SMR Stockholms medicinska råd. Kvalitetssäkrar kunskap i hälso- och sjukvården

SMR Stockholms medicinska råd Kvalitetssäkrar kunskap i hälso- och sjukvården

FOTO: Oskar Kullander Med kvaliteten i fokus SMR, Stockholms medicinska råd, är en del av sakkunnigstrukturen i Stockholms läns landsting. Varje år sammanställer SMR en årsrapport som beskriver läget i sjukvården en viktig informationskälla för beställare, tjänstemän och politiker. Inom SMR finns 28 specialitetsråd inom lika många specialitetsområden som utgör ett viktigt stöd för tjänstemän och politiker. Varje år träffas rådet 6 8 gånger då viktiga frågor inom vård, utveckling, forskning och undervisning avhandlas. Dessa möten är viktiga för informationsutbyten och nätverkande mellan specialiteterna och övriga medlemmar i råden. SMR är ett rådgivande organ som ingår i avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin som är en del av Hälsooch sjukvårdsförvaltningen i Stockholms län. Länk mellan klinik och politik Stockholms medicinska råd, SMR, är länken mellan kärnverksamheten och beslutsfattarna inom hälso- och sjukvården. Råden är ett samverkansforum som utgör en del av det nätverk som brukar kallas sakkunnigstrukturen inom hälso- och sjukvården i Stockholms län. Ordföranden är Carl-Gustaf Elinder, chef för avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin. SMR omfattar representanter för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF), Stockholm läns läkemedelskommitté (SLK), Patientsäkerhetskommittén (PSK) och den Försäkringsmedicinska kommittén (Förkom), Karolinska Institutet (KI) och Omvårdnadsrådet samt ordförandena i länets 28 specialitetsråd. 2 Stockholms medicinska råd

Sjukvården i förändring Hälso- och sjukvård är kunskapsintensiv verksamhet i ständig utveckling. Vi möts nästan dagligen av rubriker kring nya rön och hälsorisker, sjukdomar och behandlingsmetoder. Men allt nytt är inte bättre och omfattande prövning behövs innan en ny metod kan godkännas för införande i vården. Evidensbaserad medicin och kunskapsstyrd hälso- och sjukvård har blivit ledord när man söker vägar att snabbare och säkrare införa nya och bättre arbetssätt, tekniker och metoder för vård och omvårdnad. I Stockholms län är det sakkunnigstrukturen, som kvalitetssäkrar det medicinska utvecklingsarbetet och det finns många stora frågor att ta ställning till. Vi som arbetar med att utvärdera hälso- och sjukvårdens metoder, organisation och behandlingsmodeller står inför ett viktigt arbete i framtidens hälso- och sjukvård. I detta arbete kan och vill SMR bidra. Fram till år 2020 förväntas befolkningen växa med ungefär 350 000 personer. Till detta ska läggas att medellivslängden ökar och äldre personer kan komma att leva sina sista år med kroniska och vårdkrävande sjukdomar. Men det är också ett arbete som kräver samverkan mellan läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal, mellan sakkunniga och företrädare från förvaltning och beställarenheter, mellan forskare och kliniker, handledare och studenter. Låt oss tillsammans öppna dörren mot en effektivare, säkrare och mer personcentrerad hälso- och sjukvård. SMR i korthet Bevakar nyheter inom sin specialitet Sprider aktuell medicinsk kunskap på alla nivåer i landstinget Analyserar praxis och medicinska resultat i vården Identifierar förbättringsområden Hanterar nationella riktlinjer Analyserar öppna jämförelser Undervisar och förmedlar nya kunskaper till vården Ger förvaltning och politiska beslutsfattare sakkunnigt stöd FOTO: Oskar Kullander Carl-Gustaf Elinder Professor, ordförande för Stockholms medicinska råd, avdelningschef för Stöd för evidensbaserad medicin vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Stockholms medicinska råd 3

