Ett djurskydd i förändring

Ett djurskydd i förändring genom tillämpning av djuromsorgsprogram, likvärdiga och riskbaserade kontroller samt en utvecklad förprövning Rapport 2008:24 Foto: Mats Pettersson

Ett djurskydd i förändring genom tillämpning av djuromsorgsprogram, likvärdiga och riskbaserade kontroller samt en utvecklad förprövning Avdelningen för djurskydd och hälsa 2008-10-30 Referens Alexandre Barchiesi Elisabeth Lindkvist-Ottow Johan Loberg Gunnar Palmqvist

Sammanfattning Regeringen har inlett ett arbete med syfte att undersöka möjligheterna till att, med bibehållet eller förbättrat djurskydd, modernisera och utveckla djurskyddslagstiftningen. Inom ramen för detta arbete har Jordbruksverket fått tre uppdrag enligt följande: Uppdrag att utreda hur djuromsorgsprogram för lantbrukets djur kan tillämpas i framtiden, Uppdrag om åtgärder för likvärdiga och riskbaserade djurskyddskontroller, Uppdrag om översyn av systemet med förprövning av stallar från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. De tre uppdragen har många beröringspunkter och regeringen har därför efter framställan från Jordbruksverket beslutat att uppdragen ska redovisas sammanhållet och vid samma tidpunkt den 30 oktober 2008. De förslag som lämnas i rapporten är ett första steg mot en systemförändring inom djurskyddsområdet. Det förebyggande djurskyddsarbetet som utförs av såväl branscher som myndigheter kommer att utvecklas och moderniseras utifrån förslag på förenklade och mer flexibla strategier. Förslagen kommer därför att leda till att förhållandena för djuren förbättras och att myndighetsarbetet blir mer effektivt och likvärdigt. Sammantaget medför förslagen också att djurägarnas administrativa kostnader minskar. Arbetet har utförts i projektform. Samråd har hållits med myndigheter, näringen och övriga intressenter. Jordbruksverket har inhämtat underlag från extern expertis. Remisser har sänts till berörda, ett stort antal samrådsmöten har hållits i arbetsgrupper, studiebesök har genomförts, statistiskt material har bearbetats och två hearingar har hållits i slutfasen av arbetet. Under arbetet har många olika synpunkter och förslag lämnats till Jordbruksverket. Detta har dels skett skriftligt sedan Jordbruksverket i uppdragens inledande faser gav berörda branschorganisationer, myndigheter, och övriga intressenter möjlighet att ge sin syn på de frågor som tas upp i uppdragen. Det har även skett under de olika samrådsmöten som Jordbruksverket haft under arbetets gång. Dessa synpunkter och förslag har utgjort ett viktigt underlag för arbetet med uppdragen och utformning av de förslag som lämnas i rapporten. Flera synpunkter och förslag kommer också att vara värdefulla och bearbetas vidare i det fortsatta arbetet. I rapporten beskrivs hur djuromsorgsprogram, djurskyddskontroller och förprövning bedrivs idag och vilka problem som har identifierats under utredningsarbetet. Förslag till hur dessa kan utformas för att uppnå ett mer effektivt, flexibelt, likvärdigt och rättssäkert djurskydd lämnas i rapporten. Flertalet av de lösningar som presenteras är också nödvändiga åtgärder för att harmonisera det svenska kontrollsystemet med de krav som ställs i EG-rätt. I arbetets samtliga delar har regeringens handlingsplan för att minska företagens administrativa kostnader beaktats. De frågor som de tre uppdragen behandlar har stor betydelse för det framtida djurskyddet. De är också komplexa och relativt komplicerade vilket gör att det är svårt att finna självklara och färdiga lösningar. En del av de förslag som lämnas i denna rapport är därför inte så detaljerade att de kan genomföras omedelbart. Dessa förslag behöver vidareutvecklas innan de kan tillämpas i praktiken. 1

Jordbruksverkets förslag Djuromsorgsprogram I uppdraget om djuromsorgsprogram framgår att särskild lagstiftning ska kunna följas för den som uppfyller vissa kriterier vad gäller skötsel eller miljö för djuren. Detta benämns kontrollprogram och kan till exempel vara ett djuromsorgs- eller djurhälsoprogram som är förankrat och har godkänts av en myndighet och formellt knutits till en lagstiftning. Det måste beslutas om en djurhållare får tillämpa särskild lagstiftning, det vill säga om kontrollprogrammets kriterier är uppfyllda. Efterlevnaden av programmets regler samt övrig djurskyddslagstiftning måste kontrolleras och själva programmet måste revideras. Tre modeller för uppbyggnad av kontrollprogram presenteras. Vilken modell som kommer ifråga för respektive program ska framgå av programmet och fastställs i och med att programmet beslutas. I samtliga förslag ska kontrollprogrammet godkännas av Jordbruksverket via ett beslut och följas upp genom revisioner. 1. Kontroll av programmets efterlevnad sköts av branschen eller genom en oberoende kontrollorganisation som branschen anlitar. Länsstyrelsen eller Jordbruksverket fattar beslut om att djurhållaren ska få tillämpa särskild lagstiftning. Den offentliga djurskyddskontrollen i övrigt utförs av länsstyrelsen. 2. Kontroll av programmets efterlevnad sköts av en oberoende kontrollorganisation som branschen anlitar. Kontrollanten fattar beslut om att djurhållaren ska tillämpa särskild lagstiftning. Detta alternativ innebär delegering av myndighetsutövning till denna kontrollorganisation. Den offentliga djurskyddskontrollen utförs av länsstyrelsen. 3. Kontroll av programmets efterlevnad genomförs av ackrediterat kontrollorgan anlitad av branschen. Kontrollorganet fattar beslut om att djurhållaren ska tillämpa särskild lagstiftning. Detta alternativ innebär delegering av myndighetsutövning samt offentlig djurskyddskontroll, för den del som omfattas av programmet, till kontrollorganet. Krav på åtgärder vid bristande efterlevnad kan inte delegeras till kontrollorganet. Länsstyrelsen utför den offentliga kontrollen av djurskyddet som inte omfattas av programmet och beslutar om åtgärder vid bristande efterlevnad av djurskyddslagstiftningen. För att kunna tillämpa förslagen enligt ovan krävs i viss mån en ändring av gällande lagstiftning. I förslag ett behövs en ändring i djurskyddsförordningen om det är länsstyrelsen som ska fatta beslut inom programmet. Är det Jordbruksverket som fattar dessa beslut är gällande lagstiftning tillämplig. I förslag två behöver en delegering av myndighetsutövningen göras, det vill säga en ändring i både djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Det kan också krävas en ändring av sekretesslagen för att säkerställa offentlighetsprincipen vid delegerad myndighetsutövning. I förslag tre behöver inga andra ändringar än de som faller under förslag två göras. Jordbruksverket ser att det finns vissa risker med att delegera myndighetsutövning, men att det i princip inte finns några hinder för det om man beaktar riskerna. Det är framförallt viktigt att säkerställa den enskildes rättssäkerhet med en tydlig besvärsanvisning och göra förvaltningslagen och offentlighetsprincipen tillämplig på den som fått delegerad myndighetsutövning för de delar som delegeringen avser. Jordbruksverket ser positivt på att i framtiden använda djurskyddsindikatorer som en del av djuromsorgsprogrammen. Praktisk tillämpning av djurskyddsindikatorer måste dock 2

