ANMÄLNINGSPLIKT VID KÖP AV BYGGTJÄNSTER

Katarina Guldén ANMÄLNINGSPLIKT VID KÖP AV BYGGTJÄNSTER Case: Bostadsaktiebolag X Företagsekonomi 2015

VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Katarina Guldén Lärdomsprovets titel Anmälningsplikt vid köp av byggtjänster. Case: Bostadsaktiebolag X År 2015 Språk svenska Sidantal 75 + 1 bilaga Handledare Niklas Kallenberg Det här lärdomsprovet handlar om anmälningsplikten vid köp av byggtjänster som trädde i kraft 1.7.2014. Under vissa förutsättningar måste den som beställer byggtjänster göra månatliga anmälningar om entreprenader och arbetstagare till Skatteförvaltningen. Bestämmelsen är avsedd att försöka stävja den grå ekonomin inom byggbranschen. Syftet med mitt arbete är att samla information om anmälningsplikten för styrelsemedlemmar och disponenter i bostadsbolag. I teoridelen förklarar jag centrala begrepp som byggtjänst, beställare, huvudsaklig genomförare och gemensam byggarbetsplats. Jag tar upp olika webbtjänster som finns tillgängliga för bygganmälningar och ger en överblick över anmälningsprocessen. I slutet av teoridelen beskriver jag steg för steg hur elektroniska entreprenad- och arbetstagaranmälningar görs i Suomi.fi-tjänsten. Den empiriska undersökningen utförs i form av en kvalitativ fallstudie av Bostadsaktiebolag X, där jag samlat information från bostadsbolagets protokoll om renoveringsbeslutsprocessen och entreprenader som godkänts. Jag redogör för hur bolagets bygganmälningar ska göras. Därefter analyserar jag både besluts- och anmälningsprocessen. Nyckeln till smidiga, korrekta och effektiva anmälningsprocesser ligger i att utse den person/de personer som ska ansvara för anmälningarna, i ett relativt tidigt skede av beslutsprocessen om renoveringar. Ämnesord byggande, huvudsaklig genomförare, gemensam byggarbetsplats

VAASAN AMMATTIKORKEAKOULU UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES Företagsekonomi ABSTRACT Author Katarina Guldén Title The Duty to Report Purchase of Construction Services Case: Housing Company X Year 2015 Language Swedish Pages 75 + 1 Appendices Name of Supervisor Niklas Kallenberg In this thesis I discuss the duty to report purchase of construction services. The duty to report started on 1 June 2014. Under certain circumstances the orderer of the construction service has to give details on contracts and the employees working on the construction site on a monthly basis to the Finnish Tax Administration. The purpose of the regulation is to fight underground economy in the construction business. The aim of the thesis is to collect information for members of the board and manager in housing companies. In the theory part I describe essential words like construction service, orderer, the main implementer and common construction site. I present different web services that can be used when reporting the construction services and give an overall view over the reporting process. The theory part ends with instructions for how the reporting of contracts and employees should be made step by step using the Suomi.fi web service. The empiric part is a qualitative case study of housing company X. The information is based on the housing company s minutes concerning the decisions on the renovations and the contracts that have been accepted by the board. I present how the construction services should be reported. Then I analyse both the decision process and the reporting process. The key to smooth, correct and effective reporting is to choose the right person(s) being in charge of submitting the reports, in a relatively early stage of the decision-making process concerning the renovations. Keywords construction, main implementer, common construction site

4 INNEHÅLL ABSTRAKT ABSTRACT 1 INLEDNING... 9 1.1 Problemformulering och syfte... 10 1.2 Avgränsning... 11 1.3 Undersökningsmetod... 11 2 KAMPEN MOT BYGGBRANSCHENS GRÅ EKONOMI... 12 2.1 Raksa-undersökningens resultat... 12 2.2 Typiska drag för byggbranschens ekonomiska brott... 12 2.3 Åtgärder för att bekämpa den grå ekonomin... 13 2.3.1 Omvänd moms för byggtjänster... 13 2.3.2 Beställaransvar... 14 2.3.3 Skattenummer... 14 2.3.4 Anmälningsplikt vid köp av byggtjänster... 15 3 PARTER OCH BEGREPP I BYGGPROJEKT... 16 3.1 Avtalsparter i byggkontrakt... 16 3.2 Parter med anmälningsansvar för byggprojekt... 17 3.2.1 Beställare... 17 3.2.2 Den huvudsakliga genomföraren... 17 3.3 Byggtjänster... 18 3.4 Gemensam byggarbetsplats... 19 4 WEBBTJÄNSTER FÖR ANMÄLNINGAR... 20 4.1 Inloggning till webbtjänsterna med Katso-koder... 20 4.2 Suomi.fi... 20 4.3 Ilmoitin.fi... 21 4.4 Tilaajavastuu.fi... 22 4.4.1 Veronumero.fi... 22 4.4.2 Ilmoita-tjänsten... 23 5 ÖVERBLICK ÖVER ETT BYGGPROJEKTS ENTREPRENAD- OCH ARBETSTAGARANMÄLNINGAR... 25 5.1 Anmälan om entreprenaduppgifter... 26

5 5.2 Anmälan om arbetstagaruppgifter... 28 5.3 Sanktioner för utebliven eller felaktig anmälan... 31 6 ELEKTRONISKA ANMÄLNINGAR STEG FÖR STEG... 33 6.1 Byggentreprenaduppgifter elektroniskt... 33 6.2 Arbetstagaruppgifter elektroniskt... 40 6.3 De vanligaste felen och bristerna i inlämnade anmälningar... 48 7 CASE: BOSTADSAKTIEBOLAG X... 50 7.1 Undersökningsmetoder... 51 7.2 Beslutsprocessen... 52 7.3 Är Bostadsaktiebolag X anmälningspliktigt?... 53 7.4 Vem ska göra anmälningarna?... 56 7.5 Vilka uppgifter ska anmälas?... 56 7.5.1 Anmälan om entreprenaduppgifter... 57 7.5.2 Anmälan om arbetstagaruppgifter... 60 8 ANALYS... 64 8.1 Tre viktiga åtgärder innan anmälningarna ska fyllas i... 64 8.1.1 Uppfylls kriterierna för anmälningsskyldighet?... 65 8.1.2 Vem ska fylla i anmälningarna?... 66 8.1.3 Hur ska behövliga uppgifter samlas in?... 67 8.2 Lämna korrekta anmälningar inom utsatt tid... 69 9 AVSLUTNING... 70 KÄLLOR... 72 BILAGOR

6 FÖRTECKNING ÖVER FIGURER OCH TABELLER Figur 1. Schema över anmälningsförfarande vid köp av byggtjänster s. 25 Figur 2. Entreprenadanmälan, eurobelopp s. 27 Figur 3. Schema över anmälningsförfarandet för arbetstagaruppgifter s. 31 Figur 4. Typ och objekt, entreprenadanmälan s. 33 Figur 5. Den uppgiftsskyldige, entreprenadanmälan s. 34 Figur 6. Byggarbetsplatsen, entreprenadanmälan s. 35 Figur 7. Entreprenadgivaren, frivillig uppgift s. 36 Figur 8. Entreprenörer s. 38 Figur 9. Skicka, spara eller avbryt anmälan, entreprenadanmälan s. 39 Figur 10. Typ och objekt, arbetstagaranmälan s. 40 Figur 11. Den uppgiftsskyldige, arbetstagaranmälan s. 41 Figur 12. Byggarbetsplatsen, arbetstagaranmälan s. 42 Figur 13. Arbetsgivare s. 43 Figur 14. Hyrd arbetskraft s. 44 Figur 15. Arbetstagare s. 46 Figur 16. Skicka, spara eller avbryt. arbetstagaranmälan s. 48

7 Figur 17. Figur 18. Figur 19. Schema över Bostadsaktiebolag X och bostadsaktieägarens entreprenadavtal, beloppen utan moms s. 54 Schema över anmälningskriterier vid köp av byggtjänster s. 55 Schema över Bostadsaktiebolag X och bostadsaktieägarens entreprenadanmälan s. 57 Figur 20. Schema över Bostadsaktiebolag X arbetstagaranmälan s. 60

8 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1. Arbetsgivarens uppgifter om arbetstagare

9 1 INLEDNING Första gången jag kom i kontakt med begreppet anmälningsplikt vid köp av byggtjänster var i augusti 2014 när min son, arbetande företagare i ett takplåtslageri, kom hem med en blankett som skulle fyllas i. Företaget hade ett underentreprenadavtal med en huvudentreprenör om att göra nytt falsat plåttak på en kyrka. Anmälningsplikten för köp av byggtjänster hade trätt i kraft 1.7.2014, vilket föranledde huvudentreprenören att samla in uppgifter om plåtslageriföretaget som hans firma köpt byggtjänster av, dess arbetare, datum för arbetets början och slut samt antalet arbetstimmar. Jag kontaktade bokföraren som informerade om att nya bestämmelser trätt i kraft och bekräftade att blanketten måste fyllas i. Så mycket mera information kunde de inte bidra med eftersom man ännu inte hade någon erfarenhet av att göra anmälningar. Det har senare visat sig att det har blivit bokförarnas uppgift att i praktiken sköta anmälningarna till skatteverket, trots att det är beställaren av byggtjänster och den huvudsakliga genomföraren vid genensam byggarbetsplats som är anmälningspliktiga. Denna episod sådde hos mig ett nyfiket frö som började gro och växa sig frodigt, och som nu blommar ut i ett lärdomsprov om anmälningsplikt vid köp av byggtjänster. Ämnet är dessutom mycket aktuellt och viktigt ur samhällsekonomisk synvinkel, då staten och myndigheterna kämpar mot den florerande grå ekonomin inom byggbranschen, och anmälningsplikten är ett försök att åtgärda detta problem. Enligt en undersökning utförd av Skattestyrelsens (2014) utredningsavdelning för grå ekonomi, Raksa-projektet 2008-2012, förekommer en hel del ekonomiska brott inom byggbranschen. I undersökningen har man studerat brottsanmälningar som gjorts baserade på skattegranskningar. Man undersökte också avgivna domar och dömda personer. Med det insamlade materialet som grund gjorde projektgruppen upp mallar för typiska ekonomiska brottshandlingar inom byggbranschen. Det visade sig att de stora brotten utfördes i kluster bestående av flera bolag. När man undersökte de dömda personerna var de ofta kopplade till flera före-

