Nordisten Enheten för nordiska språk December 2011

Nordisten Enheten för nordiska språk December 2011

LEDARE Av Kim Sandvad West Redaktör Selv om november måned allerede har lagt sit mørkeslør over landet, og frosten så småt er begyndt at bide i næsen, når man begiver sig til universitetet, er der stadig masser af aktivitet på Enheten för nordiska språk. For selv om frosten og sneen, som kan få enhver indvandret dansker til at gå i barndom af fryd, venter lige om hjørnet, holder sproget ikke juleferie. Når man arbejder med sprog, må man være nysgerrig og aktiv. Man må smøge ærmerne op og begrave både hænder og ører i sproget for at kunne forstå det fuldt ud. Det gælder både, når man studerer sprog, og når man forsker i sprog. Ved Enheten för nordiska språk arbejder vi med moderne sprogbrug og kommunikation. Hos os er det tilladt at være nysgerrig, og der er plads til, at du kan udforske og undersøge de områder af sproget, som interesserer dig. Og hvis det interesserer dig, så interesserer det også os! Derfor lancerer vi nu dette tidsskrift, hvor alle studerende og ansatte ved enheden har mulighed for at dele tanker, ideer, interesser og alt andet, der kan være relevant for os ved enheden. Tidsskriftet vil ligeledes indeholde relevante artikler fra aktuel forskning, interviews og en kalender, så du kan følge med i, hvad der foregår ved instituttet. Kender du selv til arrangementer, som du vil gøre reklame for, kan du også få dem med i kalenderen. Eftersom vi ved enheden beskæftiger os med nordiske sprog, er det oplagt, at vort tidsskrift hedder Nordisten. For i bund og grund er vi jo alle nordister, og tidsskriftet er en samlet udgave af vor hjerneaktivitet derfor Nordisten. God læselyst og god december! INNEHÅLL Ledare. sida 2 Kim Sandvad West Innehåll... sida 2 Närverket Svenska nu... sida 3 Max Jansson Att studera nordiska språk... sida 4 Emmi Ketola Personporträtt av Sirpa Sipola sida 4 Sirpa Sipola Enhetskalender.. sida 5 Nytt från Vasa Arbis. sida 6 Nordisk Råds Filmpris...... sida 7 Kim Sandvad West Svinlängorna.. sida 7 Lenita Stortåg, Noora Varis Ida Lagerström och Sofia Lahtinen BeVis ett forskningsprojekt som engagerar både studenter och forskare... sida 8 Pia Hirvonen Tisdagsmys på Cotton.. sida 8 Bodil Haagensen Språkbad och flerspråkighet intresserar... sida 9 Siv Björklund Abidagen den 13 oktober... sida 10 Minna Pärkkä Nordliks sida 11 Kim Sandvad West Postkolonialisme i nordisk litteratur... sida 12 Nordliks intensivkursus 2012 Næste udgave udkommer den 1. marts, og der er deadline den 15. februar. Du kan sende dine artikler, arrangementer, reklamer og eventuelle spørgsmål til kimsawe@uwasa.fi. Den røde (uld)tråd.. sida 13 Kim Sandvad West 2

NÄTVERKET SVENSKA NU Av Max Jansson Programkoordinator Svenska nu förmedlar svensk ungdomskultur och möten med det svenska språket till och inom Finland och uppmuntrar ungdomar till att använda svenskan genom positiva förebilder. och kontor i Vasa aktivera mer verksamhet i Vasa med omnejd. Svenska nu:s verksamhet bygger på positivism. Alla samarbetspartners är involverade frivilligt och verksamhetens mål bygger alltid på att mottagaren skall se möjligheter och uppfatta att språk ger mervärde. Nättverket Svenska nu stöder språkundervisningen, ordnar fortbildning för lärare, informerar om betydelsen av språkkunskaper och förmedlar svensk ungdomskultur till finska skolor. Under året 2010 hade Svenska nu 250.000 elevkontakter varav 60.000 var direkta kontakter. Tillsammans i nätverket jobbar och har jobbat personer som kocken Michael Björklund, artisten M.A. Numminen, författaren Solja Krapu, rapparna Redrama och Jesse P. mfl. Allt material som används i skolorna är väl genomarbetat och passar in i läroplanerna för första, andra och till delar tredje stadiets undervisning. Inom Svenska nu föds nya samarbetsprojekts hela tiden och verksamheten utvecklas vart efter. Sedan augusti 2010 har Svenska nu även utvidgat sin verksamhet till Vasa. Tillsammans med kunskapen på Vasa Universitets Enheten för Nordiska Språk utvecklas verksamheten ytterligare. Utöver detta fokuseras det nu också mera på näringslivet och beslutfattare. Allt för att utveckla språken i positiv riktning i Finland. Kocken Michael Björklund kokar med elever Genom Svenska nu har båda lärare och elever fått ett positivt tillägg i undervisningen. Det samma gäller näringslivet och uppmuntran till språk ses även som en nödvändighet i samarbeten inom Norden. Svenska nu jobbar konkret på fältet med direkta kontakter med både lärare och studerande. Via webbsidorna hittar man program som finns just nu och ifall man har idéer och önskemål kan man ta direkt kontakt med Max Jansson. Han sitter förövrigt i Fabriken på 4:de våningen och finns till tjänst gällande frågor om svenskan och den svenska kulturen samt ordnar fortbildningar och föreläsningar enligt önskemål. Svenska nu visar att svenskan är båda rolig och nyttig. Under vinter och våren kommer Svenska nu att fortsätta besöka och samarbeta med skolor och instanser samt i och med lanceringen av egen person 3

