Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

VERKSAMHETSPLAN 1(9) Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser kommun kommundel gatuadressområde metertalsadressområde byadressområde gatuadressplats metertalsadressplats gårdsadressområde byadressplats gårdsadressplats

VERKSAMHETSPLAN 2(9) Innehåll 1 Bakgrund 4 1.1 Internationella och nationella drivkrafter 4 1.2 Historik 5 2 Nya standarden och förvaltning 5 3 Syfte 6 4 Mål 6 4.1 Strategi 6 5 Omfattning 6 6 Organisation 7 6.1 Struktur 7 6.2 Regelverk 7 6.3 Rapportering och information 7 6.4 Förutsättningar för att delta 8 7 Resursbehov och finansiering 8 8 Förvaltning av resultat 8 9 Bilagor 9 9.1 Obligatoriska bilagor 9 9.2 Övriga bilagor 9

VERKSAMHETSPLAN 3(9) Dokumenthistorik/Versionshantering Version Beskrivning Projektledare Fastställd (VO-chef) 2004-02-13 N 009 Första utgåvan Jörgen 2008-12-30 Ver 1 Överföring till ny mall och revidering i text. För revidering inom TK 466 2009-02-13 N 216 Fastställd av TK 466 Wyke Patrick Lindén Patrick Lindén Torbjörn Cederholm Torbjörn Cederholm Verksamhetsplanen för en teknisk kommitté (TK) definierar omfattning, organisation samt speciella regler för TK utöver det som ingår i Bilaga 1 "Regler för arbete i teknisk kommitté inom SIS, SIS/TK". Verksamhetsplanen ska utgöra kommitténs underlag för inriktning och mål av själva arbetet/projektverksamheten inom SIS. Verksamhetsplanen vänder sig främst till alla deltagare i kommittén, men den kan även användas vid kommunikation med potentiella projektdeltagare och andra aktörer med intresse av projektet. Tekniska kommittén ska godkänna och verksamhetsområdeschefen ska fastställa Verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen ska regelbundet ses över, t.ex. i samband med att årsbudget godkänns av tekniska kommittén. Revidering kan begäras av såväl projektdeltagare, projektfinansiär som SIS. Tekniska kommittén ska godkänna och verksamhetsområdeschefen ska fastställa den reviderade Verksamhetsplanen. SIS ser regelbundet över mallen för Verksamhetsplanen. Vid omfattande tekniska förändringar meddelas projektledarna. Den tekniska kommittén måste då revidera sin Verksamhetsplan i enlighet med den nya mallen.