10 tag och de fanns med i flera brottsdomar. Den här undersökningen återkommer jag till i andra kapitlet. 1.1 Problemformulering och syfte Kalle Mäkelä (2014) skriver på Yles webbsida om de stora problemen inom byggbranschen med utebliven rapportering av byggarbeten till skattemyndigheterna. På Skattestyrelsen befarar man att omkring hälften av byggbranschen underlåtit att göra vederbörliga byggarbetsanmälningar. I april 2015 presenterades slutrapporten för undersökningen Asuntorakennusten korjaustarve (på svenska Bostadsbyggnadernas renoveringsbehov) som gjorts av Pellervo taloustutkimus PTT, Teknologian tutkimuskeskus VTT och KTI Kiinteistötieto Oy. Enligt rapporten finns det ett årligt tekniskt renoveringsbehov om i genomsnitt 3,51 miljarder euro för åren 2016 2025. I kommuner av landbygdskaraktär är andelen av hela landets renoveringsbehov klart större än deras andel av befolkningen eller bostadsbeståndet. (Hietala, Huovari, Kaleva, Lahtinen, Niemi, Ronikonmäki & Vainio 2015). Som anknytning till rapporten vet jag att det idag pågår en hel del vattenrörs- och avloppsrenoveringar i bostadsbolagen, och av egen erfarenhet vet jag också att största delen av styrelsemedlemmarna i dessa bolag inte har en aning om att de i de flesta fall är anmälningspliktiga för köpta byggtjänster. Det finns saker som borde diskuteras och beslutas innan renoveringsbeslutet klubbas igenom, för att underlätta anmälningsprocessen och spara kostnader i bolaget. Syftet med mitt slutarbete är att samla information om anmälningsplikt vid köp av byggtjänster som styrelsemedlemmar och disponenter i små bostadsaktiebolag bör ha kunskap om då renoveringsbeslut tas i husbolagen. Jag ska ta reda på hur, på vilket sätt och när man ska göra entreprenad- och arbetstagaranmälningar till skattemyndigheterna. Jag ska också undersöka vad som händer om man inte lämnar in anmälningspliktiga uppgifter. Om det finns behov av att göra upp blanketter för insamlande av behövliga anmälningsuppgifter, ska jag försöka utarbeta sådana.

11 Problemformuleringen lyder: Hur ser anmälningsprocessen ut då anmälningar om köp av byggtjänster ska göras? Vilka anmälningar ska göras? Vem ska fylla i anmälningarna? Var ska anmälningarna göras? Vilka blanketter ska fyllas i? Vilka uppgifter ska anmälas? När ska anmälningarna lämnas till Skatteförvaltningen? Vad händer om de som köper byggtjänster inte skickar in rapporter om byggarbeten? 1.2 Avgränsning Teorin har jag avgränsat till att beskriva endast grundanmälningar om entreprenad- och arbetstagaruppgifter. Korrigeringsanmälningar och radering av anmälningar lämnas utanför detta lärdomsprov. Den empiriska undersökningen avgränsas till att skildra hur grundanmälningar om entreprenader och arbetstagare ska göras i case-företaget Bostadsaktiebolag X. 1.3 Undersökningsmetod I teoridelen studerar och analyserar jag offentliga källor och rådfrågar experter på området. I den empiriska delen ska jag tillämpa en kvalitativ forskningsmetod där det mesta av informationen om forskningsobjektet hämtas från Bostadsaktiebolag X protokoll från bolagsstämmor, då jag som bostadsaktieägare och suppleant i styrelsen har tillgång till dessa dokument.

12 2 KAMPEN MOT BYGGBRANSCHENS GRÅ EKONOMI I det här kapitlet berättar jag om bakgrunden till varför Statsrådet i Finland har ansett sig tvunget att stifta nya lagar för att försöka kontrollera byggbranschens ekonomiska förehavanden. För att bekämpa den grå ekonomin som blomstrar i byggsvängen har man bland annat infört omvänd moms, beställaransvar, skattenummer för byggbranschen samt anmälningsplikt vid köp av byggtjänster. 2.1 Raksa-undersökningens resultat Ur Raksa-projektets undersökning av ekonomibrott framgår det att under åren 2008 2012 har de domar som avkunnats, fastställt obetalda förskottsinnehållningar och arbetsgivarens socialskyddsavgifter på totalt 33,7 miljoner euro. I 244 fall av 321 undersökta fann man utbetalda svarta löner om sammanlagt 85,6 miljoner euro och i 156 fall hade utbetalats förtäckt dividend för 33,7 miljoner euro. Kvitton med felaktigt innehåll, så kallad kvittohandel, konstaterades vid 105 kontroller och uppgick till 68,4 miljoner euro. Mervärdesskatter och övriga indirekta skatter hade lämnats oredovisade till ett belopp av 20,9 miljoner euro och summan för direkta skatter uppgick till 10,6 miljoner euro. (Skattestyrelsen 2014). Andra oegentligheter som kom fram i undersökningen var löner som inte fanns med i bokföringen. I 137 av de kontrollerade fallen som brottsanmälts, fanns sammanlagt 2717 arbetare till vilka löner betalats utanför bokföringen och 128 bolag hade ingen bokföring överhuvudtaget. Många bolag hade också relativt kort livscykel. Av bolagen som undersöktes hade 46 % startat under åren 2004 2007. Enligt Skatteförvaltningens uppgifter kunde man se att av de 321 byggföretagen som var med i undersökningen hade 90 % (288 st.) avslutat sin verksamhet mellan åren 2008 och 2013. (Skattestyrelsen 2014). 2.2 Typiska drag för byggbranschens ekonomiska brott Raksa-projektgruppen gjorde en sammanställning av uppgifterna den hade tillgång till i undersökningen, och av detta utkristalliserades vissa typiska drag hos bolag och personer som sysslar med ekonomisk brottslighet inom byggbranschen. Raksa-projektets rapport berättar följande:

13 verksamhet i aktiebolagsform, hemort i Nyland klusterverksamhet, drar nytta av flera bolag speciellt klusterfallen använder sig av bolag med kort livscykel utnyttjar bulvaner kvittohandel och påhittade fakturor i samma brottshelhet finns i genomsnitt fyra brottsutövare medhjälpare i brottshelheter är i genomsnitt hälften av personerna typiskt för mindre helheter är försummelse av anmälningsplikt och oredovisade inkomster, inte så mycket av kvittohandel i kluster och större helheter är kvittohandel och/eller påhittade fakturor ofta förekommande nyttan som uppnåtts med den olagliga handlingen används oftast till att betala ut svarta löner (Skattestyrelsen 2014). 2.3 Åtgärder för att bekämpa den grå ekonomin Regeringen har redan under många år arbetat för att minska den grå ekonomin och den ekonomiska brottsligheten. Den 19 januari 2012 godkändes statsrådets principbeslut om regeringens handlingsprogram 2012 2015 där målet är att förebygga grå ekonomi. Programmet omfattar 22 projekt och flera av projekten rör byggbranschen och bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Åtgärder som vidtagits är bland andra införandet av omvänd moms för byggtjänster, beställaransvar, skattenummer och anmälningsplikt vid köp av byggtjänster. Nedan ska jag i korthet förklara vad de olika åtgärderna innebär. 2.3.1 Omvänd moms för byggtjänster Omvänd momsskyldighet trädde i kraft den 1 april 2011 och gäller vid försäljning av byggtjänster. Innan säljaren skickar faktura på utförda byggtjänster, måste hen ta reda på om också köparens verksamhet omfattas av försäljning av byggtjänster. När så är fallet fakturerar säljaren utan moms och köparen ansvarar för att mom-

14 sen blir redovisad till skatteförvaltningen i samband med periodskattedeklarationen. (Skatteförvaltningen 2011; MervärdesskatteL 8c, 31 ). Jag går inte närmare in på omvänd moms i detta arbete, men jag anser det är en väsentlig sak att nämna eftersom det är en viktig del av faktureringsförfarandet mellan byggentreprenörer. I själva entreprenadanmälan (se kapitel 5) till Skatteförvaltningen ska dessutom köparen av byggtjänster ange om säljaren tillämpat omvänd skattskyldighet vid faktureringen. 2.3.2 Beställaransvar Sedan 2012 förutsätter Lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (BeställaransvarsL) att alla beställare av byggnadsarbete ska kontrollera att de egna leverantörerna uppfyllt sina samhällsförpliktelser. Innan ett avtal undertecknas måste beställaren kontrollera uppgifter som gäller leverantörens beskattning, arbetspension, olycksfallsförsäkringar och näringsförbud. Ytterligare ska anteckningar om företaget i Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) granskas, likaså uppgifterna i handelsregistret. Dessutom åligger det beställaren att ta reda på vilket kollektivavtal som tillämpas i företaget. Beställaransvaret gäller inte om arbetet utförs av hyrda arbetare under högst 10 arbetsdagar. Det gäller inte heller om vederlaget för ett underleverantörsavtal är lägre än 7 500 euro utan mervärdesskatt. (BeställaransvarsL; Huhtamäki 2014, 57). Jag ska inte gå djupare in på beställaransvar i det här arbetet, men eftersom det är en lagstadgad plikt som också anknyter till köp av byggtjänster vill jag upplysa om att Suomen Tilaajavastuu Oy (2015) utvecklat ett program, Pålitlig Partner, i vilken man för större byggprojekt underlättat materialinsamlingen gällande beställaransvaret inför beslut om köp av till exempel byggtjänster. För tydlighetens skull ska jag nämna att beställaransvar gäller alla branscher. 2.3.3 Skattenummer Arbetarskyddslagen fick en precisering som trädde i kraft 1 september 2012 där 52 a b säger att arbetare vid en gemensam byggarbetsplats måste bära på sig

15 ett personkort vilket ska vara försett med foto och skattenummer. Dessutom ska där finnas uppgifter om arbetaren är enskild yrkesutövare eller anställd. På den anställdes personkort ska även arbetsgivarens namn uppges. (Huhtamäki 2014, 56 57). På alla gemensamma byggarbetsplatser ska den huvudsakliga genomföraren, alternativt den arbetsgivare som utövar bestämmanderätt på byggplatsen, dessutom föra en lista över alla personer som arbetar på samma arbetsplats och i den listan uppge skattenumret på varje arbetare. Den som har ansvar för att göra upp personlistan måste också kontrollera att skattenumren är anmälda till byggbranschens skattenummerregister enligt Lagen om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen (SkattenummerL). (Huhtamäki 2014, 56 57; ArbetarskyddsL 52 a b ). 2.3.4 Anmälningsplikt vid köp av byggtjänster I Finland är det idag lag på att anmäla köpta byggtjänster till Skatteförvaltningen. Lagen om beskattningsförfarande (BeskattningsförfarandeL) 15 b d trädde i kraft 1 juli 2014. Där kan man läsa om den huvudsakliga genomförarens skyldighet att varje månad anmäla arbetstagare vid ett byggprojekt till Skatteförvaltningen, förutsatt att byggplatsen är en gemensam byggarbetsplats. Arbetstagaruppgifterna anmäls om totala summan för hela byggprojektet överstiger 15 000 euro utan moms. Likaså lagstadgas om att den som köper byggtjänster månatligen ska redovisa uppgifter om entreprenader och inkomna fakturor som har med byggprojekten att göra. Entreprenaduppgifter ska lämnas för varje entreprenadavtal vars summa överstiger 15 000 euro utan moms. Om byggherren är en fysisk person och byggprojektet kräver bygglov, räcker det med att byggherren gör anmälan om arbetstagare och entreprenader innan slutgranskningen av byggprojektet. (BeskattningsförfarandeL 15 d ).