ATT STUDERA NORDISKA SPRÅK Av Emmi Ketola Student, 1:a året Under sommaren deltog jag i två inträdesprov här i Vasa, i svenska och engelska. I slutet av juli fick jag sen ett tjockt brev från Vasa universitet. Jag hade fått en studieplats vid Nordiska språk! Nu har jag studerat nästan i två månader vid Vasa universitet, och gulnäbbsåret har börjat med fart. Studierna började och man måste arbeta med något hela tiden. Vi har haft många uppsatser och uppgifter, men för tillfället känns det som att det här är någonting för mig. Det som överraskade mig var mängden av uppgifter som görs hemma och självstudierna. Efter bara två mellanår efter gymnasiet känns det bra att komma tillbaka till skolbänken, men skillnaden mellan studerandet och arbetandet är stor. Då jag har varit i språkbad, har svenska språket varit med i bilden ganska länge. Språkbadet började i daghemmet och fortsatte till lågstadiet. Ännu på högstadiet hade vi ämnen som blev undervisade på svenska. Språkbadet har gett ett bra stöd att använda språket, men som en nackdel ser jag brist i grammatiken. Många andra elever som har varit i språkbad har också haft grammatiska svårigheter med språket. Jag kommer säkert att trivas vid Vasa universitet! Vasa som studieort är mycket vänlig. Jag kommer från Jakobstad, så förändringen var inte så stor, eftersom Jakobstad också är en tvåspråkig stad. Kanske det är just tvåspråkigheten som gör att jag trivs i Vasa, det känns som hemma. Jag har fått många nya vänner och förväntar mig fantastiska studieår i Vasa. Svenska och nordiska språk som huvudämne ger många möjligheter för yrkeslivet. Själv har jag planerat att få engelska som biämne. Lärarutbildning är någonting som jag alltid velat få, det är mitt drömyrke. Vilken väg jag ska ta för att nå mitt mål, är ännu öppet, men det finns också många andra intressanta möjligheter vid vårt universitet, som t.ex. språkbad och tolkning. Det finns många alternativ, alla hittar säkert något intressant att studera. Jag kommer säkert att trivas vid Vasa universitet! PERSONPORTRÄTT AV SIRPA SIPOLA Av Sirpa Sipola Universitetslektor, språktjänst Sirpa Sipola heter jag och jag har börjat som universitetslektor i svenska vid Enheten för språktjänst vid Vasa universitet den 1.8.2011. Det har varit spännande och kul att komma tillbaka till universitetet och börja med nya arbetsuppgifter efter att jag har varit anställd som lektor vid Svenska handelshögskolan i sex år. Jag är nygammal vid universitetet eftersom jag arbetat här med olika uppgifter åren 1987 2005, bl.a. som forskningsassistent, timlärare, tf. lektor, projektchef och doktorand. Jag kommer från en enspråkigt finsk familj i Laihela men kom i kontakt med svenskan redan i tonåren, dvs. även annars än genom den obligatoriska svenskundervisningen i skolan. På högstadiet hade jag dock en duktig svensklärare som lyckades motivera oss elever på ett bra sätt. Hon har således spelat en avgörande roll och har påverkat mig till att bli den jag är i dag. Minst lika stor roll har de österbottniska ungdomsdanserna i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet haft. Mina väninnor och jag var kanske de enda i hela kommunen som prenumererade på Österbottniska Posten (ÖP), främst för att veta var det skulle ordnas ungdomsdans eller disco följande gång. Smedsby UF, Åminne folkpark, Carpella i Karperö samt Maximillian s disco i Vasa är bara några exempel på inneställen för oss på den tiden. Det var där jag fick stifta bekantskap med svenskan i det verkliga livet för att inte tala om alla de finlandssvenska och sverigesvenska artister och grupper som jag lärde mig känna då. Nu när jag ser tillbaka på min ungdom var det ett naturligt val att börja studera svenska vid Vasa högskola hösten 1983. Då påbörjade jag mina språkstudier på Rådhusgatan 31 33 med målet att bli översättare. Under studietiden insåg jag att det är läraryrket som tilltalar mest, och läsåret 1987 1988 arbetade jag för första gången som timlärare i svenska 4

