Studentens upplevelse av kuratorssamtalet

Studentens upplevelse av kuratorssamtalet En metodutveckling Studenthälsan, 2009-11-15 Kristina Fredriksson Stina Salmi Inger Ekroth Dahl Betty Garland

2

Studentens upplevelse av kuratorssamtalet En metodutveckling Dnr <Dnr> SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 5 Studenthälsans målgrupp...5 Kuratorssamtalet...5 SYFTE OCH METOD... 6 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN... 7 Teoretiska utgångspunkter...7 TEORI OCH DISKUSSION... 10 Ett kognitivt perspektiv... 10 Ett existentiellt perspektiv... 11 Förhållningssätt... 11 Värdegrunder... 12 Känslor... 14 Ansvarighet och val... 16 Tiden... 16 Besöksorsaker... 17 Bilaga 1... 19 Referenslista... 20 Utgivare: Karolinska Institutet Studenthälsan Version: 1, 2009-11-15 För fler exemplar, kontakta Kristina.Fredriksson@ki.se 3

Sammanfattning Metodutvecklingen av kuratorssamtalet bygger på erfarenheter från lång yrkesverksamhet, aktuella teoristudier och feed back från studenterna. Utvärdering av kuratorssamtalet görs kontinuerligt i dialogform under samtalskontakten samt efter avslutad samtalskontakt. En skriftlig utvärdering av kuratorssamtalet har också gjorts i rapportform (Metodrapport, april 2003). Under våren 2008 följdes utvärderingen från 2003 upp med en ny enkätundersökning med 5 öppna frågor. Samma frågor har i huvudsak använts vid de båda undersökningstillfällena. Under en tvåveckorsperiod i april månad delades enkäten ut till samtliga studenter som besökte kuratorsgruppen. Syftet med undersökningen har varit att få ny kunskap utifrån studenternas beskrivningar av vad de uppfattat som verksamt och till hjälp i samtalen. Vi ville också veta hur mötet som vi själva uppfattar som centralt för arbetet beskrevs och upplevdes och vad studenterna var mindre nöjda med. Studenternas återkoppling på samtalen är ett viktigt led i metodutvecklingen och studenternas synpunkter inspirerar oss till ständig vidareutveckling. Svaren i denna undersökning har teorianknutits främst till existentiell teori, men även till kognitiv teori. Undersökningen visade att studenterna söker kurator i olika livssituationer och kriser som påverkar studierna negativt. Studenterna beskrev allt från koncentrationssvårigheter till att inte längre vilja leva. Flera studenter sökte också för svårigheter i verksamhetsförlagd utbildning. Det råder samstämmighet i svaren mellan de båda undersökningarna och även med Studenthälsans statistik. En skillnad är att fler studenter denna gång uppgav att de rekommenderats söka Studenthälsan av personal på programmen, vårdcentral/öppenvårdspsykiatri m fl. Att ha ett aktivt förhållningssätt och att ställa öppna frågor är något som även i denna undersökning visat sig vara till hjälp för studenten. Det har lett till att problemen löst upp sig och att studenten fått ökad förståelse och nya perspektiv. Att samtala med en professionell utomstående person och att mötas av lyssnande och engagemang har också framhållits vara till hjälp. I undersökningen är det tydligt att ett existentiellt arbetssätt med kognitiva inslag varit uppskattat och till hjälp för studenterna. Flera svar har lyft fram kognitiva scheman som ett konkret hjälpmedel för att förstå känslor och tankemönster. Att samtala om känslor och värdegrunder i ett existentiellt perspektiv har inneburit en fördjupning och en vidgad förståelse av livssituationen. Studenterna har även i denna undersökning lyft fram mötet och relationens betydelse. Det centrala i samtalen är det intersubjektiva mötet och att kurator har tillgång till inlevelse och empati. 4

