CAD-ANVISNINGAR 2008-11-05 RUTINER FÖR SAMORDNAD ARBETSHANDLING Datum 2008-05-30 Upprättad av Fastställd av Status Utgåva Dokumentnummer Jonas Bertheden Jonas Hallemyr 2008-11-05 1.0 Godkänd Signatur Ärendenummer
Sida 2 av 27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 5 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE... 5 1.2 ANSVAR OCH UPPHOVSRÄTT... 5 1.3 DATASÄKERHET... 5 1.4 KVALITETSSÄKRING... 5 1.5 UPPHANDLING... 5 1.6 TEKNISK UTFORMNINGSSTANDARD... 5 1.7 KONTAKTPERSON... 6 1.8 DEFINITIONER... 6 1.9 FILINNEHÅLL... 7 1.10 SKANNING... 7 1.11 UTFORMNING AV RITNINGAR OCH SCHEMAN... 7 1.12 REVIDERING AV BEFINTLIG DOKUMENTATION... 8 2 REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN RITNINGAR... 8 2.1 ALLMÄNT... 8 2.2 ALLMÄN BESKRIVNING FÖR RITNINGSDEFINITIONS- OCH MODELLFILER... 8 2.3 SAMBAND MELLAN RITNINGSDEFINITIONS- OCH MODELLFILER... 9 2.4 FÄRGER OCH LINJEBREDDER... 10 2.4.1 AutoCAD... 10 2.4.2 Övriga CAD-applikationer... 10 2.4.3 Anmärkning... 10 2.5 LAGER... 10 2.5.1 Lagerhantering allmänt... 10 2.6 KOORDINATSYSTEM... 10 2.6.1 Höjder... 10 2.6.2 Plushöjder... 10 2.6.3 Modellens insättningspunkt... 10 2.6.4 Ritningsblankettens insättningspunkt... 11 2.7 MÅTTSÄTTNINGAR... 11 2.8 TEXTSTILAR OCH TEXTHÖJDER... 11 2.8.1 Godkända textstilar... 11 2.8.2 Texthöjd... 11 2.9 RITNINGSBLANKETTER... 11 2.9.1 Storlek, format... 11 2.9.2 Disposition, översikt, förklaringstexter mm.... 11 2.9.3 Placering ritningsram... 12 2.10 NAMNRUTA... 12 2.10.1 Layouter... 12 2.10.2 Modeller... 12 2.11 ORIENTERINGSFIGUR TILL NAMNRUTAN... 12 2.12 KOMPLEMENTFILER... 12 2.13 REVIDERING AV RITNINGAR... 12 2.13.1 Modeller... 12 2.13.2 Ritningsdefinitionsfiler... 13
Sida 3 av 27 2.14 GODKÄNDA APPLIKATIONSPROGRAM... 13 2.14.1 AutoCAD... 13 2.14.2 Andra CAD-program och applikationer... 13 3 REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN SCHEMAN... 13 3.1 ALLMÄNT... 13 3.2 BLADNUMMER... 13 3.3 SCHEMABLANKETTER... 13 3.3.1 Storlek, format... 13 3.3.2 Logotype... 14 3.3.3 Blankettvarianter... 14 3.3.4 Blankettens schemahuvud... 14 3.4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖR KRETSSCHEMAN... 14 3.5 UTSKRIFT... 15 3.6 UNDERLAG I FORM AV PAPPER OCH RITFILM... 15 3.7 GODKÄNDA APPLIKATIONSPROGRAM... 15 3.7.1 Gällande AutoCAD-versioner... 15 3.7.2 CAD-applikation för schemaritning... 15 4 NAMNGIVNING... 15 4.1 GEMENSAMT FÖR ALL FILNAMNGIVNING... 15 4.2 REGLER FÖR NAMNGIVNING AV DOKUMENT... 16 4.3 NAMNGIVNING AV MODELLFILER... 16 4.4 NAMNGIVNING AV KOMPLEMENTFILER / BASFILER... 17 5 KATALOGSTRUKTURER... 17 5.1 MÅL FÖR KATALOGSTRUKTURERING... 17 5.2 PROJEKTSTRUKTUR... 17 6 DATATEKNISKA KONTROLLER... 18 6.1 ALLMÄNT... 18 7 DOKUMENTLEVERANSER... 18 7.1 ALLMÄNT... 18 7.2 LEVERANS AV DOKUMENTATION... 19 7.3 LEVERANS AV DOKUMENT FÖR GRANSKNING... 19 7.4 LEVERANS AV SLUTDOKUMENTATION... 19 7.5 OMFATTNING AV DOKUMENTLEVERANSER... 19 7.6 FÖLJEBREV VID DOKUMENTLEVERANSER... 20 7.7 DATAFORMAT FÖR ÖVERFÖRING... 20 7.7.1 Gällande filtyper... 20 7.7.2 Gällande filformat... 20 8 TABELLER... 21 8.1 ANSVARIG PART OCH BETECKNINGAR... 21 8.2 LÖPNUMMER / LÄGESKOD... 21 8.3 MODELLENS INNEHÅLL... 22 8.4 KOMPLEMENTFILENS INNEHÅLL... 22
Sida 4 av 27 8.5 TEKNISKT SYSTEM... 23 8.6 HANDLING / SKEDE... 26 8.7 FORMAT... 26 8.8 SKALA... 26 8.9 BYGGNADSFÖRTECKNING... 27 8.10 DOKUMENTKLASS / DOKUMENTTYP... 27 Bilagor Kontrollplan 1.0 Checklista 1.1 Ritningar Checklista 1.2 Scheman Checklista 1.3 Inleveranser Förord Denna handbok om digital dokumenthantering har skapats med syftet att underlätta förvaltningen av bygg- och anläggningsdokument i digital form, såsom ritningar och scheman. Syftet är aktuellt både vid projektering och vid förvaltning, som påverkar dokumentationen. Handboken är således tillämpbar vid alla slags processer som påverkar och förändrar dokument, med såväl interna som externa parter. Det skall dock understrykas att handboken i första hand anger hur dokumentation är utformad vid utlåning och hur den skall vara utformad vid återlämnande. Målet är att skapa bättre ordning och reda på digitala dokument. Med digital hantering finns möjligheter till bättre informationsspridning via exempelvis web-teknik eller e-post. Den digitala hanteringen medför dock en hel del begränsade möjligheter och svårigheter att kontrollera kvaliteten på innehållets struktur, vilket kan leda till behov av onödiga hanteringsproblem vid användandet. Dessutom kräver ofta sådana