Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Ny legitimation skapar kaos I januari 2012 började reglerna för introduktionsår gälla alla nyutbildade lärare. För att bli legitimerad lärare krävs utöver högskoleutbildning ett yrkesår under ledning av en erfaren lärare en mentor. Lärarlegitimationen är en av de största skolreformerna i svensk historia och genomförs just nu. Lärarlegitimationen ska vara en garanti för kvalitet och bidra till höjd status för läraryrket. Över 180 000 lärare och förskolelärare beräknas komma att ansöka om lärarlegitimation i enlighet med kravet om lärarlegitimation. Hittills har 87000 lärare ansökt om legitimation. 2 % av ansökningarna har kunnat behandlas hittills. Regeringens reform har skjutits på framtiden, enlig ett pressmeddelande. Lärarförbundet: tenderar att skapa organisatoriskt kaos på arbetsplatserna och otrygghet för både lärare och elever har varit en stor påskyndare av legitimeringen Regeringen har inte löst de problem som reformen för med sig. Hela lärargrupper riskerar att falla mellan stolarna arbetsgivare hotar lärare med bristande behörighet med uppsägning, lärare ges inte förutsättningar att komplettera sin utbildning nyexaminerade lärare riskerar att bli utan introduktionsår. föreslår att regeringen inrättar en permanent nationell kommitté med representanter för Utbildningsdepartementet, berörda myndigheter, lärarorganisationerna, Sveriges kommuner och landsting och Friskolornas riksförbund. Legitimationen har brett stöd bland lärare alla parter måste ta sitt ansvar Det krävs en organisation på skolorna för att ta emot nyutexaminerade lärare blivande lärare riskerar att bli utan introduktionsår. Utan introduktion får nya lärare ingen legitimation och utan legitimation inget fast jobb. Minst var fjärde lärare har behörighet i andra ämnen än de som de undervisar i. Behovet av kompetensutveckling är stort Lärarutredningens förslag till legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för lärare och förskollärare behörighetsreglerna förtydligas och skärps.
syftar till att höja personalens kompetens och därmed verksamhetens kvalitet och elevernas måluppfyllelse. Ska varje lärare sörja för detta själva? Är det en privatsak att genomföra en av tidernas största skolreform? Sveriges Kommuner och landsting hävdar att enskilda lärare är skyldiga att ordna så att de har rätt kompetens trots att kommunerna anställt lärarna till att göra ett annat jobb än det de har utbildning för. SKL hävdar också kommunernas möjligheter att säga upp lärare som saknar rätt kompetens. Samtliga arbetsgivare - såväl kommunala som fristående - måste ta ansvar för kompetensutveckling av sina anställda. Särskilda lärare: alla lärare måste på sikt omfattas av legitimationen. modersmålslärare, fritidspedagoger och yrkeslärare (statliga updraget) 7-9 = 4-6 Gy = 7-9 För att få legitimation inom särskolan krävs en specialpedagogisk vidareutbildning mot utvecklingsstörning. Denna utbildning har inte funnits på 10 år och kraven är därför omöjliga att uppnå. Kraven må vara relevanta, men eftersom kartan och verkligheten inte alls överensstämmer bör regeringen upprätta en särskild tids- och åtgärdsplan för särskolan. = prinicpen: har man utbildning för äldre barn har man även behörighet för yngre i underliggande stadium Om man har en ämneslärarexamen/grundskollärarexamen med inriktning mot åk 7-9 får man undervisa i åk 4-6 i de skolämnen man har i sin examen. Gymnasielärare är behöriga att undervisa i åk 7 9 om man har en ämneslärarexamen, eller äldre motsvarande, med inriktning mot gymnasiet får man undervisa i åk 7 9 i de skolämnen man har i sin behörighet. för utökad behörighet mot de lägre årskurserna att man, utöver ämneskunskaper, ska ha kompletterat utbildningen genom att ha fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som ger behörighet att undervisa i de lägre årskurserna. Legitimation och skärpta behörighetsregler, SOU 2008:52 (pdf 2,7 MB)
Sammanfattning Provår Efter lärarexamen ska den nye läraren genomgå ett provår. Under provåret ska läraren tilldelas en mentor och få tid avsatt för sin yrkesintroduktion. Efter provåret kan läraren ansöka om legitimation hos Skolverket. Lärarlegitimation För att en lärare ska vara behörig att undervisa krävs att han eller hon har en legitimation som svarar mot den aktuella skolformen, årskursen och ämnet. Legitimation är också en förutsättning för att läraren ska kunna anställas utan tidsbegränsning. Särskilt kvalificerad lärare och gymnasielektor För att stimulera till professionell utveckling föreslås också att det ska bli möjligt att utnämnas till särskilt kvalificerad lärare och gymnasielektor. Det är självfallet angeläget att skolhuvudmännen tillvaratar den kompetens som dessa lärare besitter. Det kan exempelvis handla om att ta ansvar för ämne och ämnesutveckling, kvalitetsarbete, bedömning av projektarbeten i gymnasieskolan, handledarskap för lärarstudenter samt mentorskap för nyutbildade lärare. Enligt utredningens förslag ska samma regler gälla för offentliga och fristående skolhuvudmän, inklusive waldorfskolor, samt för utbildning på entreprenad. Systemen med lärarlegitimation och förskollärarlegitimation föreslås träda i kraft i två steg under år 2010. Lagrådsremiss inga träffar Interpellation 2010/11:291 Övergångsregler för lärarlegitimation av Jabar Amin (MP) till utbildningsminister Jan Björklund (FP) Onsdagen den 2 mars fattade riksdagen beslut om att införa en lärarlegitimation. Det ska nu som huvudregel krävas legitimation som lärare respektive förskollärare för att få anställas i skolväsendet utan tidsbegränsning.
