Protokoll från landstingsfullmäktiges sammanträde den 2 maj 2006

1 (26) Ledningsenheten Kansliavdelningen/Kristina Brundin Protokoll från landstingsfullmäktiges sammanträde den 2 maj 2006 Tid: kl 09.00 12.30, 13.30 16.00. Plats: Konserthuset i Växjö 35 Landstingsfullmäktiges öppnande Enligt utfärdad kungörelse från den 20 april 2006, sammanträder landstingsfullmäktige denna dag på Konserthuset i Växjö. Landstingsfullmäktiges ordförande Eva Löfquist förklarade landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat. 36 Upprop Upprop genomfördes av landstingsfullmäktiges ledamöter för mandatperioden vilka för innevarande period är: Valkrets 1 Valkrets 2 Eva Löfquist (s) ordf Sven-Åke Gustavsson (s) Suzanne Frank (m) Jan-Olof Franzén (m) Kajsa Wejryd (s) Ragnar Lindberg (s) Willemo Carlson (m) Bengt-Göran Birgersson (c) Yngve Filipsson (fp) 2:e vice ordf Agneta Eriksson (v) Rolf Sällryd (kd) Gunilla Svensson (s) Kjell Gustafsson (c) Lena Karlsson (c) 1:e vice ordf Wirginia Bogatic (v) Ann-Charlotte Kakoulidou (s) Kjell Jormfeldt (mp) Anita Ljungberg (m) Anna Storbjörk (s) Karin Sjöblom (fp) Gerd Lansler (kd) Michael Sjöö (s) Ingemar Swalander (m) Sven Eriksson (v) Anna Fransson (s) Paul Johansson (c) Janeric Kandenäs (s)

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 2(26) Valkrets 3 Valkrets 4 Roland Johansson (s) Erling Persson (s) Vidar Lundbäck (c) Göran Giselsson (m) Sonja Emilsson (m) Bruno Edgarsson (c) Mayken Nilsson (s) Rolf Andersson (fp) Ingegerd Lennartsson (fp) Yvonne Takwam (kd) Ester Petersson (s) RosMarie Jönsson-Neckö (s) Harald Bergström (kd) Tryggve Svensson (v) Johnny Lundberg (s) Jan-Erik Björkman (s) Annelill Davidsson (c) Ulla-Britt Storck (s) Vid uppropet var samtliga ordinarie ledamöter närvarande förutom Kajsa Wejryd, Willemo Carlsson närvarande från 49, Anna Storbjörk, Roland Johansson, Ester Petersson och Tryggve Svensson. I deras ställe hade kallats in Göran Borg, Pernilla Sjöberg 35-48, Sten Wijkander, Bertil Olsson, Britt-Inger Wärn och Göran Schultz. Johnny Lundberg var närvarande under 35 54 och Kjell Gustavsson var närvarande under 35 57. Eva Löfquist deltog inte i ärende 1, 46, och Sven Eriksson deltog inte i ärende 7, 56. Lena Karlsson var ordförande under 46, 50 53 och 60 62. 37 Justering av protokollet Till att justera fullmäktiges protokoll jämte ordföranden utsågs Lena Karlsson, Yngve Filipsson och Ragnar Lindberg under 46 då Eva Löfquist inte deltog i beslutet. Fullmäktige bestämde att justeringen ska äga rum den 15 maj, kl 11.00, på ledningsenheten, Ingelstadsvägen 9, i Växjö. 38 Föredragningslistan Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna föredragningslistan daterad 2006-04-20 inkl information från patientnämnden. 39 Interpellation om kapning av köer Dnr LE/061070 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 3(26) Interpellationen Ang kapning av köer Landstinget Kronoberg har fortfarande outnyttjade medel (ca 3 mkr) av de nationella vårdgarantipengarna. Det finns nu möjlighet att utnyttja alla privata och offentliga vårdgivare inom länet för att helt enkelt köpa tjänster och på det sättet kapa köer inom diagnoser med långa väntetider på operation. Det kan vara bråckoperationer, ögonoperationer, höft- och knäoperationer, övrig ortopedi, urologi etc. Min fråga till landstingsstyrelsens ordförande är följande: Vilka åtgärder när det gäller dammsugning av framförallt privata vårdgivare inom länet är landstingsstyrelsens ordförande beredd att igångsätta, för att med utnyttjande av vårdgarantipengarna ytterligare minska operationsköerna inom bl.a.bråck, ögon, höft- och knä, övrig ortopedi, urologi etc? Ingemar Swalander, moderaterna 40 Interpellation om lärande nätverksbyggande inom sjukvården Dnr LE/061069 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Ang lärande nätverksbyggande inom sjukvården Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 30 januari fick vi under rubriken Lärande nätverksbyggande i ett europeiskt perspektiv lyssna på en intressant studie som gjorts av förlossningsvården vid Centrallasarettet i Växjö jämförd med motsvarande vid sjukhus i Danmark, Italien och Portugal. Vi fick av den entusiastiske projektledaren Gun-Britt Ivansson ta del av flera intressanta erfarenheter. Av föredragningen och den rapport som utdelades kunde man konstatera att alla länderna har en högkvalitativ förlossningsvård, men att där fanns skillnader mellan de olika länderna betr t ex tydlighet i organisationen, ledarskapet, kringservicen runt barnmorskan, graden av dokumentation, tilltron till tekniska lösningar, bemanningen, mötesfrekvens etc. Min frågor till landstingsstyrelsens ordförande är: 1. hur tillförsäkrar landstingsstyrelsens ordförande att de goda erfarenheter från andra länders förlossningsvård som framkom i studien beaktas inom förlossningsvården vid CLV? 2. kommer landstingsstyrelsens ordförande att ta initiativ till att fler liknande jämförande studier görs av andra delar av vården, i syfte att

