns en lantbrukare eller liknande i närheten som kan ta hand om och återföra näringsämnena i jordbruket. Dessa förutsättningar är normalt sett ej uppfyllda inom Härryda kommun. 6 Förslag till principiell VA-lösning Den VA-lösning som föreslås för Älmhult,, och redovisas i detalj i detta kapitel med tillhörande ritningar och bilagor. Vid framtagandet av förslaget har en rad kriterier/avvägningar utgjort styrande förutsättningar. Dessa förutsättningar, liksom VA-planens omfattning, redovisas översiktligt i nedan uppställning. Föreslagna VA-lösningar är principiella. 6.1 Omfattning VA-planen omfattar följande: 1. Nya avloppsanläggningar för behandling av allt spillvatten, alternativt BDT- och klosettvatten var för sig. Hänsyn tas till risk för förorening på yt- och grundvatten (vattentäkter). 2. Nya vattentäkter m h t risk för påverkan av spillvatten, alternativt BDTvatten. 6.1.1 Återstående undersökningsarbeten/projektering VA-planen redovisar principiella lösningar. Ytterligare undersökningar och projekteringar återstår att utföra, t ex: detaljutformning och -placering av markbädd respektive infiltrationsanläggning placering av slamavskiljare och fördelningsbrunn dimensionering av anläggningen L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 18

klarlägga behov och utformning av pumpning av spillvatten klarlägga behov av markförstärkning inventering av befintliga vattentäkter provgropsgrävning 6.1.2 Gemensamma anläggningar I områden där tillgången på lämpliga ytor för etablering av avloppsanläggningar i princip saknas, samt där behandlat spillvatten berör ett flertal nedströms liggande fastigheter, föreslås gemensamma avloppsanläggningar. Det finns redan i nuläget ett flertal gemensam avloppsanläggningar vilket är utmärkt. De som är anslutna till gemensamt avlopp i nuläget bör även framgent ha en gemensam avloppslösning. 6.1.3 Kriterier/avvägningar Vid valet mellan olika anläggningstyper och deras placering, har stor hänsyn tagits till en rad avgörande hydrogeologiska förutsättningar. Vidare har beaktats ett flertal aspekter som berör olika avloppsanläggningarnas funktion och de risker som föreligger från spridning av behandlat spillvatten. I de fall det varit möjligt har hänsyn tagits till Härryda kommuns policy för VA-anläggningarnas utformning. Nedan redovisas en rad kriterier och avvägningar som utgjort grundval för VAplanens detaljutformning. I första hand löses VA-frågan inom varje enskild fastighet. Hänsyn tas till: egen vattentäkt vattentäkter på angränsande fastigheter ytvattenområdens skyddszoner hydrogeologiska förutsättningar Behandling av BDT-vatten; föreslås om spillvatten inkl klosettvatten av föroreningsrisk inte kan behandlas inom fastigheten, eller utgör risk för påverkan av närliggande och nedströms liggande vattentäkter alternativa möjliga lösningar redovisas inte på karta, t ex gemensamma lösningar omhändertagande av klosettvatten (tank) redovisas inte, mulltoa/tc alternativ Gemensam avloppsanläggning; L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 19

föreslås om tillgängliga ytor är för små föreslås om det finns risk för påverkan på närliggande och nedströms liggande vattentäkter i första hand placeras anläggningen på någon av berörda fastigheterna i andra hand placeras anläggningen på nedströms liggande fastighet (obebyggd) Ingen hänsyn har tagits till följande faktorer: 6.2 Presentation vägstandard, behov av vägförbättrande åtgärder behov av pumpning från slamavskiljare behov av pumpning från tank De VA-lösningar som presenteras delområdesvis nedan, redovisas i form av anvisningar för varje fastighet. Redovisningen inom de olika delområdena sker efter fastighetsbeteckning. En nyckel mellan fastighetsbeteckning och delområde finns i bilaga 4, d v s för varje fastighet listas vilket delområde den är belägen i. I bilaga 5 återfinns detaljerade kartor samt en översikt som bl a visar principiella lägen där avloppsanläggningar och vattentäkter bedöms kunna anläggas. Skyddsområdet för vattentäkterna är ansatt till 30 m vid analys av placering av avloppsanläggningar, men ovan beskrivna kriterier har vägts in vid föreslagen anläggningsplacering. På ritningarna presenteras en schematisk placering av avloppsanläggningarna. Anläggningarnas storlek är ej skalenlig och ej att betrakta som en exakt anvisning av placering. 