1(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 Projektnamn: Behandling och insatser för personer med spelberoende Projektägare: Landstingsdirektör Rickard Simonsson

2(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1 Allmänt om missbruk och beroende...3 1.2 Spel, spelproblem, spelmissbruk och beroende av spel...3 1.3 Styrande dokument...5 1.4 Individens symtom/problematik...6 2. Syfte och mål för utredningen...7 3. Utredningens förutsättningar...7 3.1 Utredningsorganisation...7 4. Utredningens resultat...8 4.1 Beskrivning av problematiken med spelberoende...8 4.3 Möjlig utveckling av behandling, råd och stöd för länsbor med spelmissbruk/-beroende 14 4.4 Uppskattade resursbehov...14 5. Utredningens slutsatser...15 6. Referenser...16

3(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 1. Bakgrund 1.1 Allmänt om missbruk och beroende Skillnaden mellan bruk och missbruk ligger inte ytterst i vilken mängd man konsumerar, utan i om bruket ställer till problem, skador eller innebär att man tar farliga risker. Ett beroende kan utvecklas till så skilda saker som sex, spel och mat. Det man främst associerar till beroende och missbruk är alkohol och droger; så kallat substansberoende. När det gäller narkotika betecknas allt bruk som missbruk, i och med att det är olagligt. Om ett missbruk får pågå leder det i allmänhet till att ett beroende utvecklas. Beroenden kan ha sin tyngdpunkt i fysiska, psykiska eller sociala faktorer, men oftast finns det inslag av alla dessa aspekter. Till de fysiska aspekterna hör abstinensbesvär, men även att man får en minskad effekt och behöver en större och större dos. I det psykiska beroendet ingår bland annat ett obetvingligt starkt sug, men också känslan av att livet blir meningslöst om man inte får ta drogen/får spela. Missbruket/beroendet kan vara kopplat till sociala aspekter som att man ingår i en grupp, eller har en partner, där missbruket är en viktig del av gemenskapen. Ett beroende karaktäriseras av att det mesta i livet kretsar kring det, och att det prioriteras så högt att det ofta till och med går före den egna hälsan eller de egna barnen. Det är också mycket vanligt att den som är beroende har försökt, eller kanske ständigt försöker, begränsa sitt missbruk utan att lyckas. Mekanismerna bakom beroende är åtminstone delvis biologiskt betingade och det vi blir beroende av är sådant som aktiverar hjärnans belöningssystem, såsom socker och sex. Hjärnan är dessutom ganska lättlurad, och reagerar även på diverse droger som via genvägar nästlar sig in och aktiverar samma områden i hjärnan. 1.2 Spel, spelproblem, spelmissbruk och beroende av spel SWELOGS befolkningsstudie med första mätning år 2008/2009 har visat att 70 procent av befolkningen 16 84 år har spelat spel om pengar de senaste 12 månaderna och att 44 procent spelar regelbundet. Minderårigt spelande förekommer i alla spelformer inklusive spelautomater. Äldre 65 84 år spelar oftare än yngre 16 24 år på lotterier, nummerspel och hästar. Ungefär 100 000 personer (1,5 procent av invånarna mellan 16 84 år) får varje år så pass negativa konsekvenser att de kan betraktas som problemspelare. I studien visade sig spelproblem vara ett rörligt fenomen inom loppet av ett år har tre fjärdedelar av problemspelarna bytts ut och ersatts med nya. Vid en jämförelse mellan Swelogdata från 1997/1998 och 2008/2009 är andelen problemspelare den samma men fördelning i befolkningen har förändrats. Problemspelandet har ökat bland män 18-24 och bland kvinnor 45-64 men minskat bland minderåriga. Även om spelproblemen varat

4(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 under en kortare period kan man lida av skadeverkningarna mycket längre, exempelvis genom stora skulder eller skilsmässa. Spelberoende är ett sedan länge känt fenomen. Det räknas som ett psykiatriskt tillstånd på liknande sätt som alkohol- och narkotikaberoende. Spelberoende och spelproblem är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor och den grupp som har allra störst problem är manliga ungdomar och unga vuxna. Den som är spelberoende kan inte längre kontrollera sitt spelande och spelandet påverkar hela den beroendes liv: relationer, ekonomi och arbete. Vad är skillnaden mellan missbruk och beroende? Man brukar skilja på spelproblem som kan tänkas motsvara alkoholmissbruk och spelberoende i en allvarligare form som liknar alkoholberoende. De spel som bedöms lättare framkalla ett beroende, är snabba spel med kort tid mellan insats och resultat eller spel där kunskap kan öka chansen att vinna. Den amerikanska diagnosmanualen DSM (Diagnostical and Statistical Manual of Mental Disorders) sammanfattar aktuell kunskap om psykiatriska sjukdomar och tillstånd. I den femte upplagan av manualen har spelmani ( pathological gambling ), som tidigare betraktades som en impulskontrollstörning, ersatts med spelberoende ( disordered gambling ) och finns med bland andra beroenden som alkoholism och narkomani. Här i Sverige har vi länge sagt spelberoende även om den korrekta psykiatriska termen har varit spelmani. Bakgrund till ändringen i DSM är av att man i forskning sett allt fler likheter mellan allvarliga spelproblem och substansberoenden. Det är bland annat likheter i genetiska riskfaktorer och i hur hjärnan förändras av missbruket. Beroendets mekanismer verkar vara likartade, trots att spel är ett beteende och andra beroenden har att göra med substanser, som alkohol och narkotiska droger. Spelberoende har en hel del likheter med andra beroende, som alkohol- eller drogberoende. Men det finns även skillnader. När man spelar sker en sinnesstämningsförändring på samma sätt som vid alkohol- eller drogbruk. De symtom som är typiska vid spelberoende har många likheter med kriterierna för ett substansberoende. Till exempel: Upptagenhet, mycket tid ägnas åt spelande och tankar kring spel. Tolerans, för att uppnå en önskad effekt krävs med tiden en ökad spelfrekvens samt ökade insatser. Abstinens, när man avstår eller inte kan spela uppkommer abstinenssymtom såsom rastlöshet, irritation och hjärtklappning. Kontrollförlust, man kan inte längre kontrollera sitt spelande trots vetskap om spelandets negativa konsekvenser. En väsentlig skillnad mellan spelberoende och andra beroendetillstånd är benägenheten att jaga förluster, det vill säga att man spelar för att vinna en summa pengar som är lika stor som den summa man tidigare har förlorat.

