2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål



Relevanta dokument
ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Strukturbild för Skåne

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Gestaltad livsmiljö svar på remiss

Regionala utvecklingsnämnden

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Budget och planer för år

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

1.1 Vad är en översiktsplan?

RUFS aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

Boendeplan för Skellefteå kommun

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Lokala miljömål för Tranemo kommun

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun

15. Vallentuna/Lindholmen

Samlad effektbedömning

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

Nationella och regionala mål

Regionala utvecklingsnämnden

YTTRANDE. Datum Dnr

LOKAL UTVECKLINGSPLAN

Remissvar angående Skellefteå 2030 utkast till prioriteringar i strategin

Dnr Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Social konsekvensanalys

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Husaren 2013

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

Johanna Hellsten. Samhällsplanerare. Region Skåne Avdelningen för samhällsplanering Strukturbild för Skåne

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Järnvägsbygge är också samhällsbygge!

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

9 Ikraftträdande och genomförande

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Kommittédirektiv. Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län. Dir. 2013:22

Vi växer för en hållbar framtid!

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Naturvårdens intressen

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Miljöprogram för Malmö stad

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.

Internationell policy för Tranemo kommun

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

STRATEGISK FÄRDPLAN 2020

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sammanfattning. Uppdraget

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Kronoberg inför Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar

Transkript:

ÖP 2 Strategier 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål

2.1 Strategier Framtidsfrågor kunna åtgärdas, i synnerhet om det är bra för såväl kommunen som regionen. Men det är viktigt att betona att Partille även måste göra uppoffringar om det kan vara till nytta för regionen som helhet, t ex när det gäller utbyggnad av infrastruktur. Partilles närhet till storstaden medför nackdelar, t ex bristen på egen identitet och störningar från kommunikationsstråken. Partille kommun har mest fördelar av att ligga centralt i regionen nära Göteborgs centrum, som exempel kan nämnas tillgången till : arbetsplatser högre utbildning kultur nöjen kust och hav kommunikationsmöjligheter med tåg, båt och flyg regional hantering av t ex avfall, avloppsrening och fjärrvärmeförsörjning. Partille har fördel av att ingå i en storstadsregion Partille i regionen Göteborgsregionen fungerar på många sätt som en enhet med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. En omfattande pendling sker över gränserna. Frågor som rör trafik, miljö, näringsliv, kultur och utbildning är av tydlig regional karaktär. Kommungränser är i många fall ointressanta vid människors val av t ex bostad, arbete, butik och fritidsaktiviteter. De kommuner som ligger närmast Göteborgs centrum har av naturliga skäl den största integreringen. Inom allt fler områden bedrivs regional samverkan och mycket tyder på att regioner i framtiden kommer att få allt större betydelse. Det regionala samarbetet kommer därför att behöva stärkas ytterligare, även inom Göteborgsregionen. Genom denna kan en ökad samsyn mellan kommunerna skapas. Troligen kommer också allt fler projekt att bedrivas gemensamt av två eller flera kommuner. Det som är bra i Partille måste tas tillvara och utvecklas. Samtidigt måste dock det som brister i Partille Såväl Göteborg som regionen kan nyttja de tillgångar som finns i Partille. Kommunen har attraktiva och naturnära bostäder med goda kommunikationer, framför allt till Göteborgs centrala delar. Här finns också tätortsnära naturområden med rika möjligheter till friluftsliv och sportfiske. Ett regionalt anspråk är de goda kommunikationsmöjligheterna via E20 och Västra stambanan in till Göteborg. Utbyggnad och bevarande Partille kommun är till ytan en av landets minsta kommuner och samtidigt en av de mest tättbefolkade. Det är då naturligt att det ibland diskuteras om och när kommunen är färdigutbyggd. Svaret är troligen att en kommun aldrig kan komma att bli färdigutbyggd, eftersom det sker en ständig omvandling genom att bebyggelse försvinner, tillkommer och förändras. Dessutom förändras förutsättningar även om man idag kan ha uppfattningen att dessa är bestämda. Med hänsyn till kommunens speciella förutsättningar med begränsade utrymmen för utbyggnad går det inte att avstå från de möjligheter som finns - snarare måste de öka. Det är därför angeläget att översiktsplanen reserverar områden för framtida eventuella anspråk så att en handlingsberedskap kan upprätthållas även på lång sikt. 2 Strategier 35