FOTO: Oskar Kullander Specialitetsråden medverkar till att ta fram olika typer av rapporter. Uppdrag för sakkunniga Identifiera bästa praxis och utveckla vården inom det egna specialitetsområdet. Ta fram regionala vårdprogram och uppdatera befintliga. Medverka i kvalitetsutvecklingen kvalitetsmallar, nationella kvalitetsregister, uppföljning och öppen redovisning av resultat. Genomföra regional anpassning av nationella riktlinjer och rekommendationer. Delta i utvecklandet av datoriserade medicinska applikationer och beslutstöd. Medverka i strukturutvecklingen av länets hälso- och sjukvård. Rekommendera, sprida och implementera evidensbaserad medicin och best practice. Medverka inom försäkringsmedicinsk utveckling. Ansvara för medicinsk faktagranskning (t.ex. Vårdguiden). Formulera kvalitetsindikatorer inom specialiteten. Samverka med Spesam (Specialister i samverkan) kring texterna i vårdgivarstödet www.viss.nu. 4 Stockholms medicinska råd

Kunskapsbaserad sjukvård För att säkerställa att metoder och processer som används inom hälso- och sjukvården är baserade på aktuell kunskap arbetar man i Stockholms läns landsting med så kallad kunskapsstyrning. Målet är att länets patienter ska erbjudas en evidensbaserad, säker och kostnadseffektiv vård. FOTO: Denny Lorentzen Omvärldsbevakning och analysarbete är två viktiga delar av kunskapsstyrningen. Kunskapsstyrning innebär att de val och beslut som fattas på alla nivåer i sjukvården ska vara baserade på evidens och aktuell medicinsk kunskap. De centrala aktörerna inom kunskapsstyrningen i Stockholms län är avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, KUST (Kommittén för kunskapsstyrning), Sakkunnigstrukturen med Stockholms medicinska råd och Stockholms läns läkemedelskommitté och metodrådet som med HTA (Health Technology Assessment) granskar nya metoder för diagnostik och behandling. Omvärldsbevakning och analysarbete är två viktiga delar av kunskapsstyrningen. Det handlar om att bevaka nyheter inom forskning och sjukvård men också att kontinuerligt utvärdera hälso- och sjukvården såsom den ser ut idag, och föreslå förändringar när så krävs. Målet är att de metoder och behandlingsmodeller som används i vården ska vara evidensbaserade, det vill säga bygga på redovisade och granskade forskningsresultat. Informationsspridning och utbildning är viktiga verktyg för kunskapsstyrning i länet. Stockholms medicinska råd 5

Funktionsstruktur för sakkunniga i Stockholms läns landsting Karolinska Institutet Valberedning KUST Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Smittskydd Stockholm Strama Stockholm Utvecklingsavdelningen Vårdhygien Stockholms län Regionalt cancercentrum Sakkunnigkansli Medicinskt programarbete Stockholms Medicinska Råd 28 specialitetsråd Spesam Metodrådet Medicinsk fortbildning Stockholms läns läkemedelskommitté 21 expertråd Stockholms läns läkemedelskommitté kansli Patientsäkerhets kommittén Omvårdnadsrådet Försäkringsmedicinsk kommitté Central gaskommitté Central strål skyddskommitté Stöd för evidensbaserad medicin Kvalitetsregistercentrum Stockholm Alla experter i sakkunnigstrukturen har dokumenterad klinisk och vetenskaplig kompetens och är objektiva och opartiska. Objektiv och opartisk Alla som är delaktiga i sakkunnigstrukturens arbete har signerat en gemensam jävsdeklaration av samma slag som används inom SBU, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Alla experter i sakkunnigstrukturen har dokumenterad klinisk och vetenskaplig kompetens och är objektiva och opartiska. Detta för att garantera att beslutsrekommendationer är baserade på bästa evidensbaserade kunskap och utan risk för otillbörlig påverkan, intressekonflikter eller jäv. 6 Stockholms medicinska råd