hanteringsproblem en kunskap om tekniken som användaren inte alltid har. Tekniken är inte alltid optimerad för beställaren i ett byggprojekt, och ofta efterlämnar alltför många projekt ohanterliga mängder av dokumentfiler, där betydande svårigheter att finna den gällande dokumentationen råder. I förlängningen innebär detta förhållande en dyrare anläggningskostnad för beställaren, den digitala revolutionen till trots. Ledare i verksamhetens organisationer och i projekt förväntas dessutom inse att digital dokumenthantering är komplicerad och en källa till löpande datatekniska problem om inte hanteringen tas på allvar. En ordentlig planering ger en hanteringsmässig smidighet och en bättre totalekonomi. Belöningen kan därefter hämtas i en effektivare digital dokumenthantering och därmed en lägre kostnad för driften av anläggningen. Detta är det uteslutande motivet till denna handboks existens. Göteborg 2008-01-01 PROVANUM AB
Sida 5 av 27 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Värnamo kommuns mål är att få bättre ordning och reda i arkivet samt att öka tillgången till dokumenten via digital hantering. Samtidigt skall detta arbete leda till kvalitetshöjning av dokumentationen vilket är till nytta för både projektering och förvaltning. Denna handbok fungerar som ett regelverk för hur dokument skall levereras mellan Värnamo kommun och berörda projektörer. Observera att det står varje part fritt att projektera efter sedvanlig egen ordning, men alla dokument måste följa handbokens regelverk då dokumentationen återlämnas till Värnamo kommun. 1.2 Ansvar och upphovsrätt Ansvariga för att handboken tillämpas, är arkivsamordnare och projektledare inom Värnamo kommun samt hos kontrakterade leverantörer. Värnamo kommun har nyttjanderätten till leverantörens arbetsresultat som redovisas i dokumenten. Värnamo kommun äger rätten till all utlånad dokumentation, som förvaras hos leverantören under projekttiden. Dokument som är utlämnade för revidering får inte delges tredje part utan tillstånd från Värnamo kommun. Upphovsmannarätten skall beaktas. Ägande- och nyttjanderätten till nyproducerade handlingar, övergår vid överlämnande av färdigställt material till Värnamo kommun. Värnamo kommun äger rätt att fritt och utan inskränkning disponera handlingar i fastighetsförvaltningen och i samband med framtida ombyggnader. 1.3 Datasäkerhet Respektive part ansvarar för att rutiner för säkerhetskopiering och virusskydd upprättas och efterlevs på betryggande sätt. 1.4 Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen av att dokumentationsarbetet utförts enligt denna handbok, skall vid återlämnandet till Värnamo kommun bekräftas av checklistor. Checklistor finns som bilaga till denna handbok. 1.5 Upphandling Etableringen av handboken skall göras redan vid upphandlingen av projektet och ingå som en del i upphandlingsunderlaget. 1.6 Teknisk utformningsstandard Dokumentation över bygg- och anläggningar skall utföras enligt rekommendationerna i Bygghandlingar 90, de1 1-8. Vid avvikelser från vad som anges i denna handbok gentemot standard gäller handboken i Datum ARBETSHANDLING 2008-05-30 Upprättad av Fastställd av Status Utgåva Dokumentnummer Jonas Bertheden Jonas Hallemyr 2008-11-05 1.0 Godkänd Signatur Ärendenummer
Sida 6 av 27 första hand. 1.7 Kontaktperson Värnamo kommuns kontaktperson i frågor som rör denna handbok är: Jonas Hallemyr E-post: Jonas.H.Hallemyr@varnamo.se Tel: 0370-377043 1.8 Definitioner Dokument Handling Schema Ritning Dokument är samlingsnamnet för handlingar, textdokument, ritningar och scheman och avser traditionella dokument som är identifierbara, klassade efter typ av innehåll, versionshanterade och läsbara av människa. Normalt produceras dessa på skrivaren/plottern/bildskärm. Handling är en samling dokument som uppnått, eller tilldelats, en viss legal status, exempelvis Godkänd för användning i en process. Schema avser symbolisk representation av funktioner eller objekt där skala inte är angiven eller nödvändig för förståelse Ritning som begrepp används här endast för det färdiga dokumentet som det redovisas på pappret, eller förekommande fall på bildskärmen. Ritningen är alltså en presentation, inte lagrade data. En ritning kan digitalt presenteras som en plott- eller rasterfil. Dokumentfil Schemafil Ritningsfil Applikationsfil Arkivfil Metadata Ritningsorienterad CAD Modellorien-terad CAD Modellfil Xref Basfil Ritningsdefini- Dokumentfil