utvecklas och resultat från pågående forskning måste därför inväntas innan en praktisk tillämpning av djurskyddsindikatorer kan bli möjlig. Förutsättningarna för att starta, driva och att gå med i ett kontrollprogram är att fördelarna med det är större än nackdelarna. Skulle vinsterna inte överstiga kostnaderna kan djurhållarna välja att följa ordinarie djurskyddslagstiftning. Kostnaderna, både de administrativa och de direkta kostnaderna, för företagarna torde således minska om man väljer att gå med i ett kontrollprogram. Riskbaserade djurskyddskontroller Jordbruksverket anser att den offentliga djurskyddskontrollen kan bli mer effektiv, flexibel, likvärdig och rättssäker om de förslag som lämnas i rapporten genomförs. Jordbruksverket föreslår att datorbaserade checklistor ska introduceras. Användning av checklistor i djurskyddsarbetet kommer att hanteras i enlighet med sekretessbestämmelserna och personuppgiftslagen. Det är verkets uppfattning att fördelarna med sådana checklistor överväger de nackdelar som framförts. Jordbruksverket föreslår vidare att en modell för riskklassificering för prioritering av djurskyddskontroller introduceras. Modellen kommer att vidareutvecklas med en riskvärdering som ska bygga på vetenskaplig information och andra expertbedömningar. Ett komplett system beräknas vara klart ungefär år 2010 då klassificering av branscher, produktionssystem och faror inom varje bransch beräknas vara klar. Jordbruksverket stödjer ett särskilt forskningsprojekt som drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet. Projektet kommer att bidra till modellens utveckling. Riskklassificeringsmodellen bygger på tre självständiga moduler: 1. En modul för klassificering av branscher, produktionssystem och faror inom varje bransch 2. En modul för bedömning av branschens kvalitetssäkringssystem 3. En modul som kopplar ovanstående information till erfarenheterna från den offentliga kontrollen av enskilda verksamheter. Den slutliga riskklassen kommer att utgöra ett underlag för planeringen av den offentliga kontrollen då kontrollbehovet för enskilda djurhållare identifierats. Länsstyrelsen kommer då att kunna göra ett strategiskt urval av kontrollerna genom att fördela kontrollresurserna och prioritera kontrollerna där risken är som störst. Att införa riskbaserade djurskyddskontroller fullt ut kommer att ta tid. Verket har därför utvecklat en förenklad modell som kan användas redan från år 2009. Denna modell tar i första hand hänsyn till de erfarenheter från den offentliga kontrollen och den tid som förflutit från den senaste kontrollen. Beräkning av riskklass görs i ett matrissystem och ger länsstyrelserna en möjlighet att redan vid start kunna planera sin verksamhet på ett effektivt sätt. Jordbruksverket presenterar en modell för värdering av de kvalitetssäkringssystemen som används inom näringen. De egenskaper, eller framgångsfaktorer, som ett branschsystem bör ha för att kunna användas i den offentliga kontrollen har identifierats. Granskningen av dessa kvalitetssäkringssystem som Jordbruksverket avser initiera inom kort måste ske i nära samarbete med näringen och andra berörda kontrollmyndigheter. Målet med det arbetet är att komplettera riskklassificeringsmodellen med en vär- 3

dering av branschkontrollerna, förenkla viss administration för företag och inte minst bibehålla förtroendet mellan producenter, branscher och myndigheter. Verket har undersökt hur överföring av information från branschens program till myndigheter och mellan myndigheter kan utformas. Uppgifter som genereras vid besiktning av djur före slakt samt slaktfynd bör särskilt vara föremål för vidare undersökning. Näringen har betonat vikten av att arbetet fortskrider även efter att de tre uppdragen redovisats och tar gärna en aktiv del i detta arbete. I det fortsatta arbetet ska följande särskilt beaktas - Identifiering av relevant djurskyddsinformation som bör överföras - Medgivande av producenter för att på lämpligt sätt kunna överföra information - De juridiska förutsättningarna för överföring av information (sekretesslag, personuppgiftslag mm) - De administrativa konsekvenserna för företag - Feedback av information från myndigheter till branschen samt - Strävan efter en utökad samordning mellan myndigheter i denna fråga. Jordbruksverket bedömer att de administrativa kostnaderna för företagarna kommer att minska, till exempel genom att kontrollerna blir mer effektiva, att djurhållare kan placeras i lägre riskklasser och att resultat från branschkontroller kan användas i den offentliga kontrollen. Några konkreta exempel redovisas här. - Effektivare kontroller för djurhållare anslutna till kvalitetssäkringssystem (minskning med en timme per kontrolltillfälle) - Effektivare offentlig kontroll genom användning av datorbaserade checklistor (minskning med 0,5 timmar per kontrolltillfälle) - Placering av djurhållare i lägre riskklass genom användning av kvalitetssäkringssystem (minskning med ca 1,5 timmar per företag och år för varje riskklass). Förprövning av stallbyggnader från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Jordbruksverket anser att systemet med förprövning kan förenklas, utvecklas och bättre anpassas efter de förutsättningar som råder idag och som också kan förväntas i framtiden. Förslagen rörande förprövning i denna rapport bedöms sammantaget ge ett förbättrat djurskydd samt minskade administrativa kostnader med minst 30 procent för djurägarna. Förslagen bedöms också ge ett effektivare myndighetsarbete som leder till kortare handläggningstider och lägger grunden till att det förebyggande djurskydds- och djurhälsoarbetet kan utvecklas. Jordbruksverket lämnade en delrapport den 20 december 2007 där det bland annat redovisades att verket inte finner skäl att föra över ansvaret för förprövningar till t.ex. en central myndighet eller till länsstyrelser i grupp. Jordbruksverket har inte under den resterande uppdragstiden identifierat någon ny information eller ändrade förutsättningar som föranlett att ansvarsfrågan i stort har omvärderats. Utöver de förslag som lämnats i delrapporten föreslår Jordbruksverket i övrigt att systemet med förprövning bör utvecklas, förenklas och effektiviseras på följande sätt. - System med typgodkännande av nya system eller ny utrustning införs - Ansökningsblanketter och informationsmaterial om förprövning förbättras 4