Kravet på att inneha legitimation ska tillämpas från och med den 1 juli 2012. När det gäller lärare eller förskollärare som saknar legitimation, men som innehar en fast anställning i dag, får de dispens, dock längst till utgången av juni 2015. Sedan gäller utan undantag att det krävs både examen och legitimation. Det finns lärare som i dag har fast anställning och är verksamma i skolväsendet som saknar fullständig utbildning för examen och därmed inte kan ansöka om legitimation. De som genomgått utbildning men inte hämtat ut sin examen 1. De som genomgått nästan fullständig utbildning, några poäng saknas (ofta examensarbete) 2. De som genomgått annan utbildning, men fått lokal behörighet???? I den nya lagen som antogs av riksdagen den 2 mars finns inga särskilda övergångsbestämmelser för denna grupp lärare. För att få ut en ny examen måste dessa grupper (nr 3?) läsa in ytterligare 60 högskolepoäng. Pågår arbete att ta fram särskilda övergångsregler för de lärare som bara saknar ett fåtal poäng till sin examen. Skolväsendet har inte råd att tappa kompetenta lärare. Vilka grupper av lärare ska beröras av särskilda övergångsregler? Hur många lärare kommer dessa övergångsregler kommer att beröra. KU anmälan 050 1102 2011/12 Granskning av utbildningsminister Jan Björklund för Skolverkets hantering av beslut om lärarlegitimation Här har jag, UW, ändrat och lagt in begrepp rörande musikundervisning istf fritidshem/fritidspedagoger. Jan Björklund säger detta i en riksdagsdebatt: Fru talman! Det är huvudmännen, kommunerna, som har ansvar för kvaliteten i musikundervisningen, och det är på det lokala planet som man avgör vilka resurser som ska tilldelas verksamheten. Vid resursfördelning är det viktigt att man tar hänsyn till skollagens bestämmelse om en god miljö och till betydelsefulla kvalitetsfaktorer som elevgruppernas storlek och sammansättning.