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 4(26) hämta hem goda erfarenheter från utlandet eller från andra delar av Sverige? Ingemar Swalander, moderaterna 41 Interpellation Är det inte värt att läsa en kurs/utbildning i vårdvetenskap? Dnr LE/061105 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i personalutskottet kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Är det inte värt att läsa en kurs/utbildning i vårdvetenskap? Hur kommer det sig att om t.ex. en sjuksköterska läser en kurs/utbildning i administration så finns en karriärstege som väntar, men om samma person läser vårdvetenskap så blir det ingen utdelning alls? Jag vill därför ställa nedanstående frågor: 1. Anser du inte att det är viktigt att personalen uppmuntras till att vidareutbilda sig inom vårdvetenskap? 2. Om ja på fråga 1, undrar jag vad avser du att vidtaga för åtgärder? 3. Ser du några möjligheter där du kan påverka det? Gerd Lansler Ledamot landstingsfullmäktige för kristdemokraterna 42 Interpellation angående vårdgarantin i Landstinget KronobergDnr LE/061133 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Interpellation angående vårdgarantin i Landstinget Kronoberg Det är i dagsläget omöjligt att via Landstingets hemsida få reda på de aktuella väntetiderna för olika behandlingar inom sjukvården. Man kan därför inte på ett enkelt sätt veta inom vilka diagnoser som vårdgarantin

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 5(26) uppfylls i vårt landsting. Allmänt påstås att väntetiderna blivit kortare, främst till mottagningarna, men sannolikt varierar köerna mycket och då i synnerhet till de behandlingar som mottagningsbesöken genererar. Vi har idag ett ansträngt läge beträffande flera områden, bl a inom gastroenterologi, urologi, ögonkirurgi, utprovning av hörapparater, osv. Även inom kirurgin finns flera diagnosgrupper som tidigare haft mycket långa väntetider, t ex ljumskbråck och åderbråck. Några naturliga frågor till landstingsstyrelsens ordförande är därför: 1. Inom vilka områden uppfylls/uppfylls inte vårdgarantin beträffande behandlingar i vårt landsting? 2. Vilka åtgärder planeras och när beräknas dessa uppfylla kraven inom de områden där garantin inte uppfylls? 3. Anser Du att vård- och behandlingsgarantins tidsgränser - att träffa en läkare inom närsjukvården inom 7 dagar, en specialist inom 90 dagar och få behandling inom ytterligare 90 dagar är är optimala för att erbjuda patienterna vård i tid? Suzanne Frank (m) 43 Interpellation Hjärtläkaren som blev tf distriktsläkare Dnr LE/061134 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Hjärtläkaren som blev t f distriktsläkare Efter många turer under sensommaren föregående år, anställdes en hjärtspecialist som t f distriktsläkare på vårdcentralen i Markaryd. Det intryck som förmedlades allmänheten vid anställningstillfället bl a genom ett pressmeddelande var, att nu ska det arbeta en hjärtspecialist inom närsjukvården i Markaryd. Och den underförstådda innebörden var naturligtvis, att detta skulle vara ett steg i förverkligandet av närsjukvårdstanken. Nu skulle många patienter kunna få sina hjärtproblem undersökta på ett kvalificerat sätt på hemmaplan, utan att behöva uppsöka sjukhus för detta. Av detta blev det inte mycket. Den nödvändiga utrustningen saknas, nämligen. Fortfarande! Det arbetar alltså än i dag en hjärtspecialist som t f distriktsläkare på vårdcentralen i Markaryd utan möjlighet att kunna utföra de undersökningar som borde vara naturliga enligt den närsjukvårdsmodell vi antagit i vårt län. Han saknar fr.a.ultraljudsapparat för hjärtundersökningar.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 6(26) Med anledning av ovanstående undrar jag: 1. Anser du att detta är en vettig hushållning med specialistläkarresurser? 2. Anser du att detta ligger i linje med närsjukvårdsmodellen i vårt län? Göran Giselsson (m) 44 Interpellation om bokslutsreservering av kostnad för respiratorvård Dnr LE/061136 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Ang bokslutsreservering av kostnad för respiratorvård Sedan 1998 föreligger en ouppklarad affär 1998 mellan landstinget och Växjö kommun. Det gäller kostnaden för respiratorvård i hemmet för några patienter. Kommunen hävdar att vården är en kostnad för landstinget, landstinget säger tvärtom. Frågan har inte kunnat finna sin lösning i direkta förhandlingar mellan parterna utan har hänskjutits till jurister på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL i Stockholm. Eftersom det nu rör sig om betydande summor, totalt: 39 mkr (1998-2002: 18 mkr, 2003: 8 mkr, 2004: 8 mkr, 2005: ca 5 mkr) så kan denna, om SKL:s jurister hävdar att landstinget skall betala, väsentligt påverka landstingets ekonomi. I budget för 2006 finns mig veterligen inte denna kostnad, eller del därav, inräknad. Mina frågor till landstingsstyrelsens ordförande är följande: 1. Har landstinget i sina ekonomiska bokslut t o m 2005 gjort någon reservation av denna latenta kostnad på 39 mkr? 2. Om ja, hur mycket har reserverats? 3. Om nej, varför har så inte skett? 4. Vilka konsekvenser blir det för landstingets verksamhet om denna oväntade kostnad måste tas? Ingemar Swalander, moderaterna 45 Ledamöternas frågestund Ett antal frågor ställdes och besvarades. Sture Andersson besvarade Gerd Lanslers fråga från föregående sammanträde om vem i landstinget som kan besvara juridiska frågor.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 7(26) 46 Årsredovisning 2005 Dnr LE/061083 Landstingsfullmäktige beslöt att landstingsstyrelsen och styrelsen för länsutveckling och Grimslövs folkhögskola beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2005 samt att årsredovisningen godkänns. Ärendet Årsredovisningen är landstingsstyrelsens rapport av verksamhetens resultat och utveckling samt av landstingets finansiella resultat och ställning till landstingsfullmäktige, medborgare och andra externa intressenter. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade beslutat att överlämna årsredovisningen till revisorerna och landstingsfullmäktige. Ledamöternas egna förslag Paul Johansson föreslog att revisorernas förslag beviljas, dvs. att landstingsstyrelsen och styrelsen för länsutveckling och Grimslövs folkhögskola beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2005 samt att årsredovisningen godkänns. Yttranden I övrigt yttrade sig Sven-Åke Gustavsson, Anita Ljungberg, Suzanne Frank, Sven Eriksson, Ingemar Swalander, Ros-Marie Jönsson-Neckö, Rolf Sällryd och Göran Borg. Jäv Följande ledamöter och ersättare från landstingsstyrelsen och styrelserna för länsutveckling och Grimslövs folkhögskola deltog inte i beslutet: Suzanne Frank, Yngve Filipsson, Rolf Sällryd, Kjell Gustavsson, Kjell Jormfeldt, Karin Sjöblom, Gerd Lansler, Michael Sjöö, Ingemar Swalander, Sven Eriksson, Anna Fransson, Paul Johansson, Sven-Åke Gustavsson, Ragnar Lindberg, Bengt-Göran Birgersson, Agneta Eriksson, Mayken Nilsson, Erling Persson, Göran Giselsson, Bruno Edgarsson, Ros-Marie Jönsson-Neckö, Annelill Davidsson och Eva Löfqvist. 47 Svar på medborgarförslag om att starta ett behandlingshem på BUP-kliniken, Växjö Dnr LE/051325 Landstingsfullmäktige beslöt