6.3 Delområde 1 Älmhult/ De fastigheter med fastighetsbeteckning Älmhult/ som ligger närmast mot Mölndalsån är belägna på en isälvsavlagring och älvgrus där det finns goda möjligheter till infiltration. Grundvattenytan i jord är ställvis ned till 5-6 m under markytan, medan den sannolikt är strax under markytan alldeles intill ån. Högre upp i området finns berg i dagen och tunnare blockig morän. Dessa fastigheter har sämre möjligheter till infiltration varför det här kan bli aktuellt med grunda infiltrationsanläggningar eller markbäddar. Grundvattnets strömningsriktning går generellt söderut i området ned mot Mölndalsån. Den rad med fastigheter som ligger längst norrut avvattnas även mot väster. Uppmätta sprickriktningar på hällar i området är N60 V samt N40 Ö. Förskiffringens strykning är även den N40 Ö. L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 20

De flesta fastigheter har möjlighet till en acceptabel avloppslösning inom fastigheten, men sex fastigheter bör gå ihop och göra en gemensam avloppsanläggning med en annan fastighet (två av dessa har redan en gemensam anläggning). Fem fastigheter bör förlägga avloppsanläggningen utanför egen mark. Tre av dessa har redan sina avloppsanläggningar på annans mark. Fastighet Beskrivning Hänvisningar Älmhult 1:9 Fastigheten har möjlighet att anlägga en infiltrationsanläggning på sydöstra sidan av tomten. Anläggningen bör göras gemensam med fastigheten Älmhult 1:89 då den fastigheten annars saknar möjlighet att lösa sitt avlopp p g a brunnen tillhörande 1:9. Det vore även lämpligast att Älmhult 1:9 förlägger sin vattentäkt på Älmhult 1:89. Ä 1:89 Älmhult 1:51 Älmhult 1:55 Älmhult 1:56 Älmhult 1:74 Älmhult 1:77 Älmhult 1:78 Älmhult 1:79 Älmhult 1:80 Älmhult 1:81 Älmhult 1:87 Har möjlighet att anlägga en infiltrationsanläggning i sydvästra delen av fastigheten. Möjligen bör anläggningen utföras som en grund eller upplyft infiltration beroende på avstånd till grundvattenytan. Har möjlighet att anlägga en infiltrationsanläggning i södra delen av fastigheten alternativt strax utanför fastighetsgränsen. Fastigheten har en bra placering av sin anläggning på fastigheten Älmhult 3:1. Placeringen bör användas även framöver. En infiltrationsanläggning föreslås placeras norr om fastigheten, på Älmhult 1:60, så att avrinningen sker åt nordväst och ej går mot brunnen belägen på Älmhult 1:98. En infiltrationsanläggning kan placeras i sydöstra hörnet av fastigheten med avrinning åt sydost. Fastigheten har en bra placering av befintlig infiltrationsanläggning på Älmhult 1:105. Placeringen bör användas även framöver. Har möjlighet att utföra en infiltrationsanläggning i nordvästra delen av tomten. Befintlig infiltrationsanläggning har en acceptabel placering som kan behållas. Kan anlägga en infiltrationsanläggning i södra delen av fastigheten. Eventuellt bör anläggning utföras som grund eller upplyft beroende av grundvattenytans läge. Har en gemensam infiltrationsanläggning och brunn med Älmhu1t 1:98. Brunnen (på Älmhult 1:98) och infiltrationsanläggningen (på Älmhult 1:87) har bra placering, vilka bör behållas även framöver. Ä 3:1 Ä 1:60 Ä1:105 Ä 1:98 L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 21