- Nytt IT-stöd tas fram för hantering av förprövningsärenden - Fler undantag från förprövningskravet införs - Förprövningskravet ersätts med ett obligatoriskt anmälningsförfarande i vissa ärenden - En förenklad form av förprövning införs (reducerad förprövning) för vissa typer av förprövningspliktiga åtgärder - Samordning av besiktningen och den ordinarie djurskyddskontrollen utökas - Samordna förprövningen med andra tillstånd och verksamheter inom länsstyrelsen - Utöka länsstyrelsens samordnande insatser och informationsutbyte med andra myndigheter - Förprövningen utökas till att även beakta smittskyddet - Förprövningen utökas till att även beakta förutsättningarna att uppfylla beteskravet. De förslag som lämnas i rapporten utgör en god grund för det fortsatta arbetet med att modernisera och utveckla djurskyddet. En rad konkreta förslag kan genomföras omgående. Andra förslag måste utvecklas och genomföras i takt med att resultat från bl.a. pågående forskning blir klart. De frågor som tas upp i de tre uppdragen har stor betydelse för djurskyddet samtidigt som de är komplexa och i många fall också komplicerade. Det gör att det är svårt att finna självklara lösningar. Flera av förslagen måste därför vidarebearbetas med innan de kan genomföras. Huvuddragen även i dessa förslag har ett brett stöd. Det gör att förutsättningarna är goda för att ett gemensamt arbete mellan myndigheter, branschorganisationer och övriga intressenter kommer att leda till att även dessa förslag kan genomföras inom en snar framtid. Särskilt fokus måste läggas på att ta fram nödvändiga riktlinjer och utveckla fungerande system för offentlig kontroll. Utbildningsoch informationsinsatser som stärker och säkerställer kompetensen i alla led måste prioriteras. Jordbruksverket har för avsikt att tillsammans med övriga samarbetspartners snarast påbörja detta arbete. Effekterna av förslagen kommer att utvärderas löpande. 5

Innehållsförteckning 1 Författningsförslag...11 1.1 Djuromsorgsprogram...11 1.1.1 Förslag till ändring i djurskyddslagen...11 1.1.2 Förslag till ändring i djurskyddsförordningen...12 1.1.3 Förslag till ändring i Sekretesslagen...13 1.2 Förprövning...13 2 Inledning...15 2.1 Regeringens målsättning...15 2.2 Jordbruksverkets syn på djurskyddet...16 2.3 Rapportens upplägg...17 2.4 Definitioner och begrepp...17 3 Uppdragens omfattning...23 3.1 Djuromsorgsprogram...23 3.2 Riskbaserade djurskyddskontroller...25 3.2.1 Avgränsningar...25 3.3 Förprövning...26 4 Metod...29 4.1 Djuromsorgsprogram...29 4.2 Riskbaserade djurskyddskontroller...30 4.3 Förprövning...31 5 Nulägesbeskrivning...33 5.1 Djuromsorgsprogram...33 5.1.1 Befintliga kontrollprogram...33 5.1.2 Djuromsorgs- och djurhälsoprogram...34 5.1.3 Kontrollerna av efterlevnaden av kontrollprogram...36 5.1.4 Myndighetsutövning...37 5.1.5 Djurskyddsindikatorer i kontrollprogram...37 5.2 Riskbaserade djurskyddskontroller...38 5.2.1 Gällande bestämmelser rörande offentlig kontroll...38 5.2.2 Offentliga kontrollers likvärdighet och riskbedömning i nuläget...39 5.2.3 Checklisteprotokoll som används i den offentliga kontrollen...48 5.2.4 Användning av kvalitetssäkringssystem i djurskyddet...49 5.3 Förprövning...56 7

5.3.1 Förprövningens omfattning...56 5.3.2 Handläggningen...57 5.3.3 Besiktning...62 6 Problembeskrivning....63 6.1 Djuromsorgsprogram...63 6.1.1 Myndighetsutövning och kontroll...63 6.1.2 Befintliga program...65 6.1.3 Utvecklingspotential för kontrollprogram...66 6.2 Riskbaserade djurskyddskontroller...67 6.2.1 Anpassning av kontrollsystemet till gällande regelverk...67 6.2.2 Vägen till likvärdiga djurskyddskontroller...69 6.2.3 Vägen till riskbaserade djurskyddskontroller...69 6.2.4 Användning av databaserade checklistor...70 6.2.5 Användning av kvalitetssäkringssystem och annan information i den offentliga kontrollen...71 6.3 Förprövning...75 6.3.1 Förprövningens omfattning...75 6.3.2 Handläggningen...78 6.3.3 Besiktningen...80 6.3.4 Smittskydd...81 6.3.5 Bete och rasthagar...82 7 Förslag och överväganden...83 7.1 Djuromsorgsprogram och deras övergång till kontrollprogram...83 7.1.1 Beslut om att följa särskild lagstiftning tas av kontrollmyndighet...85 7.1.2 Delegerad myndighetsutövning...85 7.1.3 Delegerad myndighetsutövning och offentlig kontroll...87 7.1.4 För- och nackdelar med överlämnande av myndighetsutövning...87 7.2 Riskbaserade djurskyddskontroller...89 7.2.1 Introducering av datorbaserade kontroller med checklistor...90 7.2.2 Introducering av ett system för riskbedömning av djurskyddskontroller...92 7.2.3 Delrapportering av RAWA...107 7.2.4 Utveckling av näringens kvalitetssäkringssystem för att kunna användas i djurskyddskontrollen...107 7.2.5 Överföring av information till kontrollmyndigheter inom djurskyddsområdet...117 8