Levande näringsliv De senaste årtiondena har regionens näringsliv expanderat mycket norr och söder om Göteborg. Nya verksamhetsområden i östra delen av regionen är viktigt för att kunna åstadkomma en bättre regional balans mellan boende och arbetsplatser. Från regional synpunkt är Jeriko intressant bland annat som ett område med hög trafiktillgänglighet. Ett ökat antal arbetsplatser i Partille är ingen garanti för att utpendlingen ska minska, men pendlingsmönstret kommer att påverkas. Förutsättningar skapas för invånarna att bo och arbeta i samma del av regionen. Ett ökat antal arbetsplatser kan även innebära andra positiva effekter, till exempel ökat underlag för service. Utveckling av dalgången Centralt belägna bostäder vid Säveåns strand Attraktiva bostadsmiljöer Inflyttningen till storstadsregionerna har varit omfattande under flera år och bostadsbristen i Göteborgsregionen har blivit allt mer uppenbar. Varje kommun måste, utifrån sina förutsättningar, ta sin del av ansvaret för bostadsförsörjningen. Partille kan bidra med attraktiva bostäder nära natur och goda kommunikationer. Kommunen har som målsättning att ge möjlighet till ett ökat bostadsbyggande de kommande åren. I Öjersjö har en successiv omvandling och förtätning skett sedan 1980-talet och fortsatt utbyggnad kommer att ske under 2000-talets första decennium i områden vid Hålsjöarna och i Hallen nära golfbanan. Den fortsatta utbyggnaden skapar förutsättningar för att på ett bättre sätt binda ihop stråket Partille, Härryda, Mölndal och vissa delar av Göteborg. Genom att Råhult avsätts som reservat för bostäder skapas möjligheten att bygga ytterligare ungefär 1 500 bostäder i kommunen, vilket även har betydelse i ett regionalt perspektiv. Bilden av Partille Det östra kommunikationsstråket in mot Göteborg och regionens centrala delar går genom Säveåns dalgång. Utformningen av stråket är betydelsefull för hur människor uppfattar Partille kommun, eftersom det färdas många människor på de stora kommunikationsleder som finns här. Stråket som löper rakt genom Partille centrum utgör för många människor bilden av kommunen. Att resa genom Partille kommun på E20 tar ca åtta minuter. Under denna korta tid ska vägresenären hinna få en uppfattning av kommunen. Längs sträckan finns flera kvaliteter, t ex ålandskapet och dramatiska bergformationer, men här finns också splittrade och slitna miljöer utefter dominerande och hårt belastade vägavsnitt. Behoven av åtgärder har varit föremål för diskussion vid ett flertal tillfällen. Av särskilt intresse kan följande arbeten nämnas: Dåvarande Kommunalförbundet tog under 1989 fram en skiss till utvecklingsplan för Säveåns dalgång. Syftet med rapporten Göteborgs östra entré var bl a att påvisa möjligheter till upprustning av den fysiska miljön kring den östra entrén till rikets andra stad. Kommunfullmäktige antog 1993 ett program för förnyelse och utveckling av den fysiska miljön i Partille kommun. Programmets grundläggande och övergripande mål är att Partille kommun ska ha en attraktiv fysisk miljö. Den fysiska miljön ska vara omsorgsfullt utformad, vara välvårdad, skapa trivsel och hemkänsla hos de boende. Den fysiska miljön ska också ge ett gott intryck hos de som arbetar, besöker eller på annat sätt tillfälligt vistas i kommunen. Under 2002 startade ett projekt med målet att åstadkomma attraktivare infarter till Göteborg och kranskom- 36 2 Strategier