SMR Stockholms medicinska råd är ett rådgivande och samverkande nätverk inom Stockholms läns hälso- och sjukvård. I varje specialitetsråd ingår chefer från sjukhusen, beställarhandläggare från HSF, en allmänläkare från primärvården, en representant från KI och läkemedelssakkunnig från Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd. Sist men inte minst, ingår alltid en eller flera specialsakkunniga läkare (spesak) varav en är ordförande och därmed ledamot av SMR, samt en specialistsakkunnig sjuksköterska (vårdsak). I några av specialitetsråden ingår även deltagare från andra hälsoprofessioner. SLK Stockholms läns läkemedelskommitté är ett rådgivande expertorgan i läkemedelsfrågor med huvuduppdrag att verka för och främja en säker, rationell och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. De 21 expertråden gör noggranna värderingar av vilka läkemedel som bör användas i första hand och SLK beslutar varje år om Kloka Listan över rekommenderade läkemedel. Spesam Specialister i samverkan är ett nätverk av distriktsläkare och organspecialister som sammanträder regelbundet och diskuterar handläggning och samverkan vid diagnoser inom ett visst område. Spesamarbetet handlar om kommunikation och arbetsfördelning mellan olika vårdnivåer och vårdgivare. KUST Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning har det övergripande ansvaret för sakkunnigstrukturen. KUST ska förena vårdverksamheternas önskemål och aktiviteter med sjukhusledningarnas och länets politiska ledningsbeslut och önskemål. KUST godkänner regionala vårdprogram och HTA rapporter som tas fram och tillsätter spesak, vårdsak och ledamöter i specialitetsråden och läkemedelskommittén. HTA Health Technology Assessment är en metod för att systematiskt utvärdera nya medicinska metoder avseende diagnostik och behandling inom vården och procedurer. Utvärderingarna görs utifrån kriterierna: effektgrad, patientnytta och -risker, etiska och organisatoriska aspekter samt kostnadseffektivitet. Resultat från HTA granskningar redovisas i särskilda rapporter. Vårdgivarstöd Enheten som ansvarar för och leder arbetet inom Stockholms medicinska råd och dess nätverk av specialitetsråd. I samarbete med externa experter och sakkunniga produceras kunskapsstöd i form av regionala vård- och behandlingsprogram. Nationell kunskapsstyrning Socialstyrelsen tar fortlöpande fram nationella riktlinjer inom olika medicinska områden som många gånger leder till nationella vårdprogram. Sedan 2009 finns en nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning NSK och uppdraget är att på nationell nivå verka för en säker, rättvis och jämlik hälso- och sjukvård. En patients bostadsort ska inte ha någon betydelse för den vård som erbjuds. I den nationella gruppen ingår representanter från sjukvårdsregionerna, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. SMR utgör en viktigt partner i det nationella arbetet. Stockholms medicinska råd 7