vid Vasa högskola. Och på den vägen är jag. Jag blev filosofie magister 1990 och arbetade som timlärare i svenska vid ett flertal olika vuxenläroanstalter i Vasa. Det var egentligen bara åren 1995 2003 då jag inte undervisade just alls. Då planerade jag fortbildningskurser för översättare och tolkar, svensklärare och språkbadslärare vid Lévon-institutet. Därefter insåg jag att det var dags att fortbilda mig själv. Jag avlade licentiatexamen 2004 och doktorsexamen 2006. Samtidigt ville jag även få lärarkompetens, och jag genomgick en yrkespedagogisk lärarutbildning på 60 sp vid Tampereen ammatillinen opettajakorkeakoulu. Då jag i slutet av 1980-talet besökte de allra första språkbadsgrupperna i Kapellbackens skola blev jag fascinerad av det här sättet att lära sig språk. Mera insatt i metoden blev jag först år 1998 då min egen dotter började i språkbad, och då jag blev aktiv inom Vasa språkbadsförening. Att börja forska i språkbad var således också ett någorlunda naturligt val för mig. Jag ville sätta mig in i hur språkbadmetoden kan tillämpas på vuxna andraspråksinlärare. I min doktorsavhandling har jag bl.a. undersökt vilka mål som ställs upp för språkbadskurser för vuxna samt hur målen nås. Därtill har jag granskat återkopplingen i dessa grupper, dvs. hurdan återkoppling studenterna får på sin muntliga och skriftliga produktion. I och med att vuxenspråkbadet har beröringspunkter med autonom språkinlärning var det logiskt att se på vuxenspråkbad just ur den här synvinkeln. Respons och karatrespons är teman som har varit aktuella för mig också efter avhandlingsarbetet, likaså frågor som berör vetenskaplig stil och vetenskapligt skrivande. Över huvud taget ligger olika undervisningsrelaterade forskningsfrågor mig varmt om hjärtat. Jag undervisar i svenska främst för humaniststuderande med annat huvudämne än svenskan. Därtill har jag grupper för ekonomistuderande som läser sin obligatoriska svenska här vid universitetet. I år ansvarar jag också för repetitionskursen i svenska. Efter att ha arbetat med modersmålet svenska i några år har det varit trevligt att möta ivriga andraspråksinlärare på mina kurser i höst. Min vision är att alltid försöka skapa så goda förutsättningar som möjligt för en positiv inlärningsmiljö. På så sätt vågar studenterna mera. Dessutom kan jag av egen erfarenhet säga att det bästa sättet att lära sig svenska är att börja använda svenska. Gå utanför klassrummet och upptäck svenskan! ENHETSKALENDER 20 januari: Deadline for ansøgninger til Nordliks intensivkursus på Færøerne 15 februari: Deadline for næste udgave af Nordisten 1 mars: Deadline for ansøgninger til Nordkurs 1 mars: Deadline for ansøgninger til Nordliksstipendium Min vision är att alltid försöka skapa så goda förutsättningar som möjligt för en positiv inlärningsmiljö. Min familj består av min make Jukka som är vårdare och min dotter Salli som går sista året i gymnasiet. Birmakatten Rinaldo delar lägenhet med oss och är således en viktig medlem av familjen. På fritiden motionerar jag ute i naturen så mycket och så ofta som jag bara kan. På så sätt känner jag mig piggare och orkar med vardagen. 5

NORDISK RÅDS FILMPRIS Av Kim Sandvad West Universitetslärare Nordisk Råds Filmpris blev uddelt første gang i 2002 på forsøgsbasis, og siden 2005 er den blevet uddelt fast hvert eneste år. Nordisk Råds Filmpris er en for verden unik pris, der udgives i samarbejde med regeringerne fra fem selvstændige lande med en lang fælles historie og et stærkt samarbejde. Hvert land bliver repræsenteret med én film, og vinderen bliver hædret med en præmie på 350.000 DKR, cirka 50.000. En jury bestående af én repræsentant fra hvert af de nordiske lande tager den endelige beslutning om, hvem der skal vinde prisen, men i år fik de promenent hjælp fra den engelske Oscar-vinder Dame Helen Mirren, kendt blandt andet for sin rolle som Elizabeth 2. i filmen The Queen (2006). Nordisk Råds Filmpris har tre formål: At fremme nordisk film, at udvikle det nordiske filmmarked og at forstærke den nordiske films internationale position. Den vindende film skal have en stærk forankring i nordisk kultur, have en høj kunstnerisk værdi og skal have udmærket sig i kraft af kunstnerisk originalitet. I år var de nominerede film Sandheden om mænd fra Danmark, Hyvä poika fra Finland, Brim fra Island, Oslo, 31. august fra Norge og Svinalängorna fra Sverige. Som en del af kurset har de studerende på Nordisk film skrevet en anmeldelse af årets vindende film. SVINALÄNGORNA Av Lenita Stortåg, Noora Varis, Ida Lagerström och Sofia Lahtinen Kursen Nordisk film Vi har sett den svenska filmen Svinalängorna som kom ut 2010 och som detta år vann Nordiska rådets filmpris. Filmen är regisserad av Pernilla August, och de viktigaste skådespelarna är Noomi Rapace (Leena), Tehilla Blad (Leena som liten), Outi Mäenpää (mamman) och Ville Virtanen (pappan). Filmen är baserad på Susanna Alakoskis bok