Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva boendemiljöer, goda arbetstillfällen och ett gott näringsklimat, möjlighet till utbildning och kompetensutveckling, ett intressant kulturliv och ett rikt utbud av fritidsaktiviteter, en god hälsooch sjukvård och fungerande offentlig service. Det behövs en bra infrastruktur med pendlingsmöjligheter både hit och bort. En region som vill bli attraktiv måste skapa positiva värden och en image som andra ser och talar om. En organisation med ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor kan ta ett större regionalt ansvar för frågor som i dag hanteras dels av olika regionala organ, dels av statliga myndigheter. Regionen, med sitt starka demokratiska mandat och sin beskattningsrätt, blir en starkare och tydligare samverkanspartner för staten, kommuner och t.ex. näringslivet. Ett mycket nära samband med länets kommuner är en förutsättning för en framgångsrik region. Flertalet av kommande arbetsuppgifter för regionen har en stark anknytning till kommuner. Därför måste möjligheter till en aktiv samverkan och dialog med kommunerna skapas organisatoriskt mellan kommunerna och regionen. På samma sätt är det viktigt med ett aktivt kommunalt engagemang och ansvarstagande i samverkansförhållandet. I dagsläget finns samverkan inom olika områden och nivåer mellan nuvarande landsting, regionförbund och kommuner. För framtiden kan säkert gälla andra och ytterligare samverkansområden som blir aktuella och som kommunerna önskar föra in i regionarbetet. Landstinget och länets kommuner har sedan lång tid tillbaka byggt upp en god samverkan inom sociala välfärden och angränsande hälso- och sjukvård. Regionförbundet har tillsammans med kommunerna i länet utvecklat arbetssätt som knutit ihop primärkommunala intressen med den regionala nivån. Bildandet av en region i Örebro län påverkar den kommunala samverkan, såväl kommunerna emellan som mellan regionen och kommunerna. Den senare samverkan får ny aktualitet genom det regionala utvecklingsuppdraget. Den förstnämnda är i princip kommunernas ensak, men eftersom frågorna hänger ihop bör de lösas i ett sammanhang. I samband med att regionen bildas övertar den ansvaret för de uppgifter inom regional utveckling som regionförbundet har. Detta organ har dock även andra uppgifter. Som regionalt förbund är det ett viktigt forum för samverkan mellan kommunerna i länet samt för samverkan mellan kommuner
och landsting. Efter att regionen bildats kommer det fortfarande att finnas behov av ett eller flera sådana fora för samverkan. Befintliga regioner - tre modeller för regional/kommunal samverkan Samverkan mellan regionen och kommunerna kan organiseras inom ramen för regionen, som i Halland, direkt på regional nivå, som i Skåne län, eller om den kräver att delregioner inrättas, som i Västra Götalands län. Så här har man organiserat samverkan idag: 1. I Hallands län, med sex kommuner, kanaliseras den kommunala samverkan direkt genom den nybildade regionen, Region Halland. Länet saknar alltså regionalt kommunförbund. I stället har en särskild kommunberedning inrättats för att hantera den kommunala samverkan. Beredningen består av totalt 16 ledamöter varav Region Halland utser fyra och kommunerna två var. 2. I Skåne län, med 33 kommuner, finns ett regionalt kommunförbund som forum för samverkan mellan kommunerna. Samverkan mellan Region Skåne och kommunerna sker dels direkt och dels via kommunförbundet. 3. I Västra Götalands län, med 49 kommuner, har dessa organiserat sig i fyra kommunalförbund Göteborgsregionen, Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg som fora för samverkan mellan kommunerna. Dessa är i sin tur sammanslutna i Västsvenska Kommunförbundens Samorganisation (Västkom). Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna kanaliseras huvudsakligen genom dessa fem fora, på regional respektive delregional nivå. Samverkan mellan kommunerna och mellan regionen och länets kommuner Valet av modell handlar egentligen om två frågor dels hur samverkan kommunerna emellan organiseras och dels hur kontakterna mellan regionen och kommunerna ska organiseras. Hur kommunerna organiserar sin samverkan sinsemellan är i princip en sak de själva avgör. Eftersom bildandet av en region påtagligt påverkar förutsättningarna för denna samverkan är det ändå rimligt att synliggöra behovet av att hantera denna fråga. Med ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen får samverkan med regionen en ny dimension jämfört med dagens samverkan inom Regionförbundet Örebro. De framgångar man i Halland, Skåne och Västra Götalands län har haft beror inte minst på att Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen, i kraft av sitt demokratiska mandat att företräda respektive landsända, har lyckats samla kommunerna och andra regionala aktörer runt en gemensam dagordning. Det var därför ingen tillfällighet att de nya regionernas fullmäktigeförsamlingar från början kom att domineras av kommunpolitiker snarare än tidigare landstingspolitiker 2
