Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen transportera syre från lungorna till vävnaderna, och koldioxid i andra riktningen sprida olika hormoner och signalsubstanser som styr olika funktioner i kroppen vara en del av kroppens immunförsvar hjälpa till att hålla kroppstemperaturen. Hjärtat fungerar som en pump. Tack vare hjärtats rytmiska sammandragningar pumpas blodet runt i det sammanhängande rörsystem som blodkärlen är. Pumpkraften gör att det uppstår ett tryck, blodtrycket. Stort som en knytnäve Hjärtat är ungefär lika stort som en knuten hand. Det ligger i bröstkorgen mellan lungorna, lite förskjutet åt vänster. Hjärtat är dessutom lite vridet så att den högra delen är riktad framåt. Det vilar på mellangärdet, som är skiljeväggen mellan brösthålan och bukhålan. Hjärtat skyddas av bröstkorgens vägg som är uppbyggd av revben och muskler. Framför hjärtat finns bröstbenet. Alldeles bakom hjärtat går matstrupen på väg ner till magsäcken. Hjärtat omges av en dubbel säck av bindväv. Hjärtats övre del kallas basen. Här passerar de stora blodkärlen till och från hjärtat. Den nedre delen kallas spetsen. När hjärtat slår kan man känna spetsens rörelser mot bröstkorgsväggen. Hjärtat och blodomloppet är kroppens transportsystem. Fördjupningsbild finns sist i texten. Under fosterstadiet börjar hjärtat slå redan när fostret är tre veckor gammalt. Hjärtat slår sedan ungefär tre miljarder gånger under en människas liv. En uthållig muskel Hjärtat har en speciell sorts tvärstrimmig muskulatur som kallas hjärtmuskulatur. Den skiljer sig från annan tvärstrimmig muskulatur genom att den inte kan påverkas av viljan. Muskulaturen är också mycket uthållig, och den vilar bara mellan hjärtslagen. Muskelcellerna är förgrenade och www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 1 (21)
bildar nätverk. En impuls i en muskelcell når därför snabbt andra celler, och hela hjärtat dras samman. Hjärtat har två ihåliga halvor. Var och en består av ett förmak dit blodet först kommer, och en kammare som pumpar blodet vidare. Mellan halvorna finns en tät skiljevägg. Mellan hjärtats olika hålrum finns klaffar, som öppnas och sluts i takt med sammandragningarna. Hela hjärtat omges av dubbla bindvävslager, hjärtsäcken. Mellan de båda lagren finns lite vätska så att hjärtat kan röra sig. Förmaken tar emot blod Hjärtats förmak har tunna väggar och tar emot blod. Höger förmak tar emot blod som kommer tillbaka från kroppen genom den övre och nedre hålvenen. Vänster förmak tar emot blod som syresatts i lungorna. Hjärtmuskulaturen arbetar oberoende av viljan. Fördjupningsbild finns sist i texten. Kamrarna pumpar blodet vidare Kamrarna har tjockare väggar eftersom de pumpar blodet vidare. De utför alltså ett större arbete än förmaken. Höger kammare pumpar blodet till lungorna för syresättning, och kallas lilla kretsloppet. Vänster kammare pumpar det syresatta blodet ut till kroppen via stora kroppspulsådern, aorta. Det kallas stora kretsloppet. Störst kraft går åt till detta arbete, därför är muskelväggen i vänster kammare tjockast. Två typer av klaffar Tack vare klaffar mellan förmaken och kamrarna, samt vid blodkärlen som går ut från hjärtat, förs blodet hela tiden vidare i samma riktning. Det finns fyra klaffar av två olika typer: Segelklaffar finns mellan förmak och kammare i både höger och vänster hjärthalva. Klaffarna ser ut som tunna segel. Trådar längs seglens kanter fäster i muskelbuntar, som kallas papillarmuskler. När hjärtat dras samman pressas seglen ihop så att klaffen blir tät. Fickklaffar finns där lungpulsådern lämnar höger kammare, och där aorta lämnar vänster kammare. Klaffarna tillåter bara att blodet pumpas ut ur kamrarna. Om blodet försöker ta motsatt väg stängs klaffarna automatiskt. Hjärtat består av två ihåliga halvor med två förmak och kammare. Fördjupningsbild finns sist i texten. När klaffarna öppnas och stängs uppstår ett ljud som läkaren kan höra på bröstkorgen med hjälp av ett stetoskop. För varje hjärtslag hörs två toner. Hjärtats funktion Även hjärtmuskeln behöver blod Även om hjärtats viktigaste funktion är att pumpa runt blodet i kroppen, så är det beroende av att ha en egen blodförsörjning. Därför har hjärtat två kranskärl. Kranskärlen förser hjärtat med blod. Fördjupningsbild finns sist i texten. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 2 (21)