5(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 Missbruk och beroende av spel är relaterat till spel för pengar. En annan typ av problematik finns relaterat till dataspel där drivkraften kan handla om att klara olika nivåer eller vinna över motståndaren i spelet. Problemen är då mer relaterar till ett beteende där spelandet tar stort utrymme och därmed påverkar den sociala situationen t ex dygnsrytm, skola. 1.3 Styrande dokument 1.3.1 Länets folkhälsoplan Örebro läns landsting och länens kommuner med flera har tillsammans i länets Folkhälsoplan arbetat fram länsmål för ANDT-arbetet. Två av målen relaterar till området spel: - Arbetet med prevention, tidig upptäckt och stödinsatser inom området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel ska intensifieras. - Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak och spel ska minska. 1.3.2 Drogpolitisk handlingsplan Örebro kommun har gemensamt med Polismyndigheten i Örebro län tagit fram en Drogpolitisk handlingsplan. I planen identifieras ett antal insatsområden och inom varje insatsområde tydliggörs prioriterade åtgärder och ansvariga. Relaterat till spel finns prioriterade åtgärder i flera insatsområden. Inom området Förmå fler missbrukare att upphöra med sitt missbruk så finns att Örebro kommun erbjuder vuxna en öppen ingång vid oro över sin egen användning av alkohol-/ drog-/spelsituation eller anhörigs situation. Via alkohol- och droglinjen kan man boka tid för tre samtal. Samtalen sker utan biståndsbeslut och kan vid önskemål vara anonymt. Inom insatsområde Försvåra för ungdomar att använda alkohol, narkotika, dopning, tobak och spela om pengar är fortsatt utveckling av kommunikationsvägar mellan skola och hem angående olovlig frånvaro, samt vidareutveckla metoderna gällande tidiga insatser mot olovlig frånvaro prioriterat. Även att Utforma gemensamma riktlinjer om ANDT och spel om pengar frågor för Örebro kommuns studie- och nöjesresor med ungdomar och elever och att Prioritera arbetet med att upprätthålla en ANDT och spel om pengar-fri skoltid finns inom samma insatsområde. Ytterligare insatsområde är Ge barn och ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid och med organiserad verksamhet och Stärka eleverna i sina attityder mot alkohol, narkotika, dopning, tobak, och spel om pengar och i det senare området finns t ex att grundskola skolår 6 9 och gymnasieskolan ska bedriva kunskapsbaserad undervisning om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar s.k. ANDT och spel om pengar-undervisning.

6(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 Även insatsområdena Stärka föräldrar i föräldraroll och förhållningssätt och Begränsa skadligt spel har relevans i det senare området finns att Kommunen ska i sina yttranden till Lotteriinspektionen vara restriktiv avseende placering av s.k. Vegasautomater och Kommunen ska verka för att självhjälpsgrupper mot spelmissbruk startas. 1.3.3 Statens styrning- Länsstyrelsens arbete Det pågår ett arbete kring spelmissbruk -beroende och inom socialdepartementet. Aktuell tidplan är att ha en departementsskrivelse kring ansvarsfördelning när det gäller förebyggande och behandling relaterat till spelberoende klar för att gå ut på remiss i augusti 2015. Departementets arbete avgränsas till att gälla spel om pengar. Det kan bli aktuellt att spelproblematik blir en del som integreras i det samlade ANDT-arbetet och att det då kommer in i den strategi som ska gälla från 2016. Länsstyrelsen har idag inget uttalat ansvar när det gäller arbete kring missbruk och beroende av spel. Däremot har Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för att samordna och utveckla det förebyggande arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i länet. De arbetar med olika samordnande insatser på regional nivå, genom utbildning och stöd till kommuner och genom tillsyn av kommunernas kontroll av bland annat åldersgränser, serveringstillstånd och rökförbud i offentliga miljöer. Ramar för länsstyrelsens samordning utgörs av årliga regleringsbrev och de nationella alkoholoch narkotikahandlingsplanerna. Regionalt styrs arbetet av Samhällsråd T och Länsarbetets styrdokument är länsstrategin Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2013-2015 och Samhällsråd T:s programförklaring. 1.4 Individens symtom/problematik Personer med spelproblem/beroende har ofta även andra psykiska/sociala problem. Det är relativt ofta förekommande att man har en hög alkoholkonsumtion, att man känner sig deprimerad, har ångest för olika saker, är arbetslös, har relationsproblem och så vidare. En anledning till spelproblem/-beroende kan vara att man vill döva känslor som ångest och nedstämdhet eller att man söker spänningen i spelande för att spelandet ger en kick. Diagnoskriterier Gambling disorder i DSM (finns ännu inte i svensk översättning): A. Persistent and recurrent gambling behavior leding to clinically significant impairment or distress, as indicated by the individual exhibiting four (or more) of the following in a 12-month period: 1. Needs to gamble with increasing amounts of money in order to achieve the desired excitement 2. Is restless or irritable when attempting to cut down or stop gambling. 3. Has made repeated unsuccessful efforts to cut down or stop gambling 4. Is often preoccupied with gambling (e.g. having persistent thoughts of reliving past gambling experiences, handicapping or planning the nest venture, thinking of ways to get money with which to gamble) 5. Often gambles when feeling distressed (e.g. helpless, guilty, anxious, depressed). 6. After losing money gambling, often returns another day to get even ( chasing one s losses).

7(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 7. Lies to conceal the extent of involvement with gambling. 8. Has jeopardized or lost significant relationship, job, or educational or career opportunity because of gambling. 9. Relies on others to provide money to relieve desperate financial situations caused by gambling. 10. The gambling behavior is not better explained by a manic episode. 2. Syfte och mål för utredningen Utredningen ska beskriva problematiken och aktuella förutsättningar för insatser/behandling för länsbor med spelberoende samt ge ett underlag till en bedömning av förutsättningarna för att kunna erbjuda vård till personer med spelberoende inom landstinget. Utredningen ska: ta fram ett underlag som beskriver problematiken med spelberoende beskriva den behandling, råd och stöd som finns beskriva vad som behövs för att utveckla behandling, råd och stöd till personer med spelberoende och deras närstående inom länet göra en uppskattning av resursåtgång 3. Utredningens förutsättningar 3.1 Utredningsorganisation 3.1.1 Utredningsledare Hälso- och sjukvårdsstrateg Katrin Boström 3.1.2 Styrgrupp Landstingsdirektör Rickard Simonsson Utredare Katrin Boström Direktör Olle Bingerud hälso- och sjukvårdsfunktionen 3.1.3 Beredningsgrupp Utredningen har tagits fram med av en beredningsgrupp bestående av: - Utredare Katrin Boström - Koordinator Ann-Christine Ledstam från Primärvårdens ledning som representant för första linjens vård - Enhetschef Erik Ström från Område Psykiatris Beroendecentrum som representant för vård på specialistnivå.