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 8(26) att frågan hanteras i den pågående utredningen av ett barn- och ungdomscentrum för både somatik och psykiatri på Centrallasarettet i Växjö att medborgarförslaget därmed anses besvarat. Ärendet I ett medborgarförslag har Anders Lindström föreslagit att starta en behandlingsenhet inom barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat fullmäktige besluta att frågan hanteras i den pågående utredningen av ett barn- och ungdomscentrum för både somatik och psykiatri på Centrallasarettet i Växjö och att medborgarförslaget därmed anses besvarat. Föredragande Anders Lindström gav en kort föredragning av sitt förslag. Yttrande Sven-Åke Gustavsson yttrade sig. 48 Information från patientnämnden Patientnämndens ordförande, Sven-Erik Svensson inledde med en beskrivning av nämndens uppgifter och ansvarsområde och hur många ärenden som handlagts under de senaste åren. Därefter följde en presentation av patientskadeersättningen LÖF- Landstingens Ömsesidiga Försäkring som nämndens sekreterare, Ann- Sofie Svensson, presenterade. 49 Allmänhetens frågestund Frågestunden utgick då inga frågor ställdes. 50 Interpellationssvar till Ingemar Swalander (m) angående kapning av köer Dnr LE/061070 Landstingsstyrelsens ordförande, Sven-Åke Gustavsson, besvarade den under 39 ställda interpellationen. Interpellationssvar Ingemar Swalander (m) skriver i sin interpellation daterad den 21 februari 2006 att Landstinget Kronoberg har outnyttjade medel (ca 3 mkr) av de nationellla vårdgarantipengarna. Enligt I. Swalander finns det nu möjlighet att utnyttja alla privata och offentliga vårdgivare inom länet för att köpa

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 9(26) tjänster och på det sättet kapa köer inom diagnoser med väntetider på operation. I samband med detta ställer Ingemar Swalander följande fråga: - Vilka åtgärder när det gäller dammsugning av framförallt privata vårdgivare inom länet är landstingsstyrelsens ordförande beredd att igångsätta, för att med utnyttjande av vårdgarantipengarna ytterligare minska operationsköerna inom bl.a. bråck, ögon, höft- och knä, övrig ortopedi, urologi etc? Bakgrund Inom länet finns för närvarande 19 privata läkare med offentlig finansiering knuta till landstinget. De specialiteter och antal läkare per specialitet som representeras är följande: - Opererande specialiteterna är 3 kirurger, 2 gynekologer, 1 ortoped samt 2 öronläkare. - Övriga specialiteter utgörs av 1 smärtläkare, 1 reumatolog, 1 barnläkare, 2 hudläkare, 1 läkare med invärtesmedicinsk specialitet, 4 psykiater, samt 1 ögonläkare. Av de opererande läkarna har landstinget vårdavtal med en kirurgläkare och en ortopedläkare samt 1 öronläkare, se bilaga. Vid en genomgång av den verksamhet som bedrevs under föregående år framgår att läkare utan vårdavtal ägnar sig i mindre omfattning åt operativa ingrepp. De ingrepp som förekommer utgörs i huvudsak av borttagande av hudförändringar, åderbråcksoperationer samt en del andra mindre ingrepp. Gynekologläkarna utför inga operationer på sina mottagningar. Läkare med vårdavtal utför fler operationer, men i stort sett av samma kategori som de ovan nämnda. Den som utmärker sig är ortopedläkaren, där enligt avtalet finns klart angivet vilka operationer som skall utföras. Dessa operationer utgörs till största delen av hullux vallgus eller seningrepp av olika slag. Avtalet omfattar inga operationer av höft- och knäleder. Ingen av läkarna med rätt till offentlig finansering utför operationer vad avser bråck eller urologi. Lag/avtal De inom länet verksamma läkarna med offentlig finansiering utgörs av två olika samverkansformer. De s.k. anslutna lyder under Lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning vilket innebär att deras mottagningsverksamhet och ersättning helt regleras i lag och förordning. Bestämmelserna i denna lag kan ej avtalas bort. Uppdrag utöver vad som anges i lagen kan därför inte komma ifråga. Möjlighet finns dock för dessa läkare att avstå sin etablering för att i stället ingå avtal med landstinget. Landstinget har rätt att utan föregående upphandling teckna avtal med läkare vilka redan innehar en etablering enligt lag. Sådant avtal finns med 6 läkare. I de fall etablering läggs ner eller landstinget önskar nyetablering av privat verksamhet måste detta enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) ske

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 10(26) genom upphandling. Läkare med vårdavtal vilka upphandlats har i anbudet fått ange vilka typer av operationer, som kan utföras på mottagningen samt vilken kapacitet man har för detta. De avtal som finns idag, som upphandlats på detta sätt, är en läkare vardera inom specialiteterna ortopedi, öronsjukvård samt psykiatri. För närvarande pågår också upphandling av gynekolog, som skall ersätta läkare med ersättning enligt lag som pensioneras 2007. Svar på frågan Eftersom den offentligt finansierade privatvården omfattas av olika lagar och förordningar är det utan att bryta mot lagen om offentlig upphandling inte möjligt att engagera andra än redan anslutna läkare. Det är i så fall endast de som landstinget har avtal med som kan komma i fråga. Med hänvisning till det ovan redovisade är möjligheterna att utöka operationsverksamheten bland dessa små. Om landstinget vill minska väntetider är det inom mottagningsverksamheten, som man skulle kunna undersöka möjligheten om utökad hjälp med remisshantering för att därmed minska väntetider. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordf (s) Bilaga. Privata läkare i Kronobergs län med offentlig finansiering Opererande specialiteter Allmänkirurgi - med avtal - enligt lag Antal läkare Utför operationer 1 2 Ja Ja Avtal om hjälp med köavlastning Ja, ej angivet antal Gynekologi - enligt lag 2 Nej Ortop edi - med avtal, upphandlat 1 Ja Ja, ej angivet antal Öron - med avtal, upphandlat - enligt lag 1 1 Ja Ja Ögon - enligt lag 1 Nej 800 remisspat/år Övriga specialiteter Invärtesmedicin/reumatologi - med avtal - enligt lag Barn 1 1 Ja, ej angivet antal