Kranskärlen är små artärer som kommer direkt från stora kroppspulsådern, aorta, där den lämnar vänster kammare. Kärlen förgrenas och bildar ett nätverk runt hjärtat. Kranskärlen förser hjärtmuskeln med blod när hjärtat vilar mellan slagen. Blodet leds sedan bort genom kransvener, som töms i höger förmak. Hjärtslagen startas av impulser Hjärtslagen sätts igång i en liten del av hjärtat som kallas sinusknutan. Den består av specialiserade hjärtmuskelceller i väggen i höger förmak. I dessa muskelceller startar regelbundna urladdningar. Genom hjärtmuskelvävnadens uppbyggnad sprids impulsen snabbt till båda förmaken. Vid övergången mellan höger förmak och höger kammare finns en annan grupp specialiserade muskelceller som kallas AV-knutan. Här stannar impulsen upp något så att förmaken ska hinna tömmas fullständigt. Sedan får kamrarna en impuls att dra ihop sig. Impulsen skickas därefter vidare genom den så kallade His ska bunten. Den går mellan de båda kamrarna ner till hjärtats spets, och vidare upp en liten bit längs kamrarnas yttre väggar. Även His ska bunten består av specialiserade hjärtmuskelceller. De har liknande egenskaper som nerver. Hjärtats slag startas av impulser från sinusknutan i hjärtats högra förmak. Fördjupningsbild finns sist i texten. Sinusknutan, AV-knutan och His ska bunten kallas för hjärtats retledningssystem. Impulsen som startat i sinusknutan når snabbt hela hjärtat och leder till en sammandragning, eller ett hjärtslag. Innan nästa hjärtslag kommer måste hjärtat vila lite. Hjärtat kan inte styras med viljan Hjärtmuskelvävnaden är alltså unik eftersom den arbetar på egen hand, utan att styras av viljan. Det sympatiska och parasympatiska nervsystemet påverkar dock hjärtat. Dessa två nervsystem styr aktiviteten i våra inre organ, och påverkas inte av viljan. Det sympatiska nervsystemet sätts igång när kroppens krafter behöver mobiliseras, till exempel i stressituationer, och gör bland annat att pulsen ökar och blodtrycket höjs. Det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila. Det har motsatt effekt på kroppen, exempelvis att pulsen minskar och blodtrycket sjunker. Vid vila brukar antalet hjärtslag, eller hjärtfrekvensen normalt ligga mellan 60 och 80 slag per minut. Vältränade personer kan ha ännu lägre vilopuls. Om man anstränger sig blir hjärtfrekvensen mycket högre, och kan närma sig 200 slag per minut. Hjärthalvorna arbetar samordnat Hjärtat växlar rytmiskt mellan två tillstånd. Det kan antingen dras samman, vilket kallas systole, eller vila, diastole. Höger och vänster hjärthalva arbetar synkroniserat, det vill säga båda halvorna pumpar respektive vilar samtidigt. En sammandragning och en avslappning gör tillsammans ett hjärtslag. När hjärtat vilar fylls kamrarna med blod. Fördjupningsbild finns sist i texten. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 3 (21)
Under vilofasen, diastole, fylls hjärtat med blod. Klaffarna mellan förmaken och kamrarna är öppna, medan klaffarna ut från kamrarna är stängda. Under sammandragningen, systole, öppnas klaffen till lungpulsådern, och blod pumpas från höger kammare ut till lungorna för att syresättas. Samtidigt öppnas klaffen till stora kroppspulsådern, och blod pumpas från vänster kammare ut i kroppen. Klaffarna mellan förmaken och kamrarna stängs för att hindra blodet att rinna tillbaka. Det skapar den första hjärttonen som läkaren hör genom att lyssna med ett stetoskop. När kamrarna har tömts stängs klaffarna mot blodkärlen igen. Det hörs som den andra hjärttonen. Hjärtat fylls