8(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 3.1.4 Tidplan Beredningsgruppens möte 2 oktober Genomgång av direktivet och en diskussion kring frågeställningarna och hur de ska kunna bevaras. Insamlande av underlag till utredningen fördelas. Beredningsgruppens möte 16 oktober Primärvårdens respektive psykiatrins representant samlar in lokal information angående hur verksamheten möter och hanterar problematiken idag inför mötet. Utredaren tar fram en första version baserad på nationell och internationell kunskap i området. Beredningsgruppens möte 4 november Genomgång av dokumentet, slutjusteringar och ställningstagande till eventuellt behov av kompletteringar. Slutredovisning Utredningen slutredovisas vid landstingsstyrelsens sammanträde december 2014. 4. Utredningens resultat 4.1 Beskrivning av problematiken med spelberoende 4.1.1 Förekomst i befolkningen 92 procent av svenskarna i åldern 16 84 har någon gång spelat om pengar. Andelen som spelat någon gång under det senaste året är 70 procent, och 44 procent spelar minst en gång i månaden. Med Swelogs studie och dess prevalens av spelproblem på 1,5 procent som utgångspunkt för Örebro län, befolkning på 226 270, så har knappt 3 400 personer spelproblem i vårt län. Med den rörlighet som finns i gruppen med spelproblem finns ca 850 kvar i spelproblem efter ett år. Data från länet finns genom enkäten Liv och hälsa ung 2014 där frågor ställts till samtliga elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Totalt svarade 81 procent av eleverna i nian och 74 procent av eleverna i gymnasiet på enkäten. Killar spelar mer om pengar än flickor. Arton procent av pojkarna i tvåan på gymnasiet och 10 procent av pojkarna i sjuan har gjort det flera gånger per månad under de senaste tolv månaderna. Motsvarande andel är två procent för flickorna i respektive skolår. Det är också vanligare att killarna har spelrelaterade problem. I hela den undersökta ungdomsgruppen är det mellan fyra procent i nian och sju procent i tvåan på gymnasiet som anger att de känt att de måste spela för mer och mer pengar och mellan tre och fem procent som svarar att de har ljugit för närstående om hur mycket pengar de har spelat för.

9(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 En tredjedel av dem som spelat om pengar det senaste året har endast spelat på en spelform. I Sverige finns minst ett femtiotal olika sorters spel om pengar. De delas in i olika kategorier: Lotterier. Kan vara efterhandsdragna, vilket innebär att man köper en lott och får vänta tills vinstnumren har dragits för att veta om det blev vinst eller inte (exempelvis Postkodlotteriet). Ett lotteri kan också vara förhandsdraget, till exempel skraplotter där man köper en lott, skrapar och ser direkt om man vunnit eller inte. Skraplotter. Man köper en lott, skrapar och ser direkt om man vunnit eller inte. Nummerspel. Spelaren väljer själv nummer och får efter dragningen veta om det blivit vinst (exempelvis Lotto). Sportvadslagning. Spelaren gissar hur det kommer att gå i en match eller annat sportevenemang. Det kan vara enstaka matcher eller evenemang, eller kombinationer av flera matcher (exempelvis Stryktipset). Hästspel. Spelaren gissar hur det kommer att gå i enstaka eller kombinerade trav- eller galopptävlingar. Bingo. Spelaren köper bingobrickor i bingohallen och markerar de nummer som dras och ropas ut. Den som först får en vinnande kombination av nummer på sin bricka har vunnit omgången. Kasino. På de fyra statliga kasinona (Casino Cosmopol) erbjuds de flesta typiska kasinospel, som roulett, poker och spelautomater. Höga insatser tillåts. Restaurangkasino. På vissa restauranger finns tillstånd för kasinospel med låga insatser och vinster. Oftast erbjuds kortspelet Black Jack eller roulett. Spelautomaterna Vegas. De enda tillåtna spelautomaterna i Sverige är Svenska Spels Vegas, som finns på en del restauranger med serveringstillstånd. Internetspel. Man kan spela på många typer av spel via Internet, till exempel Lotto och hästspel. Interaktiva Internetspel kännetecknas av att spelaren i någon utsträckning styr ett pågående spel via sin dator. Det kan till exempel vara bingo, poker eller gissningsspel som Pick n Click. De vanligast förekommande spelformerna är lotterier, nummerspel (Lotto, Keno och Joker) och spel på hästar. 4.1.2 Risk och prognostiska faktorer Spelande som startar i barndom eller tidiga tonår är associerat med större andel med spelproblem. Spelproblem verkar också vara kopplat till personlighetsstörning, depressiva och bipolära sjukdomstillstånd samt till annat missbruk, framförallt alkoholmissbruk. Spelproblem kan ansamlas i familjer och den effekten verkar relatera både till omgivningsfaktorer och genetiska faktorer. Spelproblem är mer vanligt förekommande i monozygota än hos dizygota tvillingar och vid en jämförelse med allmän befolkning är det vanligare förekommande med spelproblem bland barn/förstagenerationens släktingar till individer med moderat till svårt alkoholmissbruk.

