ANTECKNINGAR 1 (6) Dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, torsdagen den 11 november juni 2010, klockan 13.00 15.30 Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12, Göteborg. NÄRVARANDE Hälso- och sjukvårdnämnd (HSN) 5 Ordförande Frank Andersson (S) 2:a vice ordförande Karin Greenberg (C) Ledamot Johan Fält (M), del av mötet Ledamot Pär Lundqvist (FP) Handikapp- och patientföreningar Ulla Adolfsson HSO (Autism- och Aspergerförbundet) Ippsepp Meyer HSO Anita Robarth Astma och allergiföreningen, Göteborg Margaretha Andersson HSO (Neurologiskt Handikappades Riksförbund Göteborg) Thomas Krantz Synskadades riksförbund (SRF) Kjell Emanuelsson Synskadades riksförbund (SRF) Gulli Kohlström De handikappades riksförbund (DHR) Hälso- och sjukvårdskansliet (HSK) Nämndsekreterare Emma Calderon Nämndsamordnare Ingegerd Svensson Planeringsledare Nina Hautanen 1. Välkommen Frank hälsar alla välkomna. Presentationsrunda genomförs. 2. Besök av Thomas Arvidsson Barnhälsovårdsöverläkare Primärvården Göteborg med anledning av tidigare fråga om BVC Vid ett tidigare dialogmöte har Autism- och Aspergerförbundet förbundet lyft att de har föräldrar som säger att de inte tas emot på allvar när barn med problem kommer till BVC. När det sedan framkommer att barnen har problem skulle stöd och insatser ha sats in tidigare. Thomas presenterar sig själv och informerar sedan om hur Primärvården Göteborg arbetar med barn som har autismspektrumstörningar. Det är viktigt att identifiera barn autismspektrumstörningar tidigt och det finns dag utvecklad metodik för omhändertagande av barn med misstänkt utvecklingsavvikelse genom språkscreening vid 2,5 års ålder. Kompetensen inom primärvården har ökat gällande autismspektrumstörningar.
ANTECKNINGAR 2 (6) Hur fungerar samverkan med kommunen gällande barn med autismspektrumstörningar? Thomas svarar att det ser olika ut. Vissa förskolor har hög kompetens och vilja hos ledningen men tyvärr är resurserna ofta begränsade. Det är viktigt att skapa kontakter och att vården kan arbeta med utbildningsinsatser. Autism- och Aspergerförbundet får samtal gällande äldre barn där föräldrar säger att barnet fått en diagnos men att barnet och familjen inte får någon mer information eller stöd. Beror det på att det är så stor efterfrågan på utredningar så att stödet till familjerna och barnen drabbas? Thomas förklarar att det är svårt att svara på frågan men att screeningen av små barn säkert kan innebära att äldre barn drabbas. Det kan även vara så att det i skolan inte finns grupper för barn med särskilda behöv. Thomas informerar även kort om Family-check-up som är ett individualiserat föräldrastöd och vänder sig till familjer med barn i grundskolans högre åldrar. Syftet med projektet är att skapa första linjens insatser till barn och unga som mår dåligt. En av huvudidéerna med projektet att se till hela livssituationen för barnet och att skapa samverkan mellan olika aktörer så som skola, socialtjänst och vård. Gruppen diskuterar vilket stöd som barn och familjer behöver. Samverkan är av stor betydelse och det är även viktigt att de olika aktörerna kring barnen har kännedom om varandras verksamheter. 3. Motion remiss av Magnus Berntsson (KD) om fritt val av hjälpmedel Ingegerd informerar om att Hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg, Hisingen tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad har svarat på en remiss från Regionstyrelsen angående fritt val av hjälpmedel skriven av Magnus Berntsson (KD). Fritt val av hjälpmedel innebär att förskrivaren bedömer hjälpmedelsbehovet och fattar ett egenvårdsbeslut. Om förskrivaren bedömer att patienten kan ta ansvar för val av produkt själv kan hon eller han få en rekvisition och handla hjälpmedel i valfri affär. Modellen har prövats som försöksverksamhet i landstingen Kronoberg, Stockholm och Sörmland under åren 2008-2009. Landstingen i Stockholm och Kronoberg valde att fortsätta med Fritt val av hjälpmedel efter det att försöksverksamheten avslutats. I remissvaret redovisades flera aspekter på Fritt val av hjälpmedel. En aspekt som redovisades är att hjälpmedelsförskrivning är en del av vård och behandling vilket ställer stora krav på hjälpmedlens kvalitet och säkerhet, med större valfrihet möjliggörs det för patienten att även välja hjälpmedel som inte är evidensbaserade. Många praktiska frågor behöver också lösas inom Fritt val, ex. ansvar för reparation, rekvisitionens giltighetstid och när patienten kan få lov att byta hjälpmedel. Ett annat problem är att det i dag finns ett avtal mellan alla 49 kommuner och Västra Götalandsregionen, vid ett nytt fritt hjälpmedel måste alla 50 parter vara ense.
