Infrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson

Infrastrukturens biotoper Tommy Lennartsson

Infrastrukturens biotoper Referensgrupp Tommy Lennartsson, Roger Svensson, CBM Marie Johnsson, Martin Olgemar, Trv Anders Sjölund, Trv; J-O Helldin, CBM, Åsa Hedin, CBM

Transportinfrastrukturens betydelse för biologisk mångfald Transportinfrastruktur på gott och ont

Sår i landskapet naturtyper förstörs Barriärer Trafikdödade djur Buller Minimera skador Kompensationsåtgärder

Många hotade arter i infrastruktur-biotoper Nektar, pollen & andra resurser Spridningsvägar grönt nätverk Utnyttja infrastrukturbiotopernas potential vid nyanläggning och underhåll

Zoologisk och botanisk inventering av järnvägsmiljöer med fokus på hotade arter, skötsel och framtidsperspektiv

Många hotade arter i infrastruktur-biotoper Nektar, pollen & andra resurser Spridningsvägar grönt nätverk Utnyttja infrastrukturbiotopernas potential vid nyanläggning och underhåll

Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov Exempelvis: Vilka hotade arter nyttjar IB? Vilka andra ekologiska värden i IB, exempelvis nektar/pollenrikedom, spridningskorridorer? Hur måste IB vara utformade för att ha ekologisk funktion?

Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential/begränsning Exempelvis: Organisation & rutiner vid nyanläggning/investering? Organisation och rutiner vid löpande skötsel? Metoder och maskiner vid nyanläggning och skötsel? Trafikverkets ambitioner för biologisk mångfald, miljömål etc?

Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential III. Vad satsa på, hur göra för största ekologiska nytta? Exempelvis: Vilka värden/hot är mest relevanta för Trafikverket? Särskilda ansvarsvärden (arter, biotoper etc)? Vad är ekologiskt bra idag vid anläggning och skötsel? Vad skulle bli ekologiskt bra med smärre modifiering? Avgörande begränsningar, vad kommer inte att bli ekologiskt bra? Hur stor nytta kan Trafikverket/IB göra?

Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential III. Vad satsa på, hur göra för största ekologiska nytta? IV. IB i ett vidare perspektiv Exempelvis: IBs betydelse i landskapet, t.ex. korridorer, fällor? IBs betydelse på lång sikt? IB i ett historiskt perspektiv?

Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov III. Vad satsa på, hur göra för största ekologiska nytta? IV. IB i ett vidare perspektiv II. Praktisk-ekonomisk potential

Reproduktionsbiotop Ersättningsbiotop Population

Knytlingsäckmal Nrm

Sköldbaggar på krissla Svartbent sköldbagge (NT) Cassida ferruginea (VU)

Sköldbaggarna finns i svagbetade stäppmiljöer i Centraleuropa. Förr i svagbetade eller senbetade miljöer i Sverige. Kanten av Puzstan, Banat, Rumänien Österplana hed, Västergötland

Sådana miljöer finns knappast längre i Sverige Torslunda, Öland

Stora Alvaret, Öland

Vägkanter har blivit ersättningsbiotop

Ängsgentiana Mittåkläppen, Härjedalen

Population Population Reproduktionsbiotop Förstärkningsbiotop Reproduktionsbiotop Ersättningsbiotop Population

Finnögontröst

Sandvita Vivlar, Ceutorhynchus spp.

Population Resursbiotop Reproduktionsbiotop Förstärkningsbiotop Population Reproduktionsbiotop Ersättningsbiotop Population

Byxelkrok, Öland

Population Resursbiotop Spridningsbiotop Reproduktionsbiotop Förstärkningsbiotop Population Reproduktionsbiotop Ersättningsbiotop Population

Kan transportinfrastruktur bidra till grön infrastruktur?

Invasiva arter

Vägkanten, en slåttermark

Vägkanten, en slåttermark Slå senare Ta bort förna

Vägkanten, en slåttermark

Vägkanten, en slåttermark?

Behov av nya tankespår Vilken biotop? Vilka ekologiska faktorer?

Vilken biotop? Slåtterarter Sofia Blanck

Vilken biotop? Betesarter

Vilken biotop? Sandarter

Vilken biotop? Fjällnära fäbod-arter

Vilken biotop? Ruderat/successions/åkerarter

Vilka ekologiska faktorer? Slåttertidpunkt

Vilka ekologiska faktorer? Markstörning

Vilka ekologiska faktorer? Omgivningen, ljus, lövförna

Vilka ekologiska faktorer? Omgivningen, näring

Vilka ekologiska faktorer? Markförhållanden (i bakslänt)

Vilka ekologiska faktorer? Historisk omgivning?

Torr-frisk ljung/ginsthed m varierat bete & regelbunden bränning Stort torkpräglat utmarksbete, t.ex. åsbete (m sand el vittringsgrus) Betad utmark på gamla flygsandfält, sandljunghe Varierat betat alvar, trädalvar och kalktallskog Vallgata på torr sandig mark Långliggande träda på sandig mark Vägkanten imiterar historiska förhållanden Torkpräglad sandig betesmark med rotationsåkerbruk, t.ex. sandstäp Torrt/friskt måttligt betat stort utmarksbete Hårdvallsäng 30 rödlistade växter och insekter Hörlösa, Öland

23 arter nyttjar vägkanter Av 63 Ågp-arter 38 arter hotas av för hårt bete 29 arter hotas av igenväxning efter upphört bete Borgehage, Öland