10(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 Många individer, inkluderande tonåringar och unga vuxna, kommer troligen att lösa sina spelproblem över tid även om tidigare spelproblem är en stark prediktor för framtida spelproblem. 4.2 Behandling, råd och stöd som vid spelproblem 4.2.1 Vad kan man göra? Det är vanligt att ett beroende eller missbruk är en familjehemlighet som ingen berör fastän det påverkar missbrukarens omgivning. Ett viktigt första steg för den beroende och hans/hennes omgivning är att erkänna att problemet finns. Den som är beroende är expert på att bortförklara sitt problem, även inför sig själv. Att beroenden och missbruk delvis beror på ärftliga faktorer betyder inte heller att man är dömd på förhand. Tvärtom är det extra viktigt att hålla koll på sitt eget spelande eller sin egen konsumtion om man har en förälder med missbruksproblematik. Och sanningen är ju den att det inte går att utveckla något missbruk alls om man väljer att inte spela eller inte ta någon drog. Så möjligheten att själv bestämma är trots allt ganska god. 4.2.2 Vad vet vi om behandling och effekt av behandling? Det finns olika former av behandling för spelberoende. Bland dem som visat sig fungera är så kallade Motiverande samtal och Kognitiv beteendeterapi (KBT) som bedrivs enskilt eller i grupp i öppenvård eller via nätet. När det gäller spelberoende finns ännu endast ett fåtal randomiserade kontrollerade behandlingsstudier. Statens folkhälsoinstitut (FHI) finansierar svensk spelforskning och ett öppenvårdsprojekt i Stockholm, Göteborg och Malmö där psykologisk behandling för spelberoendeproblematik erbjuds kostnadsfritt och baseras på KBT samt MI. En vetenskaplig utvärdering där fyra individuella MI-samtal, åtta KBT-sessioner i grupp samt en kontrollbetingelse (väntelista) jämförs har gjorts av Karolinska Institutet och Linköpings universitet på uppdrag av FHI. Resultaten av utvärderingen tyder på att både MI-samtal och KBT i grupp är lovande interventioner där man kunde se positiva utfallseffekter vad gäller spelproblem samt depression. SBU har inlett projekt kring Prevention av missbruk hos barn, unga och unga vuxna som ska granska insatser för att förebygga bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat, tobak och spel, ANDTS. Även missbruk av läkemedel ingår. Det finns många förebyggande insatser men det är oklart vilka av de metoder som används idag som är effektiva. Projektet kommer att granska forskning om olika insatser: dels insatser som riktas generellt till alla barn, ungdomar och unga vuxna, dels insatser riktade till riskgrupper upp till 25 år. Insatserna kan vara informationskampanjer, program som ges via till exempel familjen, skolan och socialtjänsten eller inskränkningar i tillgänglighet av ANDTS.

11(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 SBU granskar det vetenskapliga stödet för olika insatser. Deras utvärdering består dels av en systematisk litteraturöversikt och dels en analys av hur hälsoekonomiska, etiska och sociala aspekter påverkar användningen av insatserna. I utvärderingarna deltar externa experter inom aktuellt ämnesområde samt medarbetare från SBU bidrar med kunskaper om metodik för utvärdering. Projektet ska slutredovisas hösten 2015. I Sverige finns behandlingshem som erbjuder vård till spelberoende. Dessa verksamheter har inte utvärderats av oberoende forskare och effekten av behandlingen är oklar. 4.2.3 Samband psykisk hälsa missbruk/beroende Det finns ett starkt samband mellan olika psykiatriska diagnoser och missbruk och att det är mycket vanligt att de förekommer samtidigt, inte minst i självmedicineringssyfte. Av den anledningen kan det vara bra att kunna få hjälp för att förstå sina problem och vad man behöver göra. Det är inte ovanligt att byta ett beroende mot ett annat. Därför är det viktigt att vara uppmärksam så att inte alkohol, läkemedel eller annat som kan vara beroendeframkallande ersätter spelandet. 4.2.4 Aktörer Nationellt Folkhälsomyndigheten har i uppdrag av regeringen att arbeta för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. I uppdraget ingår det att vara ett nationellt kunskapscentrum för området och att arbeta med uppföljningen av folkhälsomålen för överdrivet spelande. Lotteriinspektionen är den myndighet som ska säkerställa att den svenska spelmarknaden är laglig, säker och tillförlitlig. De ska bevaka konsumenternas intressen och ska även medverka till att minska riskerna för de sociala skadeverkningar som spelande kan medföra. De ska verka för en sund och säker spelmarknad och ska bidra till ett minskat utbud av illegal spel- och lotteriverksamhet. Alla spelkvitton har information om riskerna med spelande och möjligheten att vända sig till spelhjälpen för att komma ur sin problematik. Inom Örebro Län Landstingets insatser Landstingets insatser och behandlingar ges utifrån behov och i enlighet Hälso- och sjukvårdslagen medan verksamhet som riktar sig till personers spelberoende tangerar Socialtjänstlagen och kommunernas uppdrag. Örebro läns landsting har idag ingen verksamhet som är specifikt organiserad för målgruppen. Problematiken med spelmissbruk eller beroende kan vara en del i problembilden vid psykisk ohälsa eller missbruk/beroendeproblem.

12(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 Spelproblem är mycket sällan förekommande inom Område Psykiatri t ex anger Akut- och heldygnsvården att man har mött problematiken en gång under en femårsperiod. Nämns spelproblem i inkomna remisser till Allmänpsykiatrisk öppenvård så hänvisas till kommunens socialtjänst. Även inom psykiatrins Beroendecentrum är problematiken mycket ovanlig och inget som en individ aktivt frågar efter hjälp för. BUV (Barnpsykiatri för barn och unga vuxna) möter dataspelande som främst är relaterat till ett beteende och inte till spel om pengar. Beroende på barnets situation/problematik i övrigt så behöver skola och socialtjänst ta ställning till ansvar och samverkan. SIP blir ett naturligt redskap i planeringen för barnet/den unge. Spelproblematik är inte något som anges som en anledning till att en person söker primärvården och det är också mycket ovanligt att det kommer upp. I kontakter med Ungdomsmottagningen kan spelproblem vara något som uppdagas som ett bifynd. I den situationen hänvisas ungdomen till kommunen. Inom kommunen Socialtjänsten kan besluta om individuella behovsprövade öppna insatser till en person. Stöd till en person med spelmissbruk är en av flera insatser som återfinns ibland dessa insatser liksom stöd till anhöriga till personer som har problem av olika slag som ger rätt till bistånd från socialtjänsten. Drygt 6 300 personer hade i november 2013 någon typ av individuellt behovsprövad öppen insats, vilket var 6 procent fler än föregående år. Inom kommunal verksamhet finns det kommuner som liksom Stockholms stad erbjuder öppenvård vid spelproblem inom ramen för egen verksamhet medan andra erbjuder öppenvård i samarbete med någon extern aktör t ex Uppsala kommun samarbetar med Spelberoendecentrum. Kommunen kan bevilja bistånd enligt Socialtjänstlagen för vård på behandlingshem, nationellt har det bara gått att finna ett som ligger i Östergötland Game Over. Alla kommuner i Örebro län har information på sina hemsidor om vart man vänder sig för att kunna få stöd vid spelproblem. Ofta finns stödet vid spelproblem som del i kommunens arbete med missbruk och beroende. Örebro kommun erbjuder både grupp och individuell behandling vid spelproblem. 4.2.5 Individinriktade insatser åtgärder för att få kontroll på spelandet Exempel på insatser: Individen kan försöka ta kontroll över spelandet genom att föra en speldagbok. Individen kan stänga av specifika sajter från sin webbläsare. Individer beroende av internetspel kan göra sig av med datorn för att förhindra fortsatt spelande. Det kan vara svårt i dagens internet-samhälle men ibland är det enda lösningen.

