E5 BESLUTSFÖRSLAG Remissvar på Näringsdepartementets TPA-utrednings betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Borås Stad är remissinstans för Näringsdepartementets betänkande Fjärrvärme i konkurrens. Utredningen har remitterats till Borås Energi & Miljö AB för yttrande. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Borås Stad yttrar sig till Näringsdepartementet i enlighet med Borås Energi & Miljö AB:s skrivelse samt det tillägg som görs i missivskrivelsen. 2011-09-12 Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS0418 370 Programområde: 1 Handläggare: Christer Johansson, tfn 033-35 70 41 Datum/avdelningschef: 2011-09-07, Christer Johansson
2011-10-04 2011/KS0418 1 (1) Ekonomistyrning, Christer Johansson, tfn 033-35 70 41 Ert dnr N2011/3125/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Näringsdepartementets TPAutrednings betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Borås Stad är remissinstans för Näringsdepartementets betänkande Fjärrvärme i konkurrens. Utredningen har remitterats till Borås Energi & Miljö AB för yttrande. Kommunstyrelsen har beslutat att yttra sig till Näringsdepartementet i enlighet med Borås Energi & Miljö AB:s skrivelse. För egen del vill Kommunstyrelse tillägga att man uppfattat samhällets mål vara en effektiv miljövänlig energiproduktion med inriktning mot en större elproduktion. Nuvarande förslag till Fjärrvärme i konkurrens rycker på ett oförutsägbart sätt undan förutsättningarna för de anläggningar som finns eller planeras för att nå de angivna målen. Den geniala och bärande idén om att producera el i samband med värme försvinner om bara fjärvärmens förutsättningar fokuseras. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunstyrelsens ordförande Christer Johansson Ekonomichef
E6 BESLUTSFÖRSLAG Svar på remiss om godkännande av Nationellt godkänd idrottsutbildning vid Aspero Idrottsgymnasium i Borås Stad, 4 antagningsplatser bowling Kommunstyrelsen föreslås besluta: Borås Stad avstår från att yttra sig i ärendet. 11-09-22 Lena Palmén Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag 2011-09-22 Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS0623 612 Programområde: 3 Handläggare: Ulrica Fagerson, tfn 033-35 70 47 Datum/avdelningschef: 2011-09-21, Christer Johansson
2011-10-04 2011/KS0623 1 (1) Ekonomistyrning, Ulrica Fagerson, tfn 033-35 70 47 Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 Stockholm Svar på remiss om godkännande av Nationellt godkänd idrottsutbildning vid Aspero Idrottsgymnasium i Borås Stad, 4 antagningsplatser bowling (Skolinspektionens diarienummer 2011:4392) Borås Stad avstår från att yttra sig i ärendet. 4 utbildningsplatser bedöms inte ha någon påverkan på kommunens skolorganisation. KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Christer Johansson
Remiss 2011/KS0623 Arbetsgrupp Ekonomistyrning Händelse Ärende: Ansökan om nationellt godkänd idrottsutbildning Rubrik: 2. Remiss från Skolinspektionen över ansökan från Aspero Idrottsgymnasium i Borås kommun om nationellt godkänd idrottsutbildning 4 antagningsplatser Bowling. Dnr 2011:4392 Inkom datum: 2011-09-09 Svarsdatum: 2011-09-30 Ext.organisation: Skolinspektionen Ext. person: Adress: Postnr: E-post: Infogade filer: Diariets anteckningar: Ärendeinformation Ja Postadress: Diarieplan: Handläggare: 612 Gymnasieskola Ulrica Fagerson/BKMAN Behörighet Skapat av: Diariet, 2011-09-09 12:55 Säkerhetsnivå: Fritt Alla med läsrättighet: Alla med skrivrättighet (och läsrättighet): Spara versioner: Senast ändrat av: [sysadm] Nej Text: ----- Vidarebefordrat av Desirée Carlsson/BKMAN 2011-09-09 11:06 ----- Från: Gunnar Persson <Gunnar.Persson@skolinspektionen.se> Till: Borås stad (boras.stad@boras.se) <boras.stad@boras.se> Kopia: "eva.lindstrom@boras.se" <eva.lindstrom@boras.se> Datum: 2011-09-09 10:32 Ärende: Remiss: Nationellt godkänd idrottsutbildning, 4 antagningsplatser Bowling Remiss: Godkännande av Nationellt godkänd idrottsutbildning vid Aspero Idrottsgymnasium i Borås kommun, 4 antagningsplatser bowling Skolverket har godkänt nationellt godkänd idrottsutbildning vid Aspero