är en digital representation av ett dokument, vanligen i relationen ett dokument och en dokumentfil. Men både relationen ett dokument och flera dokumentfiler eller en dokumentfil och flera dokument förekommer. Jfr med schemafil, ritningsfil samt plottfil, utskriftsfil och rasterfil. En applikationsfil är den fil som aktuell applikation skapar och behöver för redigeringsarbeten. Exempel är dwg-fil från AutoCAD och doc-fil från MS Word. En arkivfil är en rasterfil som genereras från applikationsfilen. Anledningen är att få ett arkivbeständigt format. Information om textdokument, ritningar, schemor, ritnings-definitioner, modeller, plott- och rasterfiler lagras i separata meta-datafiler som innehåller metadata. Metadata är information som beskriver ett dokuments egenskaper. Ritningsorienterad CAD är en efterbildning av det manuella sättet att framställa ritningar. Varje CAD-fil innehåller då en ritningsblankett med namnruta samt linjer och texter som avbildar byggnaden. Modellorienterad CAD innebär att man samlat avbildar hela eller delar av byggnaden eller anläggningen, med utgångspunkt från byggnadens indelning. Avbildningen kan bestå av grafiskt orienterad information, men också beskrivningar och förteckningar i text och siffror. Modellen presenteras i sin tur på ritningar och i andra dokument. Modellfiler (också kallade CAD-modeller eller Xref s) innehåller avbildning av byggnaden eller anläggningen och all information som är direkt lägesanknuten till denna. Vissa modellfiler är gemensamma basfiler, vilka utgör projektgemensamma underlag till respektive projektörs egen information. Ritningsdefinitionsfil (också kallad vyfil eller ritdef) innehåller den information
Sida 7 av 27 tionsfil Ritnings-blankett, schemablankett Komplementfil Plottfil Utskriftsfil Rasterfil Projektnummer/na mn vid leveranser Projektskede Kostnadsställe Byggnadsnamn Tekniskt system som krävs för att koppla ihop utsnitt ur modellen med grafik, som hör till ritningsblanketten. Modellens grafik kopplas med hjälp av externa referenser. Ritningsblanketten kan kopplas till ritningsdefinitionsfilen som en extern referens eller sättas in som ett block. Vid leverans till Värnamo kommun alltid som block. Komplementfiler som knyts till ritningsdefinitionsfilen är gemensamma för projektet och kan vara namnruta, orienteringsfigur, standardtexter och teckenförklaringar i ritningens textfält. Plottfil, utskriftsfil eller rasterfil är en lagrad version av de data som sänds till en plotter eller skrivare vid utskrift. Denna information sparas i ett format som enbart beskriver grafiken och inte CAD-filernas logiska struktur. En plottfil är inte möjlig att redigera direkt som en CAD-fil. Filerna är vid korrekt upplösning att betrakta som en äkta kopia av den utskrivna pappersritningen då alla typsnitt, linjetyper eller skrafferingsmönster återges korrekt. Vissa typer av rasterfiler kan också ses som det enda arkivbeständiga formatet, t ex CALS raster. Anges på CD-skivor och liknande transportmedia vid leverans av filer: Projektnummer/-namn, Projektskede, Kostnadsställe, Husnamn, Tekniskt system och Datum för projektskede Den fas i vilket byggprojektet befinner sig i, och som dokumenten stämplas exempelvis Förfrågningshandling eller Bygghandling. Värnamo kommuns kostnadskonto för fastighet eller liknande. Byggnadens namn och/eller beteckning. Benämning på det system som dokumentationen avser att beskriva. 1.9 Filinnehåll Varje ritningsfil skall innehålla endast en ritning per fil, dvs ett dokument. En ritningsfil kan vara uppbyggd som en ritningsdefinitionsfil med underliggande externa referensfiler, vars filstruktur i sådana fall skall bibehållas. Varje schemafil skall innehålla endast ett blad, dvs ett dokument eller ett blad. 1.10 Skanning Skanning av befintliga pappersdokument skall utföras enligt följande krav: Rasterfil skall vara cals med minsta upplösning 400 dpi. Läsbarheten skall kontrolleras efter skanningen. Rasterfilen får ej vara roterad. 1.11 Utformning av ritningar och scheman Notera att befintlig dokumentation från Värnamo kommun inte alltid skall revideras till ett utförande enligt denna handbok beroende av dokumentets historik, se nedan. Följande lista sammanställer generella krav gällande ritningar och scheman som upprättas: 1. Ritnings- och schemaunderlag skall alltid upprättas i CAD-miljö enligt denna handbok. 2. Ritningar och scheman skall upprättas enligt svensk standard.