Studenternas svar styrker uppfattningen att förhållningssätt och bemötande är grunden i ett gott terapeutiskt arbete. Den existentiella teorin betonar ett etiskt perspektiv där studenten blir huvudperson i sitt eget liv och att integritetsgränser respekteras. Bakgrund Studenthälsans målgrupp Studenthälsan vänder sig till studenter och doktorander vid Karolinska Institutet, sjuksköterskestuderande vid högskolorna Ersta/Sköndal, Röda Korset och Sophiahemmet samt till Södertörns högskola. Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet. På Studenthälsan möts studenten av ett mångprofessionellt team med psykoterapiutbildade kuratorer, företagssköterskor och läkare. Studenthälsan har även tillgång till psykiater på konsultbasis. De flesta studenter som söker Studenthälsan tillhör gruppen unga vuxna. Ung vuxenperioden är enligt vår uppfattning en fas i livet som ställer stora krav på förmåga till omställning och omprövning. Individen går från ung till vuxen, vilket bl a innebär att ta ökat eget ansvar, att kunna ompröva värdegrunder och göra viktiga val inför framtiden. Det moderna samhället kan upplevas alltmer krävande och svårhanterligt. De värdegrunder som vanligen förmedlas handlar om styrka, prestation och perfektion. Många studenter har enligt vår erfarenhet utvecklat en självkänsla baserad på prestation, vilket kan bli ett hinder för identitetsutvecklingen. En prestationsbaserad självkänsla innebär att individens värde i hög grad kopplas till prestation. Endast vid maximal prestation kan en känsla av existensberättigande och värde infinna sig, se även Grossi, (2004). Studerande på utbildningsprogram, där inriktning mot vård och behandling av människor dominerar, kommer både under utbildningarnas teoretiska delar och i de kliniska momenten i kontakt med kriser, sjukdom och död. De använder i högre grad än andra studerande sin person som arbetsredskap. Behoven av professionell hjälp för att kunna handskas med kritiska situationer och egna reaktioner är stora. Detta är många gånger en förutsättning för att den studerande ska kunna fullfölja den teoretiska och den verksamhetsförlagda utbildningen. Undervisningen är schemabunden och studietakten på de olika utbildningarna upplevs ofta hög. Detta i kombination med studentens yttre och inre krav gör att stressrelaterade kroppsliga och psykiska symtom är vanliga. Möjligheterna att få samtal ute i samhället är för gruppen unga vuxna mycket begränsad. En stor och ökande andel studenter söker hjälp för nedstämdhet/depression och ångest som blivit ett studiehinder. Symtomen bedöms vanligen inte så uttalade att studenten kan bli prioriterad till en psykiatrisk mottagning. Kuratorssamtalet Utgångspunkten för kuratorssamtalet är studentens egen problemformulering och att studenten är expert på sin egen livssituation. Målsättningen är att aktivera studentens 5

egna resurser. Vi försöker möta studenternas hjälpbehov medan de är som mest aktuella med att erbjuda snabba samtalstider. Samtalen bokas in till kurator utan föregående intervju. Endast ett fåtal studenter hänvisas eller remitteras vidare. Genom kontinuerlig feed back från studenterna om hur de upplevt samtalen och relationen med kurator har vi fortlöpande kunnat utforma en samtalsmetod som anpassats till studenternas speciella situation. Ibland kan ett konsulterande samtal vara en tillräcklig insats. Studenten erbjuds vanligen tre till fyra undersökande och klargörande samtal i syfte att ringa in både problemområde och resurser hos studenten och nätverket. Det har visat sig att tre till fyra samtal ofta är tillräckligt för att studenten ska få ökad förståelse, fler perspektiv och börja lösa upp sina problem och dilemman i livet. Studenten kan också vid behov erbjudas fördjupade samtalskontakter av varierande längd. Syfte och Metod I kuratorssamtalen använder vi oss regelbundet av studenternas feed back på samtalet och relationen. Under våren 2008 har vi följt upp undersökningen som dokumenterades i Metodrapporten 2003 med en ny enkätundersökning. Syftet med undersökningen har varit att få ny kunskap utifrån studenternas beskrivningar av vad de uppfattat som verksamt och till hjälp i samtalen. Vi ville också veta hur mötet som vi själva uppfattar som centralt för arbetet beskrevs och upplevdes och vad studenterna var mindre nöjda med. Förhoppningen med rapporten är också att den ska inspirera andra som arbetar med unga vuxna att reflektera kring vad som är till hjälp i det professionella samtalet. Utvärderingen bygger på kvalitativ metod med ett fenomenologiskt perspektiv. Fenomenologin utgår från subjektiva beskrivningar och betonar den egna upplevelsen, förståelse och mening, till skillnad från naturvetenskapens tänkande i orsak och verkan (van Deurzen, 2003). Under en tvåveckorsperiod under april månad 2008 delades enkäter ut till de studenter från samtliga högskolor som besökte kurator. I huvudsak har samma öppna frågor använts vid de båda undersökningstillfällena. Studenten fyllde i enkäten i väntrummet efter samtalet och lämnade den anonymt i en försluten låda. Svaren har sammanställt från 36 studenter. Svarsfrekvensen var över 90 %. De frågor vi ställde var; Fråga 1. Vad fick dig att ta kontakt med kurator? Fråga 2, Vad har varit till hjälp i samtalet? Fråga 3. Är det något Du är mindre nöjd med? Fråga 4. Hur upplevde Du mötet mellan Dig och kuratorn? Fråga 5. Övrigt? 6