Idrottsgymnasium i Borås kommun med fyra antagningsplatser per år inom bowling. Skolverket gör den innehållsmässiga bedömningen. Skolinspektionen har att bedöma huvudmannens förutsättningar samt om utbildningen medför påtagliga negativa följder för eleverna eller den kommunala skolorganisationen. Borås kommun bereds härmed möjlighet att yttra sig över ärendet. Kommunens remissvar i form av kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 30 september 2011. Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, 104 35 Stockholm. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se Vänligen ange diarienummer 2011:4392 i yttrandet. På Skolinspektionens vägnar Gunnar Persson Undervisningsråd Gunnar Persson Undervisningsråd, Enheten för tillståndsprövning Skolinspektionen Postadress: Box 23069, 104 35 Stockholm Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-58 60 81 28 Fax: 08-58 60 80 10 E-post: gunnar.persson@skolinspektionen.se www.skolinspektionen.se Infogade filer Att yttra sig -GymnasietMedbilaga.pdf (291 KB) 20110908110933824.pdf (144 KB)
Januari 2011 1 (3) Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående gymnasieskolor - Om Skolinspektionens och kommunernas olika roller vid etablering av fristående skolor Inledning Skolinspektionen har fått in en ansökan om att få starta en fristående gymnasieskola i er kommun eller i en till er närliggande kommun. Vi vill därför få ett yttrande från er om vilka konsekvenser en eventuell etablering av en fristående skola skulle få för den kommunala skolan. Det kan till exempel gälla ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser. För ansökningar om gymnasieskola skickas förfrågan om yttrande till lägeskommun och närliggande kommuner. Kommunens yttrande är ett viktigt underlag för Skolinspektionens prövning av ansökan. Syftet är att bedöma om etableringen av en fristående skola skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen. Kommunens roll Kommunen bör till sitt yttrande bifoga en beskrivning av konsekvenserna av en etablering. Konsekvensbeskrivningen bör bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av den planerade fristående skolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. Det framgår av förarbetena att det är viktigt att bedöma om en etablering av en fristående gymnasieskola medför att kommunens eller en samverkande kommuns möjligheter att erbjuda t.ex. alla inriktningar av ett nationellt program kraftigt begränsas. Vidare kan en etablering leda till att förutsättningarna för den kommunala gymnasieskolan att fortsätta att erbjuda ett nationellt program försvinner. Hänsyn ska även tas till de ekonomiska konsekvenserna för det kommunala skolväsendet vid en nyetablering. Konsekvenserna ska avse förhållanden på lång sikt. Skolinspektionen. Box 23069,104 35 Stockholm. Telefon: 08-58 60 80 00. www.skolinspektionen.se
2 (3) För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning bifoga följande: Befolkningsprognos för den ålderskategori av elever i kommunen som skulle vara aktuell för den sökta skolan. Prognosen ska minst innefatta kommande fem år, helst tio år. Preliminär antagningsstatistik per gymnasieutbildning och inriktning över antal sökande (uppdelat på behöriga förstahandssökande, övriga behöriga sökande och sökande från lägeskommunen), antal platser, antal antagna (uppdelat på förstahandssökande, övriga sökande och intagna från lägeskommunen), antal reserver (uppdelat på förstahandssökande och övriga sökande) och antal lediga platser. Statistiken bör avse både kommunala och fristående gymnasieutbildningar. Statistiken bör även vara uppdelad på respektive inriktning inom utbildningen, om detta är möjligt. Ange om inriktning väljs år 1 eller år 2. Information om andel elever från närliggande kommuner som går i skola i lägeskommunen. Information om antal elever som läser på utbildningar i annan kommun än lägeskommunen, samt vilka utbildningar dessa läser. Beskrivningen bör även visa vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser den planerade fristående skolan skulle få för kommunens skolväsende. Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober 2011. Vi begär därför in den preliminära antagningsstatistiken i samband med yttrandet. Vi kommer att behöva begära in den slutliga antagningsstatistiken när denna har kommit i juli. Skolinspektionen skulle vara tacksam om kommunen kan skicka över den slutgiltiga antagningsstatistiken när denna är fastställd. Om detta inte är möjligt behöver vi kontaktuppgifter till personer med tillgång till statistiken som kan nås under juli månad. Skolinspektionens roll Skolinspektionens ska enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen om utbildningen inte innebär påtagligt negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Källor 5 kap 2. skollagen (2010:800). Proposition (1995/96:200) Fristående skolor m.m., sid. 44-49 samt sid. 50-53.