7.3 Förprövning...123 7.3.1 Omfattning...124 7.3.2 Handläggningen...141 8 Konsekvensanalyser...145 8.1 Djuromsorgsprogram...145 8.1.1 Ekonomiska, organisatoriska och administrativa konsekvenser...145 8.1.2 Juridiska konsekvenser...147 8.2 Riskbaserade djurskyddskontroller...148 8.2.1 Ekonomiska, organisatoriska och administrativa konsekvenser...148 8.2.2 Juridiska konsekvenser...151 8.3 Förprövning...156 8.3.1 Ekonomiska, organisatoriska och administrativa konsekvenser...156 8.3.2 Administrativa bördan...159 8.3.3 Juridiska konsekvenser...163 8.3.4 Hälsokonsekvenser för konsumenterna...163 9 Diskussion...165 10 Författningskommentarer...167 10.1 Djuromsorgsprogram...167 10.1.1 Ändringar i djurskyddslagen...167 10.1.2 Ändringar i djurskyddsförordningen...167 10.1.3 Ändringar i sekretesslagen...168 10.2 Förprövning... 168 11 Referenser...169 12 Bilagor...175 9

1 Författningsförslag 1.1 Djuromsorgsprogram 1.1.1 Förslag till ändring i djurskyddslagen Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse X Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får godkänna organisationers kontrollprogram som syftar till att upprätthålla god djuromsorg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får ge organisationer eller andra sammanslutningar rätt att anordna kontroll av sådana kontrollprogram. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter för kontrollen. 38 38 Beslut av en kommunal nämnd enligt denna lag, enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EGbestämmelser som kompletteras av lagen får överklagas hos länsstyrelsen. Beslut av en kommunal nämnd enligt denna lag, enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen får överklagas hos länsstyrelsen. Beslut, som en statlig förvaltningsmyndighet i särskilt fall meddelat enligt lagen, enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen, får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut enligt lagen eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter som har meddelats av en sådan organisation eller sammanslutning som avses i X får överklagas hos Jordbruksverket. Beslut, som en statlig förvaltningsmyndighet i särskilt fall meddelat enligt lagen, enligt de föreskrifter som har meddelats 11

Andra beslut av en statlig förvaltningsmyndighet får överklagas hos regeringen. Lag (2007:362) med stöd av lagen eller enligt de EGbestämmelser som kompletteras av lagen, får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Jordbruksverket för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol om en organisation eller en sammanslutning först har beslutat i saken. Andra beslut av en statlig förvaltningsmyndighet får överklagas hos regeringen. Lag (2007:362). 1.1.2 Förslag till ändring i djurskyddsförordningen Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse O Jordbruksverket får godkänna de kontrollprogram som avses i X djurskyddslagen (1988:534). Jordbruksverket får ge organisationer eller andra sammanslutningar rätt att anordna sådan kontroll som avses i x Jordbruksverket får meddela föreskrifter för kontrollen. 12

1.1.3 Förslag till ändring i Sekretesslagen Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga Bilaga - - - - - - - - - - - - Chalmers tekniska högskola aktiebolag all verksamhet Chalmers tekniska högskola aktiebolag all verksamhet Familjemedicinska institutet i Sverige, ideell förening - - - all verksamhet - - - Familjemedicinska institutet i Sverige, ideell förening - - - Enskilda organisationer eller sammanslutningar kontrollprogram enligt djurskyddslagen (1988:534) all verksamhet - - - 1.2 Förprövning De förslag som Jordbruksverket har lämnat när det gäller systemet med förprövning torde enligt Jordbruksverkets bedömning inte föranleda några ändringar i djurskyddslagen (1988:534) eller djurskyddsförordningen (1988:539). Jordbruksverket har bedömt att de föreskriftsförändringar som behöver göras i stället kan ske i Jordbruksverket författningar med stöd av de bemyndiganden som verket har i 5 och 7 djurskyddsförordningen. 13

2 Inledning 2.1 Regeringens målsättning Regeringen har inlett ett arbete med syfte att undersöka möjligheterna till att, med bibehållet eller förbättrat djurskydd, modernisera och utveckla djurskyddslagstiftningen. Inom ramen för detta arbete har Jordbruksverket fått 3 uppdrag enligt följande: - uppdrag att utreda hur djuromsorgsprogram för lantbrukets djur kan tillämpas i framtiden - uppdrag om åtgärder för likvärdiga och riskbaserade djurskyddskontroller - uppdrag om översyn av systemet med förprövning av stallar från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Inom ramen för regeringens regelförenklingsarbete har Jordbruksdepartementet satt upp en särskild arbetsgrupp för att förbättra och förenkla regler på djurskydds- och djurhälsoområdena samt att ta fram underlag till kommissionen inför den fortsatta översynen av gemenskapens djurhälsopolitik. Målet är att förbättra EG:s lagstiftning inom djurhälsoområdet på ett sätt som tillvaratar djurhälsan, djurskyddet och folkhälsan, samtidigt som lagstiftningen förenklas och de administrativa kostnaderna för företagare minskar. Regeringen har fått önskemål från intresseorganisationer att deltagande i kontrollprogram under vissa förutsättningar skulle innebära att en djurhållare undantas från vissa delar i djurskyddslagstiftningen. Det har framhållits att detta skulle kunna bidra till en förbättrad ekonomi i produktionen samtidigt som djurskyddsnivån bibehålls eller förbättras. Regeringen vill därför att Jordbruksverket ska utreda hur kontrollprogram kan tillämpas och hur djurskyddsindikatorer kan användas i framtiden samt undersöka intresset och möjligheten att ta fram fler kontrollprogram. Regeringens mål är att ytterligare likrikta djurskyddskontrollerna i landet, att bättre kunna göra dessa kontroller baserade på riskbedömningar och att underlätta informationsutbytet mellan branscher och myndigheter. I detta uppdrag ska Jordbruksverket särskilt beakta Livsmedelsverkets system med datorbaserade inspektioner och hur företagens egenkontrollprogram ska kunna utnyttjas i den offentliga kontrollen. En viktig bakgrund av uppdrag om riskbaserade djurskyddskontroller återfinns i Avdelning II kapitel I artikel 3 kontrollförordningen 1 som stadgar att medlemsstater ska se till att den offentliga kontrollen ska vara riskbaserad. I riskbedömningen ska följande fyra delar ingå: klarlagda risker inom branscher, resultat från tidigare offentlig kontroll, bedömning av tillförlitligheten av eventuella egna kontroller (i denna redovisning benämns dessa som kvalitetssäkringssystem) samt annan information som tyder på bristande efterlevnad av regelverket. Jordbruksverket redovisar i detta uppdrag en beräkningsmodell för riskbedömning av djurskyddskontroller som baseras på dessa fyra grundkrav. 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Även kallad kontrollförordningen. 15