sedan igen. Hela förloppet upprepas för varje hjärtslag. När man vilar eller bara rör sig lite pumpas cirka fem-sex liter blod per minut ut ur vardera kammare. Detta kallas hjärtats minutvolym. Det är också den mängd blod som finns i kroppen. Om man anstränger sig mycket kan hjärtat pumpa ut 25 30 liter blod i kroppen per minut. EKG visar hur hjärtat slår Med hjälp av elektrokardiografi, EKG, kan man se hur hjärtat slår. Sjukvårdspersonal fäster elektroder på bröstkorgen, armarna och benen. Elektroderna registrerar de elektriska signaler som skapas av hjärtat när det slår. Sedan överförs signalerna till en kurva på en skärm eller pappersremsa. Kurvans utseende och avstånden mellan de olika vågorna ger viktig information vid olika sjukdomar i hjärtat. Läkaren kan bland annat se om hjärtat slår oregelbundet eller om man har haft en hjärtinfarkt. Blodomloppet Kroppens transportsystem Blodomloppet är kroppens transportsystem. Tack vare blodomloppet, eller cirkulationen, kan syre, näringsämnen samt olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena. Blodet för även bort avfall som bildats vid ämnesomsättningen. Blodkärlen bildar nätverk Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen. De är huvudsakligen av tre slag: Artärer kallas de blodkärl som leder blodet från hjärtat. De har tjockare väggar än venerna eftersom artärerna innehåller ett tjockare lager av glatta muskelceller och elastiskt bindväv. Därmed blir artärerna töjbara och kan ta emot och föra vidare det blod som pumpas ut från hjärtat. De stora artärerna delar upp sig i allt mindre förgreningar som når ut i hela kroppen. Vener leder blodet till hjärtat. De tunna väggarna gör att kärlen kan tänjas och kan därför innehålla stora mängder blod. Venerna i nedre kroppshalvan har invändiga klaffar. Dessa hindrar blodet från att rinna Venernas klaffar hindrar blodet från att rinna i fel riktning. Fördjupningsbild finns sist i texten. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 4 (21)
baklänges. Små vener förenas med andra små vener till stora vener. Slutligen tömmer venerna sig i hjärtat. Kapillärer heter de minsta kärlen som förenar artärerna med venerna. Kärlen har ungefär samma diameter som en röd blodkropp. Kapillärernas väggar är mycket tunna och består bara av ett enda cellager. Därför kan vätska, näringsämnen och avfallsprodukter med lätthet passera till och från vävnaderna. Artärerna för blodet ut i kroppen Varje gång hjärtat pumpar ut blod i artärerna utvidgas de lite. Detta kan man känna i pulsen, till exempel vid handleden. Eftersom artärernas väggar innehåller glatt muskulatur kan blodkärlens diameter ändras när muskulaturen dras samman eller slappnar av. Om aktiviteten ökar i kroppens "stressystem", det sympatiska nervsystemet, leder det till att kärlen blir trängre. Då minskar blodflödet ut till vävnaderna. Om aktiviteten däremot minskar så får det motsatt effekt, det vill säga att kärlen vidgas och blodflödet ökar. Tack vare att blodflödet kan regleras genom enskilda kärl, så styrs blodet till de organ som för stunden bäst behöver det. Några av de större artärerna är: Stora kroppspulsådern, aorta, är den största artären, och utgår direkt från vänster kammare. Aorta har en diameter på ungefär 2,5 centimeter. Kärlet går först uppåt i en båge, och fortsätter sedan ned bakom hjärtat genom bröst- och bukhålan tills den så småningom delar sig i två grenar. En till vardera sidan av den nedre kroppshalvan. Arm-huvudartären utgår från aortabågen och delar relativt omgående upp sig i två artärer. Den ena, höger nyckelbensartär, går till höger arm. Den andra, höger gemensamma halsartär går till höger sida av halsen och huvudet. Vänster gemensamma halsartär och vänster nyckelbensartär utgår direkt från aortabågen. Axelartären är en direkt fortsättning av nyckelbensartären. Artären byter därefter namn ytterligare en gång till överarmsartären. I armbågen delas den upp till två artärer: strålbensartären som går på underarmens tumsida, och armbågsbensartären som fortsätter på underarmens lillfingersida. I handen har dessa båda artärer kontakt med varandra. De bildar två kärlbågar från vilka fingrarnas artärer utgår. När man tar pulsen är det strålbensartären man känner vid handleden. Genom artärerna pumpas syresatt blod ut i kroppen. Fördjupningsbild finns sist i texten. Den gemensamma halsartären delar upp sig på varje sida, i höjd med struphuvudet, till inre och yttre halsartären. Pulsen kan lätt kännas på halsen före det ställe där artären delar sig. Den inre halsartären förser ögat och hjärnan med blod, medan den yttre halsartären går till halsen och huvudet. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 5 (21)
Revbensartärerna utgår från den del av aorta som passerar genom brösthålan. Blodkärlen går mellan revbenen och förser bröstkorgsväggen med blod. Inälvsartären utgår från den del av aorta som går genom bukhålan. Artären delar upp sig och går till magsäcken, levern och mjälten. Från mjältartären utgår även små artärer till bukspottkörteln. Övre och nedre tarmkäxartären utgår från bukaorta och förser tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen med blod. Njurartärerna och binjureartärerna utgår också från bukaorta. Gemensamma tarmbensartärerna kallas de två artärer som bildas vid bukaortas slut, nära fjärde ländkotan. Blodkärlen delar upp sig i lilla bäckenet till inre tarmbensartären som förser bäckenorganen med blod, och yttre tarmbensartären som fortsätter ner till benet. Lårbensartären är en direkt fortsättning av den yttre tarmbensartären. På knäets baksida byter artären namn till knävecksartären. Den delar sedan upp sig i främre och bakre skenbensartären, som fortsätter ned i underbenet. Från bakre skenbensartären utgår vadbensartären till vadens muskler. De båda skenbensartärerna möts och bildar en blodkärlbåge i fotsulan från vilken tårnas artärer utgår. Lungpulsådern utgår direkt från höger kammare. Den delar direkt upp sig till två lungartärer, en till varje lunga. Blodkärlen leder syrefattigt blod till lungorna där koldioxid avges och syrgas tas upp. Dessa artärer är alltså ett undantag från regeln att artärer leder syrerikt blod. Venerna för blodet till hjärtat Venerna samlar upp blodet ute i kroppen och leder det tillbaka till hjärtat. Vid muskelsammandragningar i armarna och benen trycks venerna ihop. Blodet pressas i rätt riktning tack vare klaffarna. Man brukar kalla fenomenet för muskelpumpen. Venerna är antingen djupa eller ytliga. Ofta går två djupa vener bredvid varje artär. Blodkärlen har som regel samma namn, men undantag finns. De ytliga venerna motsvaras inte av artärer. Vener har ofta kontakt med varandra och bildar nätverk i kroppen. Några av kroppens större vener är: Lungvenerna. De transporterar det syrerika blodet från lungorna till vänster förmak. Två lungvener kommer från varje lunga. Dessa kärl följer inte regeln att vener transporterar syrefattigt blod. Ytliga vener på armar och ben som går alldeles under huden. Blodkärlen tömmer sig i djupare belägna vener i skulder- och ljumskregionen. Det finns inga artärer som följer dessa vener. De ytliga venerna hjälper till Venerna transporterar det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat. Fördjupningsbild finns sist i texten. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 6 (21)