Sida 8 av 27 3. Ritningsfilen (ritningsdefinitionsfilen för CAD-modeller) skall innehålla all information om ritningen, även ritningsformuläret, och kunna skrivas ut komplett på papper utan förtryckt formulär. 4. Varje schemafil skall innehålla endast ett schema (blad). All information om ett schema skall finnas i en schemafil. Det är alltså inte tillåtet att skapa flera blad i en och samma fil. 5. Ritningens eller schemanas ritstämpel/namnruta skall vara komplett ifyllda. 6. Vid revideringar skall ändringsnotering fyllas i. Omritad ritning/schema skall förses med senaste ändringsnotering samt ursprungsdatum överförda från ursprungsoriginalet. 7. Vid slutleveranser av ritningar och scheman skall dessa märkas Relationshandling. 1.12 Revidering av befintlig dokumentation Beroende på omfattningen och kvaliteten på befintlig CAD-dokumentation görs i varje projekt ett val i vilken omfattning handboken skall följas. Om den befintliga CAD-dokumentationen håller en god klass som går att bygga vidare på, och om en uppdatering av befintlig dokumentation till handbokens standard medför stora merkostnader, skall det befintliga CAD-formatet behållas. Om den befintliga CAD-dokumentationen är av sämre kvalitet eller helt saknas, och det bedöms som värdefullt att förbättra kvaliteten, skall hela byggnaden revideras till en standard enligt denna handbok. Värnamo kommun avgör omfattning för aktuellt projekt. 2 REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN RITNINGAR 2.1 Allmänt Vid framtagandet av planritningar skall modellorienterad CAD tillämpas. Detta innebär att i princip allt ritarbete skall ske i modellfilerna. All geometri ritas i gemensamt koordinatsystem. Alla modeller skall ritas i skala 1:1 och i enheten meter eller millimeter. Lagerstrukturen skall vara välordnad och följa kraven enligt denna handbok. 2.2 Allmän beskrivning för ritningsdefinitions- och modellfiler Ritningar byggs upp genom att modellfiler kopplas till en ritningsdefinitionsfil. Utsnitt (vyer) ur modellen redovisas sedan i ritningsdefinitionsfilen. Det är ett krav att använda en vy/layout per ritningsdefinitionsfil. Samma utformning av vyer (viewports) skall användas av samtliga teknikområden. Namn på vyer skall vara AutoCAD standard. Ev. planinformation som ej redovisar aktuell vy (plandel) skall skrafferas i ritningsdefinitionsfilen alternativt läsas in som komplementfil M5 enligt tabell 8.4 komplementfilens innehåll, nedan. En modell utgörs av en väl avgränsad del, t ex ett våningsplan eller ett system (ex belysningssystem), och får ej innehålla andra vyer/layouter än AutoCAD standard.
Sida 9 av 27 Varje konsult ritar sitt teknikområde på egna modellfiler. Finns arkitekt skall dennes modellfil infogas som extern referens i övrigas modeller. 2.3 Samband mellan ritningsdefinitions- och modellfiler I en ritningsdefinitionsfil infogas modellfiler och komplementfiler som externa referenser. Knytningen skall utföras med metod Overlay samt med relativ sökväg. Modeller skall sättas in i lager 0 då detta lager sällan släcks eller låses, alternativt ett eget lager XREF. Syftet med att arbeta med externa referenser är, att ha endast ett original av varje del av objektet och av varje teknikområde, så att ändringar endast behöver utföras på ett ställe. Stomlinjer, (i katalog P), (alternativt som eget lager i A- modellen) Husstomme, (i katalog A) Orienteringsfigur, (i katalog P) Namnruta, skall sättas in som block pappersarean. Ritningsblankett, (i katalog P), (alternativt som block) Ritningsdefinitionsfil, (i katalog RITDEF) Ritningsblankett, orienteringsfigur, norrpil och måttstock, kan sättas in i ritningsdefinitionsfilen som block. Ritning, (i katalog RITNING) En ritning är en rastrerad eller plottad ritningsdefinition. Modellfiler sätts in som externa referenser i ritningsdefinitionsfilen Figur 1 Förhållandet mellan ritningsdefinitionsfiler, modellfiler och komplementfiler
Sida 10 av 27 2.4 Färger och linjebredder 2.4.1 AutoCAD För byggnadsritningar gäller Bygghandlingar 90 som standard för färger och linjebredder. 2.4.2 Övriga CAD-applikationer Övriga CAD-applikationer, som använder egna färgsystem, får följa respektive applikations eget färgsystem. 2.4.3 Anmärkning Linjebredder som finns angivna i lagerförteckningarna avser utskrifter i skala 1:50 och 1:100. Vid utskrifter i skala 1:200 skall linjebredder halveras. 2.5 Lager 2.5.1 Lagerhantering allmänt För byggnadsritningar gäller SB11 lagerstruktur som standard. Lagerstruktur enligt BH90 kan komma att bli aktuellt om Värnamo kommun medger detta. Allt som ritas skall följa lagrets färg, dvs att rita Bylayer. Vissa CAD-applikationer använder en egen hård standardisering av lager och denna måste i så fall undantagsvis accepteras. Värnamo kommun skall alltid kontaktas i sådant fall. Värnamo kommun avgör om befintliga modellers lager skall konverteras till ny standard. 2.6 Koordinatsystem Ritningar skall upprättas i AutoCAD's koordinatsystem. Objektet skall ritas in med positiva koordinater. Ett projektanpassat koordinatsystem (UCS i AutoCAD), sekundärnät, kan behöva upprättas. Detta för att underlätta hanteringen av CAD-modellerna i projektet. I AutoCAD får systemvariablen Base inte ändras utan skall behålla standardvärdet X=0.0, Y=0.0 och Z=0.0 i WCS. 2.6.1 Höjder Höjder skall anges i millimeter ovan mark- eller golvplan. 2.6.2 Plushöjder Plushöjder anges i meter med 2 decimaler. 2.6.3 Modellens insättningspunkt Alla modellfiler skall ha en gemensam fastlagd insättningspunkt (0,0,0) i modelarean. Nollpunkten för modellfilerna sätts längst ner till vänster utanför byggnaden, så att byggnaden kan ritas med positiva koordinater. Tänk på plats för måttsättning.