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 11(26) - med avtal 1 Hud - med avtal 2 Smärt läkare - med avtal 1 Psyk - med avtal, upphandlat 1 - enligt lag 3 Ja, ej angivet antal 200 remisspat/år 51 Interpellationssvar till Ingemar Swalander (m) angående lärande nätverksbyggande inom sjukvården Dnr LE/061069 Landstingsstyrelsens ordförande, Sven-Åke Gustavsson, besvarade den under 40 ställda interpellationen. Interpellationssvar Ingemar Swalander skriver i sin interpellation daterad den 21 februari 2006 att han lyssnat på en intressant studie, som gjorts av förlossningsvården vid Centrallasarettet i Växjö. Sutien är en jämförelse av förlossningsvården vid CLV i Växjö och sjuhus i Danmark, Italien och Portugal. I samband med detta ställer I. Swalander följande frågor: 1. Hur tillförsäkrar landstingsstyrelsens ordförande att de goda erfarenheter från andra länders förlossningsvård som framkom i studien beaktas inom förlossningsvården vid CLV? 2. Kommer landstingsstyrelsens ordförande att ta initiativ till att fler liknande jämförande studier görs av andra delar av vården, i syfte att hämta hem goda erfarenheter från utlandet eller från andra delar av Sverige? Svar på fråga 1. På Ingemars första fråga är det viktigt att påpeka att det inte kan vara landstingsstyrelsens ordförande som i varje enskild utvecklingsfråga ska tillse att verksamheten beaktar de goda erfarenheter som hämtas hem, utan vi måste lita på att medarbetarna själva tar ansvar för detta. Det sker en rad olika positiva saker som inte presenteras på landstingsstyrelsens möten. Har man då inom förlossningsvården vid CLV beaktat de erfarenheter som man nu har skaffat? Svaret på den frågan är ja! Alla deltagare upplever sig ha fått med sig en ny erfarenhet på det arbete de har dagligen på BB/förlossning i Växjö. Detta har också medfört att olika förändringar på den egna arbetsplatsen genomförts. Material har anskaffats eller bytts ut och rutiner har ändrats och förenklats.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 12(26) Informationsmaterial som delas ut till patienterna har inventerats och förändrats. Man har gått igenom gång av hur journalskrivning utförs, vad som dokumenteras samt också vilka olika blanketter som behövs. Som exempel kan nämnas att istället för flergångs narkosslangar används numera narkosslangar som är engångsmaterial. Det har medfört minskade arbetsmoment för personalen och förbättrad arbetsmiljö. Plastskydd sätts numera på patientsängar vilket medfört att kuddarna till sängarna ligger kvar och inte försvinner samt att bädden inte blir smutsig på grund av att anhöriga sitter i den. Alltså i stort sett inget svinn av kuddar och minskade tvättkostnader. Andra saker som är på gång är bra material för att skydda personalens kläder i samband med förlossning fanns på ett av sjukhusen och BB/förlossning. Inköpsavdelningen på sjukhuset arbetar på att få fram det för användning. Livsmedelsansvarig önskas till avdelningen för att ta hand om beställning och hantering av livsmedel, matvagn samt kontroller enligt hälsovårdsmyndigheten. Personalavdelningen är kontaktad för att undersöka om man kan ha ett samarbete med arbetsförmedlingen för att tillskapa en sådan tjänst. Läkemedel- akutläkemedel inför förlossning fanns i en liten låda som beställdes från apoteket. Diskussion förts med apoteket om man kan införa detta då det skulle innebära ett minskat antal läkemedel som finns på varje förlossningsrum och därmed också minska kostnaden för lager. För att minska onödig blodprovstagning på nyfödda barn har man äskat om inköp av kontrollapparat för detta så kallad Bilicheck. Likaså kan barn som fått ökad bilirubinhalt i blodet s.k. gulsot få ljusbehandling även nattetid genom en speciell bädd s.k. Bilibed. Medel är beviljade för detta och inköp är på gång. Man ämnar att göra jämförelse mellan Sverige respektive Italien på vilka kvalitetskrav som finns för journaldokumentation, vad måste dokumenteras och på vilket sätt. Detta planeras inför hösten 2006. Vidare vill man starta möten mellan Lund och Växjö Kvinnoklinik där olika professioner kan träffas för att genom tvärprofessionell samverkan kring kvalitet inom förlossningsvården. Svar på fråga 2. På denna fråga kan man konstatera att sådant arbete pågår redan idag. Vad gäller den medicinska utvecklingen är företrädare från vårt landsting på en rad olika internationella kongresser för att ta hem ny kunskap för att kunna erbjuda en bättre och säkrare vård. Ett annat exempel är Nysam där vi jämför oss med 13 andra landsting för att kunna göra olika former av benchmarking. I år har vi utbildat medarbetare i ett managementprogram för patientsäkerhet, som