reglera kroppstemperaturen genom att blodet avger överskottsvärme när blodkärlen passerar nära huden. Portådern. Den har inte heller någon artär som följer den. Portådern samlar upp blod från magsäcken, bukspottkörteln, mjälten och tarmarna, och för det vidare till levern där ämnen i blodet tas omhand. Fingrarnas vener. De töms i underarmens vener, som fortsätter i form av överarmens vener, axelvenen och nyckelbensvenen. Inre halsvenen, som samlar upp blod från huvudet och halsen, och tömmer blodet i övre hålvenen. Yttre halsvenen. Den tar emot blod från bland annat nacken och halsens ytliga delar, och tömmer blodet i nyckelbensvenen. Arm-halsvenen, som tar emot blod från nyckelbensvenen och inre halsvenen på varje sida. De båda sidornas arm-halsvener går ihop till övre hålvenen. Övre hålvenen. Den samlar upp blod från hela övre kroppshalvan, det vill säga huvud, hals, arm och bröstkorg. Venen tömmer blodet i hjärtats högra förmak. Tårnas vener, som tömmer blodet i vadens vener. De fortsätter som lårvenen och inre tarmbensvenen. Yttre tarmbensvenen. Den tar emot blod från bäckenorganen. Inre och yttre tarmbensvenen, som förenas till gemensamma tarmbensvenen. De båda gemensamma tarmbensvenerna går ihop och bildar nedre hålvenen. Nedre hålvenen. Den tar emot blod från nedre kroppshalvan, det vill säga ben, bäcken och buk. Venen tömmer blodet i hjärtats högra förmak. Kapillärerna är de minsta blodkärlen I kapillärerna sker ett ständigt utbyte av näringsämnen och slaggprodukter. Totalt finns det cirka 100 000 kilometer kapillärer i kroppen. Genom kapillärernas tunna väggar avger blodet syre och näringsämnen till vävnaderna. Samtidigt gör sig vävnaderna av med koldioxid och andra avfallsprodukter från ämnesomsättningen. Även en hel del vätska lämnar kapillärerna och blandas med vävnadsvätskan. Det mesta av vätskan sugs upp igen i slutet av kapillärerna. Den överskottsvätska som blir kvar i vävnaderna sugs istället upp av lymfkapillärer och förs tillbaka till blodomloppet. Stora kretsloppet når nästan hela kroppen Blodomloppet består av ett sammanhängande system av blodkärl. Men det brukar ändå delas upp i två delar: stora och lilla kretsloppet. Vid varje I kapillärerna lämnar blodet syre och näring till vävnaderna. Fördjupningsbild finns sist i texten. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 7 (21)
hjärtsammandragning pumpas lika mycket blod ut i stora och lilla kretsloppet. Det stora kretsloppet är den blodcirkulation som når hela kroppen, förutom lungorna. Blodet som pumpas ut från hjärtats vänstra kammare, genom aorta och artärerna, når kapillärnät ute i kroppen. Där transporteras syre och näringsämnen ut i vävnaderna, medan avfallsprodukter från ämnesomsättningen tas upp av blodet. Sedan går blodet tillbaka till hjärtats högra förmak genom venerna. Lilla kretsloppet går till lungorna Lilla kretsloppet kallas även lungkretsloppet. Hjärtats högra kammare pumpar blodet till lungorna genom lungartärerna. I lungorna tar blodet upp syre och gör sig samtidigt av med koldioxid. Det syresatta blodet går tillbaka till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna, och fortsätter sedan till vänster kammare. Blodet går alltså genom hjärtat två gånger. En gång genom vänster hjärthalva på väg ut i kroppen genom stora kretsloppet, och en gång genom höger hjärthalva på väg till lungorna i lilla kretsloppet. Två olika blodtryck Med blodtrycket menar man det tryck som uppstår i kärlen när hjärtat pumpar ut blodet. När man får sitt blodtryck mätt brukar man få höra två värden, till exempel 120/70 mmhg. Värdet 120 kallas det systoliska trycket. Det är trycket som uppstår när hjärtat dras samman, och vänster kammare pumpar ut blodet i aorta. Blodomloppet består av två olika kretslopp. Fördjupningsbild finns sist i texten. Värdet 70 kallas det diastoliska trycket, och visar vilket tryck det är i stora kroppspulsådern, aorta, när hjärtat vilar. När man säger blodtrycket menar man som regel trycket i artärerna i stora kretsloppet. Trycket i artärerna i lilla kretsloppet är betydligt lägre. I venerna är trycket så lågt som 5 10 mmhg. Blodtrycket varierar med åldern. Barn har lägre blodtryck än vuxna. Ett blodtryck som är högt hos en ung person kan vara lagom för en lite äldre person. Det är framför allt det diastoliska trycket, när hjärtat vilar, som är viktigt när läkaren bedömer blodtrycket. Kroppen styr blodtrycket Flera olika saker påverkar blodtrycket: I aortabågen, där den gemensamma halsartären delar sig, finns små områden som känner av blodtrycket. Dessa skickar sedan informationen till en del i hjärnans förlängda märg som styr blodtrycket. Resultatet blir antingen att blodtrycket ökar eller minskar, beroende på vilket tryck som dessa områden fått information om. I halspulsådern finns mottagare, receptorer, som registrerar hur mycket koldioxid och syrgas blodet innehåller. När det finns mycket koldioxid i blodet ökar blodtrycket för att mer blod ska nå lungorna, och där kunna göra sig av med koldioxiden. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 8 (21)