Vägkanten imiterar historiska förhållanden Hörlösa, Öland

Mark-& vegetationsförhållanden Grupper Nyligen stört (bar mark med mycket lite vegetation, pionjärarter bland kärlväxter och kryptogamer) Sandig mark (sand, endast med mindre mängd grus, överallt grävbar för insekter) Grus som har förutsättningar att få vegetation, d.v.s. fint grus eller sandblandat fint eller grövre grus (makadam). Ren makadam räknas inte in utan klassificeras som vegetationslös mark Jord, antingen lera eller organisk jord. Endast lite torrt material i ytan 1 2 3 Okänt underlag Körning, nötning Livsmiljö som inte är mark Ange vilken livsmiljö, t.ex. ved, betong, gamla slipers Tidig succession (bar mark som börjat koloniseras av kärlväxter eller kryptogamer i allt högre tätheter) 4 5 6 Mellansuccession (sekundärarter bland kärlväxter börjar komma in, marken vegetationstäckt men fortfarande med åtskilligt bar mark Sen succession (pionjärarter börjar bli utkonkurrerade av mer högväxt vegetation, mycket lite bar mark. 7 8 9 10* 11* 12* 13* Hörlösa, Öland

Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential/begränsning Exempelvis: Organisation och rutiner vid nyanläggning/investering? Organisation och rutiner vid löpande skötsel? Metoder och maskiner vid nyanläggning och skötsel? Trafikverkets ambitioner för biologisk mångfald, miljömål etc?

Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential/begränsning Både inom Trafikverket och i planprocessen i stort Exempelvis: Organisation och rutiner vid nyanläggning/investering? Organisation och rutiner vid löpande skötsel? Metoder och maskiner vid nyanläggning och skötsel? Trafikverkets ambitioner för biologisk mångfald, miljömål etc?

Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential/begränsning Exempelvis: Organisation och rutiner vid nyanläggning/investering? Organisation och rutiner vid löpande skötsel? Metoder och maskiner vid nyanläggning och skötsel? Trafikverkets ambitioner för biologisk mångfald, miljömål etc?

Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential Trafikverkets ambitioner för biologisk mångfald, miljömål etc? Vad satsa på, hur göra för största ekologiska nytta? Exempelvis: Vilka värden/hot är mest relevanta för Trafikverket? Särskilda ansvarsvärden (arter, biotoper etc)? Vad är ekologiskt bra idag vid anläggning och skötsel? Vad skulle bli ekologiskt bra med smärre modifiering? Avgörande begränsningar, vad kommer inte att bli ekologiskt bra? Hur stor nytta kan Trafikverket/IB göra?

Antal rödlistade arter som utnyttjar biotopen Källa: BIUS 600 500 400 300 200 100 0 Gårdsmiljö & trädgård Stad, industri, hamn etc Väg & järnväg Grus / sandtag Bergtäkt Hällmark (ej kalk!) Alvar (inkl kalkhällmark) Sandstäpp Sandhed Rished, ljunghed Fukthed Torräng Friskäng Fuktäng

Antal rödlistade arter som utnyttjar biotopen Källa: BIUS Stad, industri, hamn 120 100 80 60 40 20 80 60 40 20 Väg och järnväg 0 Kärlväxter Mossor Storsvampar Lavar Däggdjur Fåglar Grod- och kräldjur Steklar Fjärilar Tvåvingar Skalbaggar Halvvingar Hopprätvingar Sländor Spindeldjur 0 Kärlväxter Mossor Storsvampar Lavar Däggdjur Fåglar Grod- och kräldjur Steklar Fjärilar Tvåvingar Skalbaggar Halvvingar Hopprätvingar Sländor Spindeldjur Gårdsmiljö, trädgård 100 Grus- och sandtäkt 80 80 60 40 20 60 40 20 0 Kärlväxter Mossor Storsvampar Lavar Däggdjur Fåglar Grod- och kräldjur Steklar Fjärilar Tvåvingar Skalbaggar Halvvingar Hopprätvingar Sländor Spindeldjur 0 Kärlväxter Mossor Storsvampar Lavar Däggdjur Fåglar Grod- och kräldjur Steklar Fjärilar Tvåvingar Skalbaggar Halvvingar Hopprätvingar Sländor Spindeldjur

Antal rödlistade kärlväxter i väg- och järnvägsmiljöer Källa: BIUS Åkerholme bryn Sandhed Friskäng Väg Alvar Havsstrand Dyner Hällmark Grustag Åkerkant/dikesslänt Övriga Fukthed Sandstäpp Ruderat Torräng Fuktäng Rished

Data: Artportalen

Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential III. Vad satsa på, hur göra för största ekologiska nytta? IV. IB i ett vidare perspektiv Exempelvis: IBs betydelse i landskapet, t.ex. korridorer, fällor? IBs betydelse på lång sikt? IB i ett historiskt perspektiv?

Torr-frisk ljung/ginsthed m varierat bete & regelbunden bränning Stort torkpräglat utmarksbete, t.ex. åsbete (m sand el vittringsgrus) Betad utmark på gamla flygsandfält, sandljunghe Varierat betat alvar, trädalvar och kalktallskog Vallgata på torr sandig mark Långliggande träda på sandig mark Vägkanten imiterar historiska förhållanden Torkpräglad sandig betesmark med rotationsåkerbruk, t.ex. sandstäp Torrt/friskt måttligt betat stort utmarksbete Hårdvallsäng Hörlösa, Öland

Biologiskt kulturarv: Kunskap om arter och biotoper berättar om tidigare brukande/historiskt kontext

Borgehage, Öland

Transportinfrastrukturens betydelse för biologisk mångfald Transportinfrastruktur på gott och ont