Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus Konsultrapport, december 2008 HAMRAKONSULT - natur, bild & ljud HB Hamra Bällinge, 590 41 RIMFORSA 0494-220 95, 0709-827 304 1
NATURINVENTERING AV OMRÅDE SÖDER OM VÅRDCENTRALEN, NORRKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1. INLEDNING Under november 2008 fick Hamrakonsult - natur, bild & ljud HB i uppdrag av Norrköpings kommun att utföra en naturinventering inför fortsatt planarbete. 1.1 Syfte Syftet med naturinventeringen är att kartlägga och beskriva de naturvärden som förekommer i området. Även en analys av hur man kan bevara naturvärden vid de planerade anläggningsarbetena. 1.2 Områdesavgränsning Området avgränsas i enlighet med karta 1 och består av skogsområdet söder om vårdcentralen i Krokek öster om den södergående vägen. Endast den västra kanten av skogsområdet är nu aktuellt för undersökning. 1.3 Inventeringens utförande Fältundersökningen omfattade hela det område som är aktuellt för utbyggnad enligt karta 1. Ur naturvärdessynpunkt är det av vikt att detaljstudera hela området och området undersöktes genom att besöka alla delar till fots. Detta för att ha möjlighet att upptäcka även små värdefulla naturelement som t ex enskilda träd eller artförekomster. Naturvärdesbedömningen följer bl a Skogsvårdsstyrelsens metodik för inventering av Nyckelbiotoper i Skogsmark men bygger till stor del på erfarenhet om hur ovanliga naturelement och arter är. Samtliga objekt har klassificerats med avseende på de förekommande naturvärdena. Nedan följer en lista där varje klass har en definierande beskrivning. Då objekt når upp till motsvarande Nyckelbiotopsklass noteras detta under respektive objektbeskrivning. Enligt Skogsvårdsstyrelsens definition är en nyckelbiotop ett naturområde där det förekommer eller kan förväntas förekomma rödlistade organismer. Begreppet naturvärde används då objekt innehåller höga naturvärden men inte når upp till värde motsvarande nyckelbiotop. Vad gäller inventering av djur är detta i många fall svårt under en stor del av året. Förekomst av till exempel fågelarter noteras då dessa påträffas under inventering och det kan anses vara antingen en ovanlig art, påtagligt artrik miljö eller på annat sätt anmärkningsvärt. I annat fall noteras spår, bon eller särskilt lämpliga miljöer där det, tack vare områdets struktur eller innehåll av särskilda naturelement, kan förekomma organismer som kräver hänsyn eller beaktande vid det fortsatta planarbetet. KLASS A B C D BESKRIVNING Objekt där det förekommer ovanliga naturelement i större omfattning eller visar på någon form av tydlig kontinuitet ofta bekräftas detta med förekomst av hotade eller sällsynta organismer eller spår av dessa. Enstaka förekomst av mindre vanliga arter eller objekt där mer ovanliga och viktiga naturelement förekommer men i ringa omfattning eller på relativt begränsad yta. Motsvarar ordinär natur där det inte förekommer några särskilt utmärkande naturvärden eller känsliga eller ovanliga organismer. Objekt där naturvärden saknas. Ofta starkt påverkade eller förändrade marker som ej befinner sig i ett naturligt tillstånd eller saknar någon form av kontinuitet. 2
1.4 Omfattning av naturinventering Denna rapport innehåller följande delmoment: beskrivning av samtliga delområden med indelning i biotoptyper beskrivning av värdefulla naturtyper notering av särskilt värdefulla eller intressanta träd notering av andra särskilt värdefulla eller intressanta artförekomster särskilt känsliga markpartier hydrologiskt intressanta områden klassificering karta över biotoptyper och delområden karta över undersökningsområde och klassificering karta över diken och mark med ytligt markvatten digitalfotografier över särskilda företeelser och värdefulla objekt 2. BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 Översiktlig naturbeskrivning över området KARTA 2 Området utgörs av en mosaik av dels lövdominerad skog i norra delen med inslag av grupper med äldre granar samt en del äldre tallar och dels granskog i södra delen. Fuktighetsgraden varierar kraftigt men sträcker sig från fuktig till blöt med inslag av små öppna vattensamlingar. Stora delar av området är slutet med flerskiktad skog och underväxt av både granar och lövuppslag. De blötare delarna karaktäriseras av högvuxna ormbunkar och då främst där marken har ytligt och rörligt markvatten. I de blötare delarna dominerar klibbal tillsammans med rönn, sälg och björk samt enstaka granar. Området genomkorsas av en antal diken och i den centrala delen finns en cementbrunn. 2.2 Sammanfattande värdeomdöme ur naturvärdesaspekt KARTA 1 Området hyser att antal element och partier som anses ha högre värde än det ordinära. Främst är det den hydrologiska karaktären med ytligt och bitvis rörligt markvatten som förekommer i område B med mindre delar även i södra delen av område A och norra delen av område C. Ett antal äldre tallar förekommer i område A varav två är gamla med grovgrenig krona. En del granar är äldre och påtagligt vidkroniga vilket vittnar om att området varit mer öppet tidigare. Av de arter som förekommer kan nämnas skriftlav som är en signalart och växer på rönnar i område B. Den finns i området sannolikt främst tack vare förekomsten av slätbarksträd samt den kontinuerliga och stabila luftfuktigheten. Den betecknas som god signalart i sumpskog. I stora delar av området men med tyngdpunkt i delområde B, förekommer högvuxna ormbunkar. Alla exemplar kunde inte med säkerhet artbestämmas men majbräken och träjon är flitigt förekommande tillsammans 3
