ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box 7002, 750 07 Uppsala INTRODUKTION. * Sommaren 1986 erhöll vi ett anslag från SSI (79.000) kronor för studier av cesiumhalter i älgen och dess foderväxter. Under 1986, 87 och 88 har vi, dels samlat in och utfört cesiumanalyser av muskelprover från älgar skjutna under ordinarie jakt framförallt inom Heby kommun, dels tagit prover av de växter som utgör huvuddelen av älgens föda inom ett relativt begränsat område inom Heby Kommun. Vi har dessutom erhållit muskelprover på älgar från några andra områden och i några fall erhållit resultat av cesiumanalyser från jaktvårdsföreningarna. Jämsides med arbetet med älgens radioekologi har vi också studerat rådjurens radioekologi genom insamling av muskel- och växtprover. Den totala omfattning av insatserna hittills överstiger kraftigt det som aviserades vid ansökan om medel 1936. Vi slutrapporterar här de två första årens (1986 och 87) erfarenheter och ger en kort översikt över tredje årets jakt (1988). Den första delen i arbetet med skogslandskapets radioekologi är med nödvändighet mycket deskriptiv eftersom vi inte har någon pretjernobylkunskap att gå tillbaka till. Detta innebär att det flesta resultat som vi får ger ny kunskap. Nackdelen med denna avsaknad av förhistoria är att de prognoser som man då och då tvingas att göra är mycket osäkra just på grund av ofullständig kunnande om skogssystemets radioekologi. I vår planering Page - 1

av forskningsarbetet utgår vi som regel från de krav och frågor som ställs på oss av bla. jägarna. MATERIAL OCH METODER. Muskelprover från älg insamlades i samband med älgjakten framförallt från Heby kommun. För att detta skall fungera fordras att vi har ett bra samarbete med de olika jaktvårdsföreningarna i området, vilket vi har. Under 1987 och 1988 erhöll vi varje år prover från omkring 225 älgar. Från 1986 hau vi erhållit analysresultat från 86 cesiumanalyser av älgmuskel insamlade inom Heby kommun och utförda framförallt av Scintvaruhuset AB, Uppsala. Från jägarna har vi dessutom fått uppgift om ålder, kön, vikt och skottplats. Vi kallar dessa material för Harbo-86, Harbo-87 och Harbo-88. Genom Korsnäs AB har vi dessutom fått uppgifter om cesiumhalter, vikter, kön mm. av 398 älgar (Korsnäs 86), de flesta skjutna inom Gävleområdet. Vi har dessutom ett antal prover på älgar skjutna inom Sunnäshägnet beläget söder om Söderhamn och ett antal trafikdödade älgar från varierande områden. Cesiumanalyser som skett vid institutionen för radioekologi (alla prover insamlade under 1987 och 88) är utförda med germaniumdetektor och som regel med mindre fel än 5 %. Prover på muskel från rådjur har insamlats från framförallt några jaktvårdsföreningar inom Harbo i Heby kommun där vi för närvarande får prover på nästan 100 % av alla rådjur som skjuts. Ofta får vi dessutom prover på innehåll i våm och tarm ibland också på lever och njure. Totalt har vi under 1987 analyserat ca 30 muskelprover från rådjur och ungefär lika mycket 1988. Prover på älgens och rådjurens betesväxter har tagits som generalprov flera gånger per vegetationsperiod. Detta utfördes framförallt under 1986 då prover togs i stort sett varje månad vid ett flertal lokaler i Heby kommun. Under 1987 och 1988 har vi koncentrerat oss på ett område där Page - 2