16 3 PARTER OCH BEGREPP I BYGGPROJEKT För den oinvigde kan det verka förvillande med en massa obekanta ord som används inom byggbranschen. I kapitel 3 ska jag förklara de begrepp som återkommer med jämna mellanrum i detta arbete. Följande ord och begrepp kommer att definieras här: byggherre, huvud-, sido- och underentreprenör, beställare, den huvudsakliga genomföraren, byggtjänster och gemensam byggarbetsplats. 3.1 Avtalsparter i byggkontrakt Skatteförvaltningen (2014 a) har på sin hemsida redogjort för de viktigaste begreppen i anvisningarna om Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande. Nedan definieras olika slag av entreprenadavtalsparter som kan förekomma i byggprojekt. Byggnadsentreprenad är ett kontrakt mellan en byggherre som vill låta bygga till exempel ett hus, och ett företag eller enskild näringsidkare som går med på att uppföra huset mot avtalad ersättning. Byggherren är den part som beställer byggarbete och sedan mottar det färdigställda resultatet. Det är också byggherren som gör avtal med huvudentreprenören (ifall en sådan anlitas) om att utföra arbetet. Byggherren skriver kontrakt endast med huvudentreprenör och sidoentreprenör, inte med underentreprenör. Huvudentreprenören står som sagt var i avtalsförhållande till byggherren. I de byggavtal som görs upp, står entreprenören inskriven som huvudentreprenör och till hen hör ledningsansvaret för byggarbetsplatsen i den omfattning som man kommit överens om i avtalet. Sidoentreprenörer kan också anlitas på en byggarbetsplats. Byggherren beställer tjänster direkt av sidoentreprenören, och det avtalet har i princip inget med huvudentreprenaden. En sidoentreprenad kan ändå underställas en huvudentreprenad. Sidoentreprenören kan i sin tur köpa tjänster av underentreprenörer.

17 Underentreprenör är en entreprenör med vilken huvud- eller sidoentreprenören gjort upp ett särskilt avtal om att utföra en underentreprenad. 3.2 Parter med anmälningsansvar för byggprojekt Parter som innehar en mycket central roll när det gäller ansvar för anmälningar av uppgifter om byggprojekt och anställda är alla beställare av byggtjänster och den huvudsakliga genomföraren. Skatteförvaltningens använder ofta benämningen uppgiftsskyldig för dessa parter. Som jag nämnde i förra kapitlet gäller anmälningsplikten två olika slag av anmälningar, nämligen entreprenadanmälan och arbetstagaranmälan. Beställaren är uppgiftsskyldig för entreprenadkontrakt och den huvudsakliga genomföraren för arbetstagaruppgifterna. (Skatteförvaltningen 2014 a). 3.2.1 Beställare Beställare är den som köper byggtjänster av en entreprenör. Beställaren kan vara byggherre, huvud-, sido- eller underentreprenör. En byggherre är alltid beställare då hen köper byggtjänster av företag eller yrkesutövare. Även entreprenörer som köper byggtjänster av andra företag eller enskilda näringsidkare, räknas som beställare och är därmed anmälningsskyldiga. De måste månatligen redovisa beloppen för köpta byggentreprenader som exklusive mervärdesskatt överstiger 15 000 euro till Skatteförvaltningen. (Skatteförvaltningen 2014 a). 3.2.2 Den huvudsakliga genomföraren Den huvudsakliga genomföraren utses av byggherren och är den som ansvarar för arbetssäkerheten på byggplatsen. Det kan vara huvudentreprenören eller en arbetsgivare som har huvudsaklig bestämmanderätt på byggplatsen. Om ingen särskild utsetts till huvudsaklig genomförare, är det byggherren själv. Den huvudsakliga genomföraren axlar ett stort ansvar inte bara för arbetssäkerheten, utan också för ansvaret att varje månad anmäla byggplatsens alla arbetstagaruppgifter till skattemyndigheterna i sådana fall där byggprojektets totala belopp överstiger 15 000 euro utan moms. Anmälningsplikten för arbetstagaruppgifter gäller endast byggplatser där flera än en arbetsgivare eller enskild näringsidkare är verksamma

samtidigt eller efter varandra. En sådan byggplats kallas för gemensam byggarbetsplats och längre fram i detta kapitel går jag närmare in på begreppet. (Skatteförvaltningen 2014 a). 3.3 Byggtjänster Anmälningspliktiga byggtjänster är de byggtjänster som finns nämnda i momslagens 31 3 mom. och som omfattar bygg- och reparationsarbeten på fastigheter samt överlåtelse av varor som installeras i samband med arbetet. Men det är inte endast dessa tjänster som ska anmälas. Ytterligare ska redovisning göras för uppförande och rivning av byggställningar, hyrning av arbetskraft som utför ovan nämnda arbeten, fastighetsunderhåll som inte ingår i det kontinuerliga underhållsarbetet samt installation av utrustning och anläggningar som i allmänhet betjänar fastigheten. (Skatteförvaltningen 2014 a). Statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten 1 säger följande om hurdana byggtjänster förordningen ska tillämpas på:... nybyggnad, reparationsbyggnad och underhåll av byggnader och andra konstruktioner ovan och under jord och i vatten samt på installationsarbeten, rivningsarbeten, jord- och vattenbyggnad och planering som gäller byggandet i anslutning till det. Dessutom tillämpas förordningen på projektering och planering av byggprojekt som gäller sådana arbeten. Förordningen är avsedd att tillämpas på ett tämligen brett område inom byggandet och all verksamhet som rör byggande hör hit. Utgående från förordningen har Arbetarskyddsförvaltningen i sin promemoria Rakennustyö ja yhteinen rakennustyömaa, daterad 19.6.2014, närmare specificerat vad som räknas till byggtjänster. Enligt den är byggtjänster husbyggnad, byggande av bro, damm, hamn, brygga, kanal, landsväg, gata, järnväg, flygplats, elnät och fjärrvärme. Till dylika tjänster räknas också byggande eller reparation av rörledningsnät för vattenförsörjning, avlopp, kabel, med mera. Förordningen tillämpas även på jord och vattenbyggnadsarbeten som till exempel schaktnings-, jordfyllnadsarbeten och muddring. (Arbetarskyddsförvaltningen 2014). 18

19 3.4 Gemensam byggarbetsplats Det är fråga om en gemensam byggarbetsplats då byggarbeten utförs och det på arbetsplatsen finns flera än en arbetsgivare eller enskild yrkesutövare verksamma samtidigt eller efter varandra. Byggarbetet anses börja då den första arbetsuppgiften påbörjas trots att lov inte ännu erhållits eller anmälningar ännu inte gjorts. Väsentligt för uppkomsten av en gemensam byggarbetsplats är vetskapen om att byggprojektet kommer att involvera flera arbetsgivare, även om endast en arbetsgivare inleder arbetet och följande arbetsgivare och/eller enskilda yrkesutövare påbörjar arbetet senare. Om det planerats att byggprojektet ska utföras av endast en arbetsgivare, men det visar sig under arbetets gång att arbete utförs av byggarbetare som har olika arbetsgivare eller av flera enskilda företagare, omvandlas arbetsplatsen till en gemensam byggarbetsplats. Idag bildar så gott som varje nybygge av egnahemshus och husrenoveringsprojekt en gemensam byggarbetsplats, om där utförs hustekniska arbeten. (Arbetarskyddsförvaltningen 2014 promemoria). Varken i Statsrådets förordning om säkerhet vid byggarbeten eller i någon annan arbetsskyddslagstiftning finns definierat vad som avses med att arbetet utförs samtidigt eller efter varandra. Uppfattningen om vad samtidigt betyder, har dock inte vållat problem. Ifall det däremot tidsmässigt blir uppehåll mellan utförandet av de olika entreprenörernas arbeten, kan det uppstå osäkerhet om arbetsplatsen i dessa fall ska anses vara en gemensam arbetsplats eller inte. Arbetarskyddsmyndigheterna har tolkat att efter varandra är när följande arbetsgivare eller enskilda yrkesutövare kommer till arbetsplatsen nästan omedelbart efter att den som tidigare varit verksam där lämnat platsen. För att det ska kunna tolkas som att parter varit verksamma efter varandra, förutsätts att det finns en tidsmässig koppling eller avtalsmässig grund. (Arbetarskyddsförvaltningen 2014 promemoria).

20 4 WEBBTJÄNSTER FÖR ANMÄLNINGAR I detta kapitel berättar jag om olika webbtjänster som står till buds för dem som ska anmäla byggentreprenader och/eller byggarbetstagare till Skatteförvaltningen. De tjänster som jag tar upp här är Suomi.fi, Ilmoitin.fi, Tilaajavastuu.fi, Veronumero.fi och Ilmoita-tjänsten. 4.1 Inloggning till webbtjänsterna med Katso-koder Personer som loggar in till nedan nämnda webbtjänster för ett företags räkning, måste använda sig av Katso-koder. Koderna erhålls från skattemyndigheten. Anmälan om entreprenad- och byggtjänster kräver att den som gör anmälan har någon av följande Katso-behörigheter: företagets huvudanvändare, företagets sekundära huvudanvändare, periodskattedeklarant eller lämnare av jämförelseuppgifter. Skattemyndigheterna kan ge behörighetsrollerna Företagets huvudanvändare och Företagets sekundära huvudanvändare till personer som har firmateckningsrätt för företaget som är anmälningspliktigt. Rollerna Periodskattedeklarant och Lämnare av jämförelseuppgifter kan ges till representanter som skrivit avtal med det anmälningsskyldiga bolaget om att de har rätt att göra anmälningar för bolagets räkning. Sådana representanter kan vara exempelvis disponenter eller bokförare. (Skatteförvaltningen 2014 a). 4.2 Suomi.fi Suomi.fi-portalen är en offentlig webbtjänst producerad av Suomi.fi-redaktionen som är verksam vid Statskontoret. Syftet med portalen är bland annat att under en och samma adress samla information om den offentliga sektorn och erbjuda olika e-tjänster och blanketter för medborgare och företag som måste göra anmälningar till offentliga myndigheter. (Suomi.fi). E-blanketterna för Anmälan om byggande för arbetstagaruppgifter och Anmälan om byggande för entreprenaduppgifter hittar man enklast genom att välja temarubriken Boende och byggande. Då man klickar på blankettens namn kommer man vidare till sidan för inloggning. I kapitel 7 beskriver jag steg för steg hur man sedan gör dessa anmälningar i Suomi.fi-potalen. (Suomi.fi).