13(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 Spelberoende och/eller deras anhöriga kan kontakta den nationella stödlinjen för spelberoende och deras anhöriga som drivs av Stockholms läns landsting. Samtalen bedrivs utifrån en modell där rådgivarna försöker motivera spelaren till förändringar. Beroendevård och/eller primärvård kan ofta ge råd och stöd. Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi (KBT) som bedrivs enskilt eller i grupp i öppenvård eller via nätet. I Sverige finns idag olika behandlingshem som erbjuder vård till spelberoende. Dessa verksamheter har inte utvärderats av oberoende forskare och effekten av behandlingen är oklar. Speldagbok Ett sätt att försöka ta kontroll över spelandet är att föra en speldagbok. I dagboken får personen skriva upp om han/hon har spelat, vad som fick honom/henne att spela: vad som utlöste behovet av att spela, hur mycket man spelade för och hur länge. Personen får även skriva upp hur han/hon mådde före, under och efter spelandet. Dessutom kan det också vara bra att skriva upp hur man mått när man inte spelat och skriva ner tips på hur han/hon lyckades låta bli att spela. Dagboken kan vara till hjälp för att förstå vad som startar spelsuget och vad som kan göras för att undvika att hamna i dessa situationer. Med stöd av dagboken kan realistiska mål sättas upp. I början kan det handla om att sätta upp mål på kort sikt: att inte spela nästa dag. Stöd Anhöriga och vänner är viktiga som stöd för den som försöker sluta spela. Det kan också vara till stor hjälp att träffa andra som haft samma problem. Runt om i landet finns ett antal stödföreningar dit både spelberoende och anhöriga kan vända sig. De föreningar som geografiskt ligger närmast för länsbor är Borlänge och Stockholm. Föreningarna organiseras i Spelberoendes riksförbund www.spelberoende.se som är en ideell förening. Nationell stödlinje för spelberoende Det finns en nationell stödlinje för spelberoende och deras anhöriga som drivs av Stockholms läns landsting. Till stödlinjen kan den som spelar vända sig med sina frågor och få stöd och råd oavsett vart han/hon bor. De som svarar på stödlinjen har stor erfarenhet av att hjälpa spelare. Samtalen bedrivs utifrån en modell där rådgivarna försöker motivera spelaren till förändringar. Många av telefonsamtalen till stödlinjen är från anhöriga. Stödlinjen har stor erfarenhet av att stötta anhöriga och ge konkreta råd som kan hjälpa den anhöriga att komma vidare. Stödlinjen har fram till årsskiftet 2013/-14 även erbjudit kostnadsfri och anonym självhjälp via internet för personer som har problem med spelande om pengar. Nationella spelhjälpen var ett terapeutstött självhjälpsprogram med råd, stöd och övningar.

14(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 4.3 Möjlig utveckling av behandling, råd och stöd för länsbor med spelmissbruk/-beroende Kunskapen om förekomst av spelproblem i befolkningen och i vilka grupper förekomsten är störst är relativt god. Det finns även viss kunskap om riskfaktorer för att hamna i spelproblem medan kunskap om lämpliga preventiva åtgärder/insatser samt behandling vid missbruk och beroende är begränsad. Prevention Eftersom impulsivitet, tidigare spelproblem, alkoholproblem och otrygga uppväxtvillkor bedöms vara troliga riskfaktorer för problemspelande är förslagen i Swelogs fördjupningsstudie att det förebyggande arbetet skulle inrikta sig på att minska tillgängligheten till riskabla spelformer samtidigt som man intensifierar arbetet med att minska alkoholproblemen. Den tydliga kopplingen mellan spelproblem och bruk och missbruk av alkohol, tobak och narkotika lyfts i Folkhälsoinstitutets litteraturöversikt som ett argument för att överdrivet spelande med fördel kan inkluderas i förebyggande strategier som riktar sig mot att minska skadorna av alkohol, tobak och narkotika. Folkhälsomyndigheten har nyligen utlyst medel till forskning för att få fram vetenskapligt beprövade metoder för att förebygga spelproblem i Sverige. Insatser vid risk Det finns behov av att utveckla metoder för återfallsprevention eftersom ett tidigare problemspelande ökar risken att återfall. I dagsläget saknas kunskap om lämpliga interventioner. Insatser vid missbruk/beroende Frågor om spel kunde med fördel även finnas med i anamnes när det gäller personer med depression och/eller annat missbruk eller beroende. Ett första steg kan vara att Hälso- och sjukvård integrerar frågor kring spel i de fall en AUDIT eller DUDIT-screening är aktuell eftersom det finns en samsjuklighet. 4.4 Uppskattade resursbehov I dagsläget bedöms det inte finnas behov av tillskott på resurser specifikt riktade till området spelmissbruk. Däremot kan det övervägas om området inte borde integreras i folkhälsoarbetet på samma sätt som annat missbruk/beroende och riktas till barn/unga, föräldrar och skola. År 2016 beräknas