ANTECKNINGAR 3 (6) Som svar på remissen föreslog nämnderna att ytterligare utredning görs för att undersöka möjliga alternativ som ökar patientens valmöjligheter av hjälpmedel utan att öka kostnaderna eller att riskera samarbetet med länets kommuner. Vad menas med hjälpmedel i remissen? Ingegerd svarar att det inte är förtydligat men att motionen inte berör syn och hörselhjälpmedel. Handikapp- och patientföreningarna lyfter att det överlåts mycket till den enskilda att bedöma vilka hjälpmedel det är som behövs gällande arbetstekniska hjälpmedel. För synskadade så är hjälpmedel med tal billigare än hjälpmedel som är till för att skriva. Det är viktigt att individen själv få vara med och bedöma vilka hjälpmedel det är som behövs. Det finns annars en risk att förskrivarna ser till vilka hjälpmedel det är som är billigast.. 4. Aktuell information från kansliet Ingegerd informerar. Habiliteringen klarar vårdgarantin till första besöket. Antalet remisser för patienter med neuropsykiatriska diagnoser fortsatt hög antalet patienter blir en allt större andel av den totala målgruppen. Synverksamheten klarar vårdgarantin uppnås i Västra Götalandsregionen med undantag för Göteborg, där väntetiden är ca 7 månader. Kön till Syncentralen kommer att vara fortsatt lång under en övergångsperiod. Tolkverksamheten har hittills under 2010 fler utförda uppdrag än under samma period 2009. Samtliga hörcentraler klarar vårdgarantin, men kostnaderna för hörhjälpmedel har ökat markant. Det är en mindre ekonomisk ersättning per invånare för hörselrehabilitering inom Göteborgsområdet jämfört med övriga regionen Under 2010 har antalet remisser till Mobilitetscenter ökat med 15 % jämfört med 2009. 1/3 av remittenterna kommer från habilitering, 1/3 från primärvården och 1/3 från sjukhusen i regionen. 75 % av samtliga remisser avser utredning för män. De vanligaste disgnoserna hos de som remitteras till Mobilitetscenter är stroke, kognitiv svikt/demens, neuropsyk.funktionsnedsättning, traumatisk hjärnskadaa och neurologisk sjukdom.
ANTECKNINGAR 4 (6) 5. Frågor från föregående möte och inkomna frågor Fråga om neurosjukvården: Det har kommit till vår kännedom att det kan komma att bli förändringar inom en stor del av neurosjukvården. Sedan ett år tillbaka är det anställningsstopp inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Detta har till följd att de som är kvar får arbeta mera. De väl fungerande teamen inom neurosjukvården kan komma att drabbas av förändringar i form av att bl.a. uppföljningsbesök hos specialisten hänvisas till primärvården, längre väntetider för nybesök och provtagning. Ex. har en läkare ensam hand om 800 pat från VG-regionen. Inom primärvården finns en mycket stor kunskap men det finns inte den specialistkunskap som krävs för att ta hand om personer med neurologiska sjukdomstillstånd. Då hänvisas personen tillbaka till den specialistmottagning som den tillhör. Det blir längre väntetider, förskrivning av intyg försenas, och framför allt stora merkostnader för individen och för samhället. Vårt önskemål är att resurser till neurosjukvården utökas. Finns det något resonemang kring denna fråga? Ingegerd förklarar att hälso- och sjukvårdsnämnden beställer vård av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det görs en stor beställning och sedan ansvarar sjukhuset för utformningen av vården. Frank förklarar vidare att det har även har skett ett arbete med att försöka flytta verksamhet som tidigare utförts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset till primärvården. Primärvården har fått extra medel och istället för 14 vårdcentraler i nämndområdet finns det idag 36 vårdcentraler. Fråga om enkelt avhjälpa hinder Hur säkrar Sahlgrenska Universitetssjukhuset att enkelt avhjälpta hinder åtgärdas? Nina svarar att tillgänglighet fanns med som ett uppföljningsområde i vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sjukhuset redovisade i uppföljningen att de vid alla ny- och ombyggnader