S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30 Svensk Fjärrvärme AB Erik Thornström 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430 Svensk Energi Göran Lagerstedt 101 53 Stockholm Besöksadress: Telefon vx: 08-677 25 00 Fax: 08-677 25 06 Beskattning av de svenska kraftvärmeverken Från den 1 januari 2011 tas inte koldioxidskatt ut för industriföretag inklusive industriella kraftvärmeverk som ingår i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). För kraftvärmeverk anslutna till fjärvärmesystem och som ägs av energibolag tas emellertid fortfarande ut en koldioxidskatt om 7 % av den generella nivån. I flera propositioner (t.ex. prop. 2006/07:1, 2006/07:100, 2007/08:1 prop. 2009/10:41) har utlovats att denna skillnad i beskattning, som är en diskriminering av kraftvärmeverk kopplade till fjärrvärmenät, skulle rättas till. Vi kan konstatera att något förslag om att ta bort koldioxidskatten för kraftvärmeverken inte presenterades i budgetpropositionen för 2012. Vi anser att tidigare utlovade skattesänkningar för de svenska kraftvärmeverken bör fullföljas. Sammanfattningsvis anser vi att Både koldioxidskatt och utsläppsrätter i en och samma anläggning är dubbla styrmedel och ineffektivt. Koldioxidskatten är borttagen för alla elproduktionsanläggningar inom handelssystemet utom för kraftvärmeverken i fjärrvärmen. Dagens skatteregler innebär att kondenskraft (där ca 40-45 % av bränsleenergin nyttiggörs) främjas framför kraftvärme (där minst 90 % av bränsleenergin nyttiggörs). Det svenska systemet med både koldioxidskatt och utsläppsrätter strider mot EU-kommissionens förslag till ett nytt energiskattedirektiv och intentionerna i det föreslagna energieffektiviseringsdirektivet. Indelning i elområden ökar elpriset i södra Sverige. Det är brist på elproduktionskapacitet sedan Barsebäck stängdes. Kraftvärmeverket i Malmö påverkas negativt av dubbla styrmedel. Bortfallet för statskassan när koldioxidskatten i kraftvärmen tas bort ligger i intervallet 50-100 miljoner kronor per år, och ej mer.
energi Svenskt Fjärrvärme Det blir inte svårare för Sverige att uppfylla sitt mål för ökad andel förnybar energi om koldioxidskatten i kraftvärmen tas Allmänt om kraftvärme och fjärrvärme För att producera el i ett kraftvärmeverk krävs ett värmeunderlag (fjärrvärmesystem) i vilket värmen kan tillvaratas. Av naturliga klimatologiska skäl finns därmed kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk främst i norra Europa. Ett fjärrvärmesystem är en infrastruktur med hög investeringskostnad och därmed höga fasta kostnader. Väl utbyggda fjärrvärmenät har t.ex. Danmark, Finland och Sverige. Oavsett bränsle tas hela 90 procent av energin i bränslet tillvara genom kraftvärme, till skillnad från i kondenskraftverk där endast ca 40 procent av bränslet kan nyttjas. Det finns EG-direktiv dels angående handel med utsläppsrätter dels om energiskatter som Sverige tillämpar i form av en koldioxidskatt på fossila bränslen. Det finns även ett kraftvärmedirektiv med syfte att främja kraftvärme och därmed till ett effektivare energiutnyttjande. Såväl en koldioxidskatt som handel med utsläppsrätter har samma syfte d v s att begränsa utsläppen av koldioxid. Det finns alltså i praktiken på anläggningsnivå ett reellt samband mellan de tre nämnda direktiven och detta bör enligt vår uppfattning beaktas så att inte direktiven i tillämpningen motverkar varandra. Konkurrensen på den europeiska elmarknaden Kraftvärmeverken producerar el på en internationellt konkurrensutsatt elmarknad. Elsystemet är sammankopplat i Norden och i den norra delen av Europa, och elen handlas på en gemensam marknad. Konkurrensen i denna marknad snedvrids till förmån för kondenskraftverk och industriella kraftvärmeverk, till förfång för kraftvärmeverk inom fjärrvärmen, om de senare belastas med en skatt men inte de förra. Konkurrensen på de lokala värmemarknaderna Kraftvärme- och fjärrvärmeproduktionsanläggningarna konkurrerar inte på en gemensam värmemarknad eller inbördes. De producerar värme till ett gemensamt sammanhängande fjärrvärmesystem som konkurrerar med individuella uppvärmningsalternativ (som t.ex. individuell oljeeldning, pelletseldning, elvärme och värmepumpar) på en lokal värmemarknad. Till