Resultat av undersökningen Teoretiska utgångspunkter I kuratorssamtalen hämtar vi inspiration från flera olika teoribildningar. Vi har samtliga en grundläggande psykoterapiutbildning i psykodynamisk teori samt vidareutbildningar i olika psykoterapeutiska teorier och metoder. I arbetsgruppen har vi pågående diskussioner och teoretiska utbyten. Deltagande i olika seminarier och utbildningar leder till diskussion och reflektion om vad som kan appliceras i vårt arbete. Vi har även kontinuerlig handledning. Utgångspunkten för arbetet är i humaniora och filosofi. Analysen har denna gång främst teorianknutits till existentiell teori, men även till kognitiv teori. Resultaten från enkätundersökningen redovisas under respektive fråga. Svaren under frågorna 2 och 4 har slagits samman. Resultaten belyses med citat från studenterna. Det råder samstämmighet mellan svaren i denna undersökning och i undersökningen från 2003. Det råder också samstämmighet när vi jämför med den statistik Studenthälsan årligen tar fram om besöksorsaker m.m. I den tidigare undersökningen från 2003 teorianknöt vi främst till systemisk och existentiell teori. Även i resultaten från denna undersökning kan vi se kopplingar till främst den språksystemiska inriktningen, vilket refereras till under fråga 2 och fråga 4. Fråga 1. Vad fick Dig att ta kontakt med kurator? Svaren visar att studenterna söker kurator i olika livssituationer och kriser som påverkar studierna negativt. Problematiken varierar i omfattning och svårighetsgrad. Studenterna beskriver allt från koncentrationssvårigheter till att inte längre vilja leva. Några citat om orsaken till kuratorskontakten; Problem med nuvarande livssituation. Svårigheter att klara av skolgång och balansera krav i livet Koncentrationsproblem, mardrömmar och ångest. Min pappa gick bort och jag har haft det jobbigt med det, samtidigt som jag hade mycket i skolan, så jag kände att jag behövde prata med någon. Personlig kris. Jag behövde krishanteringshjälp. Många anledningar, alltid varit väldigt blyg, haft svårt prata inför grupp, hjälp att hantera studiepress m.m. Nedstämdhet sedan lång tid med en hel del personliga problem som följd t ex dålig självkänsla, stress, hetsätning. Mådde dåligt, ville dö. 7

Utbildningarna innehåller vanligen längre praktikperioder på t ex sjukhus, vårdcentraler och laboratorier, där studenten ska visa att de kan integrera teori och praktik. Flera studenter söker också Studenthälsan för svårigheter i den verksamhetsförlagda utbildningen; Jobbig ohållbar situation med handledare som jag ville diskutera med utomstående. Behövde hjälp att ändra på mitt sätt att hantera situationen. Jag blev orättvist behandlad på min kliniska placering. Jag tappade självförtroendet och blev okoncentrerad och fick problem med sömnen. Jag blev kuggad på min praktik. En skillnad från tidigare utvärderingar är att fler uppger att de rekommenderats att söka Studenthälsan både från kurskamrater, studierektorer/lärare och andra vårdgivare som vårdcentral och öppen psykiatrisk mottagning. Hälsan blev så dålig att det inte gick att kämpa själv och klara sig. Studierektorn rekommenderade kuratorn. Jag fick problem med trötthet, ångest och olust att engagera mig i saker. Vände mig först till vårdcentral, men det var inget fysiskt fel, de rekommenderade att jag tog kontakt med Studenthälsan eftersom jag studerar. Flera svar betonar även i denna utvärdering vikten av att få samtala med en professionell utomstående person. Att få andra tankar och åsikter från en utomstående som inte känner mig och har en bild av mig. Råd om hur jag kan ändra mitt sätt att tänka, bryta negativa tankemönster. Få någon utomstående att tala med för att försöka ta itu med problemen och gå vidare. Hjälp att strukturera upp, att någon utomstående lyssnat. Att få lätta på trycket och prata med någon utomstående. Fråga 2. Vad har varit till hjälp i samtalet? Fråga 4. Hur upplevde Du mötet mellan Dig och kurator? Studenterna har även i denna undersökning lyft fram betydelsen av att kuratorn har haft ett aktivt förhållningssätt och ställt öppna frågor (se metodrapport, 2003). Detta har lett till att problemen löst upp sig och att studenten fått nya perspektiv. Tom Andersen, professor i socialpsykiatri, har beskrivit betydelsen av att i det terapeutiska arbetet ställa öppna, lagom ovanliga frågor. Är frågorna för lagom väcker de inget intresse. Ställer vi för ovanliga frågor är det risk för att den vi möter sluter sig. En förändring som kommer inifrån uppträder då det finns frihet att utbyta idéer med integriteten i behåll. Några citat från enkäterna; 8