21 Om en privatperson bygger, och byggandet kräver byggnadslov, måste byggherren göra anmälan om byggande till Skatteförvaltningen innan slutgranskning sker. I Suomi-fi.-tjänsten kan privatpersoner lämna anmälan antingen elektroniskt, då sker inloggningen med bankoder eller personkort försett med chip, eller genom att fylla i en pdf-blankett, printa ut den och skicka med posten. (Suomi.fi). Entreprenörer och enskilda yrkesutövare som sålt byggtjänster till privatpersoner i dylika fall är tvungna att ge följande uppgifter till byggherren när arbetet är slutfört: Entreprenörens namn, FO-nummer eller personbeteckning, adress, byggarbetets första och sista dag. Byggherren fyller även i de eurobelopp som betalats till varje entreprenör. Dessutom ska eventuella arbetstagares uppgifter lämnas, så som namn, personsignum, adress, telefonnummer eller e-postadress (frivilliga uppgifter), arbetets första och sista dag samt lönebeloppet som betalats till varje arbetare. (Skatteförvaltningen 2014 a). 4.3 Ilmoitin.fi Ilmoitin.fi är Skatteförvaltningens webbtjänst för företag och samfund och via den kan man elektroniskt skicka filer med anmälningsmaterial till Skatteförvaltningen. I Ilmoitin.fi-tjänsten finns inga blanketter att fylla i, utan uppgifterna måste först matas in i ett program av något slag där informationen kan sparas i en fil som sedan laddas upp och skickas elektroniskt. Detta gäller även anmälningar om byggtjänster. (Ilmoitin.fi). I en chattkonversation 13.4.2015 med Tiina H. vid Skatteförvaltningen fick jag berättat för mig, att man kan fylla i Skatteförvaltningens excel-tabeller som finns under rubriken hjälpverktyg och testa hur systemet fungerar, men dessa blanketter kan tyvärr inte användas för att göra verkliga anmälningar. I praktiken betyder det att anmälaren, om hen inte vill eller kan konstruera egna excel-tabeller, kan fylla i uppgifterna i Suomi.fi-tjänsten när det gäller mindre byggprojekt, eller använder sig av något slags ekonomiförvaltningsprogram eller annan webbtjänsteleverantörs anmälningstjänst, vilka är kopplade till Ilmoitin.fitjänsten.

22 4.4 Tilaajavastuu.fi Tilaajavastuu.fi är en webbtjänst som Suomen Tilaajavastuu Oy upprätthåller och som producerar tjänster för företag inom byggbranschen samt för organisationer inom offentlig förvaltning. Tjänsterna fokuserar framförallt på att underlätta målgruppernas arbete med att uppfylla sina lagstadgade plikter som Skattenummerlagen och Lagen om beställaransvar ålägger dem. Veronumero.fi och Ilmoitatjänsten är tjänster som finns i portalen www.tilaajavastuu.fi. Vi ska se närmare på dessa två tjänster. (Suomen Tilaajavastuu Oy 2014). 4.4.1 Veronumero.fi Veronumero.fi (www.veronumero.fi) är en webbtjänst som byggts upp för att underlätta både insamlandet av information och inlämnande av rapporter till Skatteförvaltningen. Tjänsten kan användas av såväl småföretagare som medelstora beställare, men även av stora huvudsakliga genomförare. För småföretagare som verkar på flera olika byggplatser kan det vara en stor utmaning, att för varje byggplats vara tvungen att månatligen anmäla arbetstagar- och arbetsgivaruppgifterna till den huvudsakliga genomföraren. Ifall företaget verkar som beställare eller använder sig av hyrd arbetskraft, kommer dessutom anmälan av kontraktsuppgifter för entreprenaden in i bilden. (Huhtamäki 2014, 57). Byggarbetsgivaren kan beställa VALTTI-smartkort till sina arbetstagare via Veronumero.fi-tjänsten. VALTTI-kortet är ett smartkort som är försett med både streckkod och chip, med vilkas hjälp olika datasystem kan hämta kortinnehavarens uppgifter, foto och originalpersonkort i elektronisk form till byggplatsen. Skattenumren som finns kopplade till dessa kort är alltid registrerade i byggbranschens skattenummerregister som upprätthålls av Skatteförvaltningen. Kortets ursprung kan dessutom kontrolleras med hjälp av en krypterad igenkänningskod. (Huhtamäki 2014, 57). Den gemensamma standarden gör det möjligt för systemutvecklarna av säkerhetskontroller för byggbranschen att kunna dra nytta av smartkortet, i sin strävan att förenkla passerkontrollerna på byggarbetsplatsen med lösningar som förverkligas

23 för smarttelefoner. Uppgifterna för varje VALTTI-personkort lagras i Korttivarasto-tjänsten, där man även kan hitta information om spärrade kort. Tack vare spärrlistorna kan man kontrollera personkort som anmälts försvunna samt få uppgifter om arbetsförhållanden som upphört. (Huhtamäki 2014, 57). 4.4.2 Ilmoita-tjänsten Ilmoita-tjänsten ska inte förväxlas med Ilmoitin.fi-tjänsten. Katri K., vid Veronumero.fi:s chat, förklarar att det är fråga om två olika tjänster. Ilmoitin.fi är Skatteförvaltningens filöverföringstjänst. Ilmoita-tjänsten däremot är Suomen Tilaajavastuu Oy:s tjänst, vilken nog är länkad till Ilmoitin.fi-tjänsten på så vis att filer som innehåller anmälningsuppgifter laddas upp och förmedlas elektroniskt till Skatteförvaltningen via den. För den vanliga entreprenören erbjuder Veronumero.fi en gratis Ilmoita-tjänst under adressen www.veronumero.fi för att göra anmälan till byggplatsen. För beställaren och huvudentreprenören står tjänsten tillbuds med ett så kallat byggplatsregister för insamling och rapportering av uppgifter om entreprenader och arbetstagare. (Huhtamäki 2014, 57) Via Ilmoita-tjänsten kan man praktiskt och utan kostnad anmäla arbetstagarna till byggbranschens skattenummerregister. I fortsättningen kan arbetsgivaren via den här tjänsten gratis sköta anmälningsplikten för varje arbetsplats till den huvudsakliga genomföraren. Kunderna som använder Ilmoita-tjänsten behöver inte registrera arbetstagaruppgifterna i flera olika system, det räcker med att registrera dem en gång. Sedan finns arbetstagarinformationen tillgänglig och anmälningspliktiga uppgifter kan vidarebefordras till den huvudsakliga genomföraren med hjälp av en byggplatsnyckel. Den huvudsakliga genomföraren grundar en byggplats i byggplatsregistret och får då en byggplatsnyckel, vilken fungerar som identifikation för den gemensamma byggplatsen vid anmälningar av köpfakturor och vid rapportering till Skatteförvaltningen. Även mindre byggplatser har nytta av byggplatsregistret där motsvarande anmälningsplikter gäller för den huvudsakliga genomföraren. (Huhtamäki 2014, 57).

24 Beställarna använder byggplatsregistret då de ska anmäla sina entreprenaduppgifter baserade på egna köpfakturor till Skatteförvaltningen. Anmälan kan göras antingen som filöverföring eller direkt via det egna ekonomiförvaltningssystemet ifall systemleverantören kopplat det till byggplatsregistret. (Huhtamäki 2014, 57).

5 ÖVERBLICK ÖVER ETT BYGGPROJEKTS ENTREPRE- NAD- OCH ARBETSTAGARANMÄLNINGAR I det här kapitlet ska jag ge en överblick över vem som anmäler vad till vem och när i ett byggprojekt. Det är viktigt att notera att anmälningsskyldigheten inte gäller endast byggföretag, utan alla som köper byggtjänster av byggentreprenörer. Det kan vara fastighets- eller bostadsaktiebolag, staten, kommuner, produktionsanläggningar eller privatpersoner. Redan när ett byggprojekt planeras borde byggherren och de involverade entreprenörerna ha kännedom om anmälningsplikten. 25 Figur 1. Schema över anmälningsförfarande vid köp av byggtjänster. (Suomen Tilaajavastuu Oy 2014)

26 För att göra det mera åskådligt tar jag hjälp av ett schema (figur 1) som jag lånat från Suomen Tilaajavastuu Oy:s (2014) broschyr Opas rakentamisen tiedonantovelvollisuudesta och översatt till svenska. Pilarna i figuren ger en överblick över alla anmälningar som ska göras i ett byggprojekt där olika slags entreprenörer finns involverade. Det framgår inte entydigt vem som har entreprenadavtal med vem, men man kan anta att byggherren har avtal med en huvudentreprenör, som byggherren dessutom utsett till huvudsaklig genomförare (gula cirkeln). Byggherren har ett entreprenadkontrakt med en sidoentreprenör, som själv köper byggtjänster av en underleverantör. Huvudentreprenören antas här ha avtalat om en byggentreprenad med en underentreprenör, som i sin tur köper byggtjänster av flera underleverantörer. En av underentreprenörerna hyr dessutom byggarbetare av ett annat företag. Med denna figur som grund ska jag härnäst gå igenom anmälningsförfarandet för entreprenaduppgifter. 5.1 Anmälan om entreprenaduppgifter Entreprenaduppgifterna anmäls av den som köpt byggtjänster av en eller flera entreprenörer. Som jag redan nämnde i kapitel tre kan beställaren vara byggherren, huvudentreprenören, sido- eller underentreprenörer. Byggherren är alltid beställare och ska följaktligen lämna uppgifter för alla entreprenader hen slutit avtalat om. Samma skyldighet gäller också för huvudentreprenören och alla övriga entreprenörer som köpt byggtjänster och som finns i entreprenadkedjan för byggprojektet. Den eller de entreprenörer som ligger sist i kedjan behöver inte lämna någon anmälan om kontraktsuppgifter till Skatteförvaltningen, eftersom det för dessa parter endast är fråga om försäljning av byggtjänster. (Skatteförvaltningen 2014 a). I figur 1 har man inte tagit med de entreprenörer eller enskilda näringsidkare som endast sålt byggtjänster. När det gäller entreprenadanmälan ligger fokus på dem som beställt (= köpt) byggtjänster. De röda pilarna i figur 1 visar vilka entreprenörer som ska anmäla beställda byggentreprenader. Byggherren, huvudentreprenören, sido- och underentreprenören ska först göra en grundanmälan till Skatteförvaltningen. I grundanmälan för en entreprenad fyller den uppgiftsskyldige i följande information: redovisningsperiod, den uppgiftsskyldiges uppgifter och kontaktperson, byggarbets-

27 platsens identifikationsuppgifter, uppgifter om vem som beställt entreprenad av den uppgiftsskyldige (frivillig uppgift), uppgifter om den entreprenör/ de entreprenörer som sålt byggtjänster till den uppgiftsskyldige, och till sist uppgifter om entreprenadens eurobelopp. Varje entreprenad anmäls separat och för varje byggplats ska göras nya anmälningar. (Skatteförvaltningen 2014 a) Redovisningsperiodens anmälningar ska vara inskickade till Skatteförvaltningen senast den femte dagen i den andra månaden som följer på redovisningsmånaden. Om arbetet börjats 10.1.2015 ska anmälan för januari månads entreprenader skickas till Skatteförvaltningen senast 5.3.2015, men den kan lämnas in under tiden 1.1 5.3.2015. Därefter ska uppgifterna om entreprenader kompletteras varje månad tills byggprojektet är klart, vilket i praktiken betyder att sista anmälan kan komma in cirka två månader efter att bygget är färdigt. (Skatteförvaltningen 2014 a). Figur 2. Entreprenadanmälan, eurobelopp. (Skatteförvaltningen 2014 b,17).