Regeringen anser att förprövningen är en viktig del för att tillgodose ett gott djurskydd och en god djurhälsa och anser därför att det är viktigt att den är effektiv och sker på ett likartat sätt i landet. Det är därför angeläget att det görs en översyn av systemet. Regeringen anser vidare att hygieniska och lättskötta byggnader kan minska både samhällets och näringens kostnader för vissa djursjukdomar. Regeringen har i sitt arbete med att modernisera och utveckla djurskyddslagstiftningen haft diskussionsmöten med representanter från näringen, myndigheter samt intresseorganisationer. Dessa har framfört önskemål om att förbättra systemet med förprövning. De skäl som bl.a. angetts har varit att det förekommer stora olikheter i bedömningar inom landet och att handläggningstiderna ofta är långa. Det har också framförts önskemål från såväl myndigheter som branschorganisationer att smittskyddet bör ingå, f.f.a. i stora besättningar. 2.2 Jordbruksverkets syn på djurskyddet Djurskyddsområdet är inne i en dynamisk period. Konsumenterna och allmänheten visar ett ökande intresse för om våra animaliska livsmedel produceras i enlighet med våra grundläggande etiska värderingar. Det innebär att djuren ska behandlas väl, få sina fysiska behov tillgodosedda och få möjlighet att utöva de viktigaste naturliga beteendena. Dessutom lägger man vikt vid att produktionen sker på ett långsiktigt hållbart sätt. Om livsmedelsproducerande djur hålls på ett bra sätt från djurskyddssynpunkt kan det även bidra till god livsmedelskvalitet, bland annat genom att risken för överföring av smitta från djur till människor kan minimeras. Från dem som håller djur, såväl sällskapsdjur som lantbruksdjur, har kritiska röster höjts mot det traditionella systemet med djurskyddsregler och kontrollen av reglernas efterlevnad. Regelverket har ansetts vara allt för krångligt och inriktat på detaljer. Kontrollen har bland annat kritiserats för att fokusera på detaljer i byggnad och inredning, inte ta tillräcklig hänsyn till djuren. Regeringen har genom sina uppdrag till Jordbruksverket visat på en ny färdriktning mot ett moderniserat och utvecklat sätt att reglera och kontrollera djurskyddet. Jordbruksverket verkar för en utveckling mot ett förenklat och flexiblare regelverk med inriktning på krav med lägre detaljeringsnivå. De gamla gränserna mellan smittskydd och djurskydd bör luckras upp så att reglerna på ett ännu bättre sätt än idag täcker in djurens hela livssituation. Långtgående integrering av djurskydd och smittskydd kan till exempel ske i djuromsorgs- eller kontrollprogram. Ett stort hopp ställs till det arbete med välfärdsindikatorer som för närvarande pågår inom EU, och där Sverige intar en framträdande roll. Grunden för djurskyddslagstiftningen är att förebygga lidande och olika slags problem för djuren. Jordbruksverket ser det som absolut nödvändigt att det förebyggande momentet inte försvagas. Ett fullständigt systemskifte kan därför inte ske från den ena dagen till den andra. Kunskapen om välfärdsindikatorer måste öka ännu mer så att vi kan utveckla systemet efter positiva indikatorer, inte indikatorer på att djuren har utsatts för bristande djurskydd. 16

Att fokus förskjuts från djurskydd mot djurvälfärd innebär en positiv utveckling för djuren. Istället för att endast förebygga något negativt så blir inriktningen att ge djuren en god livssituation. Parallellt med de tre aktuella regeringsuppdragen pågår ett annat systemskifte inom djurskyddskontrollen. Ansvaret för kontroll enligt djurskyddslagen förs över till staten, och länsstyrelserna blir operativ kontrollmyndighet från och med den 1 januari 2009. Jordbruksverket satsar mycket resurser på denna överföring för att samordna kontrollmyndigheterna och ge dem stöd råd och vägledning. Verket ser positivt på de framtidsmöjligheter som det innebär att med en ny kontrollorganisation modernisera djurskyddskontrollen bland annat med erfarenheter från dessa regeringsuppdrag. 2.3 Rapportens upplägg I arbetet med de tre uppdragen har Jordbruksverket sett tydliga kopplingar mellan dessa och gjort bedömningen att genomförandet blir bättre om uppdragen redovisas sammanhållet. Genom regeringsbeslut 2008-06-18 blev det klart att uppdragen skulle samredovisas. I föreliggande rapport har dispositionen utformats dels med gemensamma avsnitt och dels med avsnitt där bakgrund, analyser, problembeskrivning och konsekvenser behandlar de olika sakfrågorna separat för de olika uppdragen. De uppdragsspecifika avsnitten redovisas i följande ordning - djuromsorgsprogram - riskbaserade djurskyddskontroller mm - förprövning 2.4 Definitioner och begrepp Ett antal centrala begrepp definieras i rapporten. Det är viktigt att harmonisera begreppen som används när man behandlar frågor som rör kontrollprogram, egenkontroll, riskvärdering mm. En praktisk svårighet uppstår på grund av att EG-förordningarna har slagit fast en viss nomenklatur avseende exempelvis riskanalys, riskhantering, riskvärdering mm. Samma ord används ibland med annan betydelse av andra myndigheter och företag som utför riskanalyser. I första hand har definitionerna hämtats från relevant lagstiftning (EG-förordningar i det s.k. Hygienpaketet). Det har också varit ett önskemål från de flesta näringsorganisationer att centrala begrepp som förekommer i uppdragen ska definieras. Som skäl för detta uppgavs att arbetet med uppdragen riskerar att vara ineffektivt om olika tolkningar av centrala begrepp görs i arbetsgrupperna. Näringen anser därför att det krävs en gemensam plattform med gemensamma definitioner att arbeta utifrån. Några definitioner är ett resultat av diskussioner som gjorts inom arbetsgrupperna för användning i vårt arbete, till exempel samlingsbegreppet kvalitetssäkringssystem. I bilaga 6 återfinns en rad definitioner om kvalitetssäkringssystem och de viktigaste roller som identifierats kring dessa (särskilt ansvarsförhållanden). Detta dokument har haft en central betydelse för utredningen och har därför varit föremål för en fördjupad analys tillsammans med näringen och organisationerna. 17