To have someone to talk about problems. Specific questions that guided the conversation. Hon kan sätta mina tankar i ett annat sammanhang, hjälpa mig väcka frågor jag inte tänker på. Att få hjälp med att formulera sina tankar. Strukturera upp sin vardag. Sätta ord på varför och hur jag mår dåligt. Hur jag ska gå till väga för att lösa upp det som hade strulat till sig för mig. Fått perspektiv. Studenterna har även i denna utvärdering lyft fram mötet och relationens betydelse, det aktiva lyssnandet och engagemanget. Att bli lyssnad till är avgörande för relationen och den inre processen. Tom Andersen betonar tid och tystnad för att ge plats åt den inre dialogen. Några citat om vad som varit till hjälp i samtalen: Det aktiva lyssnandet, att få hjälp att sluta en tankebana, eller ändra riktning på den. Att någon utomstående lyssnade. Kurators erfarenhet, kunskap och empati. Egentligen bara att få höra mig själv försöka bena ut mina problem och få vägledning under tiden. 3 Är det något Du är mindre nöjd med? Flertalet är nöjda och har inget att tillägga under denna fråga. De synpunkter vi fått handlar om önskemål om fler tider på lokalmottagningen, snabbare tider och en kommentar om önskemål om mer information om kurators roll och utbildning. En student tyckte det var svårt med sitt första samtal med kurator. Det kändes mest jobbigt att prata om personliga saker med en person jag aldrig sett förut. 5 Övrigt Kommentarerna har varit få och handlat om olika saker; Väldigt bra och god hjälp. Bra att börja med tre gånger. Jag är glad att jag fick den här möjligheten, tack. Jag är verkligen glad att det finns sådan hjälp när studenter utsätts för problem. Det är bra att man inte behöver betala något och att man inte behöver köa och vänta för att få en tid. 9

Teori och diskussion Ett kognitivt perspektiv I citaten från utvärderingen kan vi se vårt kognitiva och existentiella arbetssätt speglat av studenterna. Vi har teorianknutit citaten under rubrikerna, ett kognitivt perspektiv och ett existentiellt perspektiv. I kuratorsgruppen har vi bl a använt oss av ett kognitivt arbetssätt och av kognitiva scheman. Se bilaga. Tillsammans med studenten fyller vi i schemat som utgår från en konkret situation som väcker symtom och starka känslor. I detta synsätt förstås känslan utifrån automatiska, vanligen negativa tankar och tankemönster som i sin tur förstärker eller vidmakthåller symtomen (d Elia.G, 2001). Vi försöker sedan gemensamt utforska vilka värdegrunder tankarna utgår ifrån och arbetar med att finna konstruktiva tankar och studentens egna genomarbetade värdegrunder. Detta innebär att studenten kan frigöra sig från gamla fastlåsta värden som kan handla om bl a att vara värdelös, en omöjlig och svag person eller en bluff. Värdegrunder formas ofta tidigt i våra liv och bygger på föreställningar som kan bli hindrande för en vuxen mer flexibel identitetsutveckling. Ung vuxen - perioden innebär möjlighet till omprövning av hindrande värderingar. Vanliga värderingar som vi möter i vårt arbete är; Jag duger bara om jag presterar maximalt hela tiden. Jag är bara värd att bli älskad om jag är glad och följsam. Jag duger bara om min kropp är perfekt. Det kognitiva schemat kan underlätta för studenten att göra en rikare, mer rättvis berättelse om sig själv (White, 1995), att förstå sina dilemman och att kunna göra val utifrån genomtänkta värdegrunder. I utvärderingen har flera studenter tagit upp att kognitiva scheman varit ett konkret hjälpmedel för att uppnå en mer realistisk bild av sig själv och sin omgivning; Samtalen har gjort väldigt mycket nytta för mig. Jag har blivit mer uppmärksam på vad jag gör bra istället för att se det negativa i allt. Jag har fått upp ett mer realistiskt perspektiv på mig själv. Kognitiva scheman har varit väldigt bra för att upptäcka de negativa tankar man har och vad som är verklig fakta. Idéer och förslag på tankar, strategier hur jag ska möta tankar och beteendemönster. Jag ser saker på ett annat sätt och har fått hjälp att sätta upp mål. Uppmärksamma vad som faktiskt är positivt, samt hur man kan göra för att stanna i positiva känslor. Tips för att förändra destruktiva tankebanor. 10