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 13(26) utvecklats av the Institute för Helthcare Improvement, IHI, Boston, USA. Landstingsdirektören har beslutat att man skall göra en översyn av vårdadministrativa processer beträffande resursåtgång, ändamålsenlighet och effektivitet. Det finns flera skäl till att se över och utveckla vårdens viktigaste och mest tidskrävande stödprocess. Det kommer att göras av externa konsulter, som har stor erfarenhet inom området och som gjort liknande arbeten inom andra landsting. Sammanfattning Den studie som Gun-Britt Ivansson har gjort är ett bra exempel på vikten av att Landstinget Kronoberg är och kommer att vara i behov av ständig omvärldsanalys för att kunna utveckla och förbättra verksamheten. Detta är inget nytt utan är något ständigt pågående. I grund3en är vi en kunskapsorganisation, som ska arbeta med ständig utveckling. Självklart ska vi tillse att vi fortsätter att göra jämförande studier för att ta hem goda exempel och eefarenheter från omvärlden. I ett nationellt och ett internationellt perspektiv är landstinget en liten organsation. Vi varken kan eller ska isolera oss från den pågående utveckling som sker utanför våra länsgränser. Det är ett ansvar vi har inför våra medborgare. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordförande (s) 52 Interpellationssvar till Gerd Lansler (kd) om Är det inte värt att läsa en kurs/utbildning i vårdvetenskap? Dnr LE/061105 Personalutskottets ordförande, Mayken Nilsson, besvarade den under 41 ställda interpellationen. Interpellationssvar Gerd Lansler skriver i sin interpellation daterad den 20 februari 2006 att om t.ex. en sjuksköterska läser en kurs/utbildning i administration så finns en karriärväg som väntar, men om samma person läser vårdvetenskap så blir det ingen utdelning alls? Med anledning av ovanstående ställer interpellanten följande frågor: 1. Anser Du inte att det är viktigt att personalen uppmuntras till att vidareutbilda sig inom vårdvetenskap? 2. Om Ja på fråga 1, undrar jag vad avser Du att vidtaga för åtgärder? 3. Ser Du några möjligheter där Du kan påverka det?

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 14(26) Svar till interpellanten Utbildning ska löna sig och definitivt i en kunskapsbaserad verksamhet som hälso- och sjukvården. Detta ska gälla för all personal. Det kan vara svårt att generalisera sättet att belöna olika utbildningsinsatser, men självklart måste man försöka att belöna på ett rättvist sätt. Karriärmöjligheterna för yrkesgruppen sjuksköterskor är enligt min bedömning stora och finns att hitta såväl inom själva den praktiska yrkesrollen som chefsuppdrag av olika slag. Många av våra välmeriterade sjuksköterskor deltar i våra chefsutbildningar och finner därmed en naturlig utveckling av sin yrkesroll. En utveckling som oftast medför ett lönepåslag, men också andra möjligheter till fortsatt utveckling, inte minst inom sitt ledarskap. Ett åtagande och en utveckling som tydliggörs av ett konkret verksamhetsbehov. En möjlig väg att synliggöra behovet av olika spetsutbildningar (t.ex. vårdvetenskap) är att knyta behovet till en praktisk verklighet. Verksamhetscheferna har ett ansvar att påtala verksamhetens olika kompetensbehov t.ex. via medarbetarsamtal och därigenom initiera till prioriterade utbildningar. De kan även skapa tydliga lokala rutiner kring när och var och vem som ska gå verksamhetsprioriterad utbildning. Det finns en möjlighet för ledningsenhetens centrala personalkansli att tillsammans med personalcheferna göra rätt prioriteringar i samverkan med driftenheternas olika verksamheter om vilka utbildningar och insatser, som ska belönas. Belöningen till personalen får därefter räknas in i den individuella lönesättningen. Sammanfattning Som ett kort svar på interpellantens frågor så anser jag att våra anställda ska uppmuntras att vidareutbilda sig, men jag kan praktiskt inte ge mig in i denna fråga. Den praktiska hanteringen av lönesättning mm. ligger som bekant utlagd på tjänstemännen. De måste även hantera och besluta om vilka nytillkomna värden för verksamheten som ska uppmuntras. Mayken Nilsson Ordf. Personalutskottet (s) 53 Interpellationssvar till Suzanne Frank (m) om vårdgarantin i Landstinget Kronoberg Dnr LE/061133 Landstingsstyrelsens ordförande, Sven-Åke Gustavsson, besvarade den under 42 ställda interpellationen. Interpellationssvar Suzanne Frank skriver i sin interpellation att allmänt påstås att väntetiderna blivit kortare, främst till mottagningarna, men sannolikt varierar köerna mycket och då i synnerhet till de behandlingar som mottagningsbesöken genererar. I samband med detta ställer S. Frank följande tre frågor:

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 15(26) 1. Inom vilka områden uppfylls/uppfylls inte vårdgarantin beträffande behandlingar i vårt landsting? 2. Vilka åtgärder planeras och när beräknas dessa uppfylla kraven inom de områden där garantin inte uppfylls? 3. Anser Du att vård- och behandlingsgarantins tidsgränser att träffa en läkare inom närsjukvården inom 7 dagar, en specialist inom 90 dagar och få behandling inom ytterligare 90 dagar är optimala för att erbjuda patienterna vård i tid? Svar på fråga 1. Förväntad längsta väntetid till behandling 2006 02 28 Väntetiden har minskat Klarar besöksgarantin Väntetiden har ökat. Klarar inte besöksgarantin Oförändrat Siffran anger nuvarande väntetid i veckor Siffran anger nuvarande väntetid i veckor. Förväntad längsta väntetid i veckor till behandling. Uppgifterna är hämtade från bokslut 2005 12 31 och Intern redovisning 2006 02 28 Förväntad väntetid i veckor 2005 12 31 Förväntad väntetid i veckor 2006 02 28 Förändring i veckor Artroskopier i knäled (exklusive artroskopisk korsbandsoperation), diagnostiska och/eller CLV 7 6-1 terapeutiska LL 20 20 0 Dekompressiv operation av ryggmärg och nervrötter vid degenerativa förändringar i CLV 10 4-6 ryggraden LL 6 6 0 Hysterektomi, benign CLV 12 12 0 indikation LL 16 16 0 Hörselförbättrande operation CLV 36 28-8 Operation av gråstarr CLV 65 61-4 Operation av livmoderframfall CLV 16 12-4 (prolaps) LL 16 16 0 CLV 80 70-10 Operation av ljumskbråck LL 20 20 0