med samma namn. Boken är delvis självbiografisk och blev mycket uppmärksammad när den kom ut och belönades med Augustipriset. Filmen handlar om Leena som med sin familj flyttar till Ystad på 1970-talet för att få ett bättre liv. Filmen börjar dock med att den vuxna Leena får ett samtal från sin mamma som meddelar att hon är döende på sjukhuset. Leenas familj vet inget om Leenas mamma och hon vill inte själv heller ha något med henne att göra, men hon åker ändå motvilligt för att hälsa på sin mamma på sjukhuset en sista gång. Medan hon är där börjar hon få tillbakablickar till sin barndom i Ystad, och minnena är inte lyckliga. Hennes barndom är genomsyrad av våld och föräldrarnas alkoholism, och det är saker hon tvingas ta itu med under filmens gång. Hon känner sig dessutom särskilt tyngd av lillebrodern Sakaris död och anklagar sig själv för den. Miljön i Svinalängorna varierar. Den unga Leena bor i ett typiskt förortsområde för låginkomsttagare, medan den vuxna Leena bor i en synnerligen fin villa. Färgerna är trista och gråa när man ser scener med Leena som vuxen, men när man färdas tillbaka i tiden blir färgerna lite ljusare och det uppstår en slags retrokänsla. Eftersom filmen behandlar ganska tunga ämnen är den inte riktad till alla. Människor som växt upp på 60- och 70-talet och som upplevt samma saker som Leena under sin barndom kan förmodligen identifiera sig med filmen och kanske uppleva den som terapeutisk. Eftersom den innehåller några ganska jobbiga scener är den riktad till en lite äldre publik. Vi tycker att filmen är ett realistiskt drama som behandlar ganska svåra ämnen, t.ex. alkoholism, fattigdom och våld i hemmet. Man kan prata även om en klassresa, familjen får bo i ett fint hus fast de inte är rika. Leena har också lyckats bra i livet trots sin uppväxt. Ett av syftena med filmen är att visa hur människor som flyttar till ett annat land upplever sin situation och vilka problem som kan uppstå. Källa: www.norden.org

BeVis ETT FORSKNINGSPROJEKT SOM ENGAGERAR BÅDE STUDENTER OCH FORSKARE Av Pia Hirvonen Student, forskningsbiträde inom BeVis Våren 2011, när jag började närma mig slutskedet av mina studier vid Enheten för nordiska språk, fick jag möjligheten att börja arbeta deltid som forskningsbiträde inom projektet Begreppsvärldar i svenskt språkbad (BeVis). Projektet har bedrivits vid Enheten för nordiska språk vid Vasa universitet sedan år 2004, d.v.s. långt innan jag började studera vid universitetet. Mycket hade alltså gjorts inom projektet innan jag kom med på ett hörn. Inom ramen för BeVis har en omfattande korpus bestående av både muntligt och skriftligt material samlats in i språkbadsklasser i Vasa, Esbo och Åbo. Inom projektet studerar man både språklig och kognitiv utveckling hos finskspråkiga elever som går i svenskt språkbad. Man intresserar sig för hur språkbadselevernas kunskapsstrukturer och kunskapshantering utvecklas i undervisning som ges via både språkbadsspråket (svenska) och förstaspråket (finska). Forskningsprojektet förenar således två starka forskningsinriktningar vid Enheten för nordiska språk, närmare bestämt forskning i språkbad och flerspråkighet samt forskning i fackspråk och terminologi. Ju fler infallsvinklar desto bättre. I egenskap av forskningsbiträde har jag framför allt arbetat med ett material som består av inspelade lektioner i språkbadsskolor. Inom denna del av projektet intresserar man sig för hur lärarna förklarar olika begrepp under språkbadslektionerna. Min uppgift har varit att transkribera dessa begreppsförklaringar, och nästa steg är skapa en grov kategorisering utgående från de strategier lärarna använder sig av när de förklarar olika begrepp. Jag är inte den enda student som engagerat sig i forskningsprojektet. Eftersom den muntliga och skriftliga korpusen är så omfattande erbjuder den ett tacksamt material för den som ska skriva en kandidatavhandling eller avhandling pro gradu. Ett flertal studenter har valt att analysera utvalda delar av detta material i sina avhandlingar, vilka har berört allt från språkbadselevernas berättarteknik och verbförråd till tematik och modalitet i elevernas skriftliga produktion. Även jag skriver min avhandling pro gradu inom projektet. De mer erfarna forskarna vid enheten har i sin tur intresserat sig för bl.a. begreppsstrukturer och på vilket sätt man kan tillämpa terminologiska och fackspråkliga undersökningsmetoder på ett språkbadsmaterial. Ett och samma material betraktas alltså ur en mängd olika synvinklar av såväl studenter inom grundutbildningen som av längre hunna språkvetare. Ju fler infallsvinklar desto bättre. Läs mera om BeVis på universitetets webbplats: http://www.uwasa.fi/pohjoismaiset/forskning/koi/ TISDAGSMYS PÅ COTTON Av Bodil Haagensen Universitetslektor Tisdagen den 4 oktober kunde enheten äntligen förverkliga ett projekt som vi grunnat på länge, dvs. att ordna en informell träff för våra studenter. Många av oss har den erfarenheten att en positiv gruppanda är viktig med tanke på studiemotivationen. Vi beslöt därför att för deltagarna på kursen Introduktion i studier i nordiska språk ordna en träff utanför vår vanliga arbetsmiljö. Syftet med träffen var studenterna skulle få träffa varandra och oss under avslappnade former, och samtidigt skulle vi också bjuda dem på underhållning, mat och information i en lämplig blandning. Iklädda våra fräcka Öva svenska med mig -tröjor tog vi emot studenterna på Cotton Club tisdagen den 4 oktober. Kvällen inleddes med sång av sångkören Pedavoces, som är verksam vid Åbo Akademi i Vasa. Kören bjöd oss på vacker sång, och sångarna fick också göra reklam för sin verksamhet. Att sjunga i kör är ett utmärkt sätt att öva upp språkfärdigheterna, inte minst uttalet. Efter sången berättade Alf-Martin Haagensen litet om Norge och hans presentation var kanske det första mötet med norska språket för många i salen. Max Jansson och hans ständige följeslagare maskoten Victor gav information om projektet Svenska.nu. Projektets syfte är att göra svenskundervisningen i finska skolor mer attraktiv för 8

eleverna, och Max gav exempel på hur man kan lära sig svenska genom t.ex. matlagning och gympa. Kjell Weimer gjorde reklam för en språkkurs på Biskops Arnö, en folkhögskola som ligger ca 60 km utanför Stockholm. I fjol deltog några av våra huvudämnesstuderande i kursen, och de fick under en vecka på Biskops Arnö en inblick i svensk kultur och historia och naturligtvis också möjlighet att använda svenska språket i praktiken. Efter presentationerna fick deltagarna i tisdagsmyset möjlighet att i små grupper besöka fem temabord med information om olika ämnesoråden såsom studentutbyte, Nordkurs, ämnesföreningen ÖVERTÄJÄT, Vasa sommaruniversitet och FINA (Finlandssvenska nationen vid Vasa universitet). Kvällen avslutades med en lättsam frågesport med frågor som berörde de teman som hade presenterats under kvällen. Jari-Pekka Välimaa berättar om Nordkurs Blev vår myskväll då så mysig som vi hade hoppats? Den frågan är inte helt lätt att svara på eftersom vi inte uttryckligen frågade deltagarna om deras intryck av kvällen. Några studenter har ändå i olika sammanhang kommenterat myskvällen i positiva ordalag, och de uppskattade främst den information de fick om Nordkurs och studentutbyte. Inför nästa myskväll kunde vi därför tänkta på att satsa mera på temaborden och ge tydligare instruktioner om vad de som ansvarar för ett temabord kan berätta om. Deltagarna kunde också få instruktioner om vilken typ av information de ska samla om de olika temana. Vi vill gärna göra vår myskväll ännu mysigare och tar därför med glädje emot förbättringsförslag både från studenter och från lärare. SPRÅKBAD OCH FLERSPRÅKIGHET INTRESSERAR Av Siv Björklund Professor i svenskt språkbad Hösten har för personalen vid Centret för språkbad och flerspråkighet (Enheten för nordiska språk) fyllts av många olika uppdrag utöver undervisning och forskning. Språkbadet i svenska intresserar fortsättningsvis olika målgrupper och höstens första gästbesök inföll alldeles innan universitetets läsår inleddes i början av september. Bruno Boddaert från Acadèmie de Grenoble (finns mitt i de franska Alperna, i sydöstra Frankrike) och Evelyne Beaudeux från Académie de Nancy-Metz (finns sydöstra Frankrike, i Lorraine-området) besökte under en vecka både olika språkbadsenheter vid Vasa stad och universitetet. De är vid sina respektive universitet ansvariga för att utveckla samarbete och europeiska och internationella relationer. De kom till Vasa för att bekanta sig med språkbadsdidaktik, eftersom deras universitet planerar att börja med språkbadsundervisning på engelska för franskspråkiga elever. De hade fått tips om att det är värt att komma till Vasa från USA! Under ett motsvarande besök i USA träffade Bruno och Evelyne nämligen Myriam Met som varit i Vasa och föreläst för våra språkbadsforskare och lärare under tidigare år. Alla Brunos och Evelynes besök verkar ha burit frukt. Jag hittade på nätet ett nytaget foto ur en lokal fransk tidning med hälsningar från ett antal glada sexåringar från skolan Jean Jaurés som nu får undervisning på engelska. De hade fått tips om att det är värt att komma till Vasa från USA! I oktober besöktes Centret av en grupp studenter från Samiska högskolan (Sami allaskuvla), Kautokeino. Samiska högskolan inrättades år 1989 och samlar studenter från Norge, Sverige och Finland med ett gemensamt intresse för det samiska språket och den samiska kulturen. Det var redan tredje gången som en grupp studenter och lärare därifrån besökte oss och den här gången var det en grupp studenter som läser finska vid högskolan som ville veta mera om språkbad. Språkbad som ett sätt att revitalisera ett ursprungsspråk, samiskan, är det intresseområde som 9