Ett existentiellt perspektiv Sedan tidigare rapport har vi lagt till och fördjupat oss i det existentiella perspektivet. Den existentiella teorin tar sin utgångspunkt främst i filosofin. I stället för att betona diagnoser ligger tonvikten vid själva livet och olika aspekter av hur ett liv kan levas. Arbetssättet är ett aktivt undersökande av hur livet levs och sökande efter värdegrunder och mening. Den fenomenologiska samtalsmetoden betonar individens subjektiva upplevelse. I stället för att förklara ligger tonvikten på att detaljrikt beskriva, ett fenomen, ett stycke liv i taget. I detta arbete behöver terapeuten sätta sina egna förutfattade meningar, sina idéer och teorier inom parantes och låta det unika hos individen framträda (Stiwne, 2009). I samtalen med studenterna har det visat sig att det är fruktbart att kombinera ett existentiellt perspektiv med ett kognitivt arbete. I existentiell teori ses känslorna som viktiga informationsbärare om studentens värdegrunder och om hur livet levs. Det blir därför viktigt att fånga budskapen bakom känslorna och inte enbart tänka bort svåra känslor. Detta fördjupar ofta samtalen och för dem in på för studenten fler viktiga områden. Några citat; Samtalet i sig har varit till stor hjälp då jag i större utsträckning blivit mer medveten om mina egna tankar och känslor. Sedan har det kognitiva schemat varit bra för att illustrera ett känsloförlopp. Att få en positivare och annan syn på saker än vad jag har, vilket gör att jag känner att det finns andra sätt att se på saker. Samtalet har hjälpt mig att tro på mig själv, att återfå mitt självförtroende och tänka positivt. Efter samtalen har jag börjat sova bra. Sätta ord på situationer, känslor och prata av sig. Har fått verktyg att använda när kriser uppstår och för att bryta mönster som varit ofruktsamma. Den existentiella teorin fokuserar på vad som kallas de fyra livsvärldarna som vi alla befinner oss i. Det rör vårt förhållande till våra fysiska omständigheter och vår kroppslighet. Det rör våra relationer och vårt sociala nätverk. Vår identitet vem vi är för oss själva och vem vi strävar efter att vara. Slutligen handlar det om vårt förhållande till livets mening och världen som t ex. vår uppfattning om godhet och ondska ( Stiwne D, 2002). I samtalen blir det viktigt att undersöka studentens olika livsvärldar. För psykiskt välmående behövs en förankring i samtliga områden. Förhållningssätt Vår uppfattning är att relationen mellan kurator och student är det absolut avgörande för hur samtalen med studenterna utvecklas. Som vi uppfattar vårt arbete ställer det stora krav på förmåga till inlevelse och empati. Det är viktigt att fånga upp studentens belägenhet och känslor och tona in den andra för att kunna vara närvarande i mötet och föra processen vidare. När vi känner att vi förlorar processen och kontakten med 11

studenten, gäller det att hitta tillbaka igen. Detta sker ofta på en icke verbal nivå. Vi har hämtat inspiration från Daniel Stern (2005), psykiater och spädbarnsforskare som bl a beskriver den intersubjektiva kunskapen och jämför mötet mellan terapeut och patient med relaterandet mellan föräldrar och barn. Människan, både terapeut och student, delar enligt den existentiella teorin samma grundvillkor och dilemman i sina liv. I mötet blir den intersubjektiva relationen avgörande. Filosofen Martin Buber har beskrivit detta som en Jag Du relation. I mötet är den andre ett subjekt och inte ett objekt för mina erfarenheter. Detta innebär för oss kuratorer bl a en öppenhet för studenternas perspektiv, ett aktivt lyssnande och en uppmuntran till studenten att med egna ord beskriva sitt liv. Utgångspunkten är de direkta levda erfarenheterna i nuet. Enligt existentiellt förhållningssätt har terapeuten ett ansvar att inte manipulera studenten med sina teorier och tekniker. Det är viktigt att låta studentens existens framträda. Det latinska ordet ex-istere betyder att stå fram, att framträda, att bli till. Filosofen Sartre (1971) menade att existensen kommer först och att människan under livets gång skapar sig själv och blir vad hon är. Livet och identiteten ses som ett ständigt pågående skapelseprojekt. Terapeuten intar varken en tillbakadragen roll eller rollen av en coach som ger studenten uppgifter eller hejar på snabba lösningsförsök. Förändring sker långsamt och inifrån. En god relation har en läkande kraft i samtalen. Tillvaron är en medvärld. Vi skapar oss själva i relation till andra. Reflekterande medvetenhet uppkommer inte om det inte finns en annan människa närvarande. Utan någon kontinuerlig inkommande information upplöses människans identitet ( Daniel, Stern 2005). Några citat från enkäterna om mötet och vad som varit till hjälp; Kuratorn känns mycket mänsklig. Jag känner mig oftast nöjd och mer peppad efteråt. Det var avslappnat och bra. Jag kände ingen press utan det utgick ifrån mig och mina förutsättningar. Hon var bra på att lyssna. Det kändes som om personkemin stämde. Hon tog mig på allvar och fick mig att känna att det var väldigt värt att hjälpa just mig, att jag faktiskt också förtjänar att må bra ( vilket jag kanske inte tyckte förut). Behagligt, varm person som ändå vågar styra samtalet och ställa frågor. Värdegrunder En viktig uppgift i ung vuxenperioden är att forma sina egna värderingar och skilja ut dem från de värderingar som oreflekterat lagts på utifrån genom uppfostran, samhälle och religion. Studenter som söker oss har ofta svårt att särskilja vad som är andras eller egna förväntningar och önskningar bl a vad gäller utbildningsval. 12