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 16(26) Operation av urininkontinens CLV 12 12 0 hos kvinnor LL 20 20 0 Operation av åderbråck, ej CLV 64 63-1 kosmetiska LL 20 20 0 Operation på gallblåsa eller CLV 40 30-10 gallgång vid gallsten LL 14 14 0 Operation på ligament i knäled (korsbandsoperation), CLV 15 12-3 artroskopisk eller öppen LL 12 12 0 Primär ledprotesoperation i CLV 23 13-10 höftled LL 12 12 0 Primär ledprotesoperation i CLV 23 13-10 knäled LL 17 17 0 CLV 96 96 0 Reduktion av bröst LL 25 25 0 Rekonstruktion av bröst efter CLV 36 35-1 borttagande av tumör LL 25 25 0 Resektion och andra avflödesbefrämjande ingrepp vid prostatism, benign CLV 35 33-2 indikation LL 20 20 0 CLV 47 48 1 Septumplastik LL 13 12-1 Steriliserings-operation, CLV 12 12 0 kvinnor LL 26 20-6 Sömnapné, CPAP-behandling CLV 6 7 1 CLV 28 20-8 Tonsillektomi LL 6 13 7 CLV 46 39-7 Utprovning av hörapparat LL 31 25-6 Behandlingsgarantin Som redovisats klarar Landstinget Kronobergs länssjukvård behandlingsgarantin inom 12 behandlingsområden (57,1 %) av 21 som redovisats. Redovisningen är baserad på förväntad längsta väntetid i veckor med avstämningsdatum 2006-02-28 vid sjukhusen i Ljungby och Växjö. Det är framförallt till de kirurgiska operationerna, som väntetid är längre än 13 veckor. Av de 39 behandlingar, som redovisas inom länssjukvården,

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 17(26) klarar 15 (38,5 %) vårdgarantin. Längst väntetid är det till reduktion av bröst, ljumskbråck, åderbråck och gråstarr på CLV. Landstinget Kronoberg har satsat mycket resurser på att minska antal väntande till mottagning, se bilaga 1. Inom Landstinget Kronoberg klarar man 20 specialistområden (90,9 %) av 22 som redovisats. Redovisningen är förväntad längsta väntetid i veckor vid avstämningsdatum 2006-02-28. Antal väntande till mottagning har minskat med 47 % under 2005. Genom att man prioriterat mottagningssidan så blir det fler antal personer som blir väntande på behandling. Fler mottagningar leder till fler behandlingar och detta är en förklaring till varför man inte klarar behandlingsgarantin. Trots att man prioriterat arbetet med mottagning har man även lyckats med att minska antal väntande på behandling med 20 % under 2005. Svar på fråga 2. För att uppfylla kraven på behandlingsgarantin planeras följande åtgärder: Operation av gråstarr Man funderar på att öppna upp en till operationssal på CLV. Tillgången till två operationssalar samt att upphandlingen till Varberg kommer att fortsätta kan medföra att man kommer att klara behovet. Operation av ljumskbråck samt åderbråck Man kommer att genomföra totalt 75 extra operationer (45 LL och 30 CLV). Detta kommer att ske även på kvällar och helger. Man räknar med att uppfylla kravet på behandlingsgaranti under hösten 2006. Operation på gallblåsa eller gallgång Man gör en satsning och kommer att klara behandlingsgarantin under 2006. Operation av höfter och knä Det fanns totalt 140 patienter på väntelista (både LL och CLV). Man har erbjudit alla dessa patienter operation i april-maj 2006. Av dessa har 70 personer tackat Nej till operation. Reduktion och rekonstruktion av bröst Man har ökat antal operationer på fredagar, men oklart när man kan uppfylla kraven på behandlingsgarantin. Resektion och andra avflödesbefrämjande ingrepp vid prostatism, benign indikation Man räknar med att klara behandlingsgarantin under hösten 2006.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 18(26) Sammanfattningsvis Det sker ett stort arbete för att uppfylla kraven på behandlingsgarantin. På CLV sker en ombyggnation av operationssalar för att uppfylla miljökraven. Detta komplicerar arbetet just nu, men man opererar längre dagar med färre operationssalar. På LL öppnar man en operationssal till. Inom gastroenterologi råder det brist på läkare, men läkarrekrytering är i gång. Inom urologi har man lyckats att rekrytera en läkare, som börjar under hösten 2006. Det krävs dock ytterligare en läkare och rekrytering är igång. Svar på fråga 3. För att få perspektiv på vissa saker vill jag framföra att vårdgarantin handlar om 15-20 % av den planerade vården. Resten 80-85 % är akut vård och innefattas inte av vårdgarantin. Vårdgarantin utgör endast en marginell del av vården. Vi socialdemokrater anser och skriver i våra riktlinjer inför nästa valperiod att vi ska ha en högre tillgänglighet än vad vårdgarantin kräver. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordf. (s) Bilaga Förväntad längsta väntetid till mottagningar 2006 02 28 Väntetiden har minskat Klarar besöksgarantin Väntetiden har ökat. Klarar inte besöksgarantin Oförändrat Siffran anger nuvarande väntetid i veckor Förväntad längsta väntetid i veckor till 1:a besök, mottagning Uppgifterna är hämtade från bokslut 2005 12 31 och Intern redovisning 2006 02 28 Förväntad väntetid i veckor 2005 12 31 Föränd ring i veckor CLV 15 4-11 Allergologi LL 6 6 0 CLV 16 20 4 Allmän kirurgi LL 10 6-4 Växjö 8 10 2 Allmän psykiatri Ljungb 4 4 0

