Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors

TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen i kommunerna samt att genomföra tillsyn av barnavårdsutredningar i länets samtliga kommuner. Länsstyrelsen har därför den 14 och 18 december vid besök i Hofors kommun genomfört sådan tillsyn. Nedan redogörs för de iakttagelser som gjorts vid tillsyn av familjehemshandläggningen. Metod Hofors kommun hade den 31 december 2005 elva barn placerade i familjehem (5 flickor och 7 pojkar). Fem av placeringarna hade skett med stöd av LVU. Sex placeringar hade upphört under 2005. Därutöver fanns tre ungdomar över 18 år placerade i familjehem. Åtta placeringar granskades. En av dessa placeringar granskades av en socialsekreterare (självgranskning) enligt samma metod som Länsstyrelsen använde. Tillsynen har gjorts genom granskning av barnens/ungdomarnas personakter och familjehemmens akter enligt en mall som behandlar beslutsfattandet, vårdplaneringen och uppföljningen av vården samt barnperspektivet. Viss kommunicering har skett löpande vid granskningen på tjänstemannanivå. Återföring av tillsynsresultatet har skett den 4 juni 2007 till en grupp tjänstemän och nämndens ordförande. Allmänt om det granskade materialet En placering hade gjorts 1991, en 2003, fyra 2004 och två 2006. Av de granskade ärendena var det lika många pojkar som flickor. En var född 1989, tre 1990, en 1991, en 1996, en 1998 och en 2005. Två var placerade med stöd av LVU, fem med stöd av SoL och en var privatplacerad (SoL) med nämndens medgivande. Besluten mm Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av

TILLSYNSRAPPORT 2 (9) föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda. Om nämndens prövning gäller ett hem i en annan kommun, skall nämnden informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut. (6 kap 6 SoL) Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som är en uppgift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8, 12 och 13 denna lag, 4 och 6, 11 första och andra styckena, 13, 14 tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 11 och 13 lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Första stycket gäller även i ärenden enligt 6 kap. 14 om samtycke vägras och beslut enligt 9 kap. 3 om att föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1. (10 kap 4 SoL) I ett ärende saknades alla äldre handlingar i personakten. Det gick därför inte att kontrollera beslutet som var taget 1991 med LVU som grund. För övrigt saknas också löpande anteckningar efter 2003 i detta ärende. I ett ärende framgick det att flickan varit placerad sedan augusti 2003, men något placeringsbeslut gick inte att se. Senare hade beslut om stadigvarande placering tagits av utskottet, dels i maj 2004, då flickan beviljades bistånd med stadigvarande vård i familjehem och dels 2004-12-15 då utskottet lämnade medgivande till placeringen. I ett annat ärende hade en flicka placerats i familjehem 2003-01-15 genom ett ordförandebeslut daterat 2003-01-21. Ordförandebeslutet hade därefter anmälts till utskottet som godkände beslutet. Till grund för beslutet låg en familjehemsutredning från 1997. I ett annat ärende finns beslut om tillfällig placering i familjehem från 2006-04- 28. Placeringen upphör 2006-05-08. Ändå fanns ett beslut från 2006-05-17 från utskottet om att bevilja bistånd med placering i familjehem och ett beslut från utskottet 2006-09-26 om medgivande för familjehemmet om att ta emot ett barn I det ärende som gäller medgivande till s.k. privatplacering är utredningen genomförd 2003-04-23 och medgivandet som lämnats av utskottet är daterat 2004-01-22.