förenar högskolan och vårt Center. Det konstaterades återigen att det skulle vara viktigt om vi kunde börja planera ett gemensamt forskningsprojekt. Personal hos oss har redan tidigare bidragit med att i norra Finland föreläsa om språkbadsdidaktik för lärare vid olika s k språkbon (språkbadsliknande daghemsverksamhet på samiska). Centret för språkbad och flerspråkighets nya DVD Ett annat besök i oktober förde med sig gäster från Krim i Uralområdet till Centret. Vi gästades av tre universitetsforskare och lärare samt en projektansvarig som inom EU arbetar med och finansierar ett projekt där man försöker hitta en trespråkig utbildningsform som skulle passa det regionala skolväsendet som innefattar undervisning på tre olika språk (ukrainska, ryska och tatariska). Också dessa gäster var intresserade av språkbad och den flerspråkighet som finns inbyggd i svenskt språkbad. Hos oss är tyngdpunkten lagd på undervisning på svenska och på finska men också i fråga om de övriga språken försöker man sträva efter att språkbadsprinciperna följs. Dessutom tidigareläggs introduktionen av de övriga språken i mån av möjlighet. Gästerna såg också vår modell som möjlig för sitt skolsystem och de var speciellt intresserade av att få veta mera om hur man i språkbad integrerar språk och ämne. Utöver besöken har personalen under hösten påbörjat olika forsknings- och utvecklingsprojekt som ingår som en del av LingVaCitys verksamhet. LingVaCity är Vasa universitets och Åbo Akademis gemensamma utvecklingscenter för språkplanering och språkpedagogik och efter en inkörningsperiod under förra året har nu olika projekt börjat ta form. Nordforsk har beviljat medel i tre år för ett projekt där olika språkstrategier för utveckling av flerspråkighet, i synnerhet för elever med invandrarbakgrund, kommer att diskuteras och där fungerande erfarenheter och praxis från olika nordiska länder kommer att jämföras (RoMME; Researchers of Multilingualism and Multilingual Education). Projektet består i huvudsak av doktorandseminarier och leds av oss och våra kollegor vid Pedagogiska fakulteten. Två andra nystartade utvecklingsprojekt inom LingVaCity finansieras av Vasa stad. Det ena projektet är en studiehelhet och föreläsningsserie där dagvårdspersonal på finska sidan bekantar sig med språkbadsdidaktik för att kunna tillämpa den i barngrupper som består av barn från många olika språkliga och kulturella bakgrunder. Det andra projektet går under arbetsnamnet kommunikativ finska och innefattar handledning och stöd för finskundervisning i de fyra svenska lågstadieskolorna i Vasa. Alla svenska lågstadier i Vasa har för åk 3-6 fått en extra timme i finska för att i synnerhet utveckla elevernas muntliga finska. De lärare som har engagerats för den extra timmen i finska har möjligheter till handledning från universiteten under hela läsåret. ABIDAGEN DEN 13 OKTOBER Av Minna Pärkkä Enhetsassistent En grupp osäkra gymnasieelever närmar sig bordet där det nya kandidatprogrammet för de inhemska spåken presenteras. Deras blick fastnar vid lotteriet som utlovar presentkort till Makuuni. Gymnasieeleverna blir överraskade med ett Hej, vad har du tänkt börja studera efter gymnasiet? En del av gymnasieeleverna besvarar frågan med klara tankar om studierna efter gymnasiet medan den andra delen av gymnasieeleverna besvarade frågan med ett tvekande Jag vet int riktigt... 10

Det kändes roligt att i samråd med andra lärare berätta om studierna vid Enheten för nordiska språk och om de omfattande möjligheter som språkstudier erbjuder för det framtida yrkeslivet. Både gymnasieelever med intresset för teknik, ekonomiska ämnen och juridik lämnade bordet med en positiv tanke om att inkludera språkstudier i de två inhemska språken i studierna efter gymnasiet. Jag upplevde att efter våra diskussioner med gymnasieeleverna hade de fått en djupare uppfattning om den verkliga efterfrågan av yrkeskunniga men också språkkunniga personer inom yrkeslivet. Samtidigt upplevde jag att diskussionerna gymnasieelever och lärare emellan bar frukt genom att förhållningssätten till de filosofiska ämnena i allmänhet blev mera positiva. NORDLIKS Av Kim Sandvad West Nordliks kontaktperson Går du med drømmen om at komme til