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 19(26) y CLV 9 8-1 Barn- och ungdomsmedicin LL 8 7-1 Barn- och ungdomspsykiatri V-ö / Ljby 3 6 3 CLV 8 8 0 Diabetes LL 8 8 0 CLV 40 us Gastroenterologi LL 8 4-4 CLV 20 20 0 Gynekologi LL 10 10 0 CLV 12 12 0 Hematologi LL 4 4 0 CLV 8 10 2 Hudsjukdomar LL 16 12-4 CLV 8 6-2 Kardiologi LL 8 8 0 Kärlkirurgi CLV 8 4-4 CLV 14 7-7 Lungmedicin LL 4 4 0 CLV 14 14 0 Neurologi 27 14-13 CLV 4 4 0 Njurmedicin LL 6 4-2 CLV 20 24 4 Ortopedi LL 16 16 0 CLV 200 208 8 Plastikkirurgi LL 10 8-2 CLV 13 16 3 Reumatologi LL 8 8 0 Syncentral CLV 12 us CLV 60 104 44 Urologi LL 18 10-8 CLV 12 14 2 Ögonsjukvård LL 12 11-1 CLV 14 13-1 Öron-näsa-halssjukvård LL 6 5-1 Mottagning Inom Landstinget Kronoberg klarar man 20 specialistområden (90,9 %) av 22 som redovisat förväntad längsta väntetid i veckor vårdgarantin vid avstämningsdatum 2006 02 28. Det är till mottagningarna ortopedi och neurologi som landstinget inte klarar vårdgarantin. Av de 41 mottagningar i Landstinget Kronoberg som redovisat, klarar 29 (70,7 %) vårdgarantin. Längsta väntetiden är till plastikkirurgi. Till urologi på CLV är orsaken läkarbrist.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 20(26) 54 Fastställelse av QUL-översikt Dnr LE/061125 Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna bifogat förslag till QUL-översikt som gällande för Landstinget Kronoberg tills vidare samt att under Styrkor, svagheter, hot och möjlighet ska följande tillägg göras under punkten Svagheter - Låginkomstlän med delvis gammaldags näringslivsstruktur. Dessutom ska läggas till Brist på utbildad arbetskraft. Avsnitt styrkor ska kompletteras med Entreprenörsanda. Ärendet Fullmäktige har beslutat att inom landstinget använda QUL-översikt som grundläggande ledningsinstrument för kvalitets- och verksamhetsutveckling. Översikten är grunden för arbetet med balanserade styrkort. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat landstingsfullmäktige besluta att godkänna bifogat förslag till QUL-översikt som gällande för Landstinget Kronoberg tills vidare. Ledamöternas egna förslag Rolf Sällryd föreslog att under styrkor, svagheter, hot och möjlighet ska kompletteras under punkten Svagheter: Låginkomstlän med delvis gammaldags näringslivsstruktur. Dessutom ska läggas till Brist på utbildad arbetskraft. Under avsnitt styrkor kompletteras med entreprenörsanda. Yttranden Ingemar Swalander, Agneta Eriksson, Sven Eriksson, Sven-Åke Gustavsson, yttrade sig. sgång Landstingsfullmäktige godkände att Rolf Sällryds ändringsförslag ställs mot landstingsstyrelsens förslag i avsnitt om styrkor, svagheter, hot och möjlighet samt att rösta om att i övrigt godkänna landstingsstyrelsens förslag. Efter röstning beslöt landstingsfullmäktige att godkänna Rolf Sällryds tilläggsförslag samt att i övrigt godkänna landstingsstyrelsens förslag.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 21(26) 55 Svar på motion om Försök med hälsobesök hos pensionärer Dnr LE/051251 Landstingsfullmäktige beslöt att äldreutskottet får i uppdrag att arbeta vidare med frågan samt att därmed anses motionen besvarad. Ärendet Roland Johansson (s) har i en motion föreslagit att pensionärer som inte omfattas av kommunal hemsjukvård ska erbjudas ett årligt förebyggande hembesök enligt dansk modell. Intentionen är att främja hälsan hos målgruppen. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat landstingsfullmäktige besluta att äldreutskottet får i uppdrag att arbeta vidare med frågan samt att därmed anses motionen besvarad. Ledamöternas egna förslag Ann-Charlotte Kakolidou föreslog att landstingsstyrelsens förslag beviljas. 56 Svar på motion om förstärkning av ambulansresurser i de östra delarna av Kronobergs län Dnr LE/051190 Landstingsfullmäktige beslöt att notera att utökningen av den ekonomiska ramen gjorts för länssjukvården i syfte att förstärka ambulansverksamheten att invänta länssjukvårdens utredning av akut- och ambulansuppdraget att motionen anses beviljad. Ärendet Ragnar Lindberg (s) och Ester Petersson (s) har i en motion föreslagit att länssjukvården inom befintliga ramar tillskapar en förstärkning av ambulansverksamheten i de östra delarna av länet. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat landstingsfullmäktige besluta att notera att utökningen av den ekonomiska ramen gjorts för länssjukvården i syfte att förstärka ambulansverksamheten, att invänta