TILLSYNSRAPPORT 3 (9) Länsstyrelsens bedömning Inledningsvis finns det anledning att erinra om beslutsgången vid placeringar i familjehem. Beslut om stadigvarande vård i familjehem fattas av socialnämnden eller motsvarande eller av utskott av nämnden. Ett ärende kan vara akut på så sätt att barnet kan vara i behov att av att omedelbart placeras utanför det egna hemmet. En tillfällig placering i t.ex. familjehem kan då ske i avvaktan på en utredning av ett tilltänkt familjhems lämplighet. Sådana tillfälliga placeringar bör inte längre tid än den maximala utredningstiden d.v.s. fyra månader. Ett beslut om en stadigvarande placering i familjehem ska sedan tas av socialnämnden eller motsvarande eller av utskott av nämnden. I dessa fall anses beslutet samtidigt vara ett medgivande. Beslut om medgivande att ta emot någon annans barn för stadigvarande vård och fostran gäller s.k. privatplaceringar. Det beslut som ordföranden fattat och som anmälts på nämndens kommande sammanträde var att anse som ett tillfälligt beslut i avvaktan på beslut från nämnd eller utskott. Ärendet skulle alltså ha föranlett ett formellt beslut från utskottet. Bristen bör föranleda kritik. I flera ärenden fattar utskottet beslut om att lämna medgivande i stället för att fatta ett placeringsbeslut. Om man fattar beslut om medgivande för ett visst hem att ta emot ett visst barn för stadigvarande vård i familjehem, så kan det inte enligt länsstyrelsens bedömning betraktas som ett allvarligare fel, men det finns anledning för nämnden att se över formuleringarna. Om däremot inte ett sådant beslut innefattar att det gäller ett visst barn så är bristen allvarligare. De allvarligaste bristerna är att grundhandlingarna (utredning och beslut) helt saknas i ett ärende samt att det är svårt att förstå beslutsgången i det ärende där utskottets båda beslut kommer sedan placeringen upphört. Anmärkningsvärt är också att i det ärende som gäller ett medgivande att ta emot en annans barn för stadigvarande vård och fostran (privatplacering) så dröjer det nio månader från det att utredningen är klar tills nämnden beslutar om medgivande. De framkomna bristerna ovan är betydande. Familjehemsutredningar Nämnden får inte fatta beslut om vård eller lämna medgivande utan att förhållandena i familjehemmet och förutsättningarna för vård är utredda (familjehemsutredning). (6 kap 6 andra st SoL)

TILLSYNSRAPPORT 4 (9) Det finns inga krav i lagen på att utredningarna sker med stöd av någon särskild metod. Det torde emellertid höja kvalitén på utredningarna om man genom användande av någon särskild metod får fördjupade kunskaper om familjehemmets förutsättningar eller förmedlar kunskap till familjehemmet om vad det innebär att vara familjehem. Familjehemsutredningar fanns i sex ärenden. I ett ärende, där placeringen var gjord 2003, fanns visserligen en familjehemsutredning, men den var genomförd 1997. I ett annat ärende så var flickan nyligen placerad tillfälligt i ett hem och familjehemsutredning pågick. I ett av de sex ärenden där det fanns familjehemsutredning så förelåg inte någon utredning, när placeringsbeslutet fattades i december 2004. Familjehemsutredningen är daterad i mars 2005. En familjehemsutredning som är sex år gammal behöver uppdateras och som framgår av bestämmelserna i socialtjänstlagen så får inte en stadigvarande placering ske utan att det föreligger en utredning om familjehemmets förhållanden. Brister finns således i utredningarna. Sammanfattande bedömningar En utredning om familjehemmets lämplighet bör utmynna i en bedömning av det aktuella barnets behov i jämförelse med familjehemmets resurser. Inte i något ärende fanns en sammanfattande bedömning. För att nämnden ska kunna ta ställning till om en placering av ett barn i ett visst hem är till barnets bästa bör det finnas en sammanfattande bedömning av barnets behov i förhållande till familjehemmets resurser. Det är en brist att en sådan bedömning saknas i alla ärenden. Bristerna är betydande i detta avseende. Samråd