3 (3) Bilaga: Checklista över bilagor som bör bifogas till kommunyttrande Skolinspektionen Enheten för tillståndsprövning Box 23069 104 35 STOCKHOLM Tel 08 58 60 80 00 Fax 08 58 60 80 10 Eventuella övriga uppgifter
Januari 2011 4 (3) Bilaga 1 - Checklista över bilagor och till kommunyttrande Markera de bilagor som bifogats yttrandet. Underlag Förklaring Eventuell kommentar från kommunen Bilagenummer Elevunderlag för sökt skola i kommunen innevarande läsår och ett antal år framöver. Sökandestatistik för gymnasieutbildningar. Befolkningsprognos för den ålderskategori av elever i kommunen som skulle vara aktuell för den sökta skolan. Prognosen skall minst innefatta kommande fem år, helst tio år. Preliminär antagningsstatistik per gymnasieutbildning och inriktning över: Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober 2011. Vi begär därför in den preliminära antagningsstatistiken i samband med yttrandet. Vi kommer att behöva begära in den slutliga antagningsstatistiken när denna har kommit i juli. Skolinspektionen skulle vara tacksam om kommunen kan skicka över den slutgiltiga antagningsstatistiken när denna är fastställd. Om detta inte är möjligt behöver vi kontaktuppgifter till personer - antal sökande (uppdelat på behöriga förstahandssökande, övriga behöriga sökande och sökande från lägeskommunen) - antal platser - antal intagna (uppdelat på förstahandssökande, övriga sökande och intagna från lägeskommunen) - antal reserver (uppdelat på förstahandssökande och övriga sökande) - antal lediga platser. Statistiken bör avse både kommunala och fristående gymnasieut- Skolinspektionen. Box 23069,104 35 Stockholm. Telefon: 08-58 60 80 00. www.skolinspektionen.se
5 (3) med tillgång till statistiken som kan nås under juli månad. bildningar. Statistiken bör även vara uppdelad på respektive inriktning inom utbildningen om detta är möjligt. Eventuella elevflöden över kommungränsen. Information om andel elever från närliggande kommuner som går i skola i lägeskommunen. Information om antal elever som läser i utbildningar i annan kommun än lägeskommunen, samt vilka utbildningar dessa läser. Kontaktuppgifter till antagningsenhet där den slutliga antagningsstatistiken kan hämtas under sommaren. Publiceras efterfrågade antagningsuppgifter på en webbplats, ange även adressen till denna. Eventuella övriga uppgifter Se ovan angående information om efterfrågade statistikuppgifter. Skicka gärna uppgifter på den slutliga statistiken när den är klar om denna inte publiceras på en öppen webbplats.