munerna. Ett översiktligt gestaltningsprogram för E20 genom Partille Göteborgs östra infart är en del av projektet. Gestaltningsprogrammet har tagits fram gemensamt av Partille kommun och Vägverket. Syftet med programmet är att samordna estetiska, kulturhistoriska och transporttekniska aspekter och formulera en vision för hur infarten ska gestaltas och upplevas. Programmet är avsett att användas som verktyg i planering och byggande utmed kommunikationsstråket. Läs mer: Göteborgsregionens infarter Designprogram, Vägverket 2002 Förbättringar är möjliga Miljön, med dess kvaliteter och brister, längs kommunikationsstråket i dalgången, beskrivs närmare i ovan nämnda arbeten, liksom förutsättningarna och möjligheterna till förbättringar. E20-sträckan genom Partille kommun kan delas in i delsträckor. Varje delsträcka har sin karaktär, som idag är något otydlig och därför bör förstärkas. För vissa områden kan det vara aktuellt med förändrad markanvändning, medan andra områden måste bevaras och förstärkas. Mindre attraktiva partier måste förnyas. Verksamheterna längs vägen är ett av de viktigaste inslagen för trafikantens upplevelse 2 Strategier 37

Partille centrum Stadsmässig attraktiv förstad Frågan om utveckling av Partille centrum har diskuterats under flera decennier. I tidigare översiktsplaner konstaterades behovet av och önskemålet om en utbyggnad av Partille centrum. Som inriktning anges att Partille centrum ska vara kommunens huvudcentrum och nav i kollektivtrafiknätet samtidigt som ambitionen att vara ett kulturellt centrum betonas. Strävan har varit att skapa ett attraktivt och allsidigt centrum med Kyrktorget som naturlig mittpunkt. Gestaltningen och utformningen har stor betydelse för centrumets attraktivitet. Förutom tillgängligheten, den inre miljön och butiksutbudet, är den yttre utformningen en viktig faktor. Partille köpcentrum Allum, som invigs våren 2006, utformas som en sammanhängande centrumanläggning där de två nuvarande större dagligvarubutikerna blir ankare i var sin ände av en axel som knyter samman centrums norra och södra delar och med fackhandel däremellan. Överbyggnaden över E20 kommer i stor utsträckning att bli ett landmärke för såväl Partille centrum som Partille köpcentrum. Bussterminalen integreras i köpcentrum, vilket ger resenärerna en stor tillgänglighet till butiker och annan service. Möjligheter till fortsatt utveckling Partille centrum avses utvecklas till ett livskraftigt regionalt centrum i den östra delen av Göteborgsregionen. Det innebär att kommunens invånare inte behöver åka till omkringliggande kommuner för att handla. Det kraftiga köpkraftsutflödet från såväl kommunen som regionens östra delar kommer därmed att minska. En utbyggnad av Partille köpcentrum medför en rad direkta och positiva effekter för kommunens centrala del förutom att utbudet av butiker och annan service ökar. Området får en erforderlig fysisk upprustning och kollektivtrafiken blir mer attraktiv genom tillkomsten av en modern bussterminal. Partille centrum kan även bli en värdefull mötesplats för människor. Partille köpcentrum kan också komma att fungera som en motor för fortsatt utveckling av hela Partille. Genom ett attraktivt köpcentrum skapas förutsättningar för en omvandling av centrala Partille till ett allsidigt centrumområde med personalintensiva verksamheter, handel och annan service samt bostäder. Ett utvecklat centrum som innehåller företagsstödjande funktioner, som t ex banker och andra serviceföretag, skapar också förutsättningar för en vidare utveckling av näringslivet i kommunen, bl a genom att kommunen blir mer attraktiv för nya företagsetableringar. Ett nytt kvarter med ca 100 bostäder planeras mitt emot biblioteket i centrum Sweco FFNS 38 2 Strategier