TILLSYNSRAPPORT 5 (9) Om socialnämndens prövning gäller ett familjehem i en annan kommun än den egna så ska nämnden informera och samråda med den kommunen. (6 kap 6 SoL) Samrådet bör innefatta samråd med socialtjänsten men även vid behov med skola/förskola och eventuell hälso- och sjukvård. Fem placeringar hade gjorts i annan kommun. Samråd med familjehemmets hemkommun saknades helt i tre av dessa ärenden, medan det i två ärenden fanns visst samrådsförfarande. Dokumentation om samråd och information saknas helt i mer än hälften av ärendena. Brister föreligger i samrådsförfarandet. Vårdplanering När barn placeras i familjehem eller hem för vård eller boende ska en vårdplan upprättas. Detta gäller såväl vid placeringar med stöd av socialtjänstlagen som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. (11 kap 3 SoL och 4 LVU) Både i socialtjänstlagen och LVU finns anvisningar om vad vårdplanerna ska innehålla. Kraven på innehållet förtydligas också i socialtjänstförordningen. (5 kap 1 och 1 a SoF) En genomförandeplan bör upprättas (behandlingsplan). Denna ska ta upp på vilket sätt målet med vården - som ska framgå av vårdplanen - ska uppnås. Den bör detaljerat beskriva vilka insatser som ska göras för barnet under vårdtiden. Detta inkluderar stödet till familjehemmet, vilket stöd barnet behöver från skola/barnomsorg, hälso- och sjukvård mm. (6 kap SOSFS 2006:5) Vårdplaner fanns i fem av ärendena, men saknades i två ärenden. Det ena ärendet var där ursprungshandlingarna saknades och det andra ärendet fanns en ansats till behandlingsplan där det hänvisades till vårdplanen, utan att någon sådan fanns i handlingarna. Där det fanns vårdplaner, så innehöll en vårdplan endast målsättningen med vården och den kallades dessutom för arbetsplan. De övriga vårdplanerna innehöll i stort det som kan krävas av en sådan, men ingen vårdplan var fullständig till sitt innehåll. Det är viktigt av rättssäkerhetsskäl att det finns en vårdplanering. Vårdplanens innehåll är det som vårdnadshavarna och den unge om han/hon fyllt 15 år, ska

TILLSYNSRAPPORT 6 (9) samtycka till. Ett samtycke bör vara skriftligt. Vårdplaneringen är också viktig för uppföljningen. Brister föreligger i vårdplaneringen. Avtal mm Avtal mellan Socialnämnden och familjehemmen fanns i samtliga ärenden utom ett. Besök i familjehemmen Socialnämnden har att medverka till att de familjehemsplacerade barnen får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden samt verka för att de får lämplig utbildning. Nämnden ska också lämna vårdnadshavarna och familjehemmen råd, stöd och annan hjälp som de behöver (6 kap 7 SoL). Socialnämnden ska följa vården genom regelbundna personliga besök i familjehemmen, enskilda samtal med barnen och samtal med familjehemsföräldrarna och vårdnadshavarna (5 kap 1 b SoF). I ett ärende varade placeringen endast en dryg månad. Ingen dokumentation om uppföljningen finns. Dokumentation saknas helt om besök i familjehemmen i ytterligare två ärenden. I ett av dessa ärenden gjordes placeringen i april 2006. I det andra av dessa ärenden säger handläggaren, att det är det placerade barnet som vill att besöken sker på annan plats än i familjehemmet. I de fem ärenden där det finns dokumentation om besök, så saknas i två ärenden dokumentation om besök i familjhemmen under 2005 och 2006. I ett ärende har familjehemmet besökts en gång per år under samma period. I de övriga två ärendena har familjehemmen besökts i genomsnitt 2 ggr per år under samma period. Besöken ska, som framgår av bestämmelserna ovan ske regelbundet. Besöksfrekvensen kan vara olika, men Länsstyrelsen anser att besök i familjehemmen bör ske åtminstone två gånger per år. Vid nyplaceringar bör dock besöken ske oftare. Om man träffar de placerade barnen och familjehemsföräldrarna på annat sätt än genom besök i familjehemmet bör det dokumenteras varför detta avsteg görs. Detta fråntar dock inte nämnden skyldigheten att personligen besöka familjehemmet.