VERKSAMHETSPLAN 4(9) Läsanvisning Text i stycken som är inrutat, enligt detta exempel, är obligatorisk text som inte får ändras av kommittén. 1 Bakgrund Användning av geografiska informationssystem (GIS) och geodata ökar starkt i offentlig förvaltning och näringsliv. Samtidigt har hitta.se, Eniro, Google Earth, bilnavigeringssystem och kartor i mobilen blivit brett använda tjänster i samhället. IT-utvecklingen skapar nya användningsmöjligheter, men kräver hög kvalitet och aktualitet på relaterade data. Adressen är en viktig söknyckel i praktiskt taget alla system. Det är därför mycket viktigt att adresser och övriga geodata, t.ex. bebyggelse och vägnät, är korrekta och aktuella. En belägenhetsadress anger var en plats finns fysiskt, till skillnad från en postadress som i första hand är till för postleverantören och kan vara en postbox. Adressregister med belägenhetsadresser används inom många verksamheter i både offentlig och privat sektor, t.ex. räddningstjänst, färdtjänst, posten, taxibolag, bussbolag, transportföretag, budföretag samt för navigationstjänster och vid tidningsutdelning. Med hjälp av belägenhetsadresser kan man också få fram statistikuppgifter om var folk bor och var de jobbar i landet. Adresserna är även viktiga som förmedlare av ortnamn med kulturhistoriskt värde. Snabb och trygg kommunikation förutsätter enhetlig terminologi och värdet på denna typ av informationen är högt eftersom det används i så många olika databaser. Med hjälp av den framtagna standarden för belägenhetsadresser och ett bra adressregister underlättas ett pålitligt datautbyte. Sverige ligger i framkant inom detta område genom att vi byggt vår standard på generella internationella standarder för geodata. Det gör att den svenska standarden och erfarenheterna av den kan ge viktiga impulser för arbetet inom INSPIRE, där arbete pågår med att ta fram en specifikation för hur bl.a. adressinformation kan bytas över nationsgränser. Denna verksamhetsplan beskriver hur olika behov inom området adresser kan tillgodoses med hjälp av en kommitté för belägenhetsadresser. Ett viktigt mål för kommittén är att erbjuda stöd i form av rådgivning för införande, utbyte och tillämpning av belägenhetsadresser på ett standardiserat sätt 1.1 Internationella och nationella drivkrafter I och med Inspire-direktivet (EG-direktivet Inspire/2007/2/EG) har en rättslig grund lagts för långtgående harmonisering av geodata med fokus på miljöområdet. Inspire-direktivet motiveras med ett ökande samarbete inom Europa och globalt. Det innehåller regler om hur den tekniska interoperabiliteten ska uppnås och krav på att myndigheter ska sprida geodata digitalt. Värdet på denna information är högt. Den används idag i många olika databaser och dess värde kommer att öka ytterligare. Genom Inspire-direktivet införs en europagemensam infrastruktur och gemensamma bestämmelser som rör utbyte, delning, tillgång och utnyttjande av offentliga geodata och geodatatjänster som har förmåga att samverka. Därigenom vill man bl.a. lösa problemen med tillgängligheten till geodata, kvalitet, organisation, åtkomlighet samt problemen med datadelningen, som är gemensamma för ett stort antal politikområden och märkbara för offentliga myndigheter på alla nivåer. Inspire-direktivet kan även ge öppningar för nya affärsmöjligheter för företag i alla branscher som på ett eller annat sätt arbetar med

VERKSAMHETSPLAN 5(9) eller hanterar geodata, direkt eller indirekt. Införandet av Inspire-direktivet i Sverige sker inom ramen för den nationella geodatastrategin. 1.2 Historik Belägenhetsadress, enligt SS 63 70 03 Belägenhetsadresser, utgåva 1, definieras som ett sätt att ange en plats utan att använda koordinater. Denna första utgåva av standarden utkom 1998 och utarbetades av den numera nedlagda kommittén TK 130 Belägenhetsadresser. Huvudskälen till att denna tekniska kommitté bildades var att: projektfinansiärerna ansåg att det fanns behov för en standardiserad informationsmodell för belägenhetsadresser det behövdes samordning mellan standarden för belägenhetsadresser och standarden för postadresser, angående adressplatsbeteckningar det blev nödvändigt med en utvidgning av den befintliga standarden, till att även omfatta lägenhets- och lokalbeteckningar. Standarden, utgåva 1, innehöll bland annat definitioner, förkortningar och en begreppsmodell. Kommittén heter numera SIS/TK 466 Belägenhetsadresser. 2 Nya standarden och förvaltning Den nya utgåvan av standarden har namnet Geografisk information Belägenhetsadresser Applikationsschema (SS 63 70 03:2007) och publicerades i november 2007. Den innehåller bland annat helt nya praktiska applikationsscheman som visar vilken information som behövs för att utbyta data mellan olika system. Detta är information som främst används av programmerare och IT-konsulter. Med hjälp av standarden och den enhetliga begreppsordlistan skapas även förutsättningar för alla i en bransch att tala samma språk. Standarden kan göra nytta inom många verksamheter, t.ex. kommunens adressättning, räddningstjänst, taxi, buss, transportplanering, folkbokföring, utdelning av tidningar och insamling av statistik. Den innehåller definitioner av de olika typer av områden och platser som behövs för belägenhetsadresser. Vidare beskrivs det applikationsschema som anger hur data om adresser ska struktureras genom att referera till ett register över områden och platser. 2.1.1 Handboken Standarden kommer att kompletteras med en handbok som vänder sig till dem som arbetar med adressättning eller med praktisk användning av adresser. Handboken ska på ett informativt sätt beskriva och ge exempel på hur standarden kan användas och vara en källa för information om adressättning, skrivregler och presentation på skyltar och kartor. Den tar även upp tillämpning av god ortnamnssed.