I njurarna bildas hormonet renin när blodtrycket är så lågt att njurarna får för lite blod. Hormonet aktiverar ett annat ämne som stimulerar binjuremärgen till att bilda hormonet aldosteron. Resultatet blir att blodtrycket och blodflödet ökar. I binjurarna bildas substanserna adrenalin och noradrenalin. Ämnena frisätts när det sympatiska nervsystemet stimuleras. Det leder till att blodtrycket stiger. Fostrets blodomlopp Hos fostret fungerar blodomloppet annorlunda. Under fosterstadiet används inte lungorna. Fostrets blod tar istället upp syre och avger koldioxid i moderkakan. Den ersätter inte bara lungorna hos fostret, utan även njurarna och mag-tarmkanalen. Det syrefattiga blodet når moderkakan via navelartärer. Syre- och näringsrikt blod lämnar moderkakan genom en navelven. I fostrets hjärta finns två förbikopplingar, eftersom blodet inte behöver nå lungorna. Dels finns ett hål mellan höger och vänster förmak. Dels finns ett extra kärl mellan lungpulsådern och aorta. Förbikopplingarna stängs när barnet föds. Fördjupning och länkar Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland eller Kalmar län kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. http://www.pion.net/ Fördjupning Fördjupad information finns att läsa i: Människokroppen fysiologi och anatomi Bjålie; Jan G; Haug, Egil; Sand, Olav; Sjaastad, Øystein V, Toverud, Kari C Faktagranskning: Gunnel Bjerneroth Liber AB 1998 Den fantastiska människokroppen Dietrichs, Espen; Hurlen, Petter; Toverud, Kari C www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 9 (21)
Översättning: Gunnel Bjerneroth Bonnier Utbildning 1994 (finns även som CD-rom) Människans fysiologi och anatomi Nienstedt, Walter; Hänninen, Osmo; Arstila, Antti; Björkquist, Stig- Eyrik; Franson, Peter; Kvist, Ulrik Almqvist & Wiksell Förlag 1993 Anatomi och fysiologi Sonesson, Bertil och Gun Liber AB 2001 Redaktion Manusförfattare Gunnel Bjerneroth, docent i anestesiologi och intensivvård, Uppsala. Faktagranskare Lars-Olof Hensjö, specialist i allmänmedicin och medicinsk chef, Infomedica. Illustrationer Kari C Toverud Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinska chef och redaktionsråd. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 10 (21)
Fördjupningsbilder Blodomloppet Hjärtat pumpar ut syresatt blod i kroppen genom artärerna (röda på bilden). Blodet leds tillbaka till hjärtat genom venerna (blåa på bilden) för att syresättas på nytt i lungorna. Blodet transporterar också näringsämnen, hormoner, avfallsprodukter med mera. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 11 (21)
Hjärtmuskulaturen Hjärtat är uppbyggt av tvärstrimmig muskulatur som inte påverkas av viljan. Muskelcellerna bildar nätverk. Därför sprids nervimpulserna i en muskelcell snabbt till andra celler, och hela hjärtat dras samman. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 12 (21)
Hjärtats förmak och kammare Hjärtat har fyra hålrum som består av två förmak och två kamrar. Höger förmak tar emot blod från kroppen genom övre och nedre hålvenen. Mellan hjärtats förmak och kamrar finns klaffar som öppnas och sluts i takt med hjärtats sammandragningar. Från höger förmak kommer blodet ner i höger kammare, som sedan pumpar blodet till lungorna för syresättning. Från lungorna återvänder blodet till vänster förmak och vidare till vänster kammare. Därifrån pumpas det syresatta blodet ut i kroppen via stora kroppspulsådern, aorta. Där blodet lämnar hjärtats kamrar finns klaffar, som hindrar blodet från att rinna tillbaka. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 13 (21)