TILLSYNSRAPPORT 7 (9) Länsstyrelsen anser att nämndens besök i familjehemmen inte sker med den regelbundenhet som lagen förutsätter och besöksfrekvensen är för låg. Bristerna är betydande. Enskilda samtal med barnet Enligt socialtjänstlagen så ska det särskilt beaktas vad hänsyn till barnens bästa kräver och barnens inställning ska långt som möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnens vilja med beaktande av deras ålder och mognad. (1 kap 2 och 3 kap 5 SoL) Vid uppföljningen ska nämnden ha enskilda samtal med barnen. (5 kap 1 b SoF) Som en följd av bristerna ovan när det gäller besök i familjehemmen finns också stora brister när det gäller enskilda samtal med de placerade barnen. Endast i tre ärenden finns dokumenterat, att enskilda samtal förekommer ibland. I ett annat ärende kan man indirekt förstå att enskilda samtal förekommit. Dokumentation finns i två ärenden om att handläggaren ibland gjort egna observationer av barnet. Det är samma ärenden där enskilda samtal förekommit ibland. I hälften av ärendena saknas dokumentation om enskilda samtal med de placerade barnen och i övriga ärenden förekommer inte alltid enskilda samtal. Barnperspektivet kan därmed inte anses tillgodosett och bristerna är betydande. Dokumentationen om barnets förhållanden Uppföljningen ska omfatta barnens hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång och relationer till anhöriga och andra närstående. (5 kap 1 b SoF) I tre ärenden saknas dokumentation som utvisar sådant som uppföljningen ska innefatta. I de övriga fem ärendena finns trivseln i familjehemmet dokumenterat i alla ärenden. Umgänget finns dokumenterat i fyra av ärendena. I övrigt varierar innehållet. En sådan viktig uppgift som barnets hälsa finns endast beskrivet i ett ärende och delvis i ett annat.

TILLSYNSRAPPORT 8 (9) Underlag för dokumentationen kan inhämtas på flera olika sätt. Innehållet i dokumentationen måste anses bristfälligt. Överväganden om vården Om ett barn vårdas i ett annat hem än det egna ska socialnämnden var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och om placeringen är gjord med stöd av LVU så ska nämnden var sjätte månad överväga om LVU-vården fortfarande behövs. (6 kap 8 SoL och 13 andra st LVU) Överväganden om vården har endast granskats i fyra ärenden. I endast ett av dessa ärenden har övervägandena gjorts i rätt tid. Överväganden har gjorts men inte inom den tid som lagen förutsätter. Bristerna är betydande. Umgänge Vården bör utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. (6 kap 1 tredje st SoL) Socialnämnden har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare så långt som möjligt tillgodoses. (14 LVU) Se under rubriken dokumentation om barnets förhållanden. Kontakt med vårdnadshavarna Nämnden ska lämna vårdnadshavarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver. (6 kap 7 SoL) Socialnämnden ska föra samtal med vårdnadshavarna. (5 kap 1 b SoF) Fortlöpande kontakter med vårdnadshavarna finns dokumenterat i fem av ärendena men saknas i tre. Det är viktigt att det finns en löpande dokumentation om vårdnadshavarnas situation. Särskilt gäller detta om barnen är placerade på grund av brister i hemförhållandena. Brister föreligger när det gäller dokumentationen om vårdnadshavarnas förhållanden.

TILLSYNSRAPPORT 9 (9) Överväganden om vårdnadsöverflyttning Om ett barn varit placerat i samma familjehem i tre år ska nämnden särskilt överväga om det finns anledning att flytta över vårdnaden till familjehemmet. (6 kap 8 andra st SoL och 13 tredje st LVU) Två av barnen har varit placerade i samma familjehem i tre år. I ena ärendet saknas överväganden, medan sådant finns i det andra ärendet, där en vårdnadsöverflyttning också kommit till stånd. En brist föreligger i ovanstående hänseende. Länsstyrelsens sammanfattande bedömning De brister som framkommit i placeringsbesluten m.m. samt de brister som gäller besöken i familjehemmen och de brister som gäller enskilda samtal med barnen bör föranleda allvarlig kritik. De brister som finns i familjehemsutredningarna, den bristande vårdplaneringen, den bristande dokumentationen om barnens förhållanden samt bristerna i överväganden om vården bör föranleda kritik. Bristerna i samrådsförfarandet och bristerna i dokumentationen om vårdnadshavarnas förhållanden föranleder inte kritik men bör observeras av nämnden. Lars Tunegård