Sida 11 av 27 Figur 2 Nollpunkten för modellfilerna placeras utanför byggnaden. 2.6.4 Ritningsblankettens insättningspunkt Ritningsblanketten sätts in i pappersarean (paper space). Origo (0,0,0) utgörs av blankettens nedre vänstra hörn. 2.7 Måttsättningar Koordinatangivelser och måttsättning skall stämma överens med mätningar som kan göras i datorn eller på ritningskopia. D vs allt ritarbete skall utföras måttriktigt. Måttsättningen skall indelas på flera CAD-lager som huvud- och detaljmått. 2.8 Textstilar och texthöjder All textning på ritningar skall utföras med versaler. 2.8.1 Godkända textstilar Godkända textstilar är AutoCAD's standardfonter för Windows samt textstilar utförda med Windows standardfonter så kallade TrueType fonter. Undantag kan göras om särskilda skäl finns. Ett sådant undantag kan vara teckensnitt för logotyp. Används undantagsfonter skall dessa bifogas dokument vid leverans. 2.8.2 Texthöjd Texthöjd för normal text på ritningar skall vara minst 2,5 mm vid ritningsskalan 1:50. Text i modellen bör redan i tidiga skeden skrivas med texthöjden anpassad till skala 1:50 när planer, fasader och sektioner i bygghandlingarna skall redovisas i denna skala. Texthöjd för kompletterade text, exempelvis ledningsarea, kan utföras i texthöjd 1.8 mm vid ritningsskala 1:50. 2.9 Ritningsblanketter 2.9.1 Storlek, format Ritningsformatet för ritningar skall samordnas till att vara så lika som möjligt, i regel lika vid redovisningen av likadana objekt. Formaten får vara A1 eller A3 enligt BH 90 och skall innehålla skalstock. 2.9.2 Disposition, översikt, förklaringstexter mm. Information som är unik för aktuell ritning läggs direkt i ritningsdefinitionsfilen. Detta gäller exempelvis namnruta. Förklaringstexter läggs i modellfilerna och placeras i eget utsnitt (viewport) i ritningsdefinitionsfilen.
Sida 12 av 27 Förklaringstext Ritningsram Namnruta 2.9.3 Placering ritningsram Ritningsramen skall vara placerad i pappersarean (paper space) med insättningspunkten 0,0,0. Skalan skall vara 1:1 i pappersarean så att det går att plotta med skala 1=1. 2.10 Namnruta Namnruta erhålles av Värnamo kommun. 2.10.1 Layouter Layouter skall förses med särskild namnruta NAMNRUTA. Denna namnruta skall användas på samtliga ritningar, namnet skall alltid vara NAMNRUTA.DWG och utöver anvisad plats får inget ändras. Attribut får alltså ej redigeras (enbart värden fyllas i). Namnrutan skall vara placerad i pappersarean. 2.10.2 Modeller Modellfiler skall förses med särskild namnruta NAMNRUTA_MODELL. Namnet skall alltid vara NAMNRUTA_MODELL.DWG. Attribut får ej redigeras (enbart värden fyllas i). Namnrutan skall vara placerad i modellarean. Rekommenderad placering -10000, -10000, 0 från nollpunkten för ansvarig part A. Övriga ansvariga parter placerar sina namnrutor i samma ordning som finns i konsultruta i namnruta för layouter ovan. Insättningspunkter finns markerade. 2.11 Orienteringsfigur till namnrutan Orienteringsfiguren skall innehålla ytterkontur på byggnaden, sektionsfigur med marknivå och norrpil. Information om byggnadens objektnamn, byggnadsbeteckning och plandel skall framgå av orienteringsfiguren. 2.12 Komplementfiler Projektgemensamma modellfiler som saknas men behövs skall upprättas och administreras av arkitekten i projektet. T ex modulnät och konnektionslinjer. 2.13 Revidering av ritningar 2.13.1 Modeller I modellerna markeras revideringen som information för andra projektörer. Revideringsmolnet läggs på därför avsett lager med texten REV-datum-system med datum i format enligt följande ÅÅÅÅMMDD t.ex. REV-20050303-57.0, vilket då innebär revidering med datum 2005-03-03 gällande tekniskt system 57.0 (luftbehandling).