så följer Västra Götalands riktlinjer för fysisk tillgänglighet. Västfastigheter, regionens fastighetsförvaltare, verkställer alla om- och nybyggnader och avgör den slutgiltiga utformningen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar kontinuerligt och planerar i dagsläget för olika förändringar som syftar till att öka tillgängligheten. Fråga om rehabilitering Fler patientgrupper omfattas nu av möjlighet till utlandsvistelser för rehabilitering men summan pengar är den samma. Detta medför att färre antal inom varje diagnosgrupp får möjlighet att åka. Mer resurser vore önskvärt. SU hanterar potten med pengar. Nina förklarar att detta ligger under ett tilläggsuppdrag till SU. Finns det något resonemang kring frågan, exempelvis hur prioriteringar med mera ska ske? Nina svarar det stämmer att färre antal inom varje diagnosgrupp får möjlighet att åka eftersom fler patientgrupper nu omfattas. Bakgrunden till förändringen var rätten till vård på lika villkor. Idag omfattas fler grupper men kriterierna är lika, livslånga sjukdomar som inte bedöms vara i behov av sjukhusvård men som kan få hälsovinster efter en rehabiliteringsvistelse eller klimatvård. Ekonomin inför 2010 medgav inte att finansiera en utökning av pengar till rehabvistelser.
ANTECKNINGAR 5 (6) Frågor gällande autism, utvecklingsstörning och aspergers syndrom 1. Idag saknas kompetens inom primärvården för att kunna möta vuxna patienter. Det behövs kunskap om autism för att kunna behandla även somatiska problem. Inte heller inom vuxenhabiliteringen finns idag någon läkare med denna kompetens. 2. Vuxna personer med autism eller Aspergers syndrom som har fler psykiatriska bekymmer/diagnoser har idag mycket svårt att få kontakt inom vuxenpsykiatrin när det gäller ex medicinering/behandling och när personen är i behov av läkarintyg. 3. Övergången från barn- och ungdomsvård till vuxenvård är problematisk för många grupper. Hur tänker men kring det? 4. Samverkan. Många upplever att brist på samverkan inom sjukvården och mellan sjukvård och kommunen. Hur tänker man kring det? Ingegerd svarar att primärvården inte är vana vid att möta patienter med somatiska problem men att det står tydligt i Krav- och kvalitetsboken inom VG Primärvård att vårdcentralerna har ansvar för patientgruppen. Alla vårdcentraler inom VG Primärvård har möjlighet att konsultera specialister på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nina tydliggör att samverkan och kompetensöverföring mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och primärvården är av stor betydelse. Ingegerd förklarar att barnsjukvården är organiserad och vuxensjukvården är organiserade på olika sätt. Inom vuxenvården saknas det helhetsgrepp som finns i barnsjukvården. Nina förklarar vidare att barnsjukhuset har uppdraget fram till 18 års ålder. Själva övergången är en process som startar flera år tidigare, i 12-årsåldern, och som avslutas då ungdomen fyller 18 år. De olika stegen i en överföringstrappa handlar om att de unga gradvis tar över ansvaret från föräldrar i att sköta sin behandling och medicinering. För att övergången skall fungera krävs ett etablerat lokalt samarbete mellan barn- och vuxenkliniker, som kan se olika ut på olika sjukhus beroende på personella resurser, inriktningar och möjligheter. Fråga om syncentralerna Klarar syncentralerna vårdgarantin? Ingegerd svarar att 1 september så stod 660 patienter på kö. ca 400 av dessa kommer att få vänta mer än 3 månader. Väntetiden för en ny patient är ca 7-8 månader. Handikapp- och patientföreningarna lyfter ett brev som SRF har skickat till Hälso- och sjukvårdskansliet i juni. Har politikerna har tagit del av skrivelsen? Ingegerd förklarar att nämnderna har tagit del av skrivelsen och att brevet är besvarat. Det har varit olika resurser till de olika syncentralerna i regionen men det förs en dialog med Hälsa & Habilitering kring detta. Gruppen diskuterar syncentralens verksamhet och resurser till syncentralerna.