Health Technology Assessment HTA HTA är ett internationellt begrepp som innebär att man klarlägger evidensen för en åtgärd i syfte att säkra god kvalitet och kostandseffektivitet. En HTA görs för att säkra ett väl underbyggt beslut om införande av en ny metod/teknik eller av en befintlig. Inom Stockholm läns landsting är det Metodrådet SLL-Gotland som genomför HTA utvärderingar. Alla som arbetar med hälso- och sjukvård inom regionen kan ställa en fråga till Metodrådet. Metodrådet tillfrågar aktuellt specialitetsråd inom SMR om frågeställningen är relevant. Är så fallet utser specialitetsrådet en HTA grupp, gärna tvärprofessionell, bestående av 3 5 experter med vetenskaplig kompetens inom ämnesområdet. HTA gruppen gör en systematisk utvärdering av de vetenskapliga publikationer som finns på området. Gruppen studerar, diskuterar, kvalitetsbedömer och evidensgraderar publikationerna enligt ett strukturerat protokoll. Resultatet av bedömningen granskas av Kvalitetsrådet HTA. Godkänns Metodrådets rapport överlämnas den till Kommittén för kunskapsstyrning, KUST som tar ställning till om metoden ska rekommenderas. En HTA görs för att säkra ett väl underbyggt beslut om införande av en ny metod/teknik eller av en befintlig. Ett axplock av HTA publikationer och Regional vårdprogram VATS lobektomi vid lungcancer stadium I femårsöverlevnad, livskvalitet, postoperativ smärta och skulderfunktion. HTA-rapport 2014:10 Metodrådet ytliga sårinfektioner efter laparotomi- gynnsam effekt av Alexis sårkantsskydd HTA-rapport 2014:9. Regionalt Vårdprogram: Cerebral pares hos barn och ungdom 2014 Regionalt Vårdprogram: Smärtdominerande funktionella mag-tarmsjukdomar hos barn och ungdomar 2013. Akut kirurgi, behandlingsprogram 2013 Regionalt Vårdprogram: Demens 2011 8 Stockholms medicinska råd

Specialitetsrådens sammansättning Spesak Spesak/ordförande Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Vårdsak Andra hälsoprofessioner Ett specialitetsråd med en ordförande Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Karolinska institutet Spesam/allmänmedicin Spesamgrupp Läkemedelsexpert Läkemedelsexpertråd Högst upp på agendan i årsrapporten SMR:s årliga rapport följer en given mall. Inledningen berör generella och angelägna frågor inom hälso- och sjukvården i Stockholms län. Därefter följer ett avsnitt per specialitetsområde med rubrikerna: De tre viktigaste frågorna inom specialiteten förra året Förändringar i behov och efterfrågan Förändringar i utbud och medicinsk utveckling Utbildning och kompetensförsörjning Forskning och utveckling Öppna jämförelser Kvalitetsregister Patientsäkerhet Jämställd och jämlik vård De tre viktigaste frågorna inom specialiteten innevarande år I de senaste årsrapporterna har diskussionen återkommande speciellt kretsat kring tre områden, kompetensförsörjningen, FoUU forskning, utbildning och utveckling samt hälso- och sjukvårdens ersättningsmodeller. Stockholms medicinska råd 9

SMR och framtiden Två frågor besvarade av SMR-medlemmarna Claes Martin, Sari Säisä Ponzer, Thure Björck och vårdsak Christina Granath. FOTO: Oskar Kullander 1. Hur ser du på SMR:s arbete inför utformandet av framtidens hälso- och sjukvård? Svar 1: Framtidsplanen är en vision som hela tiden måste stämmas av och verklighetsanpassas. Här gäller att SMR är med och bevakar att vårdkedjor fungerar även i den nya mer decentraliserade vården. Ju fler enheter desto större risk för att patienterna hamnar mellan stolarna. Det behövs riktlinjer för vem som har övergripande ansvar. Är det vårdvalsmottagningen där patienten sökte vård först eller är det den första landstingskliniken med högspecialiserad kompetens som patienten kommer i kontakt med? Den här typen av frågor måste besvaras centralt. Svar 2: Personalförsörjning inom offentlig vård är inte ett framtidsproblem, det är ett problem som vi redan nu brottas med. Inom min specialitet har antalet vårdplatser på flera håll minskat till följd av personal- och kompetensbrist. Förutsättningarna för kliniknära utbildning och forskning riskerar att försämras vid kliniker där nyckelpersoner går över till privatvården. Små specialiteter, som neurospecialiteterna, är särskilt riskutsatt. Vi måste utarbeta nya organisationsmodeller som både tillåter och ställer krav på tjänstgöring och samverkan mellan olika typer av vårdgivare. Claes Martin, spesak och ordförande Neurologi. Verksam vid Danderyds sjukhus. Svar 1: SMR kommunicerar idag väl med tjänstemän och politiker men jag tror att man i ännu högre grad ska ha en dialog även med vårdpersonalen. För att lämna information, men också för att få. Och då är det inte bara läkarna jag syftar på. Sjuksköterskorna har kunskap och erfarenheter som måste tas till vara. Det finns mycket att vinna på att alla yrkesgrupper medverkar när vi inom SMR ska ta fram nya rekommendationer och förslag. Svar 2: Personalförsörjningen, speciellt avseende sjuksköterskor inom akutsjukvården är det mest överhängande, men också hur vi ska hantera utbildning och forskning framöver. Inom mitt område ortopedi finns idag såväl elektiv som akut kirurgi inom våra verksamheter men vad händer om hela patientgrupper försvinner till den privata vården i och med Vårdvalet? Förutsättningarna för handledning av ST-läkare och alla studentkategorier kommer att påverkas. Här har SMR en viktig uppgift. Sari Säisä Ponzer, spesak och ordförande Ortopedi. Verksam vid Södersjukhuset AB. 10 Stockholms medicinska råd