Sida 13 av 27 Färgen på dessa lager sätts till gul (linjetjocklek 1.0) så att molnen skall synas tydligt. 2.13.2 Ritningsdefinitionsfiler I ritningsdefinitionsfilen placeras de revideringsmarkeringar som skall synas på den färdiga ritningen. Följande är endast en rekommendation, då hantering av dessa moln sker grafiskt. Revideringarna läggs på därför avsett lager med texten REV-revbeteckning-datum t.ex. REV-A-20050303. 2.14 Godkända applikationsprogram 2.14.1 AutoCAD Ritningar skall levereras i AutoCAD 2007-format eller senare om inget annat anges. Om ritningen framställts i senare version och konverterats till tidigare format, skall detta anges vid ritningsleverans. AutoCAD ADT 2007 eller senare kan användas för A- och K-ritningar. Om elevationshöjder skall användas (3D-ritning) avgörs av Värnamo kommun beroende av projektets omfattning. Autodesk Buildning System och applikationen MagiCAD får användas för installationer. 2.14.2 Andra CAD-program och applikationer Andra CAD-program än de som tillåts enligt denna instruktion får användas endast efter överenskommelse med Värnamo kommun. Följande ritningsfiler skall då levereras: Ritningsfil i det använda programmets filformat. Ritningsfil konverterad till något av de tillåtna CAD-programmens filformat enligt överenskommelse med Värnamo kommun. Rasterfil med så god kvalitet att den kan användas utan behov av efterföljande redigering. 3 REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN SCHEMAN 3.1 Allmänt Vid framtagandet av scheman tillämpas traditionell ritningsorienterad CAD, där ett blad skapas per CAD-fil. Varje fil skall vara komplett och innehålla schemablankett. Symboler skall vara enligt standard SS-EN 61 082. 3.2 Bladnummer Vid revision och omritning av ett befintligt blad, skall samma bladnummer användas. Bladnummer för kretsscheman har en del fasta bladnummer samt bladnummerserier. Övriga dokumenttyper numreras från 1 (0001) och framåt. Detta rör exempelvis tabeller, layouter, flödesscheman mfl. 3.3 Schemablanketter 3.3.1 Storlek, format Ritningsformatet för scheman skall vara A3 (420 x 297) enligt BYGGHANDLINGAR 90.
Sida 14 av 27 3.3.2 Logotype Leverantörens logotype får enbart finnas på anvisad plats. 3.3.3 Blankettvarianter Blanketten skall innehålla ett standardiserat schemahuvud enligt nedan. Blanketten skall sättas in som ett block så att attribut fungerar som de ska, vilket innebär att de måste importeras till standardmall eller dylikt i respektive applikation. 3.3.4 Blankettens schemahuvud De fält som finns i schemahuvudet skall vara desamma oavsett vilken schemablankett som används. I tabellen nedan beskrivs dessa fält, samt hur de skall fyllas i. Schemahuvudets utseende visas nedan: Nr Beskrivning Anmärkning 1 Anläggningsnamn, Förvaltningsobjekt Exempel: 2 Anläggningsdel, Objekt Exempel: 3 Beskrivning Exempel: 4 Dokumenttyp Exempel: Kretsschema, Layout. Se tabell 8.10 5 Ritningsnummer Vid omritning skall befintligt ritningsnummer användas. 6 Blad nr Samma som filnamn. Se avsnitt Bladnummer 7 Forts blad Om det är det sista bladet skall tecknet - användas. 8 Datum Skall skrivas på formatet ÅÅÅÅ-MM-DD. 9 Ritad Namn eller signatur på ansvarig ritare/konstruktör. Blankettens vänstermarginal: I den vänstra marginalen finns följande fält: Nr Beskrivning Anmärkning 10 Skala Ifylls enbart vid layoutritningar och liknande 11 Proj nr Leverantörens eget projektnummer 12 Leverantörens fält Exempelvis leverantörens logotype eller liknande. 13 Leverantörens fält Exempelvis leverantörens logotype eller liknande. 3.4 Innehållsförteckning för kretsscheman Innehållsförteckning för kretsscheman skall finnas på första bladet.