OBS! Följande ärende kommer senare: E 7 (Skolinspektionen, godkännande av Kunskapskolan i Sverige AB som huvudman för grundskola i Borås kommun)
E8 BESLUTSFÖRSLAG Nya principer för verksamhetsbidrag till Åhagastiftelsen Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Borås Stad och Åhagastiftelsen tecknar ett nytt avtal om stöd för 2011-2015 enligt förutsättningarna som beskrivits ovan och i bilagt avtalsförslag. 2011-08-26 Ulf Olsson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag 2011-09-22 Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS0604 107 Programområde: 1 Handläggare: Christer Johansson, tfn 033-35 70 41 Datum/avdelningschef: 2011-08-24, Christer Johansson
2011-10-04 2011/KS0604 1 (3) Kommunfullmäktige Nya principer för verksamhetsbidrag till Åhagastiftelsen Bakgrund Åhagastiftelsen bildades i november 2000 genom donationer av ca 35 mnkr från privatpersoner, stiftelser och näringsliv. Syftet var att i den gamla lokverkstaden på Åhaga, på ideell basis, bygga upp en scen för i första hand det musikaliska kulturlivet i Borås. Borås Stad medverkade genom att överlåta mark samt den, till det yttre renoverade, lokverkstaden för 15 mnkr. Köpeskillingen motsvarades av ett lika stort ränte- och amorteringsfritt lån från kommunen. Trots stödet för fastighetsköpet så beräknade Åhagastiftelsen initialt ett behov av ett årligt driftbidrag på 2 mnkr, vilket till lika delar då erhölls från Borås Stad och Västra Götalandsregionen. Bakgrunden till behovet av ett ekonomiskt stöd var den ideella stiftelsens syfte, att främja kulturlivet genom subventionerade hyror, något som beräknades inte helt kunna finansieras med överskott från kommersiella arrangemang. I det avtal som Borås Stad tecknade med stiftelsen i mars 2001 uttalades att den kommunala bidragsgivningen skulle samordnas med ett initialt bidrag från regionen på 1 mnkr/år under tre år. Kommunens driftbidrag, på 1 mnkr/år, byggde på en femårig avräkningskalkyl och följde förutsättningarna i ett avtal som kan sägas upp efter 10 år, dvs. 2010. Bidraget var till sin form en underskottstäckning och kunde, liksom räntefriheten på lånet, påverkas av årsresultaten. Verksamhetsutveckling Åhagastiftelsen har sedan start starkt utvecklat sin verksamhet och har etablerat sig som en kompetent arrangör av mässor, musikupplevelser mm. Ett varumärke har byggts upp som satt Borås på kartan i dessa sammanhang. Omsättningen har ökat från 2,6 mnkr 2003 till 18,0 mnkr för 2011. För att klara bortfallet av regionens bidrag och på sikt även frigöra sig ifrån det kommunala driftbidraget så har Åhaga systematiskt byggt ut verksamheten från att vara lokaltillhandahållare, och leva på enbart hyror från musikarrangörer, till att också själva bli en stor evenemangsarrangör samt även investera i nya konferenslokaler, eget kök och nu senast utbyggnad av en restaurangdel. Detta är
2011-10-04 2011/KS0604 2 (3) förklaringen till den kraftigt ökade omsättningen och till ett resultat som blivit stabilare och mer självförsörjande. Kommunstyrelsen vill också notera den ekonomiska betydelsen av stiftelsens insamlade medel som ökade ifrån 35 mnkr till ca 40 mnkr i samband med den nyligen genomförda restaurangutbyggnaden. Nytt avtal Det nya avtalet med Åhagastiftelsen bör i första hand relateras till den nytta som Borås Stad och kommuninnevånarna har av verksamheten, och inte som tidigare vara en form av underskottstäckning. En fortsatt koppling mellan ekonomiskt resultat och bidrag kan hämma en utveckling som ytterst skulle gagna verksamhet, stiftelse och kommun. Om styrsignalen är alla överskott förloras i bidragsbortfall eller ökade lånekostnader, så kan detta också leda till kortsiktiga eller felaktiga beslut, genom att ett negativt incitament då finns inbyggt. Utifrån att stiftelsekonstitutionen borgar för att överskott stannar i verksamheten och stärker dess ideella syfte så bör Borås Stad och Åhagastiftelsen finna former för ett nytt avtal som kan stimulera en fortsatt positiv utveckling av såväl verksamhet som ekonomi. Med hänsyn till de framgångar som Åhagaverksamheten fått så kan nu även ett uppdrag ses som en resurs för större publika arrangemang och därmed en roll i stadens nöjesutbud och marknadsföring som besöksstad. De kommersiella arrangemangen har inte längre enbart som syfte att stödja det kulturella utbudet på Åhaga utan har ett mycket starkt egenvärde. De grundläggande syftena med ett fortsatt stöd till den ideella Åhagastiftelsen blir då att stödja kulturella/ideella arrangemang där marknadsmässig hyra inte debiteras och dels för att kunna vara en resurs för Borås i sitt totala evenemangsutbud till invånare och för besökande. Ett årligt verksamhetsstöd 2011-2015 föreslås utgå med 500 kkr. Krav på redovisning av subventioner till kulturlivet ställs liksom en redovisning av övriga arrangemang som gagnat Borås som besöksstad och som ort att bo och leva i.