Musiklärarna utför ett viktigt arbete. De bidrar med sin kompetens till att erbjuda eleverna en meningsfull fritid och till att stimulera deras utveckling och lärande. För att stärka det pedagogiska uppdraget i musikundervisningen anges i den nya skollagen att det är musiklärare eller rytmiklärare som är behöriga för viss undervisning som ska bedriva undervisningen. I musikundervisningen ska musiklärare eller rytmiklärare som har en utbildning med inriktning mot arbete i musikundervisning undervisa. Regeringen har infört en särskild utbildningsinriktning mot arbete i musikundervisning inom grundlärarutbildningen som nu startat. Musikpedagoger med en äldre examen som är inriktad mot enbart musikundervisning ges från och med nästa år möjlighet att gå en kompletterande utbildning inom Lärarlyftet 2. Regeringen har som nämnts ovan vidtagit flera åtgärder för att kvalitetssäkra musikundervisningen. Frågan om musikpedagogernas ansvar för verksamheten i musikundervisningen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i frågan. Fru talman! Sedan interpellationen ställdes för snart två månader sedan och svaret formulerades har jag meddelat att vi avser att återkomma med en förändrad bestämmelse som innebär att musikpedagoger med äldre examen också har rätt att ansvara för undervisning i musik. Miljöpartiet yrkade avslag på regeringens proposition om lärarlegitimation. Inget annat parti yrkade avslag på propositionen, eftersom man ansåg att den var ogenomtänkt. MP yrkade att propositionen skulle skickas tillbaka till regeringen för en omarbetning. Ministern tydlig med att fritidspedagogerna inte är lärare och inte har den kompetens som lärare har.. Det är lärare som ansvarar för undervisningen i skolan och i förskolan som, om de uppfyller kriterierna, ska vara legitimerade. Fritidspedagoger är inte lärare. Regeringen kommer inte att föreslå att fritidspedagoger ska omfattas av lärarlegitimationen. Det är dock inte detta som interpellationen handlar om, utan den handlar om fritidspedagogernas ansvar för fritidshemmet. Jag tycker, efter att ha analyserat detta under hösten, att det bör ske en Justering av lagstiftningen: De som har en äldre fritidspedagogexamen måste inte gå en kompletterande utbildning, utan de kan med sin äldre examen vara ansvariga för undervisningen på fritidshemmet och leda fritidshemmets verksamhet. Jag skulle dock säga att det i framtiden är önskvärt att allt fler har undervisningskompetens i ämnen på lågstadiet i kombination med att de samtidigt kan verka på fritidshemmet, därför att det möjliggör så mycket större
Till ESTO- garantin: pedagogiska samordningsfördelar i arbetet mellan skolundervisningen och kulturskolan Fritidspedagogyrket kan bara kompletteras med praktisk-estetiska ämnen. Bara då blir legitimationen tillgänglig, enligt regeringen Det är Lärarlyftet 2 som ska lösa alla knutar, anser Utbildningsdepartementet. Den vidareutbildning som finns i praktisk-estetiska ämnen inom Lärarlyftet 2 handlar om undervisning som bedrivs utifrån kapitel 3 (kursplanerna) i läroplanen för grundskolan. Om en fritidspedagog läser in denna kompetens blir han eller hon behörig att jobba också med den fritidspedagogiska verksamheten som styrs utifrån kapitel 1 och 2 i samma läroplan. både lågstadielärare och fritidspedagog samtidigt. Läraren och fritidspedagogen är samma person, Grundskolan Vilken skolform och vilka ämnen man är behörig att undervisa i samt på grundskolan i vilka årskurser? Lärarutbildningarna har sett olika ut sedan 60-talet och fram till idag och innehållet och antal ämnespoäng man har läst har varierat. Grundprincipen är man får legitimation och behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som examensbeviset visar. Det är alltså vad examensbeviset säger, inte var du har arbetat eller var du har din anställning idag som avgör vilken behörighet du får i din legitimation. Utökad behörighet i ett ämne och poängkravet är högre än 30 högskolepoäng. Skolverket ställer inget krav på att en uppsats ingår i studierna vid ansökan om utökad behörighet. Det finns inga ämnen i grundskolan som är undantagna kravet på legitimation för de lärare som ska bedriva undervisning.
Vilka årskurser är grundskolans "tidiga år" och "lägre åldrar"? Det går inte att ge ett entydigt svar på det eftersom begreppet har tolkats olika ut på olika lärosäten. Det finns flera olika inriktningar beroende på var och när man har tagit sin examen tex åk F 3, 1 5 eller F 2. Om inte annat anges på examensbeviset är tidiga år= F 6 Får en förskollärare som läst 120 hp textilslöjd undervisa i grundskolan och i så fall vilka årskurser? Nej, för att få undervisa i grundskolan krävs att man har en lärarexamen eller har kompletterat sin utbildning och har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en lärarexamen. Kan en fritidspedagog som läst sv, ma, bild eller annat ämne ansöka om lärarlegitimation och få behörighet att undervisa i åk 1 3? Om man har en examen med inriktning enbart mot fritidshem kan man inte enbart komplettera med ämnesstudier och ansöka om lärarlegitimation med behörighet att undervisa i dessa ämnen. Däremot om man har en examen med inriktning mot fritidshem och mot