Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se



Relevanta dokument
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Läget för bioenergi och biodrivmedel. Gustav Melin, 10 nov 2012

Bioenergins utveckling i Sverige

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Bioenergi Sveriges största energislag!

Bioenergi i Sverige och världen idag och i morgon?

Bioenergi - bakgrund och inledning Nya bränslen, nya möjligheter

Etablerte og voksande bioenergimarkeder

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Biokraftvärme isverigei framtiden

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Bioenergi småskalig kraftvärme och ånga i industrin Aktuellt läge och hur kan det utvecklas i sydöstra Sverige

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Det är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor!

Bioenergi mer än bara biogas

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november

EU legislation on sustainability

Växjö

Bioenergi Sveriges största energikälla

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

framtider Energisystemet 2020

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Vad sker runt omkring oss inom energiområdet

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter. Kjell Andersson Svebio

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Energiläget 2018 En översikt

Förnybarenergiproduktion

Bioenergi Sveriges största energislag!

Energiläget En översikt

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme

Energipolitikens mål om en 100% förnybar elförsörjning kräver mer Fjärrvärme och Kraftvärme.

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Energisamhällets framväxt

Elåret Diagram ur rapporten

myter om energi och flyttbara lokaler

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Elåret Diagram ur rapporten

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

En sammanhållen klimat- och energipolitik

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Energiläget i siffror 2011

Energiförbrukning 2010

Energihushållning. s i handboken

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Energisituation idag. Produktion och användning

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Kent Nyström Lars Dahlgren

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare.

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

100 % förnybart 2050.!?

Min bok om hållbar utveckling

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Kortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?

El- och värmeproduktion 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Transkript:

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa

Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp, är lika förnybart som, vind och sol.

Hektarskörd vete kg/ha, Sverige 1901-2005 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1901/1905 1921/1925 1941/1945 1961/1965 1981/1985 2001/2005 Under åren 1941-2005 var den årliga produktionsökningen 1,7 %. Mellan 1990 och 2005 bedrev Sverige politik för att minska överproduktionen av spannmål.

Satsningar på jordbruket avgörande för ökad produktivitet på befintlig odlingsmark (1960-2010) Källa: Nature, A new hope for Africa

Moderna brukningsmetoder kan kraftigt öka avkastningen per hektar i utvecklingsländerna

Andel förnybar energi i Sverige Sverige kommer redan i år att nå över 49 procent förnybar energi, som är EU-målet för 2020. Den gröna kurvan visar de uppmätta andelarna år för år, enligt olika rapporter från Energimyndigheten, och Svebios beräkning för 2011 och 2012, grundat på Energimyndighetens statistik och prognoser.

Sveriges totala energitillförsel, 1970-2010, TWh 225 200 Vindkraft Biobränslen, torv Vattenkraft, brutto, inkl. vindkraft fram till 1996 175 150 125 100 75 50 25 0 År 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Källa: Energimyndigheten och SCB

Sveriges energianvändning g 2011 Naturgas 11,3 TWh, 3,0% Kol, 19,1 TWh, 5,0% Kärnkraft 49,8 TWh, 13,1% Vindkraft 5,3 TWh, 1,4% Värmepumpar 3,8 TWh, 1,0% BIOBRÄNSLE 120,3 TWh, 31,6% Bioenergi är Sveriges största energikälla, större än kärnkraft och vattenkraft tillsammans Slutlig energianvändning fördelad på energikällor. Svebios beräkning är grundad på Energimyndighetens kortsiktsprognos mars 2012. Vattenkraft 56,6 TWh, 14,9% Olja 113,9 TWh, 30,0% Andelen förnybart blir faktiskt lite lägre än de 48,9 % som man kan utläsa av denna tabell eftersom förnybarandelen ska räknas enligt "EUmetod" vilket inkluderar frivärme från små värmepumpar, men exkluderar frivärme till värmepumpar i fjärrvärme, samt hälften av avfallet och all torven. Dessutom ska man inkludera distributionsförlusterna både i fjärrvärmen och i elnäten. Det gör att förnybarhetsandelen troligen ligger på 47,8 procent (eller om så vill "omkring 48 procent").

THE USE OF BIOENERGY 1970-2010 (TWh) 160 140 120 100 80 60 Biofuels for transport Residential heating Bioelectricity in district heating District heating Bioelectricity in industry Industrial use Black liquor 40 20 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Before 1980 the use of black liquor is included in industrial use.

