Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljökontoret Rapport Redlighet och spårbarhet vid restauranger i Linköping Författare Birgitta Iggland
1. Sammanfattning Konsumenter ska känna sig trygga, säkra och kunna göra medvetna val av de livsmedel som säljs. Konsumenter får inte heller vilseledas genom felaktig presentation av livsmedel. Detta innebär till exempel att om man som konsument köper parmesanost, så ska det vara parmesanost och inte någon annan sorts ost som liknar parmesanost. Mot denna bakgrund har miljökontoret i Linköpings kommun under 2012 utfört ett projekt där redlighet på restauranger kontrollerats. Totalt har 61 stycken restauranger kontrollerats. Redligheten kontrollerades på de 17 valda livsmedlen lax, fläskfilé, rödspätta, anka, hjortfilé handskalade räkor, mozzarella, gorgonzola, serranoskinka, entrecote, lövbiff, lamm, oxfilé, fetaost, ryggbiff, parmesanost och parmaskinka. Kontrollerna skedde med en för projektet framtagen checklista. Menyer granskades och jämfördes med följesedlar och livsmedelsförpackningarnas originalmärkning. Kartläggningen ger en bild över hur företagen uppfyller lagstiftningen. Av de 17 livsmedel som ingick i projektet visade 13 livsmedel på goda resultat medan resultatet för fetaost, ryggbiff, parmesanost och parmaskinka var sämre. Det kan konstateras att det finns en förbättringspotential bland de kontrollerade restaurangerna. För att få en bättre redlighet och för att behålla den märkning som är bra, är det viktigt att det sker en fortsatt kontroll av redlighet.
2. Syfte Syftet med projektet är att kontrollera redlighet och spårbarhet vid presentation av meny avseende till exempel olika sorters kött och fisk, glutenfritt, påstående om laktosfritt, lokalt odlad produkt, näringspåstående samt andra eventuellt missvisande uttryck. 3. Mål Projektets mål är att; - Restaurangerna inte vilseleder kunder - Livsmedelsföretagare serverar det livsmedel som utlovas på menyn. 4. Avgränsningar Det är 61 stycken restauranger som har fått besök för att undersöka menyernas överensstämmande med ett urval av livsmedlen: fetaost, parmesanost, oxfilé, handskalade räkor, lax, ryggbiff, fläskfilé, anka, lövbiff, mozzarella, gorgonzola, rödspätta, parmaskinka, serranoskinka, entrecote, hjortfilé och lamm. Kontroll gjordes också av andra eventuella missvisande uttryck som glutenfritt, lokal produktion med flera. Vi kontrollerade minst 5 produkter och de som hade färre än 5 produkter kollade vi de produkter som de hade. 5. Bakgrund Miljökontoret ska som kontrollmyndighet bedriva riskbaserad kontroll över livsmedelsanläggningar i kommunen. Projektet inriktar sig på att kontrollera att restauranger verkligen använder de ingredienser och råvaror som uppges i de maträtter som står på menyn. Detta görs främst genom att ta reda på om rätt livsmedel finns i restaurangen. Märkningen av ett livsmedel får inte vilseleda köparen. I föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel, LIVSFS 2004:27, 5 nämns att märkning inte får vara vilseledande. Verksamhetsansvarig ska även ha kännedom om de faror som kan uppstå i verksamheten. Bland annat ska denne kunna spåra livsmedel inom verksamheten. Dessutom inriktar sig projektet på att öka kunskapen om märkning och spårbarhet hos livsmedelsföretagare.
6. Resultat Totalt besöktes 61 livsmedelsanläggningar i projektet. Antal kontrollerade livsmedel utan och med avvikelser. Livsmedel Antal kontroller Överensstämmer med menyn Överensstämmer inte med menyn Antal % Antal % Fetaost 22 19 86 3 14 Oxfilé 22 21 95 1 5 Lax 17 17 100 0 0 Fläskfilé 17 17 100 0 0 Ryggbiff 22 14 64 8 36 Rödspätta 9 9 100 0 0 Parmesanost 7 5 71 2 29 Anka 5 5 100 0 0 Hjortfilé 5 5 100 0 0 Handskalade räkor 4 4 100 0 0 Mozzarella 4 4 100 0 0 Gorgonzola 4 4 100 0 0 Serranoskinka 4 4 100 0 0 Entrecote 4 4 100 0 0 Lövbiff 2 2 100 0 0 Parmaskinka 3 0 0 3 100 Lamm 2 2 100 0 0 Total 153 Det var 43 stycken (71%) restauranger som var utan avvikelse.