prover tagits ca 4 gånger per år. Detta område sammanfaller med området där vi erhåller prov på de flesta rådjuren. Prover har framförallt tagits av växter som utgör älgens basföda nämligen björklöv eller skott, tallskott, blåbärsris och ljung och tallskott. Växtmaterialet torkades och maldes för att få acceptabel geometri vid cesiumanalysen som skedde med germaniumdetektor. Cesiumkoncentrationen uttrycks för växter i Bq per kg torrsubstans och för muskel som Bq per kg färskvikt. RESULTAT. Älg och älgens betesväxter. Utvecklingen av cesiumhalter i de älgar som skjutits inom Heby kommun framgår av figur 1. Den slutsats man kan göra Figure 1. Procentuella för- 1 37 delningen av x Cs halter i älgar skjutna i Heby kommun under 1986 och 1987. Medeltalvar 1986 760 Bq per kg och 664 Bq per kg under 1987. Medeltalet för 1988 tycks bli strax över 800 Bq per kg. 40 30-20 10 1987 600 1200 1800 2400 40 30 1986 20 10! n 600 1200 1800 2400 Bq/kg Page - 3

det inte skett några större ändringar i cesiumhalterna under de tre jaktsäsongen som skett efter Tjernobyl. Jämfört med 1986 gick det ner 13 % under 1987 och under 1988 tycks cesiumhalter ligga omkring 5 % högre än under 1986. Dessa skillnader kan dock licjga inom felmarginalerna. Utveckling stämmer väl med vad man skall förvänta med utgångspunkt från cesiumhalterna i älgens viktigaste betesväxter (figur 2 och 3). Jämfört med 1986 minskade cesiumhalterna i blåbärsris något för att under 1987 sedan gå upp något under 1988. Likartade utvecklingar finns även för ljung och björklöv. Bq/kq djuuu 25000 - H y 20000 15000 10000 ft» * " ^. _ / Birch Hairgrass Pine Blueberry Heather 5000 \ / n, ^iu-^^ J^< ^s^^ Jul-86 Sep-86 Mar-87 Jun-87 flug-87 Jun-88 Figur 2. Utvecklingen av koncentrationen av 137 Cs i vårtbjörk, kruståtel, tallskott blåbärsris och ljung under 1986 och 1987 i Heby kommun. Det är givet att det finns ett visst samband mellan deponeringen av 137 Cs Bq per m 2 och cesiumhalt i älgen även om variationerna mellan de individuella cesiumhalterna är mycket stora (figur 3). Det finns dock andra orsaker till Page - 4

variationen mellan olika älgars cesiumhalter och dessa orsaker tycks vara minst lika avgörande. I figur 4 visas på en sådan orsak nämligen andelen jordbruksmark inom älgens hemområde. Näringsrikedomen i den mark där älgen lever tycks ha större betydelse än 137 Cs deponeringens 40 60 DEPOSITION (kb4/m>) 200 Figur 3. Samband mellan 137 Cs deponeringen enligt SGAB karta och 137 Cs koncentrationen i muskelprov från älgar skjutna under älgjakten 1987. 30 40 PER CENT FARMLAND Figur 4. Sambandet mellan procent jordbruksmark i älgens hemområde och cesiumkonentrationen i prover från älg viktat mot cesiumdeponeringen. Page - 5

storlek. Inom Heby kommun där deponeringen är relativt lika finns det vissa jaktlag som skjuter älgar som alla har mindre än 400 Bq per kg medan andra jaktlag med samma 137 Cs deponering har de flesta över 1.500 Bq per kg. Orsaken till detta är oftast andelen åkermark. Men även inom skogsområden finns det skillnader. Karga marker med förekomst av högmossar eller hedar med mycket ljung ger ofta höga halter av cesium i både älg och rådjur. Inom relativt små områden (avstånd några km) kan man i ljung på hällmark finna cesiumhalter på 12.000 Bq per kg vilket är normalt i Harbo men upp till 35.000 Bq per kg på högmossar. Cesiumhalter i rådjur. Rådjuren uppvisar mycket stora variationer under ett år i cesiumhalter (figur 5). De högsta cesiumhalterna uppträder i samband med början av bockjakten (16 augusti) varefter värdena stadigt sjunker ända fram till nästa juliaugusti. 3000 8000 7000 000 sooo 4 000 3000 2000 1300 0 13/87 04/88 06'89 07/89 J9/88 09/89 11/SS Figur 5. Variationen i 137 Cs koncentrationen (månadsmedelvärde) i rådjur skjutna eller trafikdödade inom Heby kommun. Page - 6