2011-10-04 2011/KS0604 3 (3) Stiftelsens lån till fastighetsköpet kommer att följa de gängse reglerna för kommunalt anläggningslån. Det är kommunstyrelsens uppfattning att det sammanlagda stödet till Åhagastiftelsens verksamhet är mycket begränsat i förhållande till de insatser som normalt behövs i andra kommuner för likartade kapaciteter. Bidraget kommer att budgeteras och utbetalas av Kulturnämnden. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Borås Stad och Åhagastiftelsen tecknar ett nytt avtal om stöd för 2011-2015 enligt förutsättningarna som beskrivits ovan och i bilagt avtalsförslag. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Christer Johansson
Åhaga-avtal Mellan Borås Stad och Åhagastiftelsen har följande avtal upprättats i samband med Borås Stads beslut om driftbidrag och lån. Avtalstiden är 2011 2015. Insyn 1. Borås Stad äger rätt att utse en styrelseledamot jämte en ersättare i Åhagastiftelsen. 2. Som bidrags- och lånegivare äger kommunen rätt att ta del av alla räkenskaper och andra handlingar för att följa stiftelsens ekonomiska utveckling och erhålla underlag för bidragsbesluten. Driftbidrag Borås Stad ger utifrån förutsättningar nedan ett årligt driftbidrag på maximalt 500 000 kr. Förutsättningarna för bidraget är att stiftelsen redovisar sin verksamhet enligt stadens önskemål. Lån Åhagastiftelsen har förvärvat fastigheten och då erhållit ett kommunalt lån på 15 000 000 kr som är ränte- och amorteringsfritt. Lånet betraktas som ett kommunalt ränte- och amorteringsfritt anläggningslån. Hembudsvillkor I stiftelsens stadgar 13.1 föreskrivs att innan fastigheten Trandö 2, Åhaga, avyttras skall kommunen erbjudas förköp på samma villkor som avtalas med presumtiv köpare. Parterna är överens att så skall gälla upp till efter ombyggnaden bokfört värde. Prisnivån därutöver skall reduceras med det kommunala anläggningslånets förhållande till nedlagda förvärvs- och ombyggnadsutgifter. Vinst Om fastigheten Trandö 2, Åhaga avyttras till annan än kommunen äger kommunen erhålla del av eventuell reavinst enligt samma förhållande som nämns i hembudsvillkoren ovan. Detta avtal har upprättats i två exemplar, varav Borås Stad och Åhagastiftelsen tagit var sitt. Borås Borås Borås Stad Åhagastiftelsen. Ulf Olsson.. Lars Svensson
OBS! Följande ärende kommer senare: E 9 (värv av aktierna i Espira Inkubator AB)
SP1 BESLUTSFÖRSLAG Svar på motion ang Tydliga parkeringar - till förmån för miljö och besökare! Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Motionen bifalles. 2011-09-07 Tom Andersson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag 2011-09-12 Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS0219 315 Programområde: 2 Handläggare: Peter Skoglund, tfn 033-35 70 51 Datum/avdelningschef: 2011-09-06 / bh
2011-10-04 2011/KS0219 1 (2) Kommunfullmäktige Svar på motion ang Tydliga parkeringar - till förmån för miljö och besökare! Annette Carlson (M), Morgan Hjalmarsson (FP), Kerstin Hermansson (C) och Sara Degerman-Carlsson (KD) har vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 24 mars 2011 inlämnat rubricerad motion. I motionen föreslås att Kommunfullmäktige beslutar att Borås kommuns Parkerings AB får i uppgift att utreda hur man bäst kan öka tillgängligheten till och översikten av lediga parkeringsplatser i Borås centrum. Motionen har varit remitterad till Samhällsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Miljönämnden, Borås kommuns Parkerings AB, Mitt i Borås Marknads AB och Centrumfastighetsägarna i Borås. Samhällsbyggnadsnämnden har inget att erinra mot motionen men påpekar att den typ av skyltanordningar som föreslås i motionen är bygglovpliktiga. Tekniska