Den existentiella terapin är ingen lyckoterapi utan talar om vikten av att möta livet med både dess möjligheter och dess begränsningar. Individen har valmöjligheter och ett eget ansvar inom givna ramar. I samtalen undersöks aktivt studentens livsval och värdegrunder. I det moderna samhället bortser vi ofta från de faktiska begränsningarna och ser endast till styrkor och att leva ett lyckligt liv. Detta medför en idealbild av att vara människa och en oförmåga att hantera livets osäkerhet och brister. En annan uppgift i ung vuxen - perioden är att finna mer flexibla tolkningar, inte antingen eller utan både och. De studenter som söker oss har ofta fastnat i prestation och styrkeideal och får svårt att acceptera sina begränsningar och behov av vila och återhämtning. De uppfattar sig ofta antingen befinna sig i styrka eller i svaghet. I samtalen försöker vi få till stånd en rörelse mellan de olika polerna i livet. Det är i spänningen mellan motsatser som vi måste skapa våra liv. Livet är en pågående cykel av med och motgångar, av hopp och besvikelser. Människan befinner sig alltid någon stans på ett kontinuum mellan självförtroende och tvivel, tillhörighet och isolering, glädje och sorg, närhet och distans, ordning och kaos. Att leva kreativt är att tillåta strömmen mellan polerna (van Deurzen, 1998, 2003). I mellanområdet pågår själva livet i ett accepterande av både och. I detta område kan nya värden sökas och mening skapas i möten med sig själv och i möten med andra. I samtalen med studenterna reflekterar vi kring den polarisering studenterna fastnat i och som kan synliggöras i bifogad bild. Bild 1 Begränsningar och möjligheter Fastna i styrka och perfektionism, i ett antingen eller tänkande Möjligheter Stark/perfekt Aktiv Kunnig Glad Lycklig Hälsa Trygg Både och Acceptans Upplevelse Mening Intersubjektiva möten med andra Värdegrunder Begränsningar Svag/Brister Passiv Okunnig Ledsen Olycklig Ohälsa Otrygg Födelse Livet Döden 2009-11-04 Kristina Fredriksson Människan är i ständig utveckling och har frihet och ansvar att inom givna grundförutsättningar välja att utforma sina egna livssammanhang. Ur ett existentiellt perspektiv blir terapin till ett slags identitetens frihetsprojekt, ett skapelseprojekt. 13

Individen får träda fram som unik varelse med sina egna känslor, tankar och värdegrunder. I ung vuxen perioden är det naturligt att reflektera kring mening och att konfronteras med sina begränsningar. Det är viktigt att inte i onödan patologisera olika symtom som kan uppstå i denna sökandeprocess. Vi behöver våra svaga sidor och inse våra begränsningar för att inte bli utmattade och för att kunna leva autentiskt i betydelsen att vi själva förvaltar våra liv. I samtalen blir det därför viktigt att normalisera känslor och upplevelser och försöka förstå sina känslor och sitt handlingsutrymme. Några citat om vad som varit till hjälp i samtalen; Det har enbart varit positivt. Jag har fått förståelse för tankar som jag trott varit onormala och jag har fått bra feed-back på de positiva förändringar jag genomgår. Bekräftelse på oron, att det är naturligt att vara orolig och rädd då och då. Bekräftelse på att få veta vad som är naturligt och normalt hos sig och andra och vad som inte är normalt. Jag har blivit mer medveten om mina egna tankar och känslor. Att hjälpa mig själv att inse vissa saker hos mig själv. Känslor Studenter som söker oss kuratorer har ofta svårt att förstå och tolka sina känslor. De söker ofta för en upplevelse av att generellt må dåligt utan att förstå sitt tillstånd. Den existentiella terapin är på sätt och vis en känsloterapi. Känslor ses som informationsbärare om djupgående värderingar och avslöjar individens värdegrunder och riktning i livet. Känslor är komplexa och visar sig i vårt stämningsläge. Några citat; Jag sökte vägledning för att förstå hur jag kan tolka mina känslor och tankar. Jag behövde få sätta ord på situationer och känslor och prata av mig. Jag kände mig ensam och orolig inför framtiden. Jag kände mig mer ledsen än vanligt. Det blir i samtalen viktigt att undersöka och komma i kontakt med och förstå alla nödvändiga känslor, hela känslospektrat. Som utgångspunkt i detta arbete använder vi en omarbetad och förenklad form av Emmy van Deurzens emotionscirkel. 14