Kranskärlen Kranskärlen transporterar blod till hjärtat när det vilar mellan hjärtslagen. Blodet leds in i hjärtats två kranskärl från stora kroppspulsådern. Kranskärlen förgrenar sig i ett nätverk runt hela hjärtat och förser hjärtats celler med syre och näring. Blodet leds sedan tillbaka till hjärtats högra förmak genom kransvenerna. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 14 (21)
Hjärtslagen De elektriska impulser som får hjärtat att slå bildas i sinusknutan. Urladdningar sprids snabbt till båda förmaken. Härifrån går signaler till ett nervcentrum som kallas AV-knutan. Impulsen skickas därefter vidare genom den His ska bunten, som är så kallade retledningar. Impulsen som startat i sinusknutan når snabbt hela hjärtat och leder till ett hjärtslag. Innan nästa hjärtslag kommer måste hjärtat vila lite. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 15 (21)
Hjärtats arbetssätt 1. Från de båda hålvenerna strömmar syrefattigt blod från venerna in i höger förmak. Från de fyra lungvenerna kommer syresatt blod in i vänster förmak. 2. Klaffarna mellan förmak och kammare öppnas, så att kamrarna kan fyllas med blod. 3. Klaffarna till förmaken stängs. 4. Från sinusknutan i högra förmaket utgår en slagimpuls som sprids i hjärtmuskeln. Kamrarnas väggar drar hastigt ihop sig och blod pressas fram mot klaffarna i kroppspulsådern och lungartären. Dessa öppnar sig och släpper ut blodet. 5. När slaget är över och en ny avslappningsfas börjar, stängs klaffarna i kroppspulsådern och lungpulsådern. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 16 (21)
Venklaffar Muskler som ligger intill venerna hjälper till att pressa blodet tillbaka till hjärtat (1). Venklaffar hindrar blodet att rinna tillbaka när musklerna slappnar av (2). De vita pilarna visar i vilken riktning blodet rinner. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 17 (21)
Artärerna Artärerna utgår från hjärtat och förgrenar sig i allt mindre blodkärl. Genom artärerna pumpar hjärtat ut syresatt blod i kroppen. Eftersom artärerna i sina väggar innehåller glatt muskulatur kan kärlens diameter ändras när muskulaturen dras samman eller slappnar av. Kärlen vidgas varvid blodflödet ökar. Tack vare att blodflödet kan fördelas genom enskilda kärl så går blodet till de organ som för stunden bäst behöver det. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 18 (21)
Venerna Venerna bildar nätverk i kroppen. De leder det syrefattiga blodet till hjärtat, och vidare till lungorna för att syresättas på nytt. Venerna är antingen djupa eller ytliga. Ofta löper två djupa vener bredvid varje artär. De ytliga venerna hjälper kroppen att hålla temperaturen genom att blodet lämnar ifrån sig överskottsvärme när det passerar nära huden. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 19 (21)
Kapillärerna Mellan de minsta artärerna och venerna finns ett nät av mycket små blodkärl som kallas kapillärer. De är så små att bara en röd blodkropp åt gången kan tränga sig igenom. Kapillärerna har en mycket tunn vägg med små öppningar så att näringsämnen och syre från blodet kan komma igenom och nå ut till cellerna i kroppens vävnader. Kapillärerna tar också upp koldioxid och andra avfallsprodukter som bildas vid cellernas ämnesomsättning. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 20 (21)
Lilla och stora kretsloppet Det lilla kretsloppet transporteras blodet från hjärtat till lungorna för att syresättas. Blodet leds sedan tillbaka till hjärtat igen. Från hjärtat pumpas det syrerika blodet vidare ut genom artärerna i stora kretsloppet. I kapillärerna lämnar blodet syre och näringsämnen till vävnaderna ute i kroppen. Sedan leds blodet tillbaka till hjärtat genom venerna. www.infomedica.se Reviderad: 2004-01-14 21 (21)