regionpolitiken uppfattas ha en helt annan bäring på kommunpolitiken än vad den tidigare landstingspolitiken hade. Synpunkter och diskussioner inom länet Projektledningen har genomfört 90 intervjuer av personer som har ledande politiska- och tjänstemannauppdrag inom Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro, länets kommuner samt ledningen för länsstyrelsen och Örebro universitetet. Drygt 30 av alla intervjuer har genomförts med kommunföreträdare. Samtliga intervjuade betonar vikten av ett nära samspel mellan kommunerna som representerar den lokala nivån och regionen som representerar den regionala nivån. Många intervjuade ser en utveckling där fler och fler kommunala frågor kräver samverkan över kommungränser och där mobilisering och ansvarstagande måste ske på regional nivå. Intervjupersonerna, och då framförallt kommunföreträdarna, har en klar samsyn på att kommunernas inflytande och påverkansmöjlighet på regionala frågeställningar bör säkras genom en samverkansstruktur där regionala och kommunala företrädare träffas. Intervjupersonerna betonar även regionens behov av att säkerställa en struktur för samverkan för att det regionala utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt. Flera träffar har genomförts med kommunstyrelseordförande och kommunchefer om hur en bra och effektiv samverkan ska säkerställas mellan regionen och kommunerna. På dessa träffar har det varit stor enighet om att man vill att en samverkansstruktur byggs upp mellan regionala och kommunala företrädare. Ett citat som till stora delar sammanfattar diskussionerna under januari-mars omkring samverkan region kommun: Det behövs en mötesplats där både långsiktiga och löpande mellankommunala och regionala frågor kan diskuteras flertalet av de regionala frågorna har bäring i det lokala arbetet. Projektledningen genomförde en kunskapsdag januari 2013 där företrädare för kommunerna, landstinget, regionförbundet, länsstyrelsen och universitetet lyssnade och diskuterade framgångsfaktorer för positiv regional utveckling. En framgångsfaktor som lyftes fram var att regionen ska underlätta och uppmuntra samarbete mellan regionens aktörer och att regional utveckling måste ske både lokalt och regionalt - alla måste hjälpas åt för att regionen ska utvecklas och växa. 3
Förslag Samverkansstruktur mellan Regionen och kommunerna Regionalt samverkansråd Ett samrådsforum benämnt Regionalt samverkansråd bildas med representanter från Regionstyrelsen samt representanter från länets alla kommunstyrelser. Syftet med detta forum är att säkerställa en mötesplats och kontaktyta mellan regionföreträdare och kommunföreträdare. Det Regionala samverkansrådet är ett organ för information, samråd och samverkan. Uppgifter för rådet: Samråd om frågor som är strategiska och viktiga för regionen, t.ex frågor omkring tillväxt och regional utveckling. Samordna det regionala och lokala utvecklingsarbetet. Vara ett forum för regional och kommunal omvärlds- och intressebevakning. Rådet kan, utan representanter för Regionen, användas som mötesplats för kommunerna för mellankommunala frågor. Regionala samverkansrådet föreslås bestå av: - 2 representanter från varje kommun (en majoritets- och en minoritetsföreträdare) - 3 representanter från Örebro kommun (två majoritets- och en minoritetsföreträdare) - 6-8 representanter från regionen - rådet leds av regionstyrelsens ordförande, kommunerna utser tillsammans en vice ordförande - partier som finns representerade i Regionfullmäktige och inte har någon ledamot i Regionala samverkansrådet ska adjungeras till rådets möten. Rådet beslutar om bildande av permanenta och tillfälliga politiska grupperingar med syfte att säkerställa att frågor hanteras på mest optimala sätt. Rådet har ingen egen juridisk status och därmed ingen formell beslutanderätt. Rådet bereder och rekommenderar till regionen och kommunerna inför beslut hos huvudmännen. Vid sammanträde med Regionala samverkansrådet ska det föras protokoll som undertecknas av tjänstgörande ordförande och justeras av utsedd ledamot. Protokollet expedieras till respektive huvudman för diariehantering. 4