28 Som följande steg ska jag med hjälp av figur 2 förtydliga hur entreprenadbeloppen anmäls. Figuren är en modifierad version av den som finns i Skatteförvaltningens (2014 b) stordia-presentation på webben. Entreprenörskedjan i figur 2 visar att byggherren har gjort byggnadskontrakt med en sidoentreprenör och en huvudentreprenör. Entreprenadernas belopp uppgår till 50 000 euro respektive 1 000 000 euro. Huvudentreprenören har beställt byggtjänster av underentreprenörerna 1 och 2, där prisen på entreprenaderna är 300 000 euro respektive 200 000 euro. Underentreprenör 1 köper i sin tur byggtjänster av underentreprenör 3 för 10 000 euro, och av underentreprenör 4 för 50 000 euro. Underentreprenör 2 har gjort avtal med underentreprenör 5 till en summa av 100 000 euro och underentreprenör 5 har gjort byggkontrakt med underentreprenör 6 och det överenskomna beloppet uppgår till 20 000 euro. (Skatteförvaltningen 2014 a). De röda pilarna i figur 2 visar vem som anmäler vilka entreprenadsummor till Skatteförvaltningen. Byggherren anmäler totalt 1 050 000 euro (= 50 000 + 1 000 000), huvudentreprenören 500 000 euro (= 300 000 + 200 000) och underentreprenör 1 anmäler endast 50 000 euro eftersom entreprenaden med underentreprenör 3 understiger 15 000 euro och därför inte behöver anmälas. Underentreprenör 2 gör anmälan om 100 000 euro och underentreprenör 5 redovisar 20 000 euro till Skatteförvaltningen. Varor som handlas utanför entreprenadavtal ska inte anmälas, men om de ingår i summan för byggkontraktet ska hela entreprenadsumman anmälas. (Skatteförvaltningen 2014 a). 5.2 Anmälan om arbetstagaruppgifter Alla arbetsgivare på en gemensam byggarbetsplats ska genast då man vet vilka byggarbetare som kommer att jobba där, lämna arbetstagarnas uppgifter till den huvudsakliga genomföraren. Detta bör alltså ske redan innan arbetet påbörjas. Enskilda näringsidkare, som är verksamma på samma arbetsplats, måste också lämna sina uppgifter till den huvudsakliga genomföraren. Enligt arbetarskyddslagens 50 b måste den huvudsakliga genomföraren skriva ut en förteckning över alla arbetstagare och enskilda yrkesutövare som har fått passerkort till byggplatsen och

29 som har rätt att vistas där. Listan ska hela tiden vara uppdaterad, vilket betyder att alla arbetsgivare genast måste meddela ifall det kommer nya arbetstagare som ska jobba på byggarbetsplatsen. Förteckningen ska finnas lätt tillgänglig för arbetsskyddskontrollanter och de myndighetsrepresentanter vars uppgift är att kontrollera att arbetstagarnas skattenummer och uppgifter finns med i byggskattenummerregistret. (Skatteförvaltningen 2014 a). Figur 3. Schema över anmälningsförfarandet för arbetstagaruppgifter. (Skatteförvaltningen 2014 b, 25).

30 Då jag gjorde figur 3 utgick jag från entreprenadkedjan i figur 2 med den ändringen att huvudentreprenören här också fungerar som huvudsaklig genomförare. Entreprenadsummorna har fått stå kvar för att visa att byggprojektets totala belopp överstiger gränsvärdet för anmälningsplikt 15 000 euro. De blå pilarna i figur 3 visar vilka alla parter som måste meddela sina arbetstagares uppgifter till den huvudsakliga genomföraren, det vill säga alla arbetsgivare som har anställda. Lägg märke till att både den part som hyr ut och den som hyr in byggarbetskraft ska anmäla arbetstagarnas uppgifter. Även den som fungerar som huvudsaklig genomförare ska meddela sina arbetstagare liksom byggherren ifall denna har egna anställda. (Skatteförvaltningen 2014 a). Den gröna pilen i schemat (se figur 3) visar att det är endast den huvudsakliga genomföraren som lämnar uppgifterna till Skatteförvaltningen om alla arbetstagare och enskilda yrkesutövare som jobbat på byggarbetsplatsen under redovisningsperioden. När det gäller anmälan av arbetstagaruppgifter är det den huvudsakliga genomföraren som är så kallad uppgiftsskyldig. Anmälan ska göras endast i sådana fall där totala summan för hela byggprojektet överstiger 15 000 euro utan moms. (Skatteförvaltningen 2014 a). Den huvudsakliga genomföraren ska börja med att göra en grundanmälan om arbetstagaruppgifterna för den första redovisningsperioden. I anmälan ska följande information ges: redovisningsperiod, den uppgiftsskyldiges uppgifter och kontaktperson, byggarbetsplatsens identifieringsuppgifter, arbetsgivarens uppgifter och dennes kontaktperson, uppgifter om den entreprenör som eventuellt hyr in byggarbetskraft, huruvida uppgifter om arbetstagarna erhållits eller inte, uppgifter om arbetstagarna och arbetsförhållandets art. Observera att arbetstagaranmälan kan gälla även andra arbetstagare än byggarbetare. Om ett byggkontrakt omfattar till exempel städtjänster eller väktartjänster på byggarbetsplatsen, ska också dessa städares och väktares uppgifter lämnas. Separata anmälningar görs för varje byggarbetsplats och för varje arbetsgivare. (Skatteförvaltningen 2014 a). På samma sätt som för entreprenaduppgifterna ska arbetstagaruppgifterna vara Skattemyndigheterna tillhanda senast den femte dagen i andra månaden som följer på redovisningsmånaden. För arbetsgivarna gäller alltså att de ska lämna in upp-

gifter om arbetstagarna redan innan arbetet börjar, medan själva anmälan till Skatteverket, som den huvudsakliga genomföraren gör, ska vara inlämnad senast 5.3.2015 om arbetet inletts 10.1.2015. Vid anmälan om arbetstagaruppgifter meddelas inga eurobelopp. (Skatteförvaltningen 2014 a). 5.3 Sanktioner för utebliven eller felaktig anmälan Anmälningsskyldiga beställare och huvudsakliga genomförare som underlåter att lämna in entreprenad- och/eller arbetstagaranmälan åläggs att betala en försummelseavgift till Skatteförvaltningen. Även en felaktigt ifylld anmälan kan vara orsak till att den anmälningspliktiga parten måste betala en avgift. Försummelseavgiften är minst 100 euro och högst 15 000 euro per anmälan. Hur stor avgiften blir beror bland annat på hur mycket uppgifter som ska lämnas. (Skatteförvaltningen 2014 a). I Skatteförvaltningens (2014 a) anvisningar om Skyldighet att lämna uppgifter om byggande, finns försummelseavgifterna uppdelad i tre olika kategorier enligt följande: En försummelseavgift på högst 2 000 euro, om anmälan, en annan uppgift eller ett dokument har ett mindre fel anmälan, uppgiften eller dokumentet har lämnats för sent utan giltig orsak uppgifterna har lämnats på annat sätt än vad som bestämts av Skatteförvaltningen. En försummelseavgift på högst 5 000 euro, om anmälan, en annan uppgift eller ett dokument har en väsentlig brist eller ett väsentligt fel anmälan, en annan uppgift eller ett dokument har lämnats efter uppmaning. En försummelseavgift på högst 15 000 euro, om den uppgiftsskyldige medvetet eller av grov vårdslöshet inlämnat en anmälan som är väsentligt fel inte alls har lämnat en anmälan. 31 Försummelseavgiften påförs dock inte genast en anmälan är försenad eller felaktigt ifylld, utan Skatteförvaltningen skickar först ett brev med uppmaning om att

fylla i och skicka in anmälan/anmälningarna som saknas eller korrigera felaktiga anmälningar. 32 Den uppgiftsskyldige åläggs emellertid inte betala försummelseavgift om orsaken till försummelsen beror på att arbetsgivare och/eller enskilda företagare inte lämnat in behövliga eller korrekta uppgifter om arbetstagare/företagare till den huvudsakliga genomföraren. Ifall nödvändiga uppgifter inte erhålls, måste den anmälningspliktige ändå göra en anmälan där det framgår att uppgifter om arbetstagare saknas helt eller delvis, för att undgå försummelseavgift. (Skatteförvaltningen 2014 a).

33 6 ELEKTRONISKA ANMÄLNINGAR STEG FÖR STEG I kapitel 6 kommer jag att steg för steg gå igenom hur man gör elektronisk anmälan av entreprenad- och arbetstagaruppgifterna till Skatteförvaltningen i Suomi.fitjänsten. Det kommer att ge en insikt om hur mycket förarbete en anmälan kräver vad gäller insamlande av uppgifter innan man skrider till verket. På Skatteförvaltningens (2014 e f) hemsidor, hittar man instruktionsvideoinspelningar som vägleder den som behöver hjälp med att fylla i de elektroniska anmälningarna av entreprenad- och arbetstagaruppgifterna. Inspelningarna visar hur representanter för bolag och samfund av olika slag ska fylla i anmälningarna i Suomi.fi-tjänsten. Tjänsten kräver att anmälande parten har Katso-koder för att kunna logga in. Jag ska nu med hjälp av skärmdumpar från dessa videoinspelningar berätta vilka uppgifter som ska anmälas, vad man fyller i var, vilka uppgifter är obligatoriska och vilka är frivilliga. Som grund för förklaringar till uppgiftsposterna har jag använt mig av Skatteförvaltningens (2014 e f) postbeskrivningar för entreprenadoch arbetstagaruppgifter. 6.1 Byggentreprenaduppgifter elektroniskt Figur 4. Typ och objekt, entreprenadanmälan. (Skatteförvaltningen 2014 e)