Älmhult 1:88 Älmhult 1:89 Älmhult 1:97 Älmhult 1:98 Älmhult 1:99 Älmhult 3:1 Älmhult 3:2 1:28 1:34 1:62 1:65 1:66 1:91 Fastigheten har en befintlig stenkista vid sydvästra fastighetsgränsen i en slänt. Platsen kan användas även för en infiltrationsanläggning. Inom fastigheten är det svårt att anlägga en egen avloppsanläggning då det finns tre brunnar nära nedströms fastigheten. Lämpligast är en gemensam avloppslösning med Älmhult 1:9, där avloppsanläggningen placeras på södra delen av fastigheten Älmhult 1:9 och att Älmhult 1:9 förlägger sin vattentäkt på Älmhult 1:89. Kan anlägga en infiltrationsanläggning i södra delen av fastigheten. Eventuellt bör anläggningen utföras som grund eller upplyft beroende av grundvattenytans läge. Har en gemensam infiltrationsanläggning och brunn med Älmhult 1:98. Brunnen (på Älmhult 1:98) och infiltrationsanläggningen (på Älmhult 1:87) har bra placering, vilka bör behållas även framöver. Inom fastigheten går ej att anlägga en avloppsanläggning då det finns nedströms liggande brunnar på nära avstånd. Söder om Älmhult 1:55, på fastigheten Älmhult 1:60, finns en mindre markyta som skulle kunna nyttjas för en infiltrationsanläggning. Har en infiltrationsanläggning med bra placering inom den egna fastigheten, har även en infiltrationsanläggning för Älmhult 1:56 på fastigheten. Befintliga placeringar av avloppsanläggningarna kan användas även framöver. Kan anlägga en infiltrationsanläggning i södra delen av fastigheten. Eventuellt bör anläggning utföras som grund eller upplyft beroende av grundvattenytans läge. Kan göra en grund eller upplyft infiltration i sydöstra hörnet av tomten, ovanför vägen. Eventuellt görs anläggningen gemensam med 1:62. Har en infiltrationsanläggning i östra delen av fastigheten med bra placering. Där finns även en infiltrationsanläggning för 1:65, även den med bra placering. Båda placeringarna av avloppsanläggningarna bör användas även framöver. Vattentäkten för fastigheten 1:91 ligger på 1:62. Tomten är smal och brant varför det är svårt att inrymma en avloppsanläggning på tomten. En gemensam infiltrationsanläggning med 1:28 eller 1:91 föreslås. Har en infiltrationsanläggning med bra placering på fastigheten 1:34. Placeringen bör användas även framöver. Har en infiltrationsanläggning med bra placering i västra delen av fastigheten. Placeringen bör användas även framöver Har en infiltrationsanläggning med godkänd placering som kan användas även framöver. Eventuellt kan anläggningen breddas för att klara även spillvatten från L 1:62. Ä 1:9 Ä 1:87 Ä 1:60 Ä 1:56 L 1:62 L 1:65 L 1:28, L 1:91 L 1:34 L 1:62 L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 22

6.4 Delområde 2 1 I området 1 är topografin mycket brant. Många av fastigheterna ligger på rad på två bergsryggar med avrinning åt öster och väster. Fastigheterna är ofta små och ett flertal används för närvarande som fritidshus. Jordlagren i de branta partierna är tunna och utgörs av en blockig sandig morän. Nere vid vägen i västra delen av området, ligger fastigheterna i en brant sluttning ned mot vägen. Längre österut flackar topografin ut något och tomterna är generellt något större. Jordlagren längs med vägen utgörs av sand och isälvssediment. Dessa överlagras ställvis av organisk jord och silt. I mitten av delområde 2 finns en öppen ängsyta ( 1:51) som nyttjas till hästhage där förutsättningarna för infiltration för flera fastigheter är goda. Jordprov taget i närområdet visar på siktkurvor som faller inom fält A och B för infiltrationsförutsättningar. Jordarten är sand och sandigt grus. Bästa lösningen för området vore några gemensamma anläggningar för flera av fastigheterna främst öster om ängen. 23 fastigheter bör göra en gemensam avloppsanläggning med en eller flera andra fastigheter. Inga fastigheter i delområdet har gemensam avloppslösning idag. De flesta av fastigheterna som föreslås utföra en gemensam avloppslösning har möjlighet att göra enskilda lösningar, men det är en bättre att gå ihop åtminstone två och två. 28 fastigheter bör förlägga sin avloppsanläggning på annans mark. Fyra av dessa har redan en anläggning på annans mark och en fastighet har samma ägare som den fastighet som behöver nyttjas. 