15(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 socialdepartementet vara klar med sitt arbete kring de olika huvudmännens ansvar inom området. 5. Utredningens slutsatser Stor omsättning, individer med spelproblem går till stor andel ur beroende och missbruk utan insatser. Efterfrågan på insatser från vården är mycket sparsam Mycket begränsad kunskap om interventioner och behandling som kan ge effekt Dagens insatser sker främst inom kommunens socialtjänst. Skuldsanering kan sannolikt vara aktuellt för en del. Utredningens samlade bedömning, utifrån kunskapsläget och att ett nationellt arbete pågår, är att det i vårt län inte finns behov av resurstillskott riktat specifikt till spelproblem i dagsläget. Inom ramen för landstingets och kommunernas folkhälsoarbete kan man däremot med fördel integrera spelproblem i arbetet kring alkohol, tobak och narkotika. Bland personer med låg utbildningsnivå och socioekonomisk marginalisering är inte bara fysisk och psykisk ohälsa överrepresenterad utan också spelproblem och det behöver beaktas i arbetet med folkhälsan. Flera studier tyder även på att det finns ett samband mellan att tillhöra en etnisk eller kulturell minoritet och ha spelproblem. Kunskapen om spelproblem bör öka generellt i hälso- och sjukvården och eventuellt integreras i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Verksamheter som möter personer med missbruk/beroende bör beakta att det finns ett samband mellan spelproblem och annat missbruk. Verksamheter som, t ex BHV och skola, som möter föräldrar kan göra dem medvetna om att deras spelvanor påverkar barnens spelvanor och att en tidig debut med spel är relaterat till senare spelproblem barnet/ungdomen.

16(16) 2014 11 04 Dnr 14OLL4567 6. Referenser Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009. Huvudresultat från SWELOGS (Swedish longitudinal Gambling study) befolkningsstudie. Statens folkhälsoinstitut 2011. ISBN 978-91 7257-768-8. Risk och skyddsfaktorer för problemspelande. Resultat från Swelogs fördjupningsstudie. Statens folkhälsoinstitut 2013. ISBN 978-7521-116-9. Överdrivet spelande och hälsa. En systematisk litteraturöversikt. Statens folkhälsoinstitut 2012. ISBN 978-91-7521-052-0. Vad vet vi om spelproblem i Sverige 2014? Folkhälsomyndighetens Faktablad om Swelogs, nr 20 augusti 2014. Drogpolitiskt handlingsprogram för Örebro kommun och Polismyndigheten i Örebro län. Beslutad i kommunfullmäktige 15 december 2010 Ks475/2010. Carlbring P., Degerman N., Jonsson J., Andersson G. (2012). Internet-based treatment of pathological gambling with a three-year follow-up. Cognitive Behavior Therapy, 41(4), 321 334. Vuxna personer med missbruks- och beroendeproblem samt övriga vuxna. Insatser år 2013 Socialstyrelsen 2014. ISBN: 978-91-7555-182-1

Delegationsordning för regionstyrelsen inom Region Örebro län 1

Innehåll Introduktion... 3 Principer för delegering... 3 Avgränsning... 3 Givande av delegation... 3 Ansvarsfördelning... 4 Återkallande av delegation... 4 Hänskjutning av delegation uppåt... 4 Vidaredelegering: Delegering i första/andra led... 4 Anmälningsskyldighet... 5 Verkställande beslut... 5 Delegationsordning för regionstyrelsen... 6 1 Företrädarskap... 6 2 Personal... 8 3 Ekonomi... 10 4 Upphandling... 11 5 Regionarkiv... 12 6 Beslut rörande förtroendevalda... 12 7 Särskild delegation... 13 2

Introduktion Detta dokument innehåller delegationsordning för regionstyrelsen inom Region Örebro län. Delegationsordningar avseende nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning, nämnden för samhällsbyggnad, nämnden för regional tillväxt, fokusnämnden för miljö- och klimatfrågor samt fokusnämnden för kultur, bildning och ideella sektorn redovisas separat. Vid Region Örebro län ska beslutsprocessen på alla nivåer vara transparent och lättillgänglig. Beslutsordningen ska vara väl definierad och tydlig. Delegation ska ges på så sätt att ärenden blir effektivt behandlade med rätt kompetens. Ansvar och befogenheter ska följas åt. En utgångspunkt för delegationsordningen är att den ska följa Region Örebro läns organisation och verksamhet. En delegation innebär ett överförande av viss beslutsbefogenhet från ett organ till ett underordnat organ eller tjänsteman. Principer för delegering Avgränsning Delegationsordningen utgår från regionstyrelsen. I delegationsordningen förtecknas ärendeslag och ärenden där regionstyrelsen, inom ramen för verksamhetsplanen, ursprungligen är beslutsfattare. Förteckningen av ärenden är givetvis inte heltäckande dagligen fattas beslut om verkställande åtgärd som inte finns upptagna i detta dokument. Regionstyrelsens uppgifter tas inte upp i detta dokument, utan regleras av Bestämmelser för politiska organ inom Region Örebro län. Regionstyrelsen ska därutöver förelägga regionfullmäktige sådana ärenden som är av principiell betydelse eller av större vikt. Beslut som regleras i kommunallagen och i särskilda förordningar upprepas inte i denna delegationsordning. Givande av delegation Delegation kan avse en grupp av ärenden eller ett enskilt ärende. Delegation kan ges till en enskild funktion/rollinnehavare. Delegering till namngiven person ska inte ske. Det är inte tillåtet att delegera till en organisatorisk enhet såsom ledningsgrupp, enhet eller liknande. Beslutanderätt kan inte delegeras vidare om den rätten uttryckligen undantagits i författning eller om regionstyrelsen så beslutat. Beslut som får vidaredelegeras är särskilt markerade i delegationsordningen. 3