Överenskommelse om Regionalt samverkansråd upprättas och antas av fullmäktigeförsamlingarna hos respektive huvudman. Medlem kan när som helst frånträda sitt medlemskap i Regionala samverkansrådet. Vid sådant förhållande ska denna överenskommelse för samtliga upphöra gälla. Överenskommelsen skrivs in i Regionens reglemente. Regionen svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för Regionala samverkansrådet. Kostnaderna för rådets nödvändiga administrativa resurser belastar regionen. Arvodering av ledamöter i rådet ombesörjs av respektive huvudman. Råd inom specifika områden Regionala samverkansrådet hanterar övergripande viktiga frågor för regionen och kommunerna. För vissa verksamhetsområden bildas särskilda råd med samma uppdrag och uppgifter som Regionalt samverkansråd men för ett begränsat verksamhetsområde. Sammansättningen av representanter i respektive råd för specifika områden utses av respektive huvudmans styrelse. Antalet ledamöter från respektive organisation fastställs vid ett senare tillfälle. Inom följande specifika verksamhetsområden bildas tre särskilda råd mellan regionorganisationen och kommunerna: 1. Infrastruktur och trafik, 2. Folkhälsa, social välfärd och vård, samt 3. Kultur. Dessa råd består av politiker från respektive regionnämnd och politiker från samtliga kommuner. Varför är det särskilt viktigt med samverkan kring dessa specifika områden? Infrastruktur och trafik: Kommunerna var tidigare delägare av Länstrafiken och genom detta ägaransvar hade de påverkan och inflytande på strategiska trafikförsörjningsfrågor. I samband med att landstinget blev kollektivtrafikmyndighet övertogs ägaransvaret till fullo av landstinget. Vid denna ägarförändring skrevs avtal om att kollektivtrafikmyndigheten ska samråda och samverka med kommunerna. Planering av regionala infrastrukturåtgärder är ofta betingat av ett större geografiskt område än en eller några kommuner och kräver därför samverkan mellan regionen och kommunerna. Folkhälsa, social välfärd och vård: I många vård- och behandlingsprocesser är både regionen och kommunerna involverade och har ansvar. För att övergångarna mellan huvudmännen ska löpa smidigt, men också för att utveckla verksamheter tillsammans, behövs mötesplatser för samråd och samverkan. Nuvarande Marit - Vilgot strukturen avvecklas och ersätts av Folkhälsa, social välfärd och vård som ska vara mer utvecklingsinriktad och stödja förändringsprocesser i verksamheterna. 5
Kultur: Den statliga fördelningen av kulturpengar sker till den regionala myndigheten som har uppdraget att fördela pengar till kommunerna och kulturarrangemang. Här måste samverkan/samråd ske mellan regionen och kommunerna. Ytterligare råd för specifika områden kan skapas vid behov. Regionala chefssamverkansgruppen ansvarar för att råden för specifika områden får tjänstemannastöd. Regionen svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för råden. Regional chefssamverkansgrupp En beredningsgrupp till Regionalt samverkansråd bildas som består av huvudmännens chefstjänstemän. Gruppens syfte är att samråda och samordna gemensamma ärenden samt bereda ärenden till Regionala samverkansrådet. Gruppens uppdrag är kopplat till rådets arbete. Chefsgruppen består av regiondirektör och ytterligare en eller flera representanter för regionen samt kommundirektör/kommunchef från respektive kommun. Örebro kommun kan utse ytterligare en chefstjänsteman. Regiondirektör är gruppens ordförande. Chefsgruppen beslutar om bildande av permanenta och tillfälliga tjänstemannagrupperingar, inkluderande samverkansgrupper för de särskilda samverkansområdena, med syfte att säkerställa att gemensamma frågor hanteras på mest optimala sätt. Regionen svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för chefsgruppens arbete. Fler mötesplatser Förutom ovanstående samverkansorgan skapas andra typer av mötesplatser t.ex länssamråd (för regionen, kommunerna, länsstyrelsen, universitetet), dialogmöten kring olika sakområden, men också dialogforum som har karaktären av mer öppna arenor för att skapa engagemang och delaktighet och för att inspirera till nya utvecklingsidéer. 6
Bilaga Regionalt samverkansråd mötesplats och kontaktyta mellan regionföreträdare och kommunföreträdare Regionstyrelse Kommunstyrelse i samtliga kommuner Örebro kommun Karlskoga kommun X Kultur Infrastruktur och Trafik Regionalt samverkans - råd T.ex frågor omkring Tillväxt och Regional utveckling Lindesberg kommun Kumla kommun Hallsberg kommun Askersunds kommun y Folkhälsa Social välfärd, Vård Nora kommun Degerfors kommun Regional chefsamverkansgrupp Lekebergs kommun Hällefors kommun Laxå kommun Ljusnarsbergs kommun Regionalt samverkansråd: 6-8 representanter från regionen 3 representanter från Örebro kommun 2 representanter från respektive kommun. Regional chefsamverkansgrupp: Regiondirektör + ytterligare en eller flera representanter från regionen. Kommundirektör/chef från respektive kommun, 1-2 t t få Ö b 7