Administrativ kostnad (för företagare) Företagarens kostnad för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lag, förordningar, myndighetens föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Med företag menas i detta sammanhang en juridisk eller fysisk person som bedriver näringsverksamhet. Beträffande offentlig kontroll är det tiden som företagaren lägger på att följa med inspektören under själva kontrollen som räknas som informationskrav. Den tid myndighetens kontrollpersonal lägger på förberedelser, kontroll och efterarbete räknas inte som en administrativ kostnad. Detsamma gäller för olika typer av tillståndsansökningar (till exempel förprövning). Det är företagens tid för informationsinsamling, upprättande samt inskickande av handling till myndigheten som räknas in i tiden, inte myndighetens tid för behandling av ärendet. Behörig myndighet Den centrala myndigheten i en medlemsstat som har behörighet att genomföra offentlig kontroll eller varje annan myndighet som har tilldelats sådan behörighet. Bransch Med bransch avses produktionsgren med djurhållning såväl inom primärproduktionen, till exempel mjölkproduktion, som annan djurhållning, till exempel hållning av sällskapsdjur, försöksdjur eller pälsdjur. Av praktiska skäl indelas ofta branscherna djurslagsvis. I riskklassificeringsmodellen som redovisas i uppdraget har dessa branscher i sin tur delats in i olika uppfödningssystem, till exempel djur som hålls på ströbädd eller på spaltgolv, lösgående eller i bur. Denna indelning är nödvändig för att kartlägga faror inom varje bransch, då dessa skiljer sig i olika uppfödningssystem. Inom vissa branscher är det användningsområdet eller verksamheten, och inte djurslaget, som karaktäriserar en bransch. Som exempel kan nämnas slakteriverksamhet, tävling med djur eller djurtransporter. Djuromsorgsprogram Ett av näringen initierat frivilligt program som ska vara till hjälp för producenterna att bibehålla eller förbättra djuromsorgen. Det är inte reglerat eller upptaget i någon djurskyddslagstiftning så till vida att speciallagstiftning kan tillämpas. Egenkontroll Begreppet egenkontroll beskriver de upprättade rutiner som en djurhållare har för att säkra att lagstiftningen efterlevs, djurhållaren själv utför dessa rutiner och ansvarar för den egna kontrollen. När man använder begreppet egenkontrollprogram menas ofta ett program med rutiner för dokumentation av egenkontrollen. Egenkontrollen kan antingen vara obligatorisk (till exempel reglerat i miljöbalken och livsmedelslagen) eller frivillig (till exempel ej reglerat i djurskyddslagen). En frivillig egenkontroll är en kontroll som företagaren själv väljer att utföra för att kvalitetssäkra sin verksamhet. Kravet på obligatorisk egenkontroll kan utformas enligt två huvudlinjer: lagstiftaren ställer krav på vad egenkontrollen ska uppnå för mål och företagaren bestämmer själv hur dessa mål ska uppnås, eller 18

lagstiftaren ställer mer detaljerade krav på vilka delar som ska omfattas av egenkontrollen. Fara En händelse, som inträffar mellan djurens födelse och dess slakt/avlivning, som skulle kunna ha en negativ effekt på djurens välfärd. Faror som identifieras inom djurhållning kan av praktiska skäl grupperas i tre kategorier: utfodring (inklusive vattning av djur), hållande (stallmiljö, uppbindningssystem mm) och hantering av djur (djuröga, social kontakt, tillsyn över djuren mm). Foderföretag Varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med produktion, framställning, bearbetning, lagring, transport eller distribution av foder, samt alla producenter som producerar eller lagrar foder för utfodring av djur på sin egen jordbruksanläggning Foderföretagare De fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls i det foderföretag de driver. Kontroll Kontroll av om specificerade krav har uppfyllts, genom undersökning och bedömning av sakligt underlag. Kontrollobjekt Se Verksamhet. Kontrollorgan En oberoende tredje part till vilken den behöriga myndigheten har delegerat vissa kontrolluppgifter. Kontrollprogram Ett program, kan vara t.ex. ett djuromsorgs- eller djurhälsoprogram, som är förankrat och har godkänts av en myndighet och formellt knutits till en lagstiftning. En djurhållare som är ansluten till ett kontrollprogram kan t ex åta sig extra skötselåtgärder eller andra åtgärder som är mer långtgående än de krav som ställs i föreskrifterna, och underställa sig särskild kontroll. Detta kan då resultera i att djurhållningen omfattas av särskilda djurskyddsbestämmelser, vilka medger lättnader i förhållande till de föreskrifter som gäller för djurhållare som inte är anslutna till kontrollprogrammet. Kontrollvägledning Tidigare benämnd tillsynsvägledning. Med kontrollvägledning förstås en samordning av offentlig kontroll inom en hierarki av kontrollmyndigheter. Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem (KSS) har i denna rapport använts som samlingsbegrepp för alla former av organiserade kontroller som djurhållaren, ibland i samarbete med branschen, ansvarar för. Exempel på KSS är egenkontroll, djuromsorgsprogram, kontrollprogram, tvärvillkorsrådgivning. Livsmedelsföretag Varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med alla stadier i produktions-, bearbetnings-, och distributionskedjan av livsmedel. 19