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 22(26) länssjukvårdens utredning av akut- och ambulansuppdraget och att motionen anses besvarad. Ledamöternas egna förslag Sven-Åke Gustavsson föreslog med instämmande av Ragnar Lindberg och Harald Bergström att motionen ska beviljas. Yttrande I övrigt yttrade sig Jan-Olof Franzén. sgång Landstingsfullmäktige godkände att de två förslagen enligt tredje attatsen ställs mot varandra och att i övrigt rösta om de övriga att-satserna 1 och 2. Efter röstning hade fullmäktige beslutat i enlighet med Sven-Åke Gustavsson med fleras förslag samt i enlighet med landstingsstyrelsens förslag enligt att satserna 1 och 2. 57 Riktlinjer för information och kommunikation Dnr LE/061122 Landstingsfullmäktige beslöt att anta förslaget till kommunikationspolicy samt att notera riktlinjerna för information och kommunikation inom Landstinget Kronoberg. Ärendet Landstingsstyrelsens arbetsutskott beslutade i april 2005 bland annat att nuvarande informationspolicy skulle revideras. Ett förslag finns nu utarbetat som innehåller policy för kommunikationsarbetet inom landstinget. Policyn anger övergripande förhållningssätt och värdegrund. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat landstingsfullmäktige besluta att godkänna att anta förslaget till kommunikationspolicy samt att notera riktlinjerna för information och kommunikation inom Landstinget Kronoberg. Ledamöternas egna förslag Yvonne Takwam föreslog att landstingsstyrelsens förslag beviljas.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 23(26) 58 Kreativa Kronoberg, landstingets kulturstrategi 2006-2010 Dnr LE/051153 Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna förslag till ny kulturstrategi Kreativa Kronoberg. Ärendet För att förnya kulturpolitiken, skaffa en bättre omvärldsbevakning och förtydliga den nya rollen valdes en annorlunda kulturplanering, dvs. Kulturstrategin Kreativa Kronoberg vilken nu är färdig. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat landstingsfullmäktige besluta att godkänna förslag till ny kulturstrategi Kreativa Kronoberg. Ledamöternas egna förslag Eva Löfqvist, Bengt Göran Birgersson, Rolf Sällryd, Bertil Olsson och Agneta Eriksson föreslog att landstingsstyrelsens förslag beviljas. 59 Ansökan om dispens Dnr LE/61012 Landstingsfullmäktige beslöt att Sven Eriksson kan fullfölja sina landstingsuppdrag under mandatperioden. Ärendet Sven Eriksson kommer att flytta från länet efter fullmäktige den 19 juni och ansöker om dispens för att ha kvar sina uppdrag inom landstinget mandatperioden ut. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat landstingsfullmäktige besluta att Sven Eriksson kan fullfölja sina landstingsuppdrag under mandatperioden. Jäv Sven Eriksson deltog inte i ärendets behandling och beslut. 60 Interpellationssvar till Göran Giselsson (m) om hjärtläkaren som blev tf distriktsläkare Dnr LE/061134 Landstingsstyrelsens ordförande, Sven-Åke Gustavsson, besvarade den under 43 ställda interpellationen.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 24(26) Interpellationssvar Göran Giselsson skriver i sin interpellation daterad den 11 april 2006 att den hjärtspecialist som idag är t f distriktsläkare på vårdcentralen i Markaryd saknar ultraljudsapparat för hjärtundersökningar. Med anledning av detta ställer G. Giselsson följande två frågor: 1. Anser Du att detta är en vettig hushållning med specialistläkarresurser? 2. Anser Du att detta ligger i linje med närsjukvårdsmodellen i vårt län? Svar till interpellanten Inledning Förtroendemannaorganisationen har till uppgift att lägga ut mål och riktning för verksamheten. De frågor som interpellanten ställer är hurfrågor. Dessa frågor måste och skall ligga på professionen. Med detta vill jag säga att jag inte tar ställning om en t f distriktsläkare med hjärtspecialistkompetens ska ha en ultraljudsapparat eller inte. Svar på fråga 1. Givetvis kan man tycka att en kardiolog ska ha en ultraljudsapparat för hjärtundersökningar ute på vårdcentralen i Markaryd. Det är dock många kardiologer som inte gör ultraljudsundersökningar själva utan de flesta skickar en remiss till avdelningen för klinisk fysiologi, som gör ultraljudsundersökningen. Det är alltså ingen självklarhet att en kardiolog behöver en ultraljudsapparat. Om vi skulle skicka ut specialister i närsjukvården är denna fråga mycket intressant eftersom den belyser problemet med att skicka ut specialister i närsjukvården. Om man skickar ut kardiologer, gynekologer etc. i närsjukvården, så behöver de medicinsk utrustning som är mycket kostsam. Vad skulle det kosta? Det är viktigt att fördela resurserna där behovet är störst. I detta fall kanske det är bättre och mer kostnadseffektivt att köpa in och placera en ultraljudsapparat på avdelningen för klinisk fysiologi, som har en mycket hög genomströmning av patienter. De har också behov av fler ultraljudsapparater. Detta måste ställas i förhållande till att köpa in en ultraljudsapparat till varje vårdcentral i länet om man har hjärtspecialister ute på vårdcentralerna. Enligt Lars Ekholm kan man inte transportera de ultraljudsapparater, som vi har i vår verksamhet, utan i så fall får man köpa in nya transportabla ultraljudsapparater. Är det ekonomiskt försvarbart? En anan aspekt är att vi nu lever i den digitala världen, där vi kan lagra bilder för lång tid framöver. Informationen dockas och lagras och detta måste ske under avdelningen klinisk fysiologis hatt.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 25(26) Svar på fråga 2. Man kan inte bygga en framtida närsjukvårdsmodell utifrån enskilda individer i organisationen. Det kräver ett helhetsbegrepp. Att som i detta fall titta på en medarbetare och lösa hans situation och tillgodose ett mindre geografiskt område kan inte ligga i linje med en närsjukvårdsmodell i vårt län. Det är en väldigt snäv och kortsiktig syn. Vi har att ta hänsyn till vård på lika villkor i Landstinget Kronoberg. Just nu finns det en styrgrupp för framtidens närsjukvård, som leds av biträdande landstingsdirektören. Det är viktigt att denna grupp får arbeta fram ett koncept som omfattar en helhetssyn. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordförande (s) 61 Interpellationssvar till Ingemar Swalander (m) angående bokslutsreservering av kostnad för respiratorvård Dnr LE/061136 Landstingsstyrelsens ordförande, Sven-Åke Gustavsson, besvarade den under 44 ställda interpellationen. Interpellationssvar Ingemar Swalander skriver i sin interpellation att sedan 1998 föreligger det en ouppklarad affär mellan landstinget och Växjö kommun. Det gäller kostnaden för respiratorvård i hemmet för några patienter. Kommunen hävdar att vården är en kostnad för landstinget, landstinget säger tvärtom. Frågan har inte kunnat finna sin lösning i direkta förhandlingar mellan parterna utan har hänskjutits till jurister på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL i Stockholm. Det rör sig om totalt: 39 mkr (1998-2002: 18 mkr, 2003: 8 mkr, 2004: 8 mkr, 2005: ca 5 mkr). Om SKL:s jurister hävdar att landstinget skall betala kan det väsentligt påverka landstingets ekonomi. Med anledning av detta ställer I. Swalander följande fyra frågor: 1. Har landstinget i sina ekonomiska bokslut t o m 2005 gjort någon reservation av denna latenta kostnad på 39 mkr? 2. Om ja, hur mycket har reserverats? 3. Om nej, varför har så inte skett? 4. Vilka konsekvenser blir det för landstingets verksamhet om denna oväntade kostnad måste tas? Svar på interpellantens frågor: Landstinget Kronoberg gjorde i det ekonomiska bokslutet en reservation. Parterna står i dagsläget långt ifrån varandra, men från landstingets sida känner vi att det finns goda förutsättningar att vinna målet. Parterna har översänt ärendet till SKL, som ska avgöra frågan. Hur målet kommer att avgöras kan vi bara sia om. Enligt mitt sätt att se det får vi avvakta och se hur vi ska hantera frågan till SKL har avgjort målet.

LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 26(26) Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordförande (s) 62 Avslutning Landstingsfullmäktiges 2:e vice ordförande avslutade sammanträdet. Vid protokollet Kristina Brundin Justerat 2006-05-15 Eva Löfquist ordf 35 45 47-62 Ragnar Lindberg fullmäktigeledamot 46 Lena Karlsson 1:a vice ordf Yngve Filipsson 2:e vice ordf Justeringen av detta protokoll har tillkännagivits på landstingskommunens anslagstavla den 15 maj 2006 vilket intygas av: Kristina Brundin