Redlighet
Ryggbiff fanns på menyn på 22 restauranger. Av dessa använde 8 av verksamheterna annat kött, exempelvis innanlår och ytterlår. Därmed hade 64% av de kontrollerade restaurangerna märkning som överensstämde med meny. Fetaost fanns på menyn hos 22 restauranger. Av dessa hade 3 verksamheter annan ost i kylen, exempelvis salladsost. Därmed hade 86% av de kontrollerade restaurangerna märkning som överensstämde med menyn. Oxfilé marknadsfördes på 22 restauranger. Av dessa hade 1 av verksamheterna byt ut till annat kött. Därmed hade 95% av de kontrollerade restaurangerna märkning som överrensstämde med menyn. Parmesanost serverades enligt menyn på 7 restauranger. Av dessa hade 2 av verksamheterna annan ost. Därmed hade 71 % av de kontrollerade restauranger märkning som överensstämde med menyn. Parmaskinka fanns på 3 restauranger. Av dessa hade 3 av verksamheterna annan skinka. Därmed hade 0 % av de kontrollerade restauranger märkning som överresstämde med menyn. Lax, fläskfilé rödspätta, anka, hjortfilé, handskalade räkor, mozzarella, gorgonzola, serranoskinka, entrecote, lövbiff och lamm fanns på ett flertal restauranger. Det var 100 % av de kontrollerade restauranger som hade märkning som överensstämde med menyn. Kontroll av lokalt odlade produkter gjordes på 6 restauranger. Det var till exempel ekologisk lammbringa från Österlen och Blå kustens Högrev. Det var 100 % av de kontrollerade restaurangerna som hade märkning som överensstämde med menyn och följesedlar. Vid inspektionerna fann vi inga påståenden om glutenfritt respektive laktosfritt, näringspåstående, nyckelhålsmärkning och inte heller några missvisande uttryck. 7. Slutsats och diskussion Miljökontoret har genom detta projekt kontrollerat redlighet på restauranger. Projektet inriktar sig på att kontrollera att livsmedelsföretagare verkligen använder de ingredienser och råvaror som uppges i de maträtter som står på menyn. Märkningen av ett livsmedel får inte vilseleda köparen. I föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel, LIVSFS 2004:27, 5 nämns att märkning inte får vara vilseledande. För att få en enhetlig kontroll gjordes en projektplan och en checklista. Resultatet från projektet ger en bild över hur företagen uppfyller lagstiftningens krav. Utifrån sammanställningen kan man dela in de 17 livsmedlen i två grupper, en där redligheten nästan är felfri och en där redligheten har brister. I gruppen med goda resultat återfinns lax, fläskfilé, rödspätta, anka, hjortfilé handskalade räkor, mozzarella, gorgonzola, serranoskinka, entrecote, lövbiff, lamm och oxfilé.
I den gruppen med ett lite sämre resultat återfinns fetaost, ryggbiff, parmesanost och parmaskinka. Att konstaterade brister återfanns hos dessa typer av livsmedel kan bero på okunskap eller ekonomiskt vinstintresse. Att använda sig av billigare kopior på kända livsmedel till exempel fetaost och parmesanost och inte använda rätt beteckningar är att vilseleda konsumenterna. Det är även extra allvarligt i de fall originalprodukten är skyddad. En annan möjlig orsak till att just dessa tre livsmedel utmärkte sig, kan vara att det som konsument kan vara svårt att urskilja äkta vara mot liknande livsmedel. Skyddade beteckningar: Inom EU finns ett system för att skydda beteckningar på särskilda produkter. Ett livsmedel med skyddad ursprungsbeteckning ska i fråga om råvaror och tillverkning helt vara beroende av den region där det framställs. Exempel på sådana produkter är Parmaskinka, Parmesanost (Parmigiano Reggiano) och Kalamataoliver. Ett livsmedel med en skyddad geografisk beteckning ska tillverkas efter en metod som förknippas med den region vars namn det bär. Exempel är Svecia, Bayonneskinka och Skånsk spettekaka. Ett särartskyddat livsmedel får betecknas som garanterad traditionell specialitet om det har egenskaper som skiljer det från liknande produkter och tillverkas på ett traditionellt sätt. Exempel är Mozzarella, Falukorv och Hushållsost. Kontrollmyndigheten har vid besöken fått uppfattningen om att det framförallt rör sig om okunskap bland livsmedelsföretagarna och att de inte medvetet försöker lura konsumenterna. Det kan slutligen konstateras att det är viktigt att även i fortsättningen kontrollera redligheten på restauranger, för att förbättra redligheten. Avvikelser följs upp utanför projektet. När det gäller kontroll av lokalt odlade produkter, var det 100 % av de kontrollerade restaurangerna som hade meny som överensstämde med märkning och följesedlar.