Delegation av beslutanderätt ska alltid ske så att god förvaltningsrättslig standard upprätthålls. Regiondirektören och förvaltningscheferna ansvarar för att kvalitetssäkra sina respektive verksamheters delegationer. De beslut som fattas med stöd av delegation är alla beslut av regionstyrelsens oberoende av om de fattas av regiondirektören, förvaltningschefer eller annan tjänsteman vid Region Örebro län. All vidaredelegation ska vara förenlig med Bestämmelser för politiska organ inom Region Örebro län samt den verksamhetsplan som regionfullmäktige har fastställt. Beslut, baserade på regionstyrelsens vidaredelegation eller annat, får därmed inte tas om de strider mot dessa. Ansvarsfördelning En korrekt genomförd delegation innebär att ansvaret för fattade beslut delvis överförs till det underordnade organet eller till tjänsteman, som fått uppgiften till sig delegerad. Den som mottar delegation beslutar under eget ansvar. Regionstyrelsen, som delegerar, har dock alltid ansvar inför regionfullmäktige för att ärendet/ärendena blir avgjorda utan oskäliga dröjsmål och på ett enhetligt sätt. Det förutsätts också att regionstyrelsen hålls underrättad om viktigare avgöranden och om den praxis som tillämpas inom verksamhetens olika ärendegrupper. Regionstyrelsen är således ansvarig för att följa upp att mottagaren av delegationen har utövat beslutanderätten på ett riktigt sätt. Det är därför viktigt att tänka på återrapportering till regionstyrelsen. Återrapportering sker genom anmälan till sekreteraren i regionstyrelsen. Återkallande av delegation Delegationer kan återkallas eller delegeras till annan delegat av den som givit delegationen om det anses att delegaten inte fullgjort sin uppgift eller missköter sig. Återkallandet kan vara generellt, för en grupp av ärenden eller gälla ett visst ärende. Av 6 kap 24 kommunallagen följer att delegat inte får besluta i ärende där delegaten är jävig. Hänskjutning av delegation uppåt Den som mottagit en delegation kan också, när det är motiverat, hänskjuta ett ärende uppåt. Vidaredelegering: Delegering i första/andra led Den som har fått ett uppdrag kan i vissa fall delegera det vidare till någon annan. En nämnd har enligt kommunallagen bl.a. rätt att delegera till en förvaltningschef som i sin tur har rätt att vidaredelegera beslutsrätten ytterlige ett led. Om vidaredelegeringen redan är avgjord framgår det av förteckningen. Delegatens tillförordnade ersättare fungerar i första hand som ersättare vid delegatens frånvaro. I andra hand närmast överordnade chef. 4

Anmälningsskyldighet Beslut under avsnitt om avtalsteckning samt beslut om representation ska anmälas till regionstyrelsen inom en månad. Beslut i brådskande ärenden som, med stöd av kommunallagen 6 kap 36, fattas av regionstyrelsens ordförande ska anmälas vid styrelsens nästa sammanträde. Övriga delegerade beslut enligt förteckningen skall anmälas till regionstyrelsen på nästkommande sammanträde eller senast inom fyra månader från beslutsdatum. Verkställighetsbeslut ska inte anmälas. Verkställande beslut En mängd beslut inom Region Örebro läns verksamhet är en följd av och fattas inom ramen för politiska beslut, så kallade verkställighetsbeslut. Ett rent verkställande beslut innefattar inte något utrymme för självständiga bedömningar och är inte att anses som beslut i kommunallagens mening och kan således inte prövas av domstol enligt kommunallagens bestämmelser. Besluten grundas inte på delegering utan istället på den arbetsfördelning mellan förtroendevalda och anställda som måste finnas för att verksamheten skall kunna fungera. Men finns det klara målsättningar för Region Örebro läns verksamheter är det mycket som talar för att många vardagliga åtgärder inom förvaltningarna kan hänföras till ren verkställighet även om de innefattar ett visst mått av självständigt ställningstagande. Det kan t.ex. gälla interna frågor som inköp, personaladministration mm. Beroende på hur styrformerna inom Region Örebro läns verksamheter utvecklas kan gränsen mellan beslut och ren verkställighet förskjutas. Vilka beslut som är politiska beslut och vilka som är verkställighetsbeslut är således ibland svårt att fastställa. Formellt besked kan bara lämnas av domstol efter överklagande enligt kommunallagens bestämmelser om laglighetsprövning 5

Delegationsordning för regionstyrelsen 1 Företrädarskap Rutin: Beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med regionstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till regionstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till Beskrivning Möjlighet till vidaredelegation 1.1 Firmatecknare Regionstyrelsens ordförande Undertecknande av avtal och andra handlingar från regionstyrelsen, vid förfall av denne inträder vice ordförande. Kontrasignering av ovan nämnda handlingar görs av regiondirektören och vid dennes förfall av ekonomidirektören. Kontrasignering kan även ske av annan anställd i Region Örebro län som regionstyrelsen utsett särskilt. 1.2 Firmatecknare, löpande åtgärder Får vidaredelegeras Regiondirektör Förvaltningschef (teckna firma inom förvaltningen) Befogenhet att företa rättshandlingar, som att attestera och skriva under avtal, vilka blir bindande för Region Örebro län. Befogenhet att fatta beslut i organisationsfråga. 1.3 Firmatecknare, regionstyrelsens förvaltade fonder Regionstyrelsens ordförande Undertecknande av avtal och andra handlingar, vid förfall av denne inträder vice ordförande. Kontrasignering av ovan nämnda handlingar görs av regiondirektören och vid dennes förfall av ekonomidirektören. 1.4 Rättegångsfullmakt Regionstyrelsens ordförande Utfärda rättegångsfullmakt att 6

företräda Region Örebro län och att bevaka dess rätt vid domstol. 1.5 Fullmakt Regiondirektör Förvaltningschef Utfärda fullmakt att föra Region Örebro läns talan i ärenden som rör den egna verksamheten (förutom 1.4). 1.6 Mottagande av delgivning Regiondirektör Får vidaredelegeras 1.7 Brådskande beslut Regionstyrelsens ordförande Fatta beslut å regionstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas, Kommunallagen 6 kap 36. 1.8 Beslut om att inkalla Regionstyrelsens ordförande Ordföranden i krisledningskrisledningsnämnden. Vid ovanståendes förhinder, i turordning, 1:a vice ordföranden eller 2:a vice ordföranden nämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion och beslutar i sådana fall att så skall ske. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden. Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder träder vice ordföranden i dennes ställe. 1.9 Vidaredelegera Regiondirektör Gäller endast i den mån det står i beslutanderätten till annan Förvaltningschef kommentarsfältet att beslutet får tjänsteman med stöd av Rektor vidaredelegeras. Beslut som fattas kommunallagen 6 kap 37. med stöd av vidaredelegering skall anmälas till förvaltningschef och till Regionstyrelsen. 7