nämnden ställer sig positiv till motionens förslag och tillstyrker densamma. Nämnden omtalar att till övervägande delen är Parkeringsbolaget huvudman för de parkeringsplatser som kan bli aktuella för ovan beskrivna åtgärder. Ljustavlor kommer dock att sättas upp utmed gator och vägar, antingen separat eller integrerat med vägvisningen varför Tekniska förvaltningen i egenskap av väghållare redan från början förutsätts medverka i en sådan utredning som föreslås i motionen. Miljönämnden anser att motionens förslag är positivt eftersom det kan minska onödig biltrafik i centrala Borås. Nämnden tycker att skyltarna även skall användas till att påverka bilister att välja parkeringsgarage utanför den direkta stadskärnan och gå den sista biten. Borås kommuns Parkerings AB tillstyrker också motionen. Bolaget menar att ett parkeringsledningssystem som redan från infarterna till centrum leder bilisterna rätt kan komma att minska bilarnas miljöpåverkan och troligtvis göra att centrum kommer att kännas mer tillgängligt både för boråsare och besökare.
2011-10-04 2011/KS0219 2 (2) Mitt i Borås Marknads AB tillstyrker motionen. Bolaget menar att om fler hittar rätt direkt undviker vi onödig trafik genom stadskärnan och negativ attityd till densamma. Bolaget rekommenderar Borås kommuns Parkerings AB att även undersöka ett system som ger möjlighet för externa aktörer att ansluta sig till parkeringshänvisningssystemet. Kommunstyrelsen instämmer till fullo i yttrandena som inkommit över motionen och föreslår att Kommunfullmäktige beslutar ge Borås kommuns Parkerings AB i uppgift att utreda hur man bäst kan öka tillgängligheten till och översikten av lediga parkeringsplatser i Borås centrum. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen bifalles. KOMMUNSTYRELSEN Tom Andersson Kommunalråd Bengt Himmelmann Tf. Samhällsplaneringschef
Motion: Tydliga parkeringar till förmån för miljö och besökare! I Borås finns många och bra parkeringar. Bara i centrum har Borås kommuns Parkerings AB över 3000 parkeringsplatser! Det är till största delen vanliga gatuplatser, men det finns även många parkeringsplatser i moderna och prisvärda parkeringsgarage. Vi inom allianspartierna i Borås har alltid bemödat oss om att det ska finnas stora möjligheter att parkera i Borås stadskärna. Detta är viktigt inte bara för de butiker och handlare som finns där, utan även för alla boråsare och de besökare som kommer till vår vackra stad. Därför beslutade vi t.ex. att investera i Brodalsgaraget. Där har vi nu fått 110 parkeringsplatser i centralt läge med bästa tillgänglighet, inte minst för pendlare och besökare, tack vare närheten till motorvägen. Men - det är inte alltid helt lätt, varken för boråsare eller besökare, att hitta till de parkeringar som finns. Pressen har av det skälet lyft fram Brodalsgaraget som något av ett misslyckande. Vi är dock övertygade om att bilisterna kommer att hitta dit, även om det dröjer något innan man vant sig vid denna nya möjlighet. Samma utveckling såg vi t.ex. när p-huset Nybron öppnade; det tog ett tag innan medvetenheten fanns bland boråsare och besökare. Därför vill vi allianspartier förbättra skyltning och upplysning kring lediga parkeringsplatser, gärna i stil med de tavlor man ser i Göteborg. Vi ser behovet av en sådan skyltning framförallt vid de stora infartsvägarna för att kunna guida bilister på bästa och effektivaste sätt. Betydande miljövinster kan göras när bilister snabbt och lätt finner en ledig parkeringsplats. Samtidigt innebär det en ökad service till både invånare och besökare! Vi föreslår därför Kommunfullmäktige besluta: att Borås kommuns Parkerings AB får i uppgift att utreda hur man bäst kan öka tillgängligheten till och översikten av lediga parkeringsplatser i Borås centrum. Annette Carlson (M) Morgan Hjalmarsson (FP) Kerstin Hermansson (C) Sara Degerman-Carlsson (KD)