Livsmedelsföretagare De fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls i de livsmedelsföretag de bedriver. Myndighetsutövning Utövande av befogenhet att för enskild bestämma om förmåner, rättigheter, skyldigheter eller något därmed jämförbart förhållande. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får enligt grundlagen bara överlåtas till ett enskilt organ om det finns lagstöd för det. Offentlig kontroll Varje form av kontroll som utförs av den behöriga myndigheten eller av gemenskapen i syfte att kontrollera efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen, samt bestämmelser om djurs hälsa och om djurskydd. Operativ djurskyddskontroll Sådan kontroll som riktar sig direkt mot den som har djur eller på annat sätt ansvarar för djur. Utövas i huvudsak av kommunerna och, efter 1 januari 2009, tas över av länsstyrelserna. Inom djurskyddsområdet utför även polismyndigheten, länsstyrelsen och officiella veterinärer vid slakterier viss operativ djurskyddskontroll. Primärproduktion Produktion, uppfödning eller odling av primärprodukter inklusive skörd, mjölkning och produktion av livsmedelsproducerande djur före slakt. Jakt, fiske och insamling av vilda produkter omfattas också. Begreppet primärproduktion i vår rapport begränsas till primärprodukter av animaliskt ursprung och inbegriper även därmed sammanhängande verksamhet som hantering av primärprodukt på produktionsplatsen och transportverksamhet för leverans av primärprodukter från produktionsplatsen till en anläggning förutsatt att produktens natur inte väsentligen har ändrats (till exempel transport av levande djur). Risk Produkten av sannolikheten för en negativ effekt på djurens välfärd och denna effekts allvarlighetsgrad till följd av en fara. Riskanalys Förfarande som består av tre sammanhängande delar, nämligen riskvärdering, riskhantering och riskkommunikation. Riskbedömning/Riskvärdering Vetenskapligt baserat förfarande som består av fyra steg: bestämning av faror, beskrivning av faror, bedömning av exponeringen och beskrivning av risken. Riskhantering Förfarande, till skillnad från riskbedömning, där olika strategiska alternativ vägs i samråd med berörda parter med beaktande av riskvärdering och andra berättigade faktorer och där vid behov lämpliga alternativ för förebyggande kontroll väljs. Riskkommunikation Interaktivt utbyte under hela riskanalysförfarandet av information och synpunkter om faror och risker, riskrelaterade faktorer och riskuppfattning mellan riskvärderare, riskhanterare, konsumenter, foder- och livsmedelsföretag, universitet och andra berörda parter, inbegripet redogörelse för resultaten av riskbedömningen och grundvalen för riskhanteringsbeslut 20

Tillsyn De tidigare begreppen tillsyn och tillsynsmyndighet har ersatts av begreppen offentlig kontroll och kontrollmyndighet efter anpassning av nomenklatur till de nya EGförordningarna. Då begreppet tillsyn används idag måste man skilja på djurhållarens och kontrollmyndigheternas tillsyn. Djurhållarens tillsyn består av en rad åtgärder som han själv måste vidta för att uppfylla lagstiftningens tillsynskrav (3 djurskyddslagen 1988:534 m. m.). Kontrollmyndigheternas tillsynsarbete består huvudsakligen av två delar. Dels en oberoende och självständig granskning av kontrollobjekt som genomförs med stöd av lag med syftet att kontrollera efterlevnaden av regelverket (offentlig kontroll). Dels andra verksamheter, såsom rådgivning, allmän information och stöd till djurhållarna eller allmänheten. Skyldigheten att utföra offentlig kontroll stadgas bland annat i EG förordningen 882/2004. Övriga skyldigheter följer av bland annat förvaltningslagens bestämmelser om myndigheters serviceskyldighet. Tillsynsvägledning Se Kontrollvägledning Verksamhet/Kontrollobjekt Med verksamhet avses den enskilde verksamhetsutövaren, d v s den fysiska eller juridiska personen som kan identifieras med djurhållaren i djurskyddslagens mening (till exempel djurägaren, djurskötaren eller djurtransportören). För en kontrollmyndighet utgör varje sådan djurhållare minst ett kontrollobjekt. Den offentliga kontrollen ska säkerställa en persons lagefterlevnad. Detta sker i de flesta fall genom undersökning av djur och byggnader, men kan även utföras utan kontakt med djur (till exempel dokumentkontroll). 21

3 Uppdragens omfattning Regeringen har inlett ett arbete med syfte att undersöka möjligheterna till att, med bibehållet eller förbättrat djurskydd, modernisera och utveckla djurskyddslagstiftningen. Inom ramen för detta arbete har Jordbruksverket fått följande tre uppdrag. Uppdrag att utreda hur djuromsorgsprogram för lantbrukets djur kan tillämpas i framtiden, uppdrag om åtgärder för likvärdiga och riskbaserade djurskyddskontroller och uppdrag om översyn av systemet med förprövning av stallar från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Arbetet ska ske efter samråd med berörda myndigheter och organisationer samt ses som en del i regeringens handlingsplan för att minska företagens administrativa kostnader ( Regelförenkling N2006/10426). Uppdragen redovisas i en sammanhållen rapport till regeringen senast den 30 oktober 2008. 3.1 Djuromsorgsprogram Ett djuromsorgsprogram är ett av näringen initierat frivilligt program som ska vara till hjälp för producenterna att bibehålla eller förbättra djuromsorgen. Det är inte reglerat eller upptaget i någon djurskyddslagstiftning så till vida att särskilda djurskyddsbestämmelser kan tillämpas. Ett kontrollprogram kan vara t.ex. ett djuromsorgs- eller djurhälsoprogram, som är förankrat och har godkänts av en myndighet och formellt knutits till en lagstiftning. En djurhållare som är ansluten till ett kontrollprogram kan t.ex. åta sig extra skötselåtgärder eller andra åtgärder som är mer långtgående än de krav som ställs i föreskrifterna och underställa sig särskild kontroll. Detta kan då resultera i att djurhållningen omfattas av särskilda djurskyddsbestämmelser, vilka medger lättnader i förhållande till de föreskrifter som gäller för djurhållare som inte är anslutna till kontrollprogrammet. Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att utreda hur djuromsorgsprogram för lantbrukets djur kan tillämpas i framtiden. Jordbruksverket ska särskilt undersöka möjligheten att fastställa särskilda djurskyddsbestämmelser för producenter som är anslutna till ett djuromsorgsprogram som innebär att de åtar sig t.ex. vissa extra skötselåtgärder och underställer sig särskild kontroll. Även producenter som inte är medlemmar i en särskild branschorganisation ska i sådana fall beredas möjlighet att delta i djuromsorgsprogrammen. Verket ska också undersöka om s.k. djurskyddsindikatorer kan användas som en del av djuromsorgsprogrammen. I uppdraget ingår att analysera för- och nackdelar med att överlämna uppgifter som innebär myndighetsutövning till enskilda organisationer, utreda hur kontroll över dessa organisationer ska säkerställas samt att lämna erforderliga författningsförslag. Vidare ska Jordbruksverket undersöka vilka kostnader som kontrollen av organisationerna kan komma att medföra. Jordbruksverket ska därutöver delta i lantbruksnäringens förberedelser och diskussioner med att utveckla kontrollprogram. Vid framtagandet av program ska erfarenheter från bl. a europeisk och svensk forskning och från redan befintliga program, framför allt svensk Fågels omsorgsprogram, inhämtas. Resultat från forskningen kommer inte att vara tillgängliga före redovisning av detta uppdrag. 23