udlandet og studere i forbindelse med din uddannelse, så er Nordliks en mulighed for dig. Nordliks (NORDisk LItteratur, Kultur og Sprog) omfatter 35 institutter i Danmark, Finland, Færøerne, Grønland, Island, Norge, Sverige, samt universiteterne i Riga, Tallinn, Tartu, Vilnius og Skt. Petersborg, hvor der forskes og undervises i nordisk sprog, nordisk litteratur og litteratur-videnskab. Alle i Norden, som studerer nordisk sprog og litteratur, har mulighed for at tage på udveksling ved et andet nordisk universitet. Netværket Nordliks har kontaktpersoner ved alle institutter, som er med i samarbejdet, og de er altid til rådighed for de studerende, som har interesse i at rejse ud. Nordliks kan desuden tilbyde et antal stipendier til dem, som ønsker at rejse ud. I 2008 blev der uddelt rejsestipendier til cirka 100 udvekslinger mellem de nordiske lande. Et stipendium er normalt på 200 pr. måned + et varierende rejsebidrag. Noora Varis och Bodil Haagensen delar ut Vasabladet Under dagens lopp fick vi träffa många motiverade och förhoppningsvis också blivande studenter vid Vasa universitet. Man kunde verkligen uppleva hur den personliga kontakten med lärare uppskattades av gymnasieeleverna och hur steget mellan studierna i gymnasiet och i en högskola blev kortare. De fina, gröna t-tröjorna med uppmaningen Öva svenska (dansk) med mig skiljde oss ur folkmassan, och den glada och utåtriktade attityden gav ett positivt intryck av hur det är att studera vid Enheten för nordiska språk. Du kan selv kontakte det universitet, du er interesseret i at besøge, og undersøge, hvilke kurser du kan tage hos dem. Men du er også altid velkommen til at kontakte Vasa universitets kontaktperson, som kan hjælpe dig med at planlægge dit ophold. Ansøgningsfristerne for Nordliks-stipendier er 1. marts og 1. oktober for henholdsvis efterårs- og forårsterminen. Man søger via kontaktpersonen på sit hjemmeinstituttet. Ved Enheten för nordiske språk anbefaler vi på det varmeste, at vore studerende rejser til andre universiteter i forbindelse med deres uddannelse. Det er en spændende og enestående oplevelse at studere i udlandet, og det giver gode erfaringer, som man kan anvende i sin senere karriere. Og et ophold i et andet nordisk land giver fremragende sprog-kundskaber! Læs mere på Nordliks egen hjemmeside: www.nordliks.net, eller kom og tal med kontaktpersonen ved Vasa Universitet: Kim Sandvad West i rum F469 eller via e-mail: kimsawe@uwasa.fi. 11

POSTKOLONIALISME I NORDISK LITTERATUR Nordliks intensivkursus 11.-15. juni 2012, Færøerne Det er kursets formål at afdække, hvordan nordisk kolonialisme fremstilles i en række litterære værker. I vikingetiden koloniserede skandinaver lande og landområder, senere har nordiske lande haft kolonier både inden og uden for Norden. Færøerne indtager sammen med Grønland en særlig central plads i nordisk postkolonialisme som nogle af de sidste rester af et nordisk kolonivælde. Kolonialismen tematiseres overalt i ældre så vel som yngre nordisk litteratur, og kurset vil især undersøge danske, færøske, grønlandske, islandske og norske værker. Deltagerne vil blive introduceret til og arbejde med postkoloniale teorier af bl.a. Homi Bhabha, Benedict Anderson og Ulrich Bech med det formål at fremme forståelsen af Norden som et postkolonialt rum og levere redskaber til at analysere litterære værker i lyset af dette. - Hver dag starter med en forelæsning om dagens værk(er), teori, forfatterskabet, periode, historie og lignende. - Læsning og forelæsninger følges op i studiegrupper, der går nærmere ind på aspekter, elementer og dele af værkerne og nyttige teorier. - I løbet af kurset skrives der gruppevis en rapport om arbejdet med værkerne. Rapporten indleveres til bedømmelse ved afrejsen eller en uges tid derefter. - Rapporten bedømmes sammen med hver enkelt students aktivitet på kurset med bestået eller ikke bestået. - Sociale aktiviteter som forfatterbesøg, udflugt, færøsk kædedans. - Og muligheder for at opleve det torshavnske byliv m.m. for egen regning. Det er et 5 dages kursus, så der bliver tale om grundig behandling af én roman eller tekst af lignende omfang med tilliggende værker per dag. - De involverede lærere fremstiller et kompendium, som de studerende får i god tid før kurset. - Der indledes med en forelæsning, der ridser det teoretiske felt op og kort introducerer værkerne. Deltagerne bedes selv sørge for rejsen til og fra Færøerne. Ankomsten bør ske senest søndag den 10. juni og afrejsen ikke før den 16. juni. Indkvarteringen sker på den Færøske Folkehøjskole, som ligger fem minutters gang fra universitetet. Det er dobbeltværelser med adgang til bad og toilet på gangen. Der serveres morgenmad på højskolen, de øvrige måltider kan indtages på universitetet, hvor der er køkkenfaciliteter, eller i byen. Der søges om optagelse på kurset ved hjælp af ansøgningskema, som indleveres til Nordliks kontaktperson på instituttet/institutionen senest den 20. januar 2012. Optagelse på kurset udløser et mobilitetsstipendium på 180 og et bidrag til rejseudgifter. Information kan fås hos: Malan Marnersdóttir: malanm@setur.fo Kim Sandvad West: kimsawe@uwasa.fi Mere information og ansøgningsskema: www.setur.fo 12