VERKSAMHETSPLAN 6(9) 3 Syfte Kommitténs arbete förväntas bidra till att: skapa förutsättningar för en samordning mellan postadresstandard och belägenhetsadresstandard bana väg för en utvidgning till att omfatta även lägenhets- och lokalbeteckningar (adresser inom byggnad) förtydliga förhållandet mellan namn på geografiska kommundelar, adressområden, adressplatsbeteckningar och ortnamn anpassa standarder, handböcker, rapporter och andra dokument till krav och behov som uppstår i arbetet med Inspire-direktivet och den nationella geodatastrategin skapa ökad förståelse för betydelsen av att använda belägenhetsadresser på rätt sätt. 4 Mål Kommittén har som mål att: det senast under 2009 ska finnas en handbok som underlättar spridning och kunskap kring standarden den nya standarden ska ligga till grund för all adressanvändning i samhället ha en central och stödjande roll vid införande, utbyte och tillämpning av belägenhetsadresser, samt på andra sätt bidra till att öka kunskapen om korrekt användning av belägenhetsadresser. anpassa standarden till de krav som ställs från Inspire och den nationella geodatastrategin 4.1 Strategi Strategin för att nå målen är att: informera användare och utbyta erfarenheter med intressenter genom att genomföra seminarier och andra kommunikationsaktiviteter bevaka och delta i nationellt och internationellt arbete inom t ex Inspire och TC 211. finna nya intressenter som bidrar till en breddning och utveckling av området 5 Omfattning Kommittén bedriver standardiserings- och förvaltningsarbete inom området belägenhetsadresser. Inom området behandlas: begrepp och terminologi informationsmodeller för belägenhetsadresser beskrivning av filformat för datautbyte regler och principer kring adressättning, ortnamnsfrågor, skyltning och dylikt stödjande dokumentation och andra hjälpmedel information och spridning om området.

VERKSAMHETSPLAN 7(9) Arbetet ska bedrivas enligt Tekniskt ramverk för geografisk information och övriga för projektområde Stanli gemensamma regelverk som fastställs av Stanlis styrgrupp. Aktuellt arbetsprogram för denna tekniska kommitté framgår av Bilaga 2. 6 Organisation 6.1 Struktur Den tekniska kommittén för belägenhetsadresser ingår i projektområde Stanli. Verksamhetsplanen för projektområde Stanli beskriver förutsättningar som även gäller för denna tekniska kommitté, se Bilaga 8. 6.2 Regelverk Uppgifter och ansvar, regler för sammanträden samt beslutsprocessen framgår av Bilaga 1 "Regler för arbete i teknisk kommitté inom SIS, SIS/TK". Projektfinansiärerna och deras representanter (projektdeltagare) framgår av Bilaga 3. Svenska experter i europeiska/internationella projekt framgår i förekommande fall av Bilaga 7. Stanlis styrgrupp kan besluta om gemensamma regler för kommittéerna inom projektområdet. 6.3 Rapportering och information Innehåll och omfattning av rapportering och information till projektdeltagare beslutas av den tekniska kommittén. Kommittén ingår i SIS projektområde Stanli. Arbetet avrapporteras löpande till styrgruppen. Stanlis basverksamhet bedriver visst kontinuerligt informationsarbete för alla tekniska kommittéer inom projektområdet, se Bilaga 8. SIS använder sig av verktyget Livelink för att via Internet tillgängliggöra dokument och övrigt arbetsmaterial för kommitténs deltagare och experter. Varje projektfinansiär tilldelas i regel ett användarkonto, oavsett antal deltagare. Som användarnamn används i regel mejladressen för finansiärens kommittédeltagare. Deltagare i projekt inom Stanli har tillgång till material från hela projektområdet. SIS ansvarar för att de dokument som rör kommitténs och arbetsgruppernas arbete finns tillgängliga för berörda projektdeltagare på Livelink. Information på internet om projektområdet, och området belägenhetsadresser finns på adressen www.stanli.se. Kommittén förfogar över, och underhåller, egna publika sidor på sis.se där stanli.se ingår. Kommittén tar med hjälp av projektledaren fram informationsmaterial i form av underlag till artiklar, broschyrer etc. Stanlis sekretariat ansvarar operativt för Stanlis informationsverksamhet. Omfattning och inriktning beslutas av Stanlis styrgrupp. Grundprincipen inom Stanli är att information rörande standardiseringsarbetet och dess resultat ska ges största möjliga spridning.