...med stora penseldrag måla upp för politiken hur det står till med kompetensfrågan... 2. Vilka är de viktigaste frågorna att hantera framöver? Svar 1: Jag tror att vi i råden har mycket att lära av varandra, trots att vi tillhör olika specialiteter. Spesakråden lägger ner mycket arbete på att beskriva nuläget i vården vilket är helt nödvändigt. SMR ska vara ett organ med ett helikopterperspektiv på sjukvården. Kanske skulle det vara bra om vi hade möjligheten att ta fram fler konkreta förslag på förändringar som rimmar med SMR:s slutsatser. Svar 2: Redan idag har antalet vårdplatser halverats på grund av sjuksköterskebrist i verksamheten där jag arbetar. Inom akutsjukvården är det extra besvärligt. För att få människor att stanna kvar i denna intensiva arbetsmiljö behövs fler anställda men som arbetar färre arbetstimmar. Annars kan läkare och sjuksköterskor inte kombinera arbete med familjebildning och privatliv. Vi måste få beslutsfattarna att förstå att merkostnaden för en sådan arbetsorganisation är helt nödvändigt om vi ska ha en fungerande akutvård. Thure Björck, spesak och ordförande Lung- och allergisjukdomar. Verksam vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Svar 1: SMR:s roll är att med stora penseldrag måla upp för politiken hur det står till m ed kompetensfrågan, personalförsörjningen och så vidare. Men frågan är vad som händer sedan? SMR:s årsrapporter de senaste åren visar på att problemen och utmaningarna är snarlika oavsett medicinsk specialitet. Bristen på vårdplatser och specialist utbildade sjuksköterskor och läkare har påpekats i rapport efter rapport. Jag tror vi ska lägga mer tid på att ta fram strategier och förslag på lösningar än att bara påpeka vad som inte fungerar. Svar 2: Patientens väg genom vården, hur ska vi vårdaktörer hitta varandra i den nya sjukvårdsstrukturen, hur ska samverkansformerna se ut? Det finns många frågor kring Stockholms läns nya sjukvårdssystem. Här kan SMR vara en av de aktörer som kräver svar. I detta arbete skulle man kunna identifiera framgångsrika utvecklingsprojekt i Stockholms hälso- och sjukvård och försöka sprida dessa goda exempel. Christina Granath, vårdsak akutomhändertagande, Omvårdnadsrådet. Verksam vid akutkliniken Danderyds Sjukhus AB. Stockholms medicinska råd 11