SP2 BESLUTSFÖRSLAG Busstrafik i Rångedala Kommunstyrelsen föreslås besluta: Skrivelse avges enligt upprättat förslag. 2011-09-16 Tom Andersson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS0596 Programområde: 2 Handläggare: Peter Skoglund, tfn 033-35 70 51 Datum/avdelningschef: 2011-09-13 / bh
2011-10-04 2011/KS0596 1 (1) Peter Skoglund Västtrafik Box 123 541 23 Skövde Busstrafik i Rångedala Kommunstyrelsen har mottagit en protestlista innehållande 415 namn från en aktionsgrupp i Rångedala. I medföljande brev ställs krav om att kollektivtrafiken återställs till en acceptabel nivå längs gamla riksväg 40. I brevet föreslås förändringar av tidtabell, linjesträckning för linje 200 och hållplatser. Dessutom har det inkommit skrivelser från SPF lokalavdelning i Rångedala, Rångedala Idrottsklubb, Rångedalahallen och Rångedala bygdegårdsförening som alla stödjer aktionsgruppens förslag. Från familjen Fransson har också inkommit skrivelse med förslag om byggande av motorvägshållplats i Rångedala. Kommunstyrelsen vill framhålla att målen för landsbygdstrafik uppfylls för morgonens högtrafik vardagar men inte för eftermiddagar, där det saknas en tur. Målen uppfylls inte heller för lördag och söndag. Det ligger i Borås Stads intresse att målen uppfylls och att Västtrafik är lyhörd mot resenärernas krav vad gäller tidtabell. Däremot vill Kommunstyrelsen poängtera att den inte har för avsikt att utnyttja möjligheten till tillköp med hänsyn den rådande ekonomiska situationen. Kommunstyrelsen vill med denna skrivelse hemställa att Västtrafik i arbetet med TFP 2012 har kontakt med aktionsgruppen och är lyhörd för dess krav vad gäller tidtabellen. Västtrafik bör även undersöka möjligheten att vissa turer med linje 200 gör ett hållplatsstopp i Rångedala. Frågan om motorvägshållplats i Rångedala behandlas lämpligen i Tekniska nämnden. KOMMUNSTYRELSEN Tom Andersson Kommunalråd Bengt Himmelmann Tf. Samhällsplaneringschef Kopia till Tekniska nämnden, SPF lokalavdelning i Rångedala, Rångedala Idrottsklubb, Rångedalahallen och Rångedala bygdegårdsförening
SP7 2011-08-22 INITIATIVÄRENDE Ett förslag har lämnats på Borås Stads sida Mötesplats mellan medborgare och politiker. Förslaget utgår från en förändring i kollektivtrafiken som påverkar Rångedalabornas vardag. Tidigare linje 200 går endast på nya motorvägen och linje 201 är, enligt förslagsställaren, bara till för dem med heltidsarbete i Borås. Vi anser att Borås Stad skall ta till sig förslaget och tillskriva Västtrafik om vilka alternativa lösningar som skulle kunna vara möjliga. Med andra ord förespråkar vi en utredning av det inkomna förslaget på Mötesplatsen. När svaret kommit från Västtrafik får vi politiker överväga om det innebär rimliga kostnader. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att Kommunstyrelsen utreder förslaget angående busstrafik i Rångedala. Moderata ks-gruppen genom Annette Carlson (M)
Skrivelse 2011/KS0596 Arbetsgrupp Samhällsplanering Händelse Ärende: Initiativärende: Busstrafik i Rångedala Rubrik: 8. Skrivelse till kommunalråd Tom Andersson om kollektivtrafiken från Rångedala Inkom datum: 2011-09-12 Svarsdatum: Ext.organisation: Ext. person: Mikael Fransson Adress: Postnr: Postadress: E-post: fam.fransson@telia.com Infogade filer: Nej Diariets anteckningar: Ärendeinformation Diarieplan: Handläggare: 536 Linjesträckning, turlistor Peter Skoglund/BKMAN Behörighet Skapat av: Diariet, 2011-09-13 07:03 Säkerhetsnivå: Fritt Alla med läsrättighet: Alla