Under försommaren 1988 hade rådjuren som trafikskadades inom Heby kommun cesiumhalter omkring 100 Bq per kg för att sedan i mitten av augusti vara mellan 5.000 och 12.000 Bq per kg. Orsaken till detta är tycks vara cesiumintag via svamp. Rådjur kan konsumera stora mängder svamp - upp till 20 % av födointaget och samtidigt innehåller svamp mycket höga halter av cesium. Normala halter i kremlor i Harbo är omkring 40.000 Bq per kg torrsubstans. Kremlor tycks ingå i rådjurens diet. För att uppnå 10.000 Bq per kg i muskelmassan behövs "bara" ett dagligt intag av omkring 10.000 Bq d.v.s. 250 gram torr svamp. Vid steady state situation brukar cesiumhalterna i muskel och lever vara på ungefär lika höga medan njuren uppvisar högre cesiumkoncentration. I rådjur skjutna under bockjakten 1988 var cesiumhalterna i muskel dock betydligt högre än i både lever och njure. DISKUSSION. Cesiumhalterna i älg inom Heby kommun har inte ändrats speciellt mycket under de 3 älgjakter som varit efter Tjernobylolyckan. Detta tycks även gälla för Gävleområdet medan 1988 års cesiumhalter i älgmuskel har varit betydligt högre längre norrut tex. i Västernorrland län. Jakten började där redan i september och cesiumhalterna i kalv tycks då vara omkring 3 gånger högre än 1986 och i genomsnitt rapporterades cesiumhalterna ha ökat till det dubbla. En likartad utveckling tycks också gälla i norra delen av Gävleborgs län. Enligt våra undersökningar av cesiuminnehåll i växtmaterial från Heby kommun borde man inte förväntat sig någon kraftig uppgång av cesiumhalterna under 1988. Tyvärr har vi inte motsvarande provserie i Västernorrlands län varför vi har svårt att uttala oss om orsaken till ökningen där. Under 1988 finns det dock där mycket höga cesiumhalter i bla. kruståtel och ljung. Dessutom finns det områden inom Västernorrlands län där cesiumhalter i svamp ligger betydligt över 100.000 Bq per kg torrsubstans. Även om älgen intar relativt små mängder Page - 7

av svamp kan det totala intaget av cesium bli avsevärt. Vissa förskjutningar i cesiumhalter i älgar skjutna av olika jaktlag i Heby kommun kan tolkas som att älgens vanor har ändrats under 1988 jämfört med 1986 och 87. Några jaktlag som hade relativt låga cesiumhalteri fjol har höga i år och tvärtom. Detta kan naturligtvis i?ero på att älgen har ändrat sina vanor på vissa ställen. Eftersom variationen i cesiumhalter i älgens betesväxter är stora inom ett visst område kan en ändring i älgarnas uppehållsplatser ge en påverkan på cesiumhalter i älg. Osäkerheter i prognoser för framtiden är betydande. Det förefaller dock troligt att cesiumhalterna i älg kommer att vara på 1986 och 1987 års nivåer ett antal år framåt. Troligen kommer det under vissa år högre cesiumhalter att uppträda medan normalvärdena torde ligga något lägre. När det gäller rådjur får man räkna med att det varje år till bockjakten på rådjur dvs 16 augusti uppträder årshögsta cesiumhalter. En månad före jakten kommer cesiumhalterna att vara betydligt lägre. En fråga man kan med rätta kan ställa är: Varför skall råbocksjakten börja vid den olämpligaste tidpunkten när maximala cesiumhalter uppnåtts? Varför inte starta bockjakten någon månad tidigare och skjuta råbockar med några 100 Bq per kg istället för några tusen Bq? Detta borde övervägas i de värst drabbade områdena. Problemet med rådjurens höga cesiumhalter kommer att kvarstå många år och vara speciellt uttalade under goda svampar. I ar förefaller det att inte ha skett just någon rådjursjakt alls i Gävle kommun och detta kan vi inte fortsätta med. Det finns en uppenbar risk att rådjurstammen kommer att bli för stor och orsaka många trafikolyckor och dessutom skadegörelse på skog. Page - 8