VERKSAMHETSPLAN 8(9) Ansvar, åtaganden och skyldigheter vad gäller rapporteringen från nationella och internationella sammanträden framgår enligt ovan. Projektdeltagarna har tillgång till de tekniska dokument som omfattas av arbetsprogrammet. SIS åtar sig att via dess informationsmedia sprida information om utgivna standarder i den omfattning som bedöms lämplig med hänsyn till marknadens storlek. För reglerna om copyright, licenser och upphovsmannarätt samt CEN:s, ISO:s och SIS regler och riktlinjer avseende spridning av standarder och arbetsmaterial se Bilaga 5 "Ditt engagemang i standardiseringsarbetet skyddas av upphovsrätten." 6.4 Förutsättningar för att delta Förutsättning för deltagande i tekniska kommittén är att projektfinansiären är medlem i SIS och betalar projektavgift enligt beslut i TK. Inträde i tekniska kommittén sker då projektfinansiären tecknat överenskommelse. Deltagandet förlängs automatiskt med ett år i taget om inte projektfinansiären meddelat önskemål om utträde innevarande år enligt undertecknad överenskommelse med SIS. Lars Fredén, Göteborgs Stad/SKL är ordförande under perioden (2007-12-06 2010-12-06). En ordförande väljs på 3 år och kan väljas om. 7 Resursbehov och finansiering Projektfinansiärerna svarar gemensamt för finansieringen av kommittén genom projektavgifter. Verksamheten finansieras av projektavgifter, statsanslag samt försäljning av remisser, publikationer och andra produkter. I Bilaga 8 anges ekonomiska förhållanden mellan Stanlis basverksamhet och kommittén. Principer för finansiering framgår av Bilaga 1 "Regler för arbete i teknisk kommitté inom SIS, SIS/TK". Aktuell budget framgår av Bilaga 4. 8 Förvaltning av resultat Utöver det som framgår av arbetsprogrammet, Bilaga 2, gäller att kommittén ansvarar för att när så krävs, förvalta standarder, rapporter o. dyl. Varje förvaltningsärende registreras som ett N-dokument. Förvaltning sker inom ramen för kommitténs budget. Procedurer hur förvaltningen organiseras tas fram av kommittén. Utöver det som framgår av arbetsprogrammet, Bilaga 2, gäller följande: SIS åtar sig att genom SIS Förlag AB tillhandahålla standarderna som beslutats utges.

VERKSAMHETSPLAN 9(9) 9 Bilagor 9.1 Obligatoriska bilagor Bilaga 1 Regler för arbete i teknisk kommitté inom SIS, SIS/TK Bilaga 2 Aktuellt arbetsprogram (genereras från Äpplet och läggs i Livelink, alternativt länkas till motsvarande CEN eller ISO arbetsprogram) Bilaga 3 Projektfinansiärer och deras representanter (projektdeltagare) (genereras från Lime och läggs i Livelink) Bilaga 4 Aktuell budget (genereras från Maconomy och läggs i Livelink) Bilaga 5 "Ditt engagemang i standardiseringsarbetet skyddas av upphovsrätten". Bilaga 6 SIS ordlista Bilagorna 1, 5 och 6 är länkade till aktuell plats på www.sis.se. 9.2 Övriga bilagor Bilaga 7 Svenska experter i arbetsgrupper Bilaga 8 Stanlis verksamhetsplan