grundskolans tidiga år, då kan man ansöka om lärarlegitimation med behörighet att undervisa i de ämnen där man kompletterat med ämnesstudier motsvarande vad som krävs för respektive årskurs Poänggränser vid komplettering för utökad behörighet Till grund för Skolverkets bedömning av lärares behörighet ligger först och främst lärares examen. Är det fråga om en äldre lärarexamen än den som startar ht 2011 bedöms behörighet för respektive årskurs och ämne utifrån de regler som gällde vid examenstillfället, även om högskolepoängen (hp) i respektive ämne inte motsvarar vad som krävs enligt förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor (behörighetsförordningen). Därtill kan kompletterande studier utgöra en grund för utökad behörighet. Poänggränserna är enbart vägledande då det är fråga om utökad behörighet genom kompletterande ämnesstudier utöver avlagd lärarexamen. Observera också att poänggränserna i tabellen bara gäller komplettering i själva ämnet. Ibland krävs annan komplettering för utökad behörighet mot undervisning i ytterligare årskurser eller skolformer. T.ex. gäller för utökad behörighet mot de lägre årskurserna att man, utöver ämneskunskaper, ska ha kompletterat utbildningen genom att ha fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som ger behörighet att undervisa i de lägre årskurserna. När det gäller gymnasieskolan krävs alltid 120 hp för utökad behörighet i ämnena svenska, samhällskunskap och musik. För övriga ämnen krävs 90 hp, med undantag för modersmål där det krävs 30 hp (se 2 kap. 34 3 behörighetsförordningen). Behörighetsförordningen ligger till grund för poänggränserna nedan. Ämne Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Gy1 Bild 15 30/152 45 90 Dans - - - 90 Idrott och hälsa 15 30/152 45 90 Musik 15 30/152 90 120
Slöjd 15 30/152 45 90 Teater - - - 90 Behörighetsförordningen SFS 2011:326. Grundskolans årskurs 1-3, 30 hp i ett eller två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik Dessutom Behöriga i bild, hem- och konsumentkunskap, idrott - och hälsa, musik, slöjd eller moderna språk (eng) även: 1. De som har en grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem 2. De som har en grundlärarexamen 4-6 3. De som har en ämneslärarexamen 7-9 4. De som har en äldre examen som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan 5. De som har en äldre examen som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4-9 6. De lärare som kompletterat sin utbildning Behörig att undervisa i årskurs 3 är därutöver: En grundlärare 4-6 En med äldre examen 4-6 En lärare som kompletterat sin examen Grundskolan årskurs 4-6 1. Den som avlagt grundlärarexamen 4-6 - med 30 hp i svenska, matematik och engelska, - och minst 30 hp i SO, - eller NO och teknik, - eller minst 30 hp i ett eller två av ämnena hem- och konsumentkunskap, idrott- och hälsa, bild, musik eller slöjd 2. Grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem 3. Ämneslärarexamen med inriktning mot 7-9 4. En äldre lärarexamen avsedd för undervisning i minst en av årskurserna 4-6 5. En äldre lärarexamen avsedd för undervisning i minst en av årskurserna 7-9 Grundskolans årskurs 7-9 o Ämneslärarexamen 7-9 Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan Äldre examen som är avsedd att undervisa i minst en av årskurserna 7-9 Äldre examen avsedd för undervisning i gymnasieskolan Den som har kompletterat sin examen med: minst 90 hp i svenska, samhällskunskap eller musik, eller minst 45 hp i andra ämnen o
o o o Grundsärskolan 1-6 PE ämnen Behörig är den som avlagt en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning och har en 1 Grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem 2 Grundlärarexamen 4-6 3 Ämneslärarexamen 7-9 4 En äldre examen än 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan 5 En äldre examen än som avses i 2 eller 3 och som är avsedd för undervisning i minst en av årskurserna 4-9 eller: 6 den som kompletterat sin examen så att det motsvarar kraven i 1, 2 eller 3 Grundsärskolan 7-9 PEämnen Den som avlagt speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning och har: 1 Avlagt en ämneslärarexamen 7-9 2 En äldre examen än 1 och som är avsedd för minst en av årskurserna 7-9 eller 3 den som kompletterat sin examen med minst 30 hp i ett eller två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott- och hälsa, musik eller slöjd 10.4 Den obligatoriska särskolan Utredningens förslag För att få undervisa i den obligatoriska särskolan ska krävas en speciallärarexamen. Därutöver ska även krävas utbildning som grundskollärare F 3 för att få undervisa i grundsärskolans årskurs 1 6, grundskollärare 4 6 för att få undervisa i grundsärskolans årskurs 7 10, förskollärare för att få undervisa i träningsskolans samtliga årskurser, En grundskoleadjunkt med relevanta ämneskunskaper samt speciallärarexamen ska vara behörig att undervisa i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik samt slöjd i grundsärskolans samtliga årskurser, delar av ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik och vardagsaktiviteter i träningsskolans samtliga årskurser. För att undervisa i ämnet modersmål ska samma krav gälla som föreslås för grundskolan.