Bild 2 dread fruktan Emotionscirkeln joy/gl glädje love /kärlek/ hope/hopp hopp desire/beg begär skuld/skam happiness lycka depression depression pride/stolthet jealousy/svartsjuka svartsjuka anger/vrede despair förtvivlan fear/fruktan fruktan sorrow/sorg sorg Tanken är att vi hela tiden rör oss mellan olika känslor och stämningar och att varje känsla både har en plus och en minussida som går att samtala och tänka kring. Så kan t ex skuld och skam både handla om ansvarighet och mindervärde. Kärlek både om omsorg och ägandebegär. Ilska både om självhävdelse/mod och hat/våld. Kroppen står i fokus i vår kultur. Olika ideal och normer kan objektifiera vår relation till kroppen och till vår person. Värden om perfektionism och kroppsideal får oss att på olika sätt kontrollera våra kroppar med idogt tränande, svält/hetsätning m.m. Kropp och själ är intimt sammanvävda i det existentiella synsättet. Vi har flera uttryck för känslor i kroppen, fjärilar i magen, hoppa av glädje, armbåga sig fram, tung över bröstet. Studenter uttrycker ofta kroppsliga symtom för ohälsa. Kroppen blir ofta bärare av oförstådda känslor. Känslor och värdegrunder behöver förstås och nyanseras i samtalen. Jag sökte för återkommande nackspärr, var ofokuserad och nedstämd. Samhället skiljer också ofta på kropp och själ, vilket visas bl a av att studenter som söker t ex vårdcentral hänvisas vidare för själsliga bekymmer, vilket bl a citatet i inledningen visar; Jag fick problem med trötthet, ångest och olust att engagera mig i saker. Vände mig först till vårdcentral, men det var inget fysiskt fel. De rekommenderade att jag tog kontakt med Studenthälsan. 15

Ansvarighet och val Som ung vuxen står man inför många livsval. Att välja väcker ångest, val innebär alltid bortval. Att inte välja är också att välja. Vi har ansvarighet både mot oss själva och mot andra. Existentiell vägledning syftar till att studenten blir ansvarig för sina val och sin riktning i livet. Detta kan synliggöras med ansvarighetens och oansvarighetens språk. Följande exempel är fritt hämtade från en av Dan Stiwnes föreläsningar (2009). Oansvarighetens språk Ansvarighetens språk - Det bara händer - Jag har en del i det som händer - Jag kan inte - Ska något ske får det börja med mig - Nu är fel läge men senare kanske - Jag väljer och är beredd att ta priset - Jag måste - Jag vill Citat från studenter om vad som varit till hjälp i samtalen; Samtal om olika valmöjligheter Att hjälpa mig själv att inse vissa saker hos mig själv Jag har börjat ta itu med tankar och känslor Jag har fått upp ett mer realistiskt perspektiv om mig själv Ansvarigheten handlar även om ansvarighet för våra medmänniskor och för vår värld. Att vara sann mot sig själv och följa sina egna värden och omsorg om andra och vår jord är kanske nutidens stora utmaning. Tiden Ett annat viktigt existentiellt perspektiv är hur vi förhåller oss till tiden. Studenterna befinner sig ofta i framtiden och tappar kontakt med nutiden, vilket kan leda till stress. Bara tentan är klar, utbildningen färdig. Studenten kan skjuta upp att leva livet tills utbildningen är klar. Det blir i samtal viktigt att undersöka hur studenten förhåller sig till de olika tidsdimensionerna dåtid nutid framtid. Det nuvarande ögonblicket behöver vara förankrat i både ett förflutet och i en framtid i dialogisk jämvikt. Det nuvarande ögonblicket kan tas som gisslan av antingen det förflutna eller framtiden. Man kan fastna och plåga sig över svåra upplevelser i dåtiden, alla fel och misstag man begått eller ägna mycket tid till oro och ängslan för framtiden. Både dåtiden och framtiden kan också idealiseras och hindra närvaron i nuet (Stern, 2005; Stiwne 2002; van Deurzen, 1998). I samtalen eftersträvar vi närvaro och kontakt i nuet. 16

Besöksorsaker Vi har också jämfört kommentarerna med vår besökstatistik och finner här en samstämmighet med studenternas svar i enkäten. Enligt Studenthälsans statistik söker studenterna ofta för stress, prestationskrav, nedstämdhet/depression och ångest. Inom existentiell terapi ses inte ångest som bevis på patologi. Ångest säger något om våra grundvärderingar och om hur vi lever våra liv. Om vi inte följer våra egna livsvärden upplever vi en existentiell kris. De vanligast förekommande besöksorsakerna hos kurator 2008 KI Bristande självförtroende Nedstämdhet/ Depression Ej godkänt studieresultat Prestationskrav Relationsproblem Ångest Studiestress Uppehåll/Avbrott Studenthälsan vt 07 9 november 2009 9 Besöksorsakerna kan jämföras med citat från enkäten om orsaken till kuratorskontakten; Stress och oro, mycket att tänka på Koncentrationsproblem, mardrömmar och ångest Psykisk ohälsa och dåliga studieresultat Många studenter söker Studenthälsan för stress och utmattning. Enligt Dan Stiwne (2002) handlar en kris om att individen inte har kunnat hantera sin livssituation med dess krav och utmaningar. Studentens bedömning av sina resurser, sin kraft och förmåga har inte stämt med vad som krävs av henne i yttervärden. Föreställningen om kompetens och styrka, att vara ung och lovande har gått förlorad. Många upplever också att deras sociala värld raserats, att man inte längre har andras respekt. Studenten varken orkar eller vill, ofta på grund av social skuld, visa sig eller vara med och umgås som förut. Identiteten har fått sig en ordentlig törn. Vem är jag om jag kört på tentan, 17