34 Figur 4. Det finns tre olika typer av anmälan för entreprenaduppgifter: Grundanmälan, korrigeringsanmälan och raderingsanmälan. Anmälaren ska alltid börja med att göra en grundanmälan för varje nytt byggprojekt och byggarbetsplats. Ifall uppgifterna ändras under arbetets gång, kan man göra en korrigeringsanmälan. Varje anmälan får automatiskt en anmälningskod. Anmälans objekt avser perioden för vilken anmälan görs och här väljer man då redovisningsår och månad. Figur 5. Den uppgiftsskyldige, entreprenadanmälan. (Skatteförvaltningen 2014 e) Figur 5. I Suomi.fi-tjänsten träffar man med jämna mellanrum på uttrycket den uppgiftsskyldige och med det menas den person eller entreprenör som är skyldig att göra anmälan till Skatteförvaltningen. När det gäller entreprenadanmälan är det beställaren av byggtjänst som är den uppgiftsskyldige. Det kan vara en byggherre, huvudentreprenör, sidoentreprenör, underentreprenör, enskild näringsidkare eller en som hyr in arbetskraft för att utföra byggarbetet. Först ska man ange om beteckningen för den uppgiftsskyldige är finländsk eller utländsk och i följande fält fylla i. beteckningen. Om beteckningen är utländsk, måste man fylla i om det är fråga om mervärdesskattenummer, handelsregisternummer, skattenummer eller personbeteckning. Om den uppgiftsskyldiges hemstat inte är Finland, ska fullständig adress i utlandet uppges. Därefter fyller man i uppgifterna för beställarens kontaktperson. Det bör vara en person som känner till entreprenaden och vid behov kan ge ytterligare informa-

35 tion. Obligatoriska uppgifter gällande kontaktpersonen är för- och efternamn, samt antingen telefonnummer eller e-postadress. Telefonnumret ska anges med ett plustecken och landskod före telefonnumret. För ett finländskt nummer är landskoden +358. Figur 6. Byggarbetsplatsen, entreprenadanmälan. (Skatteförvaltningen 2014 e). Figur 6. För varje byggarbetsplats ska göras en separat anmälan. Skattemyndigheterna vill helst att anmälaren använder sig av byggarbetsplatsens identifieringsnummer eller byggarbetsplatsens nummer. Byggarbetsplatsens identifieringsnummer är den byggplatsnyckel som bildas vid registrering av byggarbetsplatsen i en extern tjänsteleverantörs registreringstjänst, till exempel i Tilaajavastuu.fitjänsten. Byggarbetsplatsens nummer är däremot ett nummer som antingen beställaren eller den huvudsakliga genomföraren hittar på. Om man inte känner till något av dessa nummer, ska byggarbetsplatsens adress anges så exakt som möjligt. I sista fältet ska man ange om verksamheten på byggarbetsplatsen fortgår eller om arbetet tillfälligt upphört under anmälningsperioden.

36 Figur 7. Entreprenadgivaren, frivillig uppgift. (Skatteförvaltningen 2014 e). Figur 7. De entreprenörer som sålt byggtjänster till en beställare kan här fylla i entreprenadgivarens uppgifter, men det är fråga om frivilliga uppgifter. Entreprenadgivaren är alltså den som avtalat om en underentreprenad med entreprenören som gör denna anmälan. Om uppgifterna anmäls fyller man i entreprenadgivarens namn, beteckning och hemland. Om beteckningen är utländska, uppges även om det är fråga om mervärdesskattenummer, handelsregisternummer, skattenummer eller personbeteckning. I sådana fall där den uppgiftsskyldige hyr ut arbetskraft till en entreprenör, ska i denna punkt anges uppgifterna för entreprenören som hyr in byggarbetstagarna för utförande av byggarbeten.

37

38 Figur 8. Entreprenörer. (Skatteförvaltningen 2014 e). Figur 8. Uppgifterna om entreprenörer är obligatoriska. Den uppgiftsskyldige fyller i uppgifter om alla entreprenörer hen köper byggtjänster av eller hyr byggarbetskraft av. Först ska uppdragets art bestämmas och ett av följande tre alternativ väljs: entreprenad, uthyrning av arbetskraft eller underhållsarbete av kontinuerlig karaktär. I följande fält skrivs entreprenörens officiella namn in, eller den enskilda näringsidkarens officiella för- och efternamn. Sedan väljer anmälaren om företagsbeteckningen för entreprenören eller personbeteckningen för den enskilda yrkesutövaren är finländsk eller utländsk. Skattemyndigheterna önskar att företagets/personens finländska beteckning anges, om en sådan finns. När entreprenörens beteckning är utländsk ändras sidans utseende för de kommande uppgifterna. Anmälaren måste ange hurudan typ av beteckning det är fråga om och det finns fyra alternativ att välja mellan: 1 = Mervärdesskattenummer (VAT-nummer), 2 = Utländskt handelsregisternummer, 3 = TIN (utländskt skattenummer), 4 = Utländsk personbeteckning. I följande fält anges entreprenörens hemstat med en landskod enligt ISO 3166 1, vilken för Estland skulle vara EE och för Polen PL. Nästkommande tre fält ska innehålla namn och telefonuppgifter för entreprenörens kontaktperson. Denna person bör ha kännedom om entreprenaden och ska vid behov kunna ge tilläggsinformation om den.

39 Följande uppgift om tillfälligt avbruten eller avslutad verksamhet för perioden i fråga är frivillig, och om anmälaren väljer något av alternativen ändras kommande uppgifter om entreprenadens eurobelopp till frivilliga. Då det gäller entreprenadens uppgifter ska köparen av byggtjänster först fylla i om säljaren vid faktureringen tillämpat omvänd moms eller inte. Beloppen som sedan anmäls ska anges utan moms i hela euro. Då anmälaren erhållit en faktura under perioden fyller hen i det fakturerade beloppet, vilket omfattar både varor och tjänster. Ifall förskott betalats ska denna summa inte ingå i beloppet som fakturerats. Eftersom de flesta företag bokför enligt prestationsprincipen (händelsen bokförs då prestationen fakturerats) vill Skatteförvaltningen att man anger det fakturerade entreprenadbeloppet i stället för den betalda summan. Fältet för förskottsbetalningar fylls i om betalning skett innan arbetet påbörjats. Även totalbeloppet för entreprenaden ska anges, och ifall arbetet utförs enligt timdebitering bör köparen fylla i ett uppskattat belopp. I totalbeloppet ska eventuella förskottsbetalningar tas med. Sedan fyller anmälaren i fälten för entreprenadens start- och slutdatum. Ifall entreprenören använt sig av inhyrd byggarbetskraft måste den som hyr ut arbetstagarna fylla i det datum då första arbetstagaren började jobba på den ifrågavarande byggarbetsplatsen. Den här punkten är obligatorisk ifall anmälaren valt alternativet uthyrning av arbetskraft då uppgiftens art skulle anges i början av punkt 5 Entreprenörer. Figur 9. Skicka, spara eller avbryt anmälan, entreprenadanmälan. (Skatteförvaltningen 2014 e).

40 Figur 9. I slutet av blanketten kan man välja att antingen skicka in e-blanketten till Skatteförvaltningen, spara uppgifterna för senare komplettering eller avbryta anmälan och stänga sessionen med den påföljden att alla ifyllda uppgifter raderas. Om man väljer att skicka in uppgifterna, förmedlas på samma gång avsändarens namn och personbeteckning eller FO-nummer för den som loggat in med Katsokoderna. Inskickade och sparade blanketter kan senare hittas i Mina e-tjänster i Suomi.fi-tjänsten. 6.2 Arbetstagaruppgifter elektroniskt Figur 10. Typ och objekt, arbetstagaranmälan. (Skatteförvaltningen 2014 d). Figur 10. Vid anmälan om arbetstagaruppgifter ska, liksom som vid lämnande av entreprenaduppgifter, först göras en grundanmälan för varje nytt byggprojekt och byggarbetsplats. I punkt ett ska man välja om avsikten är att lämna en grund-, korrigerings- eller raderingsanmälan. Varje uppgiftsanmälan får även här automatiskt en egen anmälningskod. I följande fält väljs redovisningsår och -månad för den period anmälan gäller.

41 Figur 11. Den uppgiftsskyldige, arbetstagaranmälan. (Skatteförvaltningen 2014 d). Figur 11. I den här punkten fylls uppgifterna för den uppgiftsskyldige i. Observeras bör att i denna anmälan avses med uppgiftsskyldig den huvudsakliga genomföraren. Som jag tidigare nämnde i kapitel två, är den huvudsakliga genomföraren oftast huvudentreprenören, men kan också vara en arbetsgivare med bestämmanderätt på byggarbetsplatsen. Om ingen huvudsaklig genomförare utsetts, är det byggherren som blir anmälningsskyldig. Punkt två följer i övrigt samma mönster som anmälan om entreprenader. Se närmare information om förloppet på sidan 33 under rubriken 5.1. Byggentreprenaduppgifter, punkt 2.

42 Figur 12. Byggarbetsplatsen, arbetstagaranmälan. (Skatteförvaltningen 2014 d). Figur 12. Uppgifterna om byggarbetsplatsen anmäls på samma sätt som i entreprenadanmälan på sidan 30 likaså anmälan om huruvida verksamheten på byggarbetsplatsen pågår eller tillfälligt avbrutits. Här fyller man alltså i byggarbetsplatsen identifieringsnummer om man har reda på den. I annat fall uppger man byggplatsens adress så exakt som möjligt samt arbetsplatsens start och slutdatum.

43 Figur 13. Arbetsgivare. (Skatteförvaltningen 2014 d). Figur 13. I första fältet fyller den uppgiftsskyldige i arbetsgivarens namn, det officiella namnet för företag eller samfund och officiella för- och efternamn om det är en person som är enskild yrkesutövare. Sedan ska man markera beteckningens art, och väljer då om arbetsgivaren har finländsk eller utländsk beteckning. Därefter skriver anmälaren in arbetsgivarens FO-nummer, personbeteckning eller utländska beteckning. Ifall arbetsgivaren är ett utländskt företag och man valt alternativet utländsk beteckning, ändras blankettens utseende. Då måste anmälaren också ange hurudan beteckningstyp som används. Alternativen är: 1 = Mervärdesskattenummer (VAT-

44 nummer), 2 = Utländskt handelsregisternummer, 3 = TIN (utländskt skattenummer), 4 = Utländsk personbeteckning. Även landskoden för den anmälningspliktiges hemstat blir obligatorisk uppgift, liksom näradress, postnummer och postanstalt. Arbetsgivaren ska välja ett ombud som fungerar som kontaktperson och som vid behov kan ge tilläggsinformation om arbetstagarnas uppgifter. För arbetsgivarens kontaktperson ska uppges efternamn, förnamn och antingen telefonnummer eller e-postadress. Om arbetsgivaren har en utländsk beteckning blir även följande uppgifter obligatoriska för kontaktpersonen: näradress, postnummer, postanstalt och landskod. Figur 14. Hyrd arbetskraft. (Skatteförvaltningen 2014 d). Figur 14. Arbetsgivare som använder sig av hyrd arbetskraft fyller här i sitt företags namn eller för- och efternamn om det är fråga om enskild yrkesutövare, samt FO-nummer eller personbeteckning. Om arbetsgivaren inte har finländsk beteckning väljer anmälaren vilken typ av utländsk beteckning som anges, 1 = Mervärdesskattenummer (VAT-nummer), 2 = Utländskt handelsregisternummer, 3 = TIN (utländskt skattenummer) eller 4 = Utländsk personbeteckning samt fyller i landskoden för arbetsgivarens hemstat.