Bra styrmedel är: Generella, PPP Polluter Pays Principle Den som orsakar ett utsläpp ska betala för det. Då styr man mot lägre utsläpp och ett miljövänligare beteende, exempelvis koldioxidskatt, svavel- och NOX-avgifter. Långsiktiga Tidsbegränsade stöd ger osäkra investeringsvillkor och gynnar ofta fel produkt eller bidragsoptimering. i Teknikneutrala Enkla Innebär att de mest lönsamma lösningarna väljs för att lösa problemet, kostnadseffektivt och konkurrensskapande. Direkta stöd bara för att utveckla ny teknik, Lätta att förstå och att administrera

Global carbon budget 2010 (Billion tonnes C per year) 10 8 6 4 9,14 Carbon emmissions from deforestation is 9 per cent of Fossils total and emissions. cement 8,5 Global forest growth Deforestation assimilate carbon 1,2 correspondingforest to three growth times carbon 4,5 emmissions from Sink in deforestation. oceans 2,5 Residual 1,3 Accumulated in atmosphere 3,7 5,01 2 0,87 0-2 -4 Fossil fuel & cement Deforestation Forest growth Ocean sink Atmospheric growth (Sum) -2,69-2,31 Global Carbon Project 2011; Updated from Le Quéré et al. 2009, Nature G; Canadell et al. 2007, PNAS

Elproduktion 2011 Biokraft 10,3 TWh, 7,1 % Fossilkraft 5,2, TWh, 3,6% Kärnkraft 57,7 TWh, 39,8% Vattenkraft 65,7 TWh, 45,3% Biokraft, dvs el från biobränslen, avfall och torv, från kraftvärme och industriellt mottryck, gav 10,3 TWh el 2011, vilket motsvarar 7,1 procent av eltillförseln. Källa: Svensk Energi, bearbetning av Svebio. Förnybara andelen i elproduktionen var 56,6 %. Elexporten var 7,0 TWh. Vindkraft 6,1 TWh, 4,2%

Vindkraft i Sverige Enligt elcertifikatsystemet fanns det i Sverige år 2011: 2 036 vindkraftverk (380 nya 2011) Installerad effekt på 2 769 MW. (varav 765 år 2011) Elproduktionen från dessa uppgick till 6,1 TWh Om samtliga verk fanns vid årets början producerade de på maxeffekt 25 % av tiden.

Total elanvändning i Sverige netto, 1970 2012 (TWh) 160,0 140,0 120,0 100,0 80,00 60,0 40,0 20,0 0,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: Energimyndigheten och SCB

Svenska pelletsmarknaden 2500000 7,0 6,5 2000000 6,0 5,5 1500000 1000000 500000 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Total delivery to the Swedish market Delivery from members Mean temp C 0 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: PelletsFörbundet & SMHI

Ett flexibelt värmesystem

2:00 Priser Kr/kWh (villa) 2006 2011 Prisjämförelse olja, el och pellets Prisstabilt 1:75 1:50 1:25 1:00 075 0:75 0:50 0:25 0:00 Oil Electricity Small-sack Bulc (residental) 2007 2008 2009 2010 2011 Contrary to what many believe the pellet price are both competitive and stable! Source: www.afabinfo.com

Kall vecka i februari jämfört med varm vecka i augusti. Effektbehovet skiljer med ca 10 GW mellan de båda veckorna. Bilden ger inblick i hur elvärme gör att vi har elbrist på vintern och överskott på sommaren. Biokraften produceras bara på vintern och matchar elbehovet väl. Vattenkraftens reglerande funktion beskrivs också väl i diagrammet.

Svårigheter med värmepumpar Värmepump är i grunden elvärme fast billigare. Vid god tillgång på el inget problem. Värmebehovet matchar inte elproduktionen Värmebehovet följer utetemperaturen är i princip helt oförutsägbart Elproduktion Elproduktionsanläggningar måste gå många timmar för att vara konkurrenskraftiga.

Svårigheter med värmepumpar, forts Effektbehov 1 Värmepumpar klarar som regel inte hela värmebehovet utan måste kompletteras med annan spetsuppvärmning, ofta direktverkande k d el. Detta orsakar extremt höga elpriser på ett oförutsägbart sätt. Effektbehov 2 Elsystemet, ledningarna, klarar inte effektbehoven som uppstår vid stor andel elvärme då det är riktigt kallt. De kunder som behöver måste stå för kostnaden för detta. Kostnaden ska inte fördelas på samtliga elkunder.

Andra faktorer som påverkar Elcertifikatsystemet t t t Certifikatsystemet orsakar lägre elpriser under några år som gynnar eluppvärmning. Fjärrvärmesektorn Måste för att konkurrera klara att leverera låga värmepriser. är den enda sektor som har högre elproduktion under vintern än andra delar av året.