2.2 Strategier Mål De nationella och regionala mål som redovisas i kap 6.4 gäller för Partille kommun, även om det kan ske i varierande omfattning beroende på kommunens förutsättningar. Kommunens miljöpolicy anger de övergripande målen för miljöarbetet medan olika program och planer mer konkret anger mål för olika sektorer, t ex avfallsplan, energiplan, kulturmiljöprogram, trafiknätsanalys och åtgärdsprogram för bullersanering. Det finns därför för närvarande inga behov av att i denna översiktsplan revidera eller formulera nya övergripande miljömål för kommunens arbete för en hållbar utveckling. Vision Västra Götaland Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland - Det goda livet som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Visionen står för en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö där vi värnar de förnybara systemen, möta behovet hos barn och ungdomar, en uthållig tillväxt och ett rikt kulturliv. Fem fokusområden ska prioriteras i det fortsatta arbetet; näringsliv, kompetens, infrastruktur och kommunikationer, kultur och hälsa. Fyra perspektiv ska genomsyra alla insatser; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Efter visionen följer mål, strategi och åtgärder. Varje aktör beslutar om mål, strategi och åtgärder för den verksamhet man har ansvaret för. ett livskraftigt och hållbart näringsliv ledande i kompetens och kunskapsutveckling infrastruktur och kommunikationer med hög standard en ledande kulturregion en god hälsa Prioriterade områden för regionens utveckling Mål Partille 2025 avseende utbyggnad och bevarande Med utgångspunkt från tidigare arbeten och måldokument har kompletterande mål formulerats med inriktning på utbyggnads- och bevarandefrågor i Partille kommun. Som inledning i översiktsplanen finns en vision om hur Partille har utvecklats fram till år 2025. Partille bidrar till Göteborgsregionens utveckling Partille har ett attraktivt stadscentrum med handel, bostäder och verksamheter i Partille finns attraktiva och varierade bostadsmiljöer som tillgodoser olika önskemål nyexploatering sker med utgångspunkt från natur- och kulturvärden Partilles invånare har nära till stora sammanhängande naturområden trafiksystemet har god tillgänglighet, är säkert och har hög kvalitet företag utvecklas och etablerar sig i Partilles attraktiva verksamhetsområden jordbrukslandskapet mellan Lexby och Kåhög hålls öppet och Kåhögs gård har möjlighet att leva vidare kommunens skogar vårdas väl och ger avkastning 2 Strategier 39

Transportpolitiska mål Nationella mål Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet vidareutvecklas i sex delmål: ett tillgängligt transportsystem, där transportsystemet utformas så att medborgarna och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses en hög transportkvalitet, där transportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för näringslivet en säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. en god miljö, där transportsystemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador samt att en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas en positiv regional utveckling, där transportsystemet främjar en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd struktur, den gäller för tio år och revideras under perioden. Den regionala infrastrukturplanen för 2004-2015 har en ram om 4122 miljoner kronor. Styrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund beslutade 1999 att godkänna en transportstrategi för Göteborgsregionen. Transportstrategin, gemensam för de fyra trafikslagen väg, järnväg, sjöfart och flyg är en viljeinriktning som visar hur transportsystemet ska utvecklas på lång sikt. I strategin lämnas förslag på utbyggnad av angelägna infrastrukturprojekt. Samtliga projekt har betydelse för regionens utveckling och därmed också för de enskilda kommunerna i regionen. De projekt som direkt berör Partille kommun är utbyggnad av Västra stambanan (Alingsås Göteborg), utbyggnad av Partillemotet, förstärkning av tvärförbindelse mellan Rv 40 och E20 och nedsänkning av E20 i Partille. Arkitekturpolitiska mål Arkitektur, design och formgivning är en del av vår kultur och samhälle. Det vi bygger och de föremål vi formger skapar den omgivning som påverkar vårt sätt att leva. Därför måste vår omgivning uppfylla höga krav på kvalitet ur bl a funktionell, teknisk, ekologisk, estetisk och social synvinkel. För att uppnå en god utformning av den byggda miljön har regeringen i den av riksdagen antagna propositionen Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (prop 1997/98:117) föreslagit sex mål för statens engagemang i dessa frågor. ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning, och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden Regional strategi Västra Götalandsregionen beslutar om den regionala infrastrukturplanen utifrån de prioriteringar som görs tillsammans med kommunerna men också utifrån de förutsättningar i form av resursram och anvisningar som angivits av regeringen. Regionfullmäktige har lagt fast en målsättning om väsentligt ökade investeringar i trafikens infrastruktur 50 miljarder på tio år för att tillgodose höga krav på tillväxt, tillgänglighet, trafiksäkerhet och miljö. En av Västra Götalandsregionens uppgifter är att besluta om investeringsplanen för regional transportinfra- kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete 40 2 Strategier