DEN RØDE (ULD)TRÅD Av Kim Sandvad West Universitetslärare Da jeg træder ind i lokalet, mødes jeg af en indbydende duft af nyhøvlet træ og uld. Blikket søger naturligt mod venstre, hvor lune uldtrøjer med kreative mønstre hænger på ræd og række og minder mig om, at vinteren langsomt, men sikkert er ved at stramme sit tag om landet. Farverne i lokalet er lyse og dæmpede; askegrå, lavarød, blik og træ. Lyset falder ind fra de store vinduer mod Kyrkoesplanaden, hvor bilerne sløvt kører forbi i årets første frost, og gymnasieelever bevæger sig småsludrende mod undervisningen. Hej och välkommen! siger Stefán med en charmerende islandsk accent, mens han smilende rækker hånden frem imod mig. Jeg befinder mig i Eyjafjallajökull, hvor Stefán Sturla Sigurjónsson sælger islandske uldtrøjer, islandsk slik og hesteudstyr. Desuden sælger han frossen fisk, torsk, kuller og rødspætte, som er friskere end frisk. I Island fileterer vi fiskene og lægger dem på is med det samme, når vi har fanget dem på havet. I mange europæiske lande er processen mere langtrukken, og det går ud over fiskens smag og kvalitet. Islandske fisk holder sig friske uden at miste smagen, så når folk først én gang har smagt islandsk fisk, kommer de tilbage for at få mere. Jeg plejer at anbefale, at man ikke salter fisken, når man tilbereder den. Hvorfor skulle man det? Fisken er jo allerede saltvandsmarineret i Atlanterhavet, griner Stefán. Man ved aldrig, hvornår vejret skifter, eller hvornår det næste vulkanudbrud kommer. Stefáns forretning åbnede i starten af november, og indtil videre er ejeren godt tilfreds med sin satsning. Vasaboerne har været positive over det nordiske indslag i centrum, og der har været stor interesse for de islandske produkter. Selv har Stefán også følt sig velkommen i Finland. Han er godt bekendt med den finske kultur, for hans kone er finsk, og de har boet sammen i mange år i Island. Som et forsøg flyttede de til Finland, hvor de bestemte sig for at blive i minimum to år. Man kan ikke vide, om man trives i et land, før man har boet der gennem et stykke tid, siger Stefán. Så vi aftalte, at vi skulle blive her i minimum to år, før vi kunne bestemme os for, om vi ville blive boende. Og selv om Stefáns kone Petra savnede Island meget, da de lige var flyttet, har de nu boet i Finland i fem år. Island og Finland er på mange punkter ens. Begge ligger i udkanten af Norden, og begge har et nært forhold til et af de skandinaviske lande. Og vores sprog er begge uforståelige for de andre nordiske lande, siger Stefán med et glimt i øjet, for vi har netop talt om, hvordan vi begge har problemer med at tilegne os det finske sprog. Gennem sprogene og vores parallelle historier er der altså en form for tråd eller forbindelse mellem Island og Finland, som gør, at jeg trives godt i begge lande. På en måde forstår islændinge og finner hinanden. Ligeledes har vi altid levet med faren lige om hjørnet; i Finland har det været truslen fra Rusland, som altid har ligget i baghovedet; i Island har det været truslen fra vejret og naturen. Man ved aldrig, hvornår vejret skifter, eller hvornår det næste vulkanudbrud kommer. Derfor er der mange islændinge, der i dag lever i nuet og gør tingene med det samme. Hele butikken har en islandsk atmosfære over sig, og Stefán fortæller, at han gerne ville give lokalet et præg af museum, hvilket med sikkerhed kan vække interessen for Island hos kunderne. Navnet Eyjafjallajökull var et helt oplagt valg til butikken, fortæller Stefán. Efter det økonomiske sammenbrud i 2008 rejste islændinge ud igennem Europa på et moderne vikingetogt for at få lidt nødvendig økonomi med hjem til øen, men det viste sig hurtigt, at togtet kostede flere penge, end det skabte. Da man måtte indse, at togtet ikke fungerede, gik vulkanen under Eyjafjallajökull i udbrud, og med ét var Island på forsiderne af alle aviser i hele Europa. Så hvad mennesket ikke er i stand til, kan naturen udrette på ingen tid. Butikken er absolut et besøg værd, hvis man interesserer sig for Island, og Stefán lader til at have mange gode historier gemt i sine uldtrøjeærmer. 13