Sida 15 av 27 3.5 Utskrift Schemaritningar skall skrivas ut på papper i sitt originalformat. Undantag ges för tabeller och listor i formatet A3 som skall skrivas ut i A4 format. Penntjocklekar som skall användas vid utskrift av scheman via AutoCAD är följande: Penna nr Färg Tjocklek mm 1 Röd 0.10 2 Gul 0.18 3 Grön 0.35 4 Cyan 0.25 5 Blå 0.25 6 Magenta 0.10 7 Vit/Svart 0.25 Övriga - 0.10 3.6 Underlag i form av papper och ritfilm Om befintliga schemaunderlag enbart finns som papper eller ritfilm skall komplett omritning av hela schemat göras i samråd med Värnamo kommun. Avser arbetet endast mindre kompletteringar och revideringar skall det befintliga underlaget redigeras. 3.7 Godkända applikationsprogram Om applikationsprogram till AutoCAD används skall i första hand applikationerna elmaster eller ELPROCAD användas. Andra applikationer kan användas om Värnamo kommun så tillåter och godkänner dessa. För andra schematyper kan dessutom exempelvis MS Visio användas. 3.7.1 Gällande AutoCAD-versioner AutoCAD / AutoCAD LT version 2007 3.7.2 CAD-applikation för schemaritning 3.7.2.1 ELMASTER version elmaster Design 3.7.2.2 ELPROCAD version ELPROCAD Rit/Apparat, ELPROCAD LT Basic, ELPROCAD LT Pro, ELPROCAD IC Basic, ELPROCAD IC Pro 4 NAMNGIVNING 4.1 Gemensamt för all filnamngivning Utgångspunkten för all filnamngivning skall vara att dokumentnummer används. Om blad existerar skall det ingå i filnamnet. När det gäller ritningar skall namnet på motsvarande ritningsdefinitionsfil och ritningsfil vara lika förutom filtillägg såsom dwg, pdf, cal m.fl. Vid namngivning av filer är endast följande tecken är tillåtna: bokstäverna 'A - Z', siffrorna '0-9', understreck ( _ ), bindestreck ( ) och punkt (.)
Sida 16 av 27 All namngivning skall i grunden följa BH90, men med tillägg för fastighet + byggnad / objekt för att göra dokumentnamnen unikt identifierbara inom hela förvaltningen. Om enbart en byggnad finns på fastigheten så utgår byggnad/objektnummer. 4.2 Regler för namngivning av dokument Uppbyggnaden görs enligt följande: Ansv. part (1-2 tkn) Klassifikation (4 tkn) Nummer (4 tkn) Fastighet + byggnad /objekt (3 + 1-2 tkn) E - 6 4. 0-0 1 0 2-1 5 9 A Beskrivning Ansvarig part: Klassifikation: Nummer: Fastighet + byggnad /objekt: Exempel Se kapitel 8.1 Ansvarig part Se kapitel 8.5 Tekniskt system Se kapitel 8.2 Löpnummer / Lägeskod Se kapitel 8.9 Byggnadsförteckning Exempel på namngivning av schema: E-63.0-0001-159A. (schema, kraft, blad 1) 4.3 Namngivning av modellfiler Modellfiler namnges enligt följande: Ansv. part (1-2 tkn) Modellens innehåll (2-3 tkn) Modellens redovisn. sätt (2 tkn) Nummer (4 tkn) Fastighet + byggnad /objekt (3 + 1-2 tkn) E - 6 4 6 - P - 0 1 0 0-1 5 9 A Beskrivning Ansvarig part: Modellens innehåll: Modellfilens redovisningssätt: Nummer: Fastighet + byggnad /objekt: Exempel Se kapitel 8.1 Ansvarig part Se kapitel 8.5 Tekniskt system. (Delgrupper räcker, t ex 57, 63 osv. Vid behov används 3 tecken, t ex 646.) Se kapitel 8.3 Modellens innehåll Se kapitel 8.2 Löpnummer / Lägeskod Se kapitel 8.9 Byggnadsförteckning
Sida 17 av 27 4.4 Namngivning av komplementfiler / basfiler Komplementfiler / basfiler utgör projektgemensamma filer för samtliga teknikområden / ansvariga parter. Komplementfiler / basfiler lagras i katalogen P. Uppbyggnaden görs enligt följande: Ansv. part (1-2 tkn) Komplement filens innehåll (2 tkn) Modellens innehåll (2 tkn) Nummer (4 tkn) Fastighet + byggnad /objekt (3 + 1-2 tkn) P - M 1 - P - 0 1 0 0-1 5 9 A Beskrivning Ansvarig part: Komplementfilens innehåll: Modellens innehåll: Nummer: Fastighet + byggnad /objekt: Exempel Se kapitel 8.1 Ansvarig part Se kapitel 8.4 Komplementfilens innehåll Se kapitel 8.3 Modellens innehåll Se kapitel 8.2 Löpnummer / Lägeskod Se kapitel 8.9 Byggnadsförteckning 5 KATALOGSTRUKTURER 5.1 Mål för katalogstrukturering Katalogstrukturerna är konstruerade för att kunna hantera lagring av både befintliga och nya filformat. Framförallt är strukturerna konstruerade med avseende på förvaltning och möjlighet till a-jourhållning av ritningsfiler och hantering av CAD-modeller. 5.2 Projektstruktur En projektstruktur skall upprättas inför varje projekt. Färdiga CAD-ritningar och scheman skall sorteras in i kataloger under en katalog med aktuellt byggnads-, anläggningsnummer eller motsvarande objektsnummer enligt nedanstående figur. Anläggnings- eller objektnummer erhålles av Värnamo kommun. Dokument delas upp i underkatalog efter ansvarig part. Fler underkataloger kan komma att behövas gentemot strukturen i exempel nedan. Exempelvis W och SK.