Vid arbetet med detta uppdrag ska beaktas de erfarenheter som framkommer om egenkontrollprogram i uppdraget om åtgärder för likvärdiga och riskbaserade djurskyddskontroller (Jo 2007/1304). Beaktas ska även regeringens mål om en minskad administrativ börda för företagarna. Förslag ska utformas så att företagens administrativa kostnader hålls så låga som möjligt. Vid möten som regeringen höll med representanter från näring, myndigheter och enskilda intresseorganisationer i slutet av år 2006, framkom önskemål om att deltagande i djuromsorgsprogram, under vissa förutsättningar, skulle innebära att djurhållare får tilllämpa särskilda bestämmelser i djurskyddslagstiftningen. Det framhölls då att detta skulle kunna bidra till en förbättrad ekonomi i produktionen samtidigt som djurskyddsnivån bibehålls eller förbättras. En modell skulle kunna vara att införa kontrollprogram som innebär att vissa särskilda bestämmelser i djurskyddslagstiftningen blir tillämpliga (bestämmelser som normalt inte är tillämpliga för djurhållare). Ett exempel är Svensk Fågels kontrollprogram som medger en högre beläggningsgrad i stallarna förutsatt att man kan visa upp ett gott resultat vad gäller skötsel, teknik och fothälsa. Inom uppdraget ska det utredas vilka kriterier som bör gälla för att ge näringen möjlighet att skapa kontrollprogram som sanktioneras i lagstiftningen. Det ingår också att undersöka intresset hos näringen och vad de anser att det finns för möjligheter att upprätta sådana kontrollprogram. Uppdraget omfattar inte de djuromsorgsprogram som näringen själva ansvarar för och som inte ligger till grund för särskilda bestämmelser i lagstiftningen. Jordbruksverket ska i detta skede inte skapa specifika kontrollprogram för olika branscher då detta initiativ måste komma från branscherna själva. Jordbruksverket ska delta i lantbruksnäringens förberedelser och diskussioner med att utveckla kontrollprogram. Jordbruksverket undersöker i detta uppdrag hur kontrollprogram kan göra lagstiftningen mer flexibel. Det har framkommit synpunkter från delar av näringen att Jordbruksverket inom ramen för detta uppdrag skulle se över detaljnivån på föreskrifterna. Detta ingår inte i uppdraget. Jordbruksverket har, den 15 februari 2008, redovisat en delrapport i uppdraget. I denna rapport lämnades erforderliga författningsförslag samt analyser av delegering som innebär myndighetsutövning till enskilda organisationer. Slutsatsen av denna rapport var att om myndighetsutövning ska delegeras avseende kontroll av djuromsorgs- /kontrollprogram måste detta styras upp med tydliga krav och villkor till de organisationer som ska utföra kontrollerna. Uppdraget ska genomföras efter samråd med berörda myndigheter och organisationer. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 30 oktober 2008. 24

3.2 Riskbaserade djurskyddskontroller Regeringen gav Djurskyddsmyndigheten i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att göra djurskyddskontrollerna i landet mer likvärdiga och riskbaserade, bilaga 5. Jordbruksverket tog över arbetet efter myndighetens avveckling och ansvarar för redovisningen av uppdraget. I arbetet ska samråd ske med berörda myndigheter och organisationer och uppdraget skulle ha redovisats senast den 15 december 2008. Genom nytt beslut 2008-06-18 har regeringen ändrat tidpunkt för redovisning för uppdraget som nu ska rapporteras tillsammans med övriga två senast den 30 oktober 2008, bilaga 9. Enligt regeringen skall arbetet syfta till att, med bibehållet eller förbättrat djurskydd, göra djurskyddskontrollerna mer likvärdiga över landet och baserade på en riskbedömning. Följande delaktiviteter har behandlats inom ramen för uppdraget. - Se över möjligheterna till att introducera datorbaserade kontroller med checklistor. Utveckling av checklistor, eller förstudie om IT-lösningar för genomförandet, ingår inte i uppdraget och genomförs parallellt i projektet ELOF 2. Jordbruksverket ska, i samråd med Livsmedelsverket, studera hur motsvarande datorbaserade protokoll på livsmedelsområdet mm kan vara tillämpbart för djurskyddskontrollen - Se över hur näringens egenkontrollprogram behöver utvecklas för att kunna användas i den offentliga djurskyddskontrollen samt undersöka hur ett system för överföring av information från branschens program till myndigheter kan utformas - Införa ett system för att genomföra kontrollerna efter en riskbedömning (riskbaserade kontroller). Till denna aktivitet har forskningsprojektet RAWA 3 knutits. Projektet RAWA drivs av SLU och stöds ekonomiskt av Jordbruksverket via forskningsmedel. - Redogöra för konsekvenserna av förslagen till åtgärder och förslagens förenlighet med EG-rätten. I detta uppdrag har Jordbruksverket att beakta regeringsuppdraget om införande av ett djurskyddskontrollregister och regeringens mål om minskade administrativa kostnader för företagarna. 3.2.1 Avgränsningar Uppdraget syftar till att föreslå åtgärder för att likrikta och riskanpassa de offentliga djurskyddskontrollerna. Vissa avgränsningar har gjorts av såväl praktiska (till exempel tidsbegränsningar) som effektivitets- eller principiella skäl. Verket har tolkat och begränsat arbetet enligt följande. Checklistor Arbetet innebär en viss genomgång av befintliga system (egenkontroll, checklistor mm) som rör djurskyddskontrollen inom primärproduktionen. Kopplingar med andra kontrollområden som inte ingår i livsmedelskedjan kommer att belysas. Livsmedelsverkets erfarenheter beskrivs och problematiseras. Ingen framställning av checklistor kommer dock att ske inom ramen för uppdraget, detta arbete har redan påbörjats och drivs parallellt inom projektet ELOF. 2 ELOF. Enkel och Likvärdig Offentlig kontroll, projekt som drivs av Jordbruksverket och länsstyrelserna för att stödja överflyttningen av djurskyddsansvaret mm från kommunerna till länsstyrelserna. 3 RAWA. Riskbaserad bedömning av djurvälfärd, forskningsprojekt som drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet 25