med andra skogsbräkenarter (Dryopteris). Av de exemplar som undersöktes kunde inga av de mer ovanliga arterna kostateras men det kan inte uteslutas att det förekommer mer ovanliga ormbunkar. Den mer ovanliga ormbunken strutbräken förekom med en planta och ute i kanten av ett dike intill vägen och en anlagd liten gångbro. Det kan inte uteslutas att detta exemplar är infört till området. Död ved förekommer och då främst i form av äldre granved samt mer eller mindre ny lövved. Främst förekommer veden i form av lågor (liggande trädstammar). Strutbräken känns lätt igen på de sporbärande delarna som oftast står kvar när övriga delar av växten vissnat ner. Strutbräken finner man främst vid bäckar eller blöta marker som ofta har källmarkskaraktär eller rörligt och ytligt markvatten. Det kan inte uteslutas att detta arten är införd till området men områdets karaktär samt en mycket rik förekomst av andra högvuxna ormbunkar tyder på att förekomsten kan vara naturlig. 4
Delområdesbeskrivningar Delområdesindelning presenteras i KARTA 2 Delområde A: Lövskog med inslag av grupper av granar och äldre tallar Områdesbeskrivning: I norra delen av undersökningsområdet förekommer frisk mark med lövträd av björk, sälg och klibbal tillsammans med grupper av granar. Några äldre tallar står insprängda bland lövträden varav ett par stycken är gamla med grovgreniga kronor. Åtminstone en gammal tall är i förhållandevis gott skick men de övriga är påtagligt påverkade av det alltmer slutna trädskiktet. Längre söderut övergår marken mot mer fuktig och blöt karaktär och kransmossa som indikerar näringsrik lövskog ersätts av bräkenmossa, tujamossa och hasselmossa som alla mer trivs i fuktigare mark. Harsyra och piprör samt träjon, majbräken, skogsbräken och vårfryle är vanliga arter men på de mer blöta delarna tillkommer gullpudra. Den östra kanten av området innehåller mer fastmark som sträcker sig upp mot hällmark utanför undersökningsområdet åt öster. Ut mot vägen finns också en elcentral. Här dominerar björk, ek och högvuxna granar. Inom området förekommer ett par diken som dels leder vatten norrifrån och dels är anlagda för att avvattna de blötare delarna. Naturvärdesbedömning: Området har främst naturvärden som kan anses vara högre än det ordinära i form av några gamla tallar samt en riklig förekomst av högvuxna ormbunkar tillsammans med gullpudra. Särskilt intressanta, hänsynskrävande eller ovanliga arter samt naturelement: högvuxna ormbunkar på mark med rörligt markvatten nyckeelement enl. SVS nyckebiotopsinv. gullpudra signalart för mark med rörligt markvatten gamla tallar med grovgreniga kronor stjärtmes, gärdsmyg Området har i norra delen näringsrik men fast mark som söderut, i angränsning till område B, övergår till mer fuktig och blöt mark med ytligt markvatten. Trdskiktet är förhållandevis ungt men inslag finns av främst äldre tallar. De högvuxna ormbunkarna ligger ner och ett besök under tidig försommar skulle sannolikt ge ett helt annat intryck. Gullpudra (infälld) är en tidig vårblommande växt som trivs på blöta marker. 5
Delområde B: Fuktig till blöt lövdominerad sumpskog med inslag av granar Områdesbeskrivning: I den centrala delen av undersökingsområdet förekommer ett fuktigt till blött markparti med främst klibbal och björk som växer tillsammans med sälg, rönn samt grupper av granar. Detta område har ännu mer ytligt och rörligt markvatten med högvuxna ormbunkar tillsammans med gullpudra och bivis tågarter i dikeskanterna. Ett exemplar av strutbräken förekommer i östra delen ut mot vägen i kanten av ett dike. På rönn förekommer skriftlav tämligen rikligt tack vare den höga och jämna luftfuktigheten. En cementbrunn står mitt i området och död ved förekommer både äldre men även nyfallen. På sälglågor förekommer stubbspretmossa och på granlågor är violticka vanligt förekommande. Buskksiktet består främst av lövuppslag men enstaka exemplar av berberis och falsk järnek förekommer. Inom området förekommer ett flertal diken som är anlagda för att avvattna området men tack vare god vattenföring är marken till stora delar fuktig eller blöt. I kanten av området finns en skylt som beskriver områdets sumpskogskaraktär med en del förekommande