Mest sjuka äldres vård v och omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata
De mest sjuka äldre 297 000 personer 65 år och äldre Personer med omfattande sjukvård 134 000 Personer med omfattande omsorg 127 000 Både sjukvård och omsorg 35 000
Omfattande omsorg Äldre personer som bor i permanent särskilt boende har beslut om 25 eller frler timmar hemtjänst/månad har korttidsboende har beslut om insatser enl LSS Totalt 165 000 personer
Omfattande sjukvård Multisjuka Fler än 19 dagar i slutenvård Fler än tre inskrivningar i slutenvård Fler än sju inskrivningar i öppen specialistvård
Beskrivning av målgruppenm 60 % kvinnor 58 % 80 år och äldre 31% hade beslut om särskilt boende 20 % hade 25 timmar hemtjänst eller mer 9 % hade färre timmar hemtjänst per månad 40 % hade ingen kommunal äldreomsorg
Funktionstillstånd nd Nästa alla i särskilt boende behöver hjälp med I- ADL och P-ADL funktioner 9 av 10 av samtliga med 25 timmar eller mer hemtjänst behöver hjälp med I-ADL och 2 av 10 med P-ADL 2/3 av övriga klarar sig själva
De mest sjuka äldres vård v och omsorg i landets kommuner Sluten vård som kan vara undvikbar Inläggning på sjukhus för fraktur beroende av fall Andel avlidna eller återinskrivna inom 30 dagar efter slutenvård för hjärtsvikt Andel avlidna eller återinskrivna inom 90 dagar efter slutenvård för stroke Läkemedel som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Läkemedelskombinationer som kan ge upphov till läkemedelsinteraktion av klass D Tre psykofarmaka eller mer
Undvikbar slutenvård kroniska sjukdomstillstånd Anemi Astma Diabetes Hjärtsvikt Högt blodtryck Kronisk obstruktiv lungsjukdom Kärlkramp
Undvikbar slutenvård akuta tillstånd Blödande magsår Diarré Epileptiska krampanfall Inflammatoriska sjukdomstillstånd i de kvinnliga bäckenorganen Njurbäckeninflammation Öron-, näsa och halsinfektion
Undvikbar slutenvård år r 2010 28 000 personer Liten variation mellan landstingen ( 8-11 %) Ngt större variation mellan kommunerna (4-16 %)
Slutenvård som kan vara undvikbar
Läkemedel som bör b r undvikas Läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre Bensodiazepiner med lång halveringstid Läkemedel med atikolinerga effekter Smärtstillande medlet Tramadol Sömnmedlet Propiomazin
Läkemedel som bör b r undvikas 49 000 personer Variationen mellan landstingen 13,6-21,1 % Variationen mellan kommunerna 8,5 26,1 %
Läkemedel som bör b r undvikas om inte särskilda skäl l föreliggerf
Tre eller fler psykofarmaka 28 000 personer Variationen mellan landstingen 5,5 12,3 % Variationen mellan kommunerna 2,5 16,5 %
Tre psykofarmaka eller mer
Avlidna eller återinskrivna efter hjärtsvikt inom 30 dagar 8 000 äldre år 2010 Variationen mellan landstingen 16-29 % Variationen mellan kommunerna 5 50 %
Avlidna eller återinskrivna efter stroke inom 30 dagar 3 600 personer Variationen mellan landstingen 35 47 % Variationen mellan kommunerna 16 73 %
Slutsatser Indikatorerna ger ingen heltäckande bild av vården och omsorgen Fler indikatorer och datakällor behövs Målvärden saknas Komplettera med tillsyn, deltagande observationer och utvärderingar Inte lämpliga för korttidsuppföljning
De som bor i särskilt s boende hänsyn till den äldres önskemål och åsikter trygghet i det särskilda boendet kunna göra sådant man trivs med kunna få en pratstund med personalen nöjd med hur maten smakar hjälp med munhygien fall; riskbedöms nutrition; riskbedöms trycksår; riskbedöms smärtskattning sista levnadsveckan personal med gymnasial utbildning bor i särskilt anpassat demensboende max 10 personer
Andel i särskilt boende med aktuell riskbedömning för fall
Andel i särskilt boende som riskbedöms för undernäring
Andel i särskilt boende som riskbedöms för trycksår
Andel personal med gymnasieutbildning