45

46 Figur 15. Arbetstagare. (Skatteförvaltningen 2014 d). Figur 15. Eftersom det är den huvudsakliga genomföraren som fyller i anmälan om arbetstagare på en gemensam byggarbetsplats, ska varje arbetsgivare utan dröjsmål lämna behövliga uppgifter till denna person. I punkten Arbetsgivarens uppgifter om arbetstagare ska den huvudsakliga genomföraren fylla i huruvida hen erhållit alla uppgifter om arbetstagarna, endast en del eller inga uppgifter alls. Arbetstagarens uppgifter ska anges antingen med finländskt personsignum och landskod för hemstat eller med skattenummer, födelsetid, namn och landskod för hemstat. Telefonnummer och e-postadress är frivilliga uppgifter. Observeras bör att ifall arbetsgivares hemstat inte är Finland, måste anmälaren fylla i arbetstaga-

47 rens näradress, postnummer, postanstalt och landskod i hemstaten. Dessutom är det obligatoriskt att uppge arbetstagarens adressuppgifter i Finland. Under rubriken Arbetsförhållandets uppgifter ska för arbetstagare med utländsk hemstat fyllas i om arbetstagaren kan visa upp Intyg för utsänd arbetstagare (blankett E101, E102 eller A1) eller inte. För arbetstagare som sänds på utlandsuppdrag, och för att dessa arbetstagare ska få ha kvar rätten till sitt finländska sociala skydd under utlandsvistelsen, ansöker finländska arbetsgivare om Intyg för utsänd arbetstagare från Pensionsskyddscentralen (Folkpensionsanstalten 2012). I punkten Arbetsförhållandets art ska man först fylla i det förhandsalternativ som passar in på arbetstagaren. Följande alternativ finns uppräknade: 1 = i arbetsförhållande, 2 = hyrd arbetstagare, 3 = yrkesutövare eller motsvarande, 4 = praktikant och som sista alternativ 5 = talkoarbetare. Därefter anges datum då arbetstagaren börjat jobba på arbetsplatsen och i följande fält slutdatum. Om man inte vet vilken dag arbetaren slutar, skriver man i ett uppskattat sista datum. Som frivilliga uppgifter får man anteckna hur många arbetsdagar och arbetstimmar byggarbetaren jobbat under månaden som redovisas. När alla uppgifter är ifyllda ska den som gör anmälan komma ihåg att trycka på fältet Lägg till raden, för att arbetstagarens uppgifter ska föras över till tabellrutan. Därefter är det möjligt att börja föra in uppgifterna för nästa arbetstagare.

48 Figur 16. Skicka, spara eller avbryt. arbetstagaranmälan. (Skatteförvaltningen 2014 d). Figur 16. I slutet av blanketten finns alternativ för att skicka, spara eller avsluta anmälan, liksom vid anmälan om entreprenader. 6.3 De vanligaste felen och bristerna i inlämnade anmälningar Noggrannhet är en dygd för den som har som uppgift att göra anmälningar till olika myndigheter. Detta gäller naturligtvis även för den som ska ha hand om bygganmälningar. Enligt beskattarens uppgifter är de allmännaste felen och bristerna i bostadsaktiebolagens anmälningar till Skatteförvaltningen följande: säkerställ att skattenumren är korrekta och finns registrerade i skattenummerregistret anmäl endast fakturerade entreprenadbelopp om husbolagets bokföring är prestationsbaserad anmäl endast betalda entreprenadbelopp om husbolaget bokför enligt kontantprincipen anteckna i fältet för kontaktperson den persons namn som verkligen kan ge tilläggsuppgifter om anmälan, så att skattemyndighetens förfrågan går till rätt person gör anmälan för varje månad som entreprenören fakturerar för och/eller är verksam på arbetsplatsen

49 välj svarsalternativet Nej vid uppgiften om omvänd momsskyldighet i entreprenadanmälan för bostadsaktiebolag då dessa inte omfattas av omvänd moms om den uppgiftsskyldige är den huvudsakliga genomföraren eller beställaren, ska arbetstagaranmälan göras även för egna arbetstagare som vistas på byggarbetsplatsen, vilka kan vara till exempel personer som representerar bostadsbolaget på arbetsplatsen kom ihåg att entreprenadanmälan görs av beställaren och arbetstagaranmälan av den huvudsakliga genomföraren, men om en huvudsaklig genomförare inte valts görs även arbetstagaranmälan av beställaren (Realia Isännöinti Oy 2015)

50 7 CASE: BOSTADSAKTIEBOLAG X I den empiriska delen kommer jag först att ge basfakta om Bostadsaktiebolag X och gå igenom planerings- och beslutsprocessen för den linjesanering (bruksvatten- och avloppsrör) och renoveringar av badrum som påbörjades i februari 2015. Jag kommer att visa att Bostadsaktiebolag X är anmälningspliktigt för såväl beställda entreprenader som arbetstagaruppgifter, och jag ska undersöka vilka entreprenader och vilka arbetstagare som ska anmälas. Bostadsaktiebolag X, med hemort Kristinestad, är ett bostadsaktiebolag vars tillgångar utgörs av en höghusbyggnad i tre våningar med två trapphus samt en egen tomt på 2223 m 2. I byggnaden finns 12 stycken aktielägenheter vilkas sammanlagda yta är 720 m 2. Huset är byggt i betong och det har färdigställts år 1972. Den tredje juli 1990 köpte jag en trea på 77 m 2 i Bostadsaktiebolag X, vilken sedan fungerade som min familjs stadigvarande bostad i sju år. Hösten 1997 blev vårt egnahemshus klart och vi flyttade ut från lägenheten. Jag äger fortfarande lägenheten och den är numera uthyrd. Under dessa 25 år som jag haft lägenheten har det utförts en del renoveringar och förbättringar. Mellan åren 2003 och 2013 har vi bytt fönster till treglasfönster, tillläggsisolerat och murat upp nya gavlar, bytt värmekälla från olja till bergvärme samt gjort ny dränering runt huset. På en extra bolagsstämma i december 2013 togs frågan om saneringsbehovet av avlopps- bruksvattenrören upp till diskussion. Det är över 40 år sedan byggnaden färdigställdes och sakkunniga räknar med att rören har en livslängd på 40 50 år. Då flera av lägenheterna drabbats av vattenskador på grund av läckande golvbrunnar under badkar, ansåg bolagsstämman det ytterst viktigt att försöka göra något åt saken. Som suppleant i bostadsbolagets styrelse, och som enda styrelsemedlem som fördjupat sig i ämnet, anser jag det vara min plikt att ta reda på vilka uppgifter om entreprenader och arbetstagare som ska anmälas. Styrelsen i ett bostadsaktiebolag är i sista hand den ansvariga parten för att anmälningarna om köp av byggtjänster blir gjorda (Skatteförvaltningen 2014 g).

51 7.1 Undersökningsmetoder Det föll sig naturligt att jag redan från början bestämde mig för att göra en kvalitativ fallstudie om anmälningsplikt gällande byggtjänster för Bostadsaktiebolag X, eftersom ingen i bolagets styrelse hade kunskap om hur anmälningsprocessen går till och vad som måste göras. Enligt Judith Bell (2006, 20) lämpar det sig alldeles ypperligt för den som forskar på egenhand, eftersom en fallstudie ger möjlighet att studera ett problem mera djupgående ur en avgränsad synvinkel under en begränsad tid. Sharan B Merriam (1994, 57) skriver så här: Kvalitativ fallstudieforskning startar normalt med ett problem som hämtats från praxis. Därefter ställer man breda och svepande frågor. Det som vanligen styr fallstudieforskaren är frågor som rör process (varför eller hur något sker) och frågor som rör förståelse (vad, varför och hur). En annan orsak till att jag valde just Bostadsaktiebolag X som studiecase är den, att jag som aktieägare har tillgång till bolagets protokoll från bolagsstämmorna samt att jag själv varit närvarande under beslutsprocesserna. En kvalitativ fallstudies informationssökning grundar sig oftast på någon form av textmaterial, vilket kan vara exempelvis utskrivna intervjuer och olika slag av protokoll (Patel & Davidson 2011, 120). Nackdelen med dokumenten jag utgått från är att de inte är offentliga, vilket gör att jag måste ta etik och konfidentialitet i beaktande då jag använder materialet. Det inverkar också på utomståendes möjlighet att kontrollera att uppgifterna jag tagit från dessa protokoll stämmer överens med verkligheten, men alla bostadsaktieägare och disponenten kan kontrollera riktigheten i uppgifterna jag använt. Andra små bostadsaktiebolag som bygger eller renoverar och som inte anlitar huvudentreprenörer kan använda sig av empiriska delens modeller och figurer. Teoridelen som baserar sig på offentliga källor, kan dock tillämpas på vilka bolag som helst, som köper byggtjänster.

52 7.2 Beslutsprocessen En rörrenovering är inte bara en rörrenovering, den är så mycket mera. Man ska undvika att ta förhastade beslut när det gäller så här stora projekt, det är så många olika saker som bör tas i beaktande. Då bostadsbolaget första gången tog upp linjesanering till diskussion vid bolagsstämman i december 2013, kunde man tydligt märka en viss oro hos mötesdeltagarna. Frågan som alla genast ville ha svar på var: Vad kommer renoveringen att kosta? Disponenten hade till mötet bjudit in en expert som var utbildad energioch VVS-ingenjör. Han visade Uponor Oy:s informationsvideo om Uponor Cefoelementsystem för avlopp, vatten, wc-, ventilation, värme och el (Bostadsaktiebolag X 2013). Alla förstod att en så omfattande sanering inklusive totalrenovering av alla badrum skulle kosta en hel del. Stämman beslöt att en extra bolagsstämma skulle sammankallas hösten 2014 och då förväntades ingenjören presentera ett kostnadsförslag för en dylik renovering. (Bostadsaktiebolag X 2013). I augusti 2014 mötte vi upp till nästa stämma som skulle behandla linjesaneringen. Det visade sig att totala priset för byggprojektet skulle landa på 276 000 euro (Bostadsaktiebolag X 2014 a). Jag kalkylerade att detta alternativ skulle kosta mig 29 516 euro (276 000 / 720 m 2 * 77 m 2 ). Disponenten räknade ut att kapitalvederlaget skulle höjas ganska rejält för dem som inte kunde betala bort sin andel genast. Det fanns ju många som redan betalade kapitalvederlag för tidigare genomförda renoveringar, så för dessa skulle det totala skötsel- och kapitalvederlaget tillsammans överstiga 500 euro per månad. Det godkände stämman inte, utan nya alternativ måste utredas. Vi beslöt att ge planeraren i uppdrag att försöka få in flera offerter där åtgärderna prissattes var för sig och där det skulle finnas alternativ för delrenovering av badrum. Ny stämma skulle sammankallas efter cirka två månader. Den 20 oktober 2014 var extraordinarie bolagsstämman sammankallad för att gå igenom offerterna som kommit in och ta eventuella beslut om linjesanering samt badrumsrenoveringar. Fem företag valdes att utföra byggarbetena. Personer och företag som är involverade i Bostadsaktiebolag X renoveringsprojekt har fått vara

53 anonyma. Nedan finns de valda entreprenaderna listade. I offertpriserna som godkändes ingår 24 procent moms. Uppgifterna har jag fått delvis från Bostadsaktiebolag X (2014 b) mötesprotokoll och delvis från telefonsamtal med den entreprenör (2015) som skött planeringen och begärt in offerter. Entreprenör A 3 500 Entreprenör B 23 560 Entreprenör C 1 21 000 Entreprenör C 2 1 800 Entreprenör C 3 1 553 per badrum Entreprenör D 38 300 Entreprenör E 630 per badrum Entreprenör C har valts att jobba med tre olika byggobjekt, därför förekommer företaget tre gånger i listan. 7.3 Är Bostadsaktiebolag X anmälningspliktigt? Då bostadsaktiebolag köper byggtjänster är de i många fall skyldiga att göra anmälan om entreprenader och arbetare till skattemyndigheterna. Jag ska från teoridelen plocka ut de skyldigheter som gäller för bostadsaktiebolag med fokus på Bostadsaktiebolag X. För att ta reda på om det finns kriterier som förpliktigar Bostadsaktiebolag X att göra anmälningar om byggande till Skatteförvaltningen tar jag först hjälp av ett schema över entreprenörskontrakten (figur 17) som jag sammanställt för att få en överblick över avtalen och alla inblandade parter.