arter. Naturvärdesbedömning: Området har främst naturvärden som kan anses vara högre än det ordinära i form av källpåverkad mark med rörligt markvatten samt en riklig förekomst av högvuxna ormbunkar och då särskilt strutbräken tillsammans med rik förekomst av gullpudra. På rönn förekommer signalarten skriflav. Särskilt intressanta, hänsynskrävande eller ovanliga arter samt naturelement: högvuxna ormbunkar på mark med rörligt markvatten nyckeelement enl. SVS nyckebiotopsinv. gullpudra signalart för mark med rörligt markvatten skriftlav på rönn (signalart) stjärtmes, gärdsmyg Området, som vid inventeringstillfället var dimmigt och snöfritt, hyser en cementbrunn där locket låg öppet. Detta ansågs vara en farlig företeelse i och med många närboende barn så locket lades på. Trädskiktet är mestadels ungt men inslag finns av arter som kräver rörligt markvatten samt miljö med hög och jämn luftfuktighet. 6
Delområde C: Granskog på frisk till torr mark Områdesbeskrivning: I södra delen av undersökningsområdet förekommer en mer ensartad granskog på frisk mark med visst inslag av yngre lövträd och en del lågvuxna, unga granar. Marken hyser en ordinär flora med blåbär, lingon, kruståtel, harsyra samt vanliga skogsmossor som husmossa och väggmossa. I norra delen av området förekommer fortsättningen på de diken som sträcker sig genom delområde A och B. Naturvärdesbedömning: Området hyser inga särskilda naturvärden men man bör beakta att anläggningsarbeten i marken kan medföra ändring av vattenflöden i de angränsande områdena som hyser ytligt och rörligt markvatten. Ordinär granskog med lövinslag som lätt kan formas till ett trevligt närströvområde med lättgångna stigar och möjlighet till bär och svampplockning. Kan vara en viktig miljö för planerade bostäder men kan främst för förskola. 7
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Hydrologiskt intressanta partier inom undersökningsområdet: Inom undersökningsområdet finns en större central yta som är av hydrologiskt intressant karaktärer. Till största delen förekommer ytligt och rörligt markvatten. Område B, som endast skall undersökas översiktligt i denna inventering i och med att den redan finns med i annan fastlagd detaljplan, hyser den största andelen fuktig och blöt mark. Detta anses, förutom de rent tekniska problemen som vattenrika marker innebär, medföra att genom större ytor torrläggs eller på annat sätt förändrar vattenbalansen i angränsande markområden. Innan anläggningsarbeten utförs, som medför påverkan på blöt mark, bör man undersöka markerna i ett vidare område för att utröna om det kan finnas andra ytor än de nu inventerade som påverkas negativt. Vid anläggande av byggnader i område B, enligt tidigare fastlagd detaljplan, kommer de noterade arterna att påverkas vid utfyllnad eller dränering av markområdet. Om möjligt kan man spara någon del av den blötare marken som en del av naturmarken i detta område för att skapa en större variation vilket starkt bidrar till att fågellivet och djurlivet kan bli mer mångformigt. Dikena inom hela undersökningsområdet kan med fördel bearbetas så att de istället blir grundare bäckar, gärna med meandrande lopp och stenig botten. I norra delen (A) kan man med fördel utreda möjligheten att omvandla dikena till grunda bäckar som kan användas i verksamheten på förskolan. Vatten och småbarn hör sällan ihop men med en anlagd och mycket grund bäckfåra med låga kanter kan man minimera risker och få en inspirerande miljö i kanten av förskoleområdet. Rekreation: Undersökningsområdet bedöms inte vara använt i större utsträckning som rekreationsområde. Kantzonen mellan det inventerade området och angränsande skogsmark i öster har vissa stigar som visar att denna del har en mer begränsad rekreation. Södra delen av det inventerade området har en sådan karaktär att det lämpar sig väl för rekreation. lättgången bär och svampskog. Om det ska göras gallring bör man gynna inslaget av lövträd. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Omdöme Inventeringsområdet hyser några signalarter som är knutna till dels rörligt markvatten (strutbräken och gullpudra) och dels slätbarksträd i sumpskog (skriftlav). Exemplaret med strutbräken kan bibehållas även vid planerad bebyggelse så länge som det finns ett markvattenflöde i detta parti mot vägen. Övriga arter är svåra att bibehålla vid större anläggningsarbeten. Varken skriftlav eller gullpudra kan betecknas vara sällsynta men indikerar ändå en viss intressant naturmiljö. Det som bör beaktas i den fortsatta planprocessen är det faktum att område B (samt delar av A och C) hyser en mark med rörligt markvatten. Alla aktiviteter i form som avvattning eller utfyllnad kan få till följd att angränsande marker får sitt vattenflöde ändrat. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Arbetet är utfört av Anders Tingvall, Bällinge, 590 41 RIMFORSA. Bällinge december 2008 8