fjärrvärmesystemet levereras även värme från industrianläggningar som likaledes ingår i handelssystemet med utsläppsrätter. Energiskatt, elenergiskatt och koldioxidskatt tas ut vid uppvärmning, såväl individuell som inom fjärrvärmen. Individuell uppvärmning ingår däremot inte i utsläppshandelssystemet. Därmed finns en logik att ta bort koldioxidskatten för kraftvärme- och fjärrvärmeanläggningar inom utsläppshandelssystemet. Energiskatt och koldioxidskatt kommer i så fall att tas ut för anläggningar utanför handelssystemet men inte för anläggningar inom systemet. I annat fall gynnas individuell uppvärmning jämfört fjärrvärme. Dubbla styrmedel - Handel med utsläppsrätter - Koldioxidskatt Det traditionella styrmedlet för att reducera ett oönskat beteende eller konsumtion är att införa en skatt. Ett alternativt styrmedel är utsläppshandel. Skillnaden är att en skatt innebär att priset på störningen är fixerat, medan den önskade kvantiteten är "fri". För utsläppshandel
enerai Svensk J Fjärrvärme gäller det omvända. En koldioxidskatt sätter alltså pris på utsläppet av koldioxid medan ett utsläppshandelssystem sätter ett tak för utsläppen. En koldioxidskatt innebär inte nödvändigtvis att utsläppen minskar eftersom den till bränslepriset adderade kostnaden för koldioxidskatten inte med säkerhet är tillräcklig för att leda till annan driftordning eller andra investeringar inom energisektorn. Emellertid har den ur ett globalt perspektiv unikt höga koldioxidskatt som infördes i Sverige redan i början av 90-talet varit framgångsrik ur klimatsynpunkt och minskat fossilbränsleanvändningen avsevärt inom energisektorn. Fjärrvärmen har i Sverige bland annat tack vare koldioxidskatten utvecklats från att helt använda olja som energikälla till att idag använda i huvudsak biobränslen och återvunnen värme. Den svenska nationella koldioxidskatten i fjärrvärmen är idag cirka 105 euro per ton. Det inom EU introducerade utsläppshandelssystemet styr på ett kostnadseffektivt sätt mot uppställda klimatmål. Därmed har koldioxidskatten, för de anläggningar som ingår i handelssystemet, nu blivit överflödig. I Sverige utgår dock fortfarande koldioxidskatt för dessa anläggningar varför två styrmedel används med samma syfte. Priset på utsläppsrätten sätts på marknaden medan skatten på koldioxid är fastlagd i skattelagstiftningen. Den extra bördan i form av koldioxidskatt kan i vissa fall innebära att svenska högeffektiva kraftvärmeverk ställs av på felaktiga grunder. Elenergin kommer då att produceras i andra anläggningar på den europeiska elmarknaden utan skattebelastning och med sannolikt sämre miljöprestanda. Utsläppsminskningarna kommer därmed inte att ske där de kan genomföras till lägsta kostnad, något som leder till att EU:s utsläppsmål inte heller kommer att nås till lägsta möjliga kostnad. Principen om att förorena ren betalar (Polluters Pay Principle) beaktas enligt vår uppfattning genom utsläppshandelssystemet men kan motverkas genom att koldioxidskatt också tas ut (dubbla styrmedel). Det är viktigt att notera att oavsett tilldelning, storlek på tilldelning och metod så blir styrningen ändå dubbel genom att såväl priset på utsläppsrätten som en eventuell koldioxidskatt belastar marginalkostnaden för drift av anläggningen. Med en koldioxidskatt ovanpå utsläppsrättspriset prisas en sådan anläggning bort jämfört med en anläggning som bara har priset för utsläppsrätten, allt annat lika. EU-kommissionens förslag till nya direktiv om energiskatter resp. energieffektivisering Under året har EU-kommissionen presenterat ett förslag till nytt energiskattedirektiv. Förslaget innebär en generell energiskatt baserad på energiinnehåll och en koldioxidskatt. Enligt förslaget ska inte koldioxidskatt tas ut på företag inom EU handel med utsläppsrätter. Därmed ska inte koldioxidskatt tas ut på kraftvärmeverk. Vi anser att utsläpp av koldioxid från svenska anläggningar som ingår i handelssystemet ska regleras på EU-nivå och därför inte bör bli föremål för tillkommande styrmedel avseende koldioxidutsläpp på nationell nivå. EU-kommissionens förslag har remissbehandlats och Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme stöder förslaget som är i linje med det svenska energiskattesystemet.