54 Figur 17. Schema över Bostadsaktiebolag X och bostadsaktieägarens entreprenadavtal, beloppen utan moms. I figur 17 ser vi alla entreprenörer som Bostadsaktiebolag X har beställt byggtjänster av. Från entreprenadbeloppen har jag räknat bort momsen genom att dela de godkända entreprenadernas belopp (se sidan 52) med talet 1,24. Detta för att bättre se vilka entreprenader som överstiger anmälningarnas gränsvärde 15 000 utan moms, men även för att eventuella entreprenadanmälningar ska anges exklusive moms. I figuren har jag också tagit med den del av priset för badrumsrenoveringen som bostadsaktieägaren ska betala. Bostadsbolaget står för renoveringskostnaderna fram till och med fuktspärren. Kakling, inredning och eventuella elarbeten måste bostadsägaren stå för själv. Att Bostadsaktiebolag X måste beakta bostadsägarens privata del av renoveringen beror dels på att byggarbetsplatsen utgör en gemensam byggarbetsplats och dels på att bostadsbolaget är den huvudsakliga genomföraren då ingen annan valts till denna uppgift, det vill säga att ha

hand om anmälningarna av arbetstagare. Vi ska se närmare på den här saken längre fram då jag behandlar arbetstagaranmälningarna. 55 Figur 18. Schema över anmälningskriterier vid köp av byggtjänster. Med hjälp av figur 18 kan man ta reda på om Bostadsaktiebolag X uppfyller kriterierna för anmälningsplikt. Det första kriteriet köp av byggtjänster uppfylls då badrumsrenoveringar, el- och rörarbeten räknas hit. Det andra kriteriet uppfylls också eftersom summan av alla byggentreprenader som Bostadsaktiebolag X beställt utan moms uppgår till 71 095 euro (= 2 822 + 19 000 + 16 935 + 1 451 + 30 887) och alltså överstiger gränsvärdet 15 000 euro. Även de två sista kriterierna uppfylls. Bostadsbolaget har beställt tre stycken entreprenader vilkas respektive belopp är större än 15 000 euro utan moms, och byggarbetsplatsen utgör en

56 gemensam byggarbetsplats då flera än en byggarbetsgivare finns där samtidigt. Det här betyder att Bostadsaktiebolag X måste göra såväl entreprenad- som arbetstagaranmälan. 7.4 Vem ska göra anmälningarna? I kapitel 3 nämner jag de parter som är anmälningspliktiga, nämligen beställaren som anmäler entreprenaderna och den huvudsakliga genomföraren som anmäler arbetstagaruppgifterna. I det här fallet är det Bostadsaktiebolag X som innehar båda rollerna. Enligt Skatteförvaltningen (2014 a) är det bostadsaktiebolagets styrelse som är ansvarig för att anmälningsplikten uppfylls men ingen särskild ansvarsperson har dock valts att fysiskt fylla i och skicka anmälan. På bostadsbolagets styrelsemöte 25.3.2015 tog jag upp styrelsens plikt att se till att bygganmälningar blir gjorda. Entreprenören som handhar byggprojektets planering och övervakning fanns närvarande på mötet så jag frågade om han kunde tänka sig att sköta om anmälningarna och fungera som huvudsaklig genomförare, men det ville han inte. I Bostadsaktiebolag X fanns det ingen styrelsemedlem som frivilligt tog på sig uppgiften, så vi gav fullmakt åt disponenten att göra anmälningarna. Att välja disponenten, som samtidigt är bokförare, till denna uppgift föll sig naturligt eftersom han känner till vilken Katso-behörighet som krävs för att göra bygganmälningar för Bostadsaktiebolag X räkning. Katso-koden ger honom rätt att fungera som bostadsbolagets representant gentemot skattemyndigheterna. Disponenten meddelade dock att han endast en gång tidigare gjort en anmälan om byggande, så anmälningsprocessen var relativt ny för honom också. 7.5 Vilka uppgifter ska anmälas? Vi kunde konstaterade här tidigare att Bostadsaktiebolag X är anmälningspliktigt för både entreprenad- och arbetstagaruppgifter. I vårt fall ska bokföraren lämna uppgifterna elektroniskt för varje månad som byggprojektet håller på. I kapitel 5 och 6 har jag gått igenom vilka uppgifter som ska anmälas och hur man gör både entreprenad- och arbetstagaranmälningar i webbtjänsten Suomi.fi. Jag ska nu med

57 denna teori som grund gå igenom vilka uppgifter Bostadsaktiebolag X ska anmäla. 7.5.1 Anmälan om entreprenaduppgifter Figur 19. Schema över Bostadsaktiebolag X och bostadsaktieägarens entreprenadanmälan. Anmälningsplikten för entreprenader gäller byggkontrakt där beloppet exklusive mervärdesskatt överstiger 15 000 euro utan moms. I figur 19 har jag vid den övre röda pilen skrivit in de entreprenadbelopp som Bostadsaktiebolag X ska anmäla till Skatteförvaltningen och de är: Entreprenör B 19 000 euro, Entreprenör C 1 16 935 euro och Entreprenör D 30 887 euro. Jag har valt att ange beloppen skilt för sig eftersom varje entreprenad ska anmälas med respektive belopp. Entreprenaderna A och C 2 anmäls inte eftersom beloppen understiger gränsvärdet 15 000 euro.

58 Jag tog med bostadsaktieägarens andel för att visa på den anmälningsskyldighet som ofta uppkommer för bostadsägaren i dylika byggprojekt. Orsaken till att bostadsaktieägaren måste göra anmälan är den, att renoveringen kräver bygglov. De bostadsaktieägare i Bostadsaktiebolag X som ännu hade badkar renoverade sina badrum, och en del av kostnaderna måste bostadsägarna själva betala, 1 252 euro/badrum till Entreprenör C 3 och 580 euro/badrum till Entreprenör E då mervärdesskatten är borträknad. Bostadsaktieägarna ska göra Anmälan om byggande Privathushåll till Skatteförvaltningen efter att renoveringen är klar. Anmälan kan göras elektroniskt i Suomi.fi-tjänsten. Den som inte vill göra elektronisk anmälan kan printa ut en blankett från samma webbtjänst. Nedan visar jag hur Bostadsaktiebolag X grundanmälan om entreprenaduppgifter för februari 2015 ska uppges i webbtjänsten Suomi.fi. Då de berörda parterna bor i ett relativt litet samhälle har jag ansett det befogat att låta dem vara anonyma. För person- och entreprenörsuppgifter används följande benämningar: Bostadsaktiebolag X, Disponenten och Entreprenör B. Modellen över anmälda uppgifter har jag tagit från en utskrift av en anmälan om entreprenader som disponenten gjort i Suomi.fi-tjänsten. Uppgifterna med svart text är de uppgifter som ska fyllas i. 1. Typ och objekt Anmälans typ Anmälans typ är* Grundanmälan Anmälans objekt Redovisningsår Redovisningsmånad 2015 02 2. Den uppgiftsskyldige Den uppgiftsskyldiges uppgifter Finländskt FO-nummer Bostadsaktiebolag X Uppgifter för den uppgiftsskyldiges kontaktperson Efternamn* Disponenten Förnamn* Disponenten

59 Telefonnummer Disponenten 3. Byggarbetsplatsen Byggarbetsplatsens uppgifter* Ett nummer som identifierar byggarbetsplatsen eller byggarbetsplatsens nummer är känt* Nej Byggarbetsplatsens gatuadress Bostadsaktiebolag X Byggarbetsplatsens postnummer Bostadsaktiebolag X Byggarbetsplatsens postanstalt Bostadsaktiebolag X Anmälan om ingen verksamhet för byggarbetsplatsen i fråga Arbetet på byggarbetsplatsen pågår eller har avbrutits tillfälligt under redovisningsperioden* Pågår 5. Entreprenörer Entreprenörer och entreprenader Entreprenörens uppgifter Uppdragets art* Namn* Finländskt FO-nummer* Kontaktpersonens efternamn* Kontaktpersonens förnamn* Kontaktpersonens telefonnummer* Anmälda uppgifter Entreprenad Entreprenör B Entreprenör B Entreprenör B Entreprenör B Entreprenör B Anmälan om ingen verksamhet för entreprenören i fråga Entreprenörens verksamhet på byggarbetsplatsen pågår eller har avbrutits tillfälligt under redovisningsperioden* Entreprenadens uppgifter Omvänd momsskyldighet tillämpas på entreprenaden* Fakturerat belopp Avtalsenligt totalt entreprenadbelopp* Startdatum (dd.mm.åååå)* Slutdatum (dd.mm.åååå.)* Pågår Nej 19000 01.02.2015 30.04.2015 Lägg till raden

60 När uppgifterna om den första entreprenaden är ifylld måste man komma ihåg att klicka på knappen Lägg till raden. Efter detta kan man börja fylla i uppgifter om följande entreprenör och entreprenad. Uppgifterna för Entreprenör C 1 och D följer samma mönster. När alla entreprenörer och entreprenader som måste anmälas är ifyllda klickar man på Skicka-knappen. Entreprenadanmälan för februari månad ska vara inlämnad till Skatteförvaltningen senast den 5.4.2015. 7.5.2 Anmälan om arbetstagaruppgifter Figur 20. Schema över Bostadsaktiebolag X arbetstagaranmälan.