Ett av uppdragen för SMR, 4D = fyra diagnoser, som kan bli fler! Projekt 4D är ett samverkansprojekt inom SLL kring diagnoserna artrit, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt. Målet är mer samarbete över klinikgränserna, snabbare omsättning av nya forskningsresultat och stärkt vårdkedja. Och ett mer processorienterat arbetssätt. Projekt 4D är ett samverkansprojekt mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet som startade 2012 och pågår till 2017. Det syftar till att skapa nya informationskanaler och samarbeten mellan klinik och akademi och mellan olika vårdgivare och medicinska specialiteter. Ytterligare en målsättning är att stärka patientens insyn, delaktighet och ansvar i den egna vården. Specialitetsordförandena i SMR är delansvariga i processerna. Artrit, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt är exempel på folksjukdomar där patienten ofta har behov av kontakter med olika medicinska specialiteter till följd av sin sjukdom. En diabetespatient kan med tiden behöva vårdkontakter inom diabetesvård, njurmedicin, ögonoch hjärtkärlsjukvård. God vårdsamverkan förutsätter ett välfungerande informationssystem, där journaler och annan relevant information kan delas mellan olika vårdgivare men utan att patientens integritet äventyras. Därför finns ett särskilt informatikprojekt kopplat till 4D. Hittills har 4D bland annat resulterat i framtagning av nya gemensamma mallar för utredning, diagnostik och behandling, nya e-hälsotjänster samt initierande av nya studier. Inom en snar framtid kommer nya sjukdomar och diagnosområden att ses över för att utveckla vårdprocesser, forskning och utveckling. Läs mer om 4D-projektet: http://www.vardgivarguiden.se/4d Dartrit D bröstcancer D diabetes typ 2 D hjärtsvikt 12 Stockholms medicinska råd

SMR tar pulsen på sjukvården Varje år sammanställer SMR en rapport som redovisar nuläget inom länets hälso- och sjukvård. Här redogörs för specifika frågor inom de 28 olika medicinska områdena men också problemställningar som är generella och kliniköverskridande. På så vis synliggör SMR:s rapport allmänna tendenser och behov inom sjukvården. FOTO: Anna Molander SMR:s slutsatser och rekommendationer utgår alltid från vetenskaplig relevans och patientnytta. SMR:s arbete handlar bland annat om att ta fram och granska olika typer av vetenskapliga material; riktlinjer, fokusrapporter, vårdprogram, kunskaps- och faktaunderlag, som tas fram inom landstinget utifrån kriterierna vetenskaplig stringens, objektivitet och nyansering. En av huvuduppgifterna för SMR är att samman ställa en årlig rapport baserad på de 28 specialitetsrådens rapporter. Rapporten ger en sammanfattande bild av tillståndet inom länets hälso- och sjukvård och lyfter fram viktiga frågor och åtgärdsbehov. Här beskrivs t.ex. effekterna av ny diagnostik och behandling men också konsekvenser av politiska reformer och personalorganisatoriska och strategiska förändringar. SMR:s slutsatser och rekommendationer utgår alltid från vetenskaplig relevans och patientnytta. Kostnadseffektivitet/ekonomi är en av flera faktorer som beaktas men har ingen överordnad roll. Evidensbaserad och säker vård är bättre för patienten och leder till lägre kostnader. SMR förordar det som är bäst för patienten och sjukvårdens aktörer och personal. Stockholms medicinska råd 13