ANTECKNINGAR 6 (6) Fråga om direktinläggning Vilka får komma direkt till avdelning vid akuta besvär? Vilka diagnoser gäller det? Ingegerd svarar att Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar med att öka möjligheten och därmed tillgängligheten för personer med långvariga eller livslånga sjukdomar. Ett sätt att förenkla inläggningen är så kallad direktinläggning på vårdavdelning, som innebär att patienten skrivs in direkt på avdelningen utan att passera akutmottagningen. Direktinläggning berör främst multisjuka äldre som vårdas inom geriatriken. Inkommet brev om psykologtjänster Emma informerar om att det har inkommit ett brev från RSMH, Livet gällande psykologtjänster i slutenpsykiatrin och i öppenpsykiatrin. Brevet tar även upp neddragningar i specialistpsykiatrin, se bilaga 1. Nina förklarar att brevet har skickats vidare till Jan Svedlund,verksamhetschef Psykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Svaret från Jan kommer att skickas till RSMH, Livet. 6. Övriga frågor De handikappades riksförbund (DHR) informerar från en smärtkonferens anordnad av DHR Västra Götaland och från DHR:s Hälso- och sjukvårdsnätverks granskning av de nybyggda avdelningarna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. DHR framför även det på ett kommande dialogmöte vore det intressant med ett besök av Marianne Salen, Avdelningen funktionshinder och delaktighet, som har skrivit Riktlinjerna för utformningen av olika sjukvårdsinrättningar i Västra Götaland. 7. Mötet avslutas Handikapp- och patientföreningarna tackar representanterna från Hälso- och sjukvårdsnämnden för centrala och västra Göteborg för att de engagerat sig i frågorna och för att de sätter sig in i de olika föreningarnas frågor. Handikapp- och patientföreningarna framför att de önskar att det avsattes med tid för dialogmötena kommande mandatperiod. Frank Andersson tackar alla för ett trevligt möte och en givande dialog. Vid anteckningarna Emma Calderon
Hej, Vanja och övriga! Dialogmötet genomförs på en för mig mycket obekväm tid, som tvingar mig att avstå från närvaro. Vi har just fått svar på det protestbrev vi skickade till det möte som senare blev inställt. För det svaret har SU Sahlgrenska förmedlat uppgiften, att det inte finns några psykologtjänster inom slutenpsykiatrin. Uppenbarligen har vi tidigare fått felaktig information om den saken, men svaret i sig är uppseendeväckande nog. En slutenpsykiatri utan en enda psykologtjänst kan över huvud taget inte betraktas som modern psykvård! Det borde föranleda reaktioner från politiskt håll! Om nu neddragningen till hälften av antalet psykologtjänster gällde öppenpsykiatrin, så är även det helt oacceptabelt, och även det strider mot Socialstyrelsens riktlinjer och brukarrörelsens mångåriga strävanden. Vi utgår från att Hälso- och sjukvårdsnämnderna inom Göteborg ifrågasätter en sådan neddragning och begär besked från verksamhetsansvariga om hur den rimmar med Socialstyrelsens riktlinjer och brukarrörelsens önskemål beträffande vårdutbudet. Till denna fråga kan vi nu lägga ytterligare en, angående hur det psykiatriska vårdbehovet skall mötas, när den ena neddragningen efter den andra genomförs inom specialistpsykiatrin. Senast i raden gäller Mellanvårdsteamet, som har en unik uppsökande verksamhet för främst ungdomar med allvarlig psykisk ohälsa. Tanken är tydligen att patienterna vid denna enhet skall beredas plats i övrig öppenvårdsverksamhet, genom att patienter i dessa verksamheter överförs till primärvården. Den övriga öppenvården har emellertid ingen uppsökande verksamhet, och primärvården har över huvud taget inte resurser att möta patienter med långvarig psykisk ohälsa! Dessutom innebär dessa överflyttningar att upparbetade behandlingsrelationer bryts i stor omfattning. Sammantaget innebär förändringarna en påtagligt försämrad vård för ett stort antal patienter! Hur var det med det fagra talet om att "psykiatrin är prioriterad"? Tacksam för svar även på denna inlaga till HSN5:s dialogmöte. M v h Hannes Qvarfordt RSMH Livet, Göteborg