Sida 18 av 27 I katalogen MODELL, lagras modellfiler per ansvarig part, som modellfiler räknas t ex förklaringstexter, detalj-, plan-, sektions-, fasad- och elevationsmodeller. I katalogen RITDEF, lagras ritningsdefinitionsfiler per ansvarig part. I katalogen RITNING, lagras plottade, rastrerade/scannade ritningsfiler per ansvarig part. I katalogen P (teknikområde P) lagras projektgemensamma filer som stomlinjenät, orienteringsfigurer, ritningsblanketter, namnrutor och andra symboler som är gemensamma för projektet. Katalogerna SCHEMAN, STYRSYSTEMSDATA och TEXTDOKUMENT skapas efter behov, i dessa arkiveras motsvarande dokumenttyper efter överenskommelse i projektet Figur 3 Katalogstruktur för dokument 6 DATATEKNISKA KONTROLLER 6.1 Allmänt Värnamo kommun genomför kontroller av datastrukturer i dokumentfilerna som utgår från regelverket i denna handbok samt dess bilagor. Ej korrekt uppbyggda dokumentfiler leder till underkänd leverans. 7 DOKUMENTLEVERANSER 7.1 Allmänt Dokumentfiler som lånas ut från arkivet registreras på ansvarig leverantör och person samt överenskommen återlämningstidpunkt. Dokumentfiler låses mot ändringar i arkivet.
Sida 19 av 27 7.2 Leverans av dokumentation Leverans av digital dokumentation levereras till Värnamo kommun märkt med Projektnummer/-namn, Projektskede, Kostnadsställe, Byggnadsnamn, Tekniskt system och Datum för projektskede. Leverans kan levereras exempelvis på CD/DVD, via FTP eller mail. Kontakta Värnamo kommun angående leveranssätt om detta ej beslutats i projektet. 7.3 Leverans av dokument för granskning Inleveranser av granskningsomgångar under projektets löptid skall göras med utskriftsfiler (pdf mm), ej applikationsfiler. Detta gäller för samtliga projektskeden utom slutleverans. Utskriftsfilerna skall vara i helskala. PDF-filer innehållande flera blad / ritningar får användas om Värnamo kommun tillåter detta i projektet. 7.4 Leverans av slutdokumentation Inleveranser av slutdokumentation sker då projektet avslutats, då alla dokument med filer skall återlämnas. Med fördel skapas leverans enhetligt av Cadsamordnaren i projektet. Slutgiltiga dokument upprättas efter ändringar i samband med montage och provning. Ritningar skall vara stämplade RELATIONSRITNING, och med nytt datum i namnrutan. Dessa skall hanteras enligt följande: Endast befintligt utseende skall redovisas, dvs dokument skall inte särskilt redovisa rivning eller demontering. Måttsättning skall släckas ner. Föregående ändringsmarkeringar tas bort och dokumentet ges en ny ändringsbeteckning. e dokument måste återlämnas med samma filnamn som de utlånade dokumenten har. Detta gäller även dokument som ritats om. Filstrukturen för de utlämnade dokumentfilerna ska bibehållas. Kommandot Purge all skall utföras på samtliga AutoCAD-filer. Endast ett dokument per fil tillåts. Gäller både ritningsdefinitioner (dwg) och ritningar (cal). 7.5 Omfattning av dokumentleveranser Till Värnamo kommun skall dokument levereras, om så är beställt, för nedanstående skeden: Systemhandling (pdf) Förfrågningsunderlag (pdf) Bygghandling (pdf) Relationshandling (pdf + applikationsfiler)
Sida 20 av 27 7.6 Följebrev vid dokumentleveranser Vid varje dokumentleverans skall ett undertecknat följebrev med bilagd dokumentförteckning överlämnas. I detta brev skall tydligt framgå aktuellt projekt och aktuella dokument i dokumentförteckningen. Följebrevet kommer att arkiveras och diarieföras som ett bevis för genomförd leverans. 7.7 Dataformat för överföring 7.7.1 Gällande filtyper Följande filtyper gäller leverans av dokument till Värnamo kommun. Applikation Version Filtyp AutoCAD AutoCAD 2007-format eller senare DWG Adobe Acrobat 7.0 eller senare PDF ElproCAD 16 eller senare DWG Elmaster 5 eller senare DWG MagiCAD - DWG Word Microsoft Office 2003 eller senare DOC Excel Microsoft Office 2003 eller senare XLS Raster cals med rasterupplösning = 400 dpi CAL 7.7.2 Gällande filformat Följande filformat gäller leverans av dokument till Värnamo kommun. 7.7.2.1 Ritningar, scheman Ritningar skall levereras som utskrivna ritningar i cals. Applikationsfilerna såsom ritningsdefinitionsfiler, modeller mm levereras i AutoCAD format. Samtliga filer som bygger upp applikationsfilerna skall levereras. Kravet gäller även AutoCADs CTB filer. Typ av fil Anmärkning Filtyp(er) Ritningar Ritningsdefinitionsfiler Skall vara cals raster med rasterupplösning = 400 dpi, Helskala. Skall vara AutoCAD format CAL DWG Modellfiler Skall vara AutoCAD format DWG 7.7.2.2 Textdokument Textdokument skall levereras i Acrobat format (PDF) samt i originalformat. Typ av fil Anmärkning Filtyp(er) Textdokument Skall även lämnas in i applikationens format. PDF + original format