Presentation av SMR-ordföranden 1. Endokrinologi och diabetologi Ordförande Eva Toft, spesak, Ersta sjukhus. 2. Hjärt- och kärlsjukdomar Ordförande Hans Persson, spesak, Danderyds Sjukhus AB. 3. Hud- och könssjukdomar Ordförande Lena Lundeberg, spesak, Karolinska Universitetssjukhuset. 4. Infektionssjukdomar Ordförande Elda Sparrelid, spesak, Karolinska Universitetssjukhuset. 5. Kirurgi Ordförande Inga-Lena Nilsson, spesak, Karolinska Universitetssjukhuset. 6. Lung- och allergisjukdomar Ordförande Thure Björck, spesak, Karolinska Universitetssjukhuset. 7. Mag- och tarmsjukdomar Ordförande Staffan Wahlin, spesak, Karolinska Universitetssjukhuset. 8. Neurologiska sjukdomar Ordförande Claes Martin, spesak, Danderyds Sjukhus AB. 9. Njurmedicin Ordförande Tora Almquist, spesak, Danderyds Sjukhus AB. 10. Ortopediska sjukdomar Ordförande Sari Ponzer, spesak, Södersjukhuset AB. 11. Psykiatriska sjukdomar Ordförande Nils Lindefors, spesak, Karolinska Universitetssjukhuset. 12. Rehabilitering Ordförande Monica von Heijne, spesak, Danderyds Sjukhus AB. 13. Reproduktion Ordförande Agneta Zellbi, spesak, Södersjukhuset AB. 14. Reumatologiska sjukdomar Ordförande Sofia Ernestam, spesak, Karolinska Universitetssjukhuset. 15. Tand- och käksjukdomar Ordförande Göran Dahllöf, spesak, Karolinska Institutet. 16. Urologiska sjukdomar Ordförande Elisabeth Carlsson Farrelly, spesak, Södertälje Sjukhus AB. 14 Stockholms medicinska råd

FOTO: Oskar Kullander, ej 9 och 15 17. Ögonsjukdomar Ordförande Leif Tallstedt, spesak, S:t Eriks Ögonsjukhus AB. 18. Öron-, näs- och halssjukdomar Ordförande Mats Holmström, spesak, Karolinska Universitetssjukhuset. 19. Akut omhändertagande Ordförande Per Lindmarker, spesak, Karolinska Universitetssjukhuset. 20. Allmänmedicin Ordförande Thomas Wohlin, spesak, Kista vårdcentral. 21. Anestesi och intensivvård Ordförande Gunnar Dahlgren, spesak, Capio S:t Görans Sjukhus. 22. Barn och ungdom Ordförande Helena Martin, spesak, Barnhälsovårdsenhet Nord/ALB Karolinska Universitetssjukhuset. 23. Bild och funktion Ordförande Lott Bergstrand, spesak, Ersta sjukhus. 24. Hälsofrämjande arbete Ordförande Mai-Lis Hellénius, spesak, Karolinska Universitetssjukhuset. 25. Geriatrik Ordförande Mats Brådman, spesak, Brommageriatriken. 26. Internmedicin Ordförande Susanne Bergenbrant Glas, spesak, Norrtälje sjukhus/ TioHundra AB. 27. Laboratoriemedicin Ordförande Britta Landin, spesak, Karolinska Universitetssjukhuset. 28. Tumörsjukdomar Ordförande Jan-Erik Frödin, spesak, Karolinska Universitetssjukhuset. Samarbete och samverkan Morgondagens sjukvård kommer i stor utsträckning att handla om samverkan. I enlighet med det strategiska projektarbetet inom Framtidens hälso- och sjukvård är nya IT-löningar och e-tjänster ett av verktygen som förväntas ge vårdgivarna bättre förutsättningar för vårdsamordning och åstadkomma ökad del aktighet för patienten. Den omstrukturering av sjukvården som har påbörjats inom SLL innehåller bland annat en satsning på multidisciplinära arbetslag och tematisk vård. För att lyckas med det arbetet är det viktigt att öka kontaktytorna mellan olika medicinska specialiteter. Här har SMR en given roll. Stockholms medicinska råd 15

November 2014 Kontaktpersoner till sakkunnigkansliet: Eva Stål Sekreterare Telefon: 08-123 186 33 E-post: eva.stal@sll.se Helén Zetterman Sekreterare Telefon: 070-003 81 92 E-post: helen.zetterman@sll.se May Blom Enhetschef Vårdgivarstöd Telefon: 070-737 38 95 E-post: may.blom@sll.se Mer om sakkunnigstrukturen återfinns på www.vardgivarguiden.se/sakkunniga Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stöd för evidensbaserad medicin Vårdgivarstöd Magnus Ladulåsgatan 63 A 16 Stockholms medicinska råd