med skrivrättighet [sysadm] (och läsrättighet): Spara versioner: Nej Senast ändrat av: Text: ----- Vidarebefordrat av Tom Andersson/BKMAN 2011-09-12 15:48 ----- Från: "fam.fransson" <fam.fransson@telia.com> Till: <tom.andersson@boras.se> Datum: 2011-09-12 14:41 Ärende: Kollektivtrafiken från Rångedala Hej! Om jag förstått saken rätt har du ansvaret för frågor kring kollektivtrafiken. Jag läste i tidningen för ett tag sedan om att ni skulle utreda frågan om kollektivtrafiken för Rångedalas del. Som du säkert förstår har vi lite svårt att förstå att linje 200 inte längre hinner med att passera Rångedalasamhälle på grund av tidspress nu när vägen blivit bättre och på så vis kortat res tiden. Förändringen som skett innebär en kortad resväge med ca 500meter på bekostnad av 5 hållplatser. På dessa hållplatser har det åkt 5-20 personer per buss på morgontrafiken. Konsekvensen för resenärerna i Rångedala blir upp till 3km längre att ta sig till hållplatserna än tidigare (beroende på tidigare hållplats). Resväg till Borås med bil är ca.10-15min det kommer nu
att bli svårt att motivera att ta bussen när det tar upp till 3-4ggr längre tid med buss (inkl. gångtid till bussen). De hållplatser som skall användas för att åka 200 bussen ligger i anslutning till motorvägsavfarterna utanför samhället, vägen dit saknar belysning. Mycket otrevligt för ungdomar och andra som åker sena turer när de ska gå en långsträcka i mörker för att ta sig hem. Bussen som satts in som någon form av plåster på såren (201) passar en del arbetspendlare till Borås men ej till Ulricehamn där jag jobbar. Min restid har förlängts med ca.30min dessutom går den bara på vardagar. För den största resandegruppen skolungdomar som börjar runt halv 9 stämmer det sämre. Trotts detta passerar linje200 samhället på en annan väg för att spara ca. en halv kilometer färdväg. Tiden det tar att passera samhället borde vara marginell. Det är svårt att förstå att korta Ulricehamnarnas restid med några minuter är viktigare än att plocka upp resenärer på vägen. Många kommer att behöva skaffa sig en bil till, när det i själva verket faktiskt kunde vara tvärtom med så många bussar som passerar Rångedala. Jag trodde att det viktiga var att få med så många resenärer som möjligt. Du som miljöpartist borde verkligen förstå frågan och förhoppningsvis jobba för ett ökat kollektivt åkande. Rångedala hade en av kommunens bästa kollektivtrafik fram till i år, tyvärr sänker det förmodligen intresset för att flytta hit nu. Det vore på tiden att Borås stad vrider på huvudet och upptäcker att det även finns samhällen öster om Borås. Nog med gnäll, jag vill avsluta med ett förslag. Om man nu inte kan kör med 200bussarna genom samhället på gamla Rv40 som tidigare. Gör som Skånetrafiken anlägg busshållplatser ut med motorvägen där folk bor och arbetar. Om man anlade en hållplats på motorvägen i höjd med samhället där det redan finns en gångbro så skulle närheten öka markant för de flesta. Detta skulle innebära att 85% av de tidigare resenärerna skulle ha närhet till denna hållplats. Sammantaget med den mängdbussar som passerar och närheten till samhället skulle resandet med kollektivtrafik från Rångedala sannolikt bli än högre än tidigare. Detta skulle innebära att man inte behöver sätta in nya linjer. Detta med att anlägga busshållplatser utmed motorvägen där människor bor vore något man bör ta med i planeringen av utbyggnaden av motorvägen. Det finns fler platser som säkert kunde vara aktuella för hållplats utmed nuvarande motorvägsdel. Hoppas på att det kommer en lösning på möjligheten att även åka kollektivt från Rångedala som tidigare. Mvh. Mikael Fransson. Fam.fransson@telia.com