2 Personal Rutin: Beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med regionstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till regionstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till Beskrivning Möjlighet till vidaredelegation 2.1 Tillsättning av tillförordnad regiondirektör Regionstyrelsens ordförande Förordnande upp till sex månader. Förlängning därefter kräver nytt beslut upp till maximalt två år 2.2 Anställning av förvaltningschef och smittskyddsläkare Regiondirektör 2.3 Stridsåtgärder Personalutskott 2.4 Anställningsfrågor Regiondirektör Förvaltningschef Rektor 2.5 Ändring av lön under pågående anställning 2.6 Uppsägning på grund av arbetsbrist Regiondirektör Förvaltningschef Regiondirektör Förvaltningschef Rektor 2.7 Disciplinpåföljd Regiondirektör Förvaltningschef 2.8 Uppsägning pga personliga skäl Regiondirektör Förvaltningschef sammanlagt. Anställning, lönesättning, entledigande, förflyttning, avstängning m m av förvaltningschef och smittskyddsläkare. Tillsvidareanställning och tidsbegränsade anställning av personalkategorier utom 2.1 och 2.2. Även lönesättning, förmåner, anställningsavslut m m. Vid genomgripande förändring av anställningsvillkoren, som föregås av förhandlingar enligt MBL. Efter samråd med HR-direktör. Behöver ej anmälas. Får vidaredelegeras. Får vidaredelegeras till områdeschef för Hälso- och sjukvård. Disciplinpåföljden skriftlig varning. Får vidaredelegeras till områdeschef för Hälso- och sjukvård. Efter samråd med HR-chef Behöver ej anmälas Får vidaredelegeras till områdeschef för Hälso- och sjukvård. 8

2.9 Avsked Regiondirektör Förvaltningschef 2.10 Bisyssla Regiondirektör Förvaltningschef 2.11 Avstängning enligt AB 10 Regiondirektör Förvaltningschef Efter samråd med HR-chef Behöver ej anmälas Arbetsgivaren kan förbjuda bisyssla om arbetsgivaren finner att den kan inverka hindrande för arbetsuppgifterna eller att den innebär verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. En arbetstagare kan t.ex på grund av förseelse, utredning av omständigheter eller förhindrande av smittspridning tillfälligt tas ur arbetet av arbetsgivaren. 2.11 Tvisteförhandling HR-direktör Genomföra och avsluta lokal tvisteförhandling. 2.12 Kollektivavtal, regionövergripande HR-direktör Efter samråd med ordförande i Personalutskott 2.13 Kollektivavtal, Förvaltningschef Efter samråd med HR-direktören förvaltningsinterna 2.14 Fullmakt, arbetsgivare Regiondirektör Utfärda fullmakt att föra regionens talan i frågor rörande regionens roll som arbetsgivare. 2.15 Beslut om särskild avtalspension i enlighet med fastslagna riktlinjer 2.16 Fastställande av löneutbetalningsdagar HR-direktör Personalutskottet Förutom personalkategorier som nämns i 2.1-2.2. Får vidaredelegeras till områdeschef för Hälso- och sjukvård. Får vidaredelegeras. Får vidaredelegeras till områdeschef för Hälso- och sjukvård. 9

3 Ekonomi Rutin: Beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med regionstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till regionstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till Beskrivning Möjlighet till vidaredelegation 3.1 Avskrivningar Regiondirektör Förvaltningschef 3.2 Nedsättning av avgift i enskilt Regiondirektör fall Förvaltningschef 3.3 Beslut om mottagande av Regiondirektör gåva/donation 3.4 Disponering av medel ur de av regionstyrelsen förvaltade donationsfonderna Regiondirektör Beslut om avskrivning av fordran upp till 200 000 kr. Beslut om nedsättning av avgift upp till 50 000 kr. Beslut om mottagande av gåva och donation till Region Örebro län. Delegationen gäller värden uppgående till högst 1 000 000 kr per gåva. Avser ej handlingar som berörs under 1.3. Får vidaredelegeras 3.5 Beslut om kortfristig upplåning i enlighet med fastställd finanspolicy 3.6 Undertecknande av finansiella avtal enligt finanspolicy 3.7 Undertecknande av finansiella leasingavtal 3.8 Fördelning/omfördelning av ekonomiska medel inom Ekonomidirektör Ekonomidirektör Ekonomidirektör Regiondirektör Förvaltningschef förvaltning 3.9 Fastighetsinvesteringar Ekonomi, service och ägareutskottet Gäller ej där det finns ramavtal Beslut om fastighetsinvesteringar (inom fastställd budgetram, ej fastställda objekt) ny-, till- och ombyggnad av fastigheter till ett Får vidaredelegeras. 10

belopp om högst 10 000 000 kr per objekt. 3.10 Övriga investeringar, inklusive medicinskteknisk utrustning samt IT-system och utrustning 3.11 Fördelning av fullmäktiges anvisade investeringsmedel för akuta behov 3.12 Förhyrning/uthyrning av fastighet/lokaler med kontraktstid över fem år 3.13 Förhyrning/uthyrning av fastighet/lokaler med kontraktstid under fem år 3.14 Köp och försäljning av fast egendom Ekonomi, service och ägareutskottet Regiondirektör Ekonomi, service och ägareutskottet Regiondirektör Ekonomi, service och ägareutskottet Beslut om investeringar (inom fastställd budgetram, ej fastställda objekt) till ett belopp om högst 5 000 000 kr per objekt. Högst 5 000 000 kr Får vidaredelegeras. Får vidaredelegeras. 4 Upphandling Rutin: Beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med regionstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till regionstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till Beskrivning Möjlighet till vidaredelegation 4.1 Initiering av upphandling Regiondirektör Upphandlingsinitieringar inom den Får vidaredelegeras. egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om 5 000 000 kr. Upphandlingar på belopp under 1 000 000 kr behöver inte anmälas. 4.2 Tilldelningsbeslut Regiondirektör Tilldelningsbeslut i upphandlingar Får vidaredelegeras. 11

där avtalsbeloppet understiger10 000 000 kr. 5 Regionarkiv Rutin: Beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med regionstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till regionstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till Beskrivning Möjlighet till vidaredelegation 5.1 Utlämnande av allmän handling från Arkivmyndigheten Arkivchef Regionjurist Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400, främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105) 2 kap 14. 6 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: Beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med regionstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till regionstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till Beskrivning Möjlighet till vidarredelegation 6.1 Utbildningar, kurser och Regionstyrelsen ordförande konferenser, utrikes tjänsteresa 6.2 Arvodestolkning Regionstyrelsen ordförande Tolka bestämmelserna i fråga om arvoden till Region Örebro läns 12