11 fastigheter kan infiltrera BDT-vatten inom fastigheten, men om de skall infiltrera även klosettvatten måste det ske utanför fastigheten. Tre fastigheter har svårt att lösa sitt avlopp till en rimlig kostnad. Grundvattnets strömningsriktning i jord är generellt riktad mot söder, ner mot Mölndalsån. Befintliga bergryggar styr flödet till svackorna mellan bergryggarna. I svackorna förekommer diken eller små bäckar som mynnar i Mölndalsån. Den branta topografin i området gör att grundvattenbildningen till berg blir måttlig varför risken för en påverkan från avloppsvatten på grundvattenkvalitén i bergborrade brunnar bedöms som relativt liten. Uppmätta sprickriktningar på hällar i området visar på huvudsakliga sprickstrukturer mellan N20 V -N60 V och några mellan N20-40 Ö. Även nordsydliga sprickor förekommer. L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 23

Fastighet Beskrivning Hänvisningar 1:18 1:32 1:43 1:45 1:46 1:52 1:54 1:59 1:67 Kan göra en infiltrationsanläggning i östra delen av fastigheten. Inom fastigheten är det omöjligt att förlägga en avloppsanläggning p g a närheten till den egna brunnen samt p g a berg i dagen. En rimlig lösning är att göra en infiltrationsanläggning i fårhagen på andra sidan vägen på fastigheten 1:51. Där är dock sankt varför anläggning bör göras som en grund infiltrationsanläggning eller markbädd. Finns ingen möjlighet att förlägga en avloppsanläggning inom den egna fastigheten p g a den egna vattentäkten och 1:145s vattentäkt. Bör göra en gemensam möjligen grund eller upplyft infiltrationsanläggning tillsammans med 1:107 på 1:107s mark. Har ingen möjlighet att göra en avloppslösning inom eller i nära anslutning till fastigheten p g a nedströms belägna brunnar. En enskild eller gemensam (med 1:52 och/eller 1:94) infiltrationsanläggning kan förläggas nordväst om fastigheten på 1:2. Detta innebär dock lång ledningsdragning och pumpning vilket gör det tveksamt ur kostnadssynpunkt. Möjligen bör anläggning utföras som grund eller upplyft. Ett annat alternativ vore en gemensam infiltrationsanläggning med 1:67 söder om vägen. Har ingen möjlighet att lösa avloppet inom eller i nära anslutning till fastigheten. En möjlighet är en gemensam ( 1:100,1:99) eller egen infiltrationsanläggning på 1:2. Detta innebär dock långa ledningsdragningar varför kostnaden sannolikt blir hög. Har ingen möjlighet att göra en avloppslösning inom fastigheten p g a nedströms belägna brunnar. En enskild eller gemensam (med Limmehult 1:45 och/eller 1:94) infiltrationsanläggning kan förläggas nordväst om fastigheten på 1:2. Möjligen bör anläggning utföras som grund eller upplyft. Har ingen möjlighet att göra en avloppslösning inom fastigheten p g a nedströms belägna brunnar. En enskild eller gemensam infiltrationsanläggning (med Limmehult 1:82 och 1:124) kan förläggas nordväst om fastigheten på 1:124 eller på 1:7. Möjligen bör anläggningen utföras som grund eller upplyft. Kan förlägga en infiltrationsanläggning i sydvästra hörnet av fastigheten 1:31. Det borde inte innebära något problem m h t rådande ägarförhållanden. (då de även äger denna fastighet och huset delvis står på den). fastigheten p g a den egna vattentäkten. Har en stenkista på andra sidan vägen på 1:51, placeringen kan användas även för en infiltrationsanläggning. L 1:51 L 1:107 L 1:2, L 1:52, L 1:94, L 1:67 L 1:2, L 1:99, L 1:100 L 1:2,L 1:45, L 1:94 L 1:7,L 1:82 L 1:124, L 1:31 L1:51 L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 24

1:68 1:69 1:70 1:72 1:73 1:77 1:79 1:80 1:82 1:85 Kan göra en infiltrationsanläggning i södra delen av fastigheten under förutsättning att den grävda brunnen används som vattentäkt eller att en ny brunn förläggs så långt norrut på fastigheten som möjligt. fastigheten p g a sin egen och andra närliggande vattentäkter. Har dock möjlighet att göra en grund eller upplyft infiltrationsanläggning på andra sidan vägen på 1:2 Har ingen möjlighet att infiltrera allt avloppsvatten inom fastigheten. Nuvarande lösning med sluten tank och infiltration för BDT bedöms med tveksamhet vara acceptabel. Viss risk för påverkan av vattentäkt på 1:59 föreligger. En bra lösning är en egen eller gemensam upplyft infiltrationsanläggning för allt spillvatten söder om vägen på 