misslyckats på praktiken och varför ska jag stiga upp på morgonen, varför lever jag nu? Ur terapeutisk synpunkt betraktar jag dock depressionen bara som en av flera brandväggar som man ska ta sig igenom. Det är en plan B som klienten drar sig tillbaka till, en andra försvarslinje för att undvika en värre kris. Depressionen håller tillbaka krisen och blir en hopplöshetens sköld som klienten håller framför sig för att undgå att få det värre. Den har sina goda syften i det korta perspektivet. Den ger legitimitet, en sjukdomsanknytning, en sorts förklaring. Den låter en slippa att se helheten och komplexiteten och att behöva betrakta hela det livsmönster man liver i. Den fokuserar det partikulära och döljer helheten i livsstilsmönstret. Den väv av kontext som ens problem är invecklade i ( Dan Stiwne(Artikel 2002, sid 7). Enligt Dan Stiwne räcker det inte med att vila upp sig, inte att träna och äta rätt. Det handlar om att ompröva sin grundhållning och inse att livet inte kan bli som förut och att man gör klokt i att inte försöka leva som förut. Ofta får man hjälpa studenten att krisa. Det betyder att få henne att uppbåda verklig empati och omsorg med sig själv och att se till helheten av både sina möjligheter och begränsningar. I vårt arbete har vi haft god användning av tankarna i den existentiella teorin. Detta gäller särskilt det etiska förhållningssättet och tankar om ansvar, val och värdegrunder. Vår syn på intersubjektivitet, känslor och kriser har fördjupats. Detta innebär att vi som kuratorer har utökat våra professionella redskap och möjligheten att vara till hjälp för studenterna. 18

Bilaga 1 19

Referenslista Andersen, T. (1991). Reflekterande team, Samtal och samtal om samtalet. Stockholm: Mareld. Andersen, T. (1997). Researching client-therapist relationships. Journal of Systemic Therapies.16 s. 125 133. Anderson, H & Goolishian, H.A. Från påverkan till medverkan, Terapi med språksystemiskt synsätt. Stockholm: Mareld. Buber, M. (1990). Jag och Du. Ludvika: Dualis. Cohn, H. (1997). Existential thought and therapeutic practice. London: Sage Publications. d Elia, G. (2001). Kognitiv Psykoterapi. Stockholm: Nordstedts Förlag. v. Deurzen, E. (1998). Det existentiella samtalet. Stockholm: Natur och kultur. v. Deurzen, E. (2001). Paradox and passion in psychoterapy an existential approach to therapy and counselling. New York: Wiley. v. Deurzen, E. (2003). Vardagens mysterier. Lund: Studentlitteratur. Grossi, G. (2004). I balans. Stockholm: Bonnier. Heidegger, M. (1993). Varat och tiden. Göteborg: Daidalos. Jacobsen, B. (2006). Existensens psykologi. Stockholm: Natur och kultur. Kåver, A. (2004). Att leva ett liv inte vinna ett krig. Stockholm: Natur och Kultur Nilsonne, Å. (2005). Vem är det som bestämmer i ditt liv? Stockholm: Natur och Kultur. Sartre, J.P. (1971). Existentialismen är en humanism. Stockholm: Aldus/Bonnier. Stern, D. (2005). Ögonblickets psykologi. Stockholm: Natur och kultur. Stiwne, D. (2002). Den existentiella psykoterapin och utmattningen den moderna livskrisen. Insikten 5, s.11-19. Stiwne. D. (2002) artikel i Dagens Nyheter, 31 maj Insidan, s. 14. Stiwne, D. (2003). Existentiell terapi när livet gör ont. Psykologtidningen, 3, s. 4-6. Stiwne, D. (red), (2008). Bara detta Liv. Lund: Studentlitteratur. Stiwne, D. (red), (2009). Ompröva Livet. Lund: Studentlitteratur. 20

Strasser, F. & Strasser, A. (2002). Existential time-limited therapy. New York: Wiley. White, M. (1995). Nya vägar inom den systemiska terapin. Stockholm: Mareld. 21