energi Svens^ Fjärrvärme Även i EU-kommissionens förslag till nytt energieffektviseringsdirektiv som presenterades i somras föreslås flera åtgärder för att ytterligare främja användningen av kraftvärme. Vi anser att dagens kraftvärmebeskattning strider mot direktivförslagets intentioner. Elområden och elprisskillnad norra - södra Sverige Börspriset på el sätts efter utbud och efterfrågan på el. Sedan den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elområden. Att indelningen gjorts är resultatet av en rättslig tvist som pågått inom EU. När Sverige tidigare hölls samman som ett enda elområde begränsades elöverföringen till andra länder när det var svårt att få elen i Sydsverige att räcka till. Sådana begränsningar strider mot EU:s konkurrensregler. I elområde Malmö finns en stor efterfrågan på el men för liten produktion. Detta är ett faktum sedan kärnkraftverket Barsebäck (ca 1200 MW) av politiska skäl stängdes. Därför kommer elpriset ofta att bli högre i södra Sverige än i norra Sverige. Att priset bättre än tidigare speglar tillgången på el är på kort sikt negativt för dem som bor i ett underskottsområde men det får elmarknaden i stort att fungera bättre. Den ger nu tydliga prissignaler som visar var det behöver byggas ny elproduktion och om var flaskhalsarna i näten är så stora att det måste investeras i ny överföringskapacitet. För att reducera risken för att det blir ett högre elpris i Sydsverige finns det alltså två alternativ. Det ena är att bygga ny elproduktion/basproduktion i Skåne och det andra är att bygga ut ledningsnätet så att mer el kan föras ner från norra Sverige. Det naturgaseldade kraftvärmeverket (Öresundsverket) bidrar till att minska risken för ett högre elpris i Södra Sverige. Men detta verk är drabbat av den diskriminerande koldioxidskatten. Minskade skatteintäkter då koldioxidskatten tas bort Regeringen har vid flera tillfällen anfört i propositioner att avsikten är att på sikt avskaffa koldioxidskatten för samtliga anläggningar inom utsläppshandelssystemet. Detta har dock enligt regeringen inte varit möjligt göra för kraftvärmeverken p.g.a. belastningen på statsbudgeten. Enligt våra beräkningar betalade de aktuella kraftvärmeverken ca 180 miljoner kronor i koldioxidskatt år 2010. Detta belopp är högre än prognostiserat och beror på en extrem vinter som även har genomslag för år 2011. Våra beräkningar visar vidare att koldioxidskatten från kraftvärmeverken kommer att uppgå till ca 90 miljoner kronor för år 2011. En fortsatt varm avslutning av året kommer att ge ett lägre belopp. En prognos på sikt visar att bortfallet för statskassan när koldioxidskatten tas bort ligger i intervallet 50-100 miljoner kronor per år. Branschen har föreslagit olika alternativ för att kompensera för bortfallet såsom en mycket marginell höjning av någon konsumtionsskatt.
energ, Svensk^ Fjärrvärme Andra motiv för att inte ta bort koldioxidskatten i kraftvärmen. Motivet för att inte sänka skatten i kraftvärmen har sa g ts^ vara att inte riskera att det blir svårare för Sverige att uppfylla sitt mål för ökad andel andel förnybar energi till år 2020. Vi anser att en sänkning av skatten i kraftvärmen inte påverkar Sveriges mål såvida regeringens avsikt inte är att de nämnda kraftvärmeverken ska stängas och som resultat ge ett ännu högre elpris i södra Sverige. Att bibehålla skatten i kraftvärmen ger ingen styrning även om detta anges som skäl i Ds 2009:24 (s 156)och prop. 2009/10:1). Minskad produktion i kraftvärmeverken kan i det korta perspektivet innebära ökad produktion av el i andra fossila anläggningar utomlands och det innebär inte ökad förnybar elproduktion. Det primära styrmedlet för förnybar elproduktion är i stället elcertifikatssystemet som i dag driver fram omfattande investeringar i biobränslebaserad kraftvärme. Stockholm som ovan ^Svensk Energi Svensk Fjärrvärme Kjell Jansson Verkställande direktör Ulrika JardfeÅ Verkställande direktör