2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av finansiella tjänster och försäkringstjänster (av den 28 november 2007) Fondbolagens Förening har erhållit rubricerade förslag på remiss. Mot bakgrund av de intressen föreningen har att bevaka begränsas yttrandet till att i stort avse de fondspecifika förslagen. Föreningen har valt att dela in svaret i fem delar med övergripande synpunkter på förslagen, definitionen av investeringsfonder, definitionen av vilka tjänster som utgör förvaltning, förmedlingsbegreppet och slutligen kommentarer avseende den svenska språkversionen. Då den svenska språkversionen har brister och även innehåller direkta felöversättningar, utgår de materiella kommentarerna från den engelska versionen. Övergripande synpunkter Föreningen ställer sig i grunden mycket positiv till att kommissionen nu söker komma till rätta med de problem som nuvarande reglering medfört. Dagens lagstiftning har givit upphov till betydande skillnader i tillämpningen mellan medlemsländerna. Dessa skillnader kan härledas dels till att nationella domstolar i olika medlemsländer gjort olika, och ibland motsatta, tolkningar av EG-domstolens avgöranden, dels till att den nuvarande regleringen uttryckligen överlåter till medlemsstaterna att fastställa vilka typer av fonder som kan komma i fråga för undantag från momsplikt. Förslaget innebär en klar förbättring jämfört med dagens situation, i och med att gränserna för undantaget för förvaltning av investeringsfonder blir betydligt klarare. Det är dessutom positivt att förslaget i stor utsträckning ligger i linje med EG-domstolens praxis. De avgöranden som kommit från EG-domstolen på senare år har bidragit till en bättre rättslig förutsägbarhet på fondområdet. Föreningen ser dock gärna att det uttrycks klarare, t.ex. i motiven till det föreslagna direktivet, att det bygger på befintlig praxis på investeringsfondsområdet och att denna praxis skall gälla även i fortsättningen. Föreningen noterar att kombinationen med ett direktiv och en förordning som anger tillämpningsföreskrifter för direktivet kan leda till tolkningsproblem. Detta bland annat med tanke på att ett direktiv och en förordning har olika rättslig status. Det föreligger också risk för att förordningen tolkas som en uttömmande lista på undantagna tjänster.
Det är av yttersta vikt att det framgår att förordningen enbart är exemplifierande. Det bör klargöras genom ett tillägg. Definitionen av vilka fonder som omfattas av definitionen I artikel 135a(10) i den föreslagna direktivtexten definieras de fonder som omfattas av direktivet som företag för kollektiva investeringar och utifrån det tillgångslag som fonden investerar i. Närmare bestämt omfattas fonder som investerar i finansiella instrument eller fastigheter. Ett generellt problem med dagens regelverk är att det är utformat för 30 år sedan. Det är mycket viktigt att ett nytt regelverk är mer flexibelt och står rustat för förändringar i ekonomin och utvecklingen på marknaden. Det är idag i det närmaste omöjligt att förutse vilka nya produkter som kan komma att tillhandahållas ens inom ett par år. Föreningen anser att förslaget lever upp till detta krav, bl.a. genom användandet av öppnare definitioner. Dock finns ett viktigt undantag, nämligen begränsningen att fonden måste investera i vissa tillgångsslag. Detta öppnar upp för framtida slumpmässiga och omotiverade skillnader i beskattningen. Dessutom är begränsningen tveksam i ljuset av den EG-rättsliga likabehandlingsprincipen. Genom att godta investeringar i fastigheter möjliggörs investeringar i tillgångar som inte dagligen åsätts ett marknadsvärde. Det är visserligen positivt att det klargörs att undantaget omfattar även fonder som inte uteslutande investerar i finansiella instrument. Det är emellertid olyckligt att det begränsas till en viss typ av tillgång (fastigheter). Föreningen uppfattar att det övergripande syftet med undantaget är att underlätta för investerare som inte innehar tillräckligt med kapital för att med egna medel placera i en tillräckligt differentierad investeringsportfölj att placera i skilda tillgångsslag. Undantaget från skatteplikt har införts för att underlätta sådana kollektiva investeringar. Föreningen anser att tillgångsslaget inte bör vara styrande, eftersom lagstiftningen därigenom riskerar att lägga begränsningar och hinder i vägen för branschens utveckling. Föreningen anser att definitionen av en investeringsfond bör byggas upp kring vad som utgör syftet med fondprodukten i stället för vilka tillgångar fonden investerar i. Till exempel bör fonder som helt eller delvis investerar i råvaror inte vara exkluderade från definitionen. Föreningen föreslår därför att definitionen ändras så att tillgångsslagen endast utgör exempel på vad en investeringsfond kan investera i. Artikel 135a (10) får då följande lydelse: investeringsfonder: företag för kollektiva investeringar i, bland annat, sådana finansiella Ett ytterligare problem med den föreslagna definitionen skapas genom hänvisningen till de finansiella instrument som nämns i artikel 135(1)(a) (e) i direktivet. Därmed blir definitionen av artikel 135(1)(e) i artikel 135a(8) relevant. Denna definition är dock redan i 2
sig olycklig. Överlåtbara värdepapper förekommer i gemenskapslagstiftningen som ett begrepp, bl.a. i MiFID och i UCITS-direktiven. Definitionerna i dessa direktiv har sinsemellan inte samma innebörd. Att införa begreppet överlåtbara instrument tenderar att komplicera förståelsen av förevarande direktiv. Enligt allmänna EG-rättsliga tolkningsprinciper skall ett begrepp ges samma innebörd i olika lagstiftningsprodukter inom EGrätten, såvitt inte sammanhanget talar däremot. Det kan därför diskuteras huruvida överlåtbara instrument i förslaget skall tolkas konformt med överlåtbara värdepapper i MIFID eller om överensstämmelse med UCITs-direktivet är avsedd. Föreningen uppfattar dock inte att någon överensstämmelse med endera definitionen är ämnad. Mot bakgrund av detta är det önskvärt att inte använda så snarlika uttryck. Föreningen föreslår därför att termen överlåtbara stryks. Denna term skapar också i sig en onödig osäkerhet om ifall en begränsning i räckvidden av bestämmelsen är avsedd då ett värdepapper inte helt fritt kan överlåtas. Definitionen av vilka tjänster som utgör förvaltningstjänster Definitionen av förvaltningstjänster i den föreslagna artikel 135a(11) i direktivet verksamheter som syftar till att förverkliga investeringsmålen är enligt Föreningens mening inte helt ändamålsenlig. Genom EG-domstolens praxis har definitionen av tjänster som utgör förvaltningstjänster förtydligats. Det följer också av denna praxis att även rent administrativa tjänster faller in under dagens definition. Den citerade frasen kan leda till den slutsatsen att sådana administrativa tjänster (vilka också anges i artikel 12 i tillämpningsförordningen) inte längre skulle omfattas av tillämpningsområdet. Vi föreslår därför en förändring av den föreslagna utformningen av definitionen så det klart framgår att även dessa administrativa tjänster är undantagna från skatteplikt. Även rådgivning rörande fondförvaltning utgör en sådan aktivitet som idag är undantagen förvaltning av en investeringsfond. Denna tjänst är också specifik och väsentlig för fondförvaltningen. Vi uppfattar det som att ingen ändring är avsedd. För att förtydliga detta bör rådgivning läggas till i listan på tjänster i artikel 12(1)(e) i tillämpningsförordningen. Artikel 12(2)(c) i tillämpningsförordningen är otydlig. Såvitt Föreningen erfarit utgör, enligt gällande praxis från EG-domstolen, ett förvaringsinstituts övervakning av fonden inte en undantagen förvaltningstjänst. Nämnda artikel avser därför troligen dessa instituts tjänster. Detta är dock allt annat än klart. Bestämmelsen skulle kunna tolkas som så att den avser de tjänster som avser kontrollen av att förvaltningen görs enligt gällande regler generellt, och inte enbart ett förvaringsinstituts tjänster. Ett förtydligande är således på sin plats. Däremot omfattas uppfyllande av ett fondbolags dagliga övervakning av portföljen och interna compliance-funktion av undantaget, även om dessa funktioner tillhandahålls av extern part. Det framgår av befintlig praxis och bör också tydligare framgå av förslaget. 3