1:51 tillsammans med 1:123 Har en infiltrationsanläggning med bra placering på 1:7. Placeringen bör användas även framöver. Har ingen möjlighet att förlägga en avloppsanläggning för allt vatten inom fastigheten p g a egen och nedströms liggande brunnar. Lämpligaste lösningen för allt spillvatten är en infiltrationsanläggning på fastigheten 1:7 i närheten av befintlig anläggning för 1:72 eller en gemensam infiltrationsanläggning i hästhagen på 1:51. Har ingen möjlighet att rymma en infiltrationsanläggning inom fastigheten då den är så smal i södra delen. Enda alternativet är en grund eller upplyft infiltrationsanläggning eller markbädd på andra sidan vägen på 1:51. Där är dock mycket brant varför det är tveksamt om alternativet är genomförbart. fastigheten p g a närheten till den egna brunnen. Har dock möjlighet att göra en infiltrationsanläggning på andra sidan vägen på 1:2. Med nuvarande läge på vattentäkten är det ej möjligt att lösa avloppet inom fastigheten. Vattentäktens läge påverkar även möjligheterna för 1:120. Det bästa vore att 1:80 delar vattentäkt med 1:120 och att de gör en gemensam avloppsanläggning i norra delen av 1:80. Har en befintlig avloppsanläggning för BDT-vatten med acceptabel placering. Klosettvatten bör gå till sluten tank. En bättre lösning är en egen eller gemensam infiltrationsanläggning ( 1:54, 1:124) på fastigheten 1:7. Har en upplyft infiltrationsanläggning med bra placering på fastigheten. Placeringen bör användas även framöver. L 1:2 L 1:51, L 1:123 L 1:7 L 1:7, L 1:51 L 1:51 L 1:2 L 1:120 L 1:7, L1:54, L 1:124 L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 25

1:90 1:92 1:93 1:94 1:98 1:99 1:100 1:101 1:104 Har en infiltrationsanläggning för BDT-vatten med acceptabel placering. Förutsatt att endast BDT-vatten infiltreras är placeringen acceptabel även framöver. Skall allt spillvatten infiltreras går det ej att lösa inom fastigheten. En gemensam infiltrationsanläggning, på 1: 51, för ett flertal fastigheter belägna norr och öster om 1:90, vore den bästa lösningen för hela området. Har en infiltrationsanläggning med bra placering på fastigheten 1:7. Placeringen bör användas även framöver. Har en infiltrationsanläggning för BDT-vatten med acceptabel placering. Förutsatt att endast BDT-vatten infiltreras bedöms placeringen acceptabel även framöver. Skall allt spillvatten infiltreras går det ej att lösa inom fastigheten med nuvarande placering av vattentäkten på 1:162. En gemensam infiltrationsanläggning, på 1: 51, för ett flertal fastigheter belägna norr och söder om 1:93, vore den bästa lösningen för hela området. Har ingen möjlighet att göra en avloppslösning inom fastigheten p g a nedströms belägna brunnar. En enskild eller gemensam (med 1:45 och/eller 1:52) infiltrationsanläggning kan förläggas väster om fastigheten på 1:2. Möjligen bör anläggning utföras som grund eller upplyft. Kan göra en infiltrationsanläggning i sydöstra hörnet av fastigheten. Eventuell får anläggningen utföras som en grund eller upplyft infiltration. fastigheten. Enda alternativet är en egen eller gemensam infiltrationsanläggning (med 1:100, 1:101) på 1:2. Lämpligast är en gemensam sannolikt grund eller upplyft infiltrationsanläggning. fastigheten. Enda alternativet är en egen eller gemensam infiltrationsanläggning (med 1:99, 1:101) på 1:2. Lämpligast är en gemensam sannolikt grund eller upplyft infiltrationsanläggning. fastigheten. Enda alternativet är en egen eller gemensam infiltrationsanläggning (med 1:99, 1:100) på 1:2. Lämpligast är en gemensam sannolikt grund eller upplyft infiltrationsanläggning. Kan sannolikt inrymma en upplyft infiltrationsanläggning i form av ett kompaktfilter inom fastigheten. Anläggningen förläggs i sydöstra hörnet av fastigheten, där avståndet från den egna brunnen är så långt som möjligt och där jordtäcket är som mäktigast. L 1:51 L 1:7 L 1:51 L 1:2,L 1:45, L 1:52 L 1:2, L1:100, L 1:101 L 1:2, L 1:99, L 1:101 L 1:2, L 1:99, L 1:100 L:\hydro\700368\Text\aktuell\VAplan.doc 26