Förmedling av fondandelar Förmedling av fondandelar sker ofta i flera led. Det är viktigt att det klart framgår att alla dessa led är undantagna från mervärdesskatt. Vi föreslår därför att ett tillägg görs i definitionen av undantagna förmedlingstjänster i artikel 10(1)(a) i tillämpningsförordningen. En förmedling är undantagen om mellanmannen utför sina tjänster direkt eller indirekt för endera partens räkning. Därmed riskerar ett mellanliggande led att bli momspliktigt. Det bör förtydligas att även sådana förmedlares tjänster är undantagna. Artikel 10(2) i tillämpningsförordningen kan misstolkas. Efter vad vi förstår syftar bestämmelsen till att påvisa att ett standardiserat förfaringssätt vid förmedlingen, där ingen särskild kunskap används osv. inte utgör undantagen förmedling. Detta skulle framgå betydligt tydligare, och bättre sättas i sitt sammanhang, om Artikel 10(2) utgick. Texten i bestämmelsen flyttas lämpligen istället till artikel 11(2) och utgör där inledningen. Artikel 11(2) i tillämpningsförordningen får då följande lydelse: Om under andra förhållanden än de som avses i punkt 1 i artikel 10 en tjänst är standardiserad på ett sådant sätt att den uteslutande utförs på i förväg givna instruktioner ska den inte anses utgöra en separat förmedlingsprestation vid tillämpningen av led 9 i artikel 135a i direktiv 2006/112/EG. Definitionen av en separat förmedlingsprestation ska inte omfatta följande: a) Standardiserade tjänster som utförs av teletjänstcentraler. b) Brand hosting, web-hosting och andra webb- eller värdtjänster. c) Annonsering och andra informationstjänster. Termen webbtjänster bör förklaras så att internetmäklarnas verksamheter inte per automatik kommer att hänföras till denna kategori tjänster. Språkliga frågor Regeringen har remitterat den svenska versionen av förslaget. Vid en jämförelse med den engelska språkversionen har vi upptäckt en rad fall där den svenska versionen avviker, språkligt och innehållsmässigt, från den engelska. Vi påpekar några av dessa: I förordningen anges vilka tjänster som at least omfattas av undantaget. Den svenska översättningen minst är felaktig. Det är enligt vår mening bättre att använda ordet åtminstone (omfattar åtminstone ). Artikel 10(2) i tillämpningsförordningen används frasen tillhandahålla den efter att först ha fått instruktioner. Här föreligger en väsentlig skillnad mellan engelska versionens on the basis of prior instructions och den svenska versionens efter att först ha fått instruktioner. Föreningen uppfattar det som att de två språkversionerna har olika inne- 4
börd. Det engelska undantaget från undantaget synes vara snävare än det svenska. Den svenska versionen skulle, felaktigt, kunna tolkas som att det inte är fråga om momsfri förmedling om förmedlare i förväg fått någon form av instruktioner eller riktlinjer. Det är naturligtvis så att en uppdragsgivare alltid ger uppdragstagaren någon form av instruktioner eller riktlinjer. Föreningen föreslår en ändring i enlighet med vad som angivits ovan (förslag till ny lydelse av artikel 11(2) i tillämpningsförordningen). Artikel 135a(10) i den svenska språkversionen är tvivelaktig ( finansiella instrument med undantag som avses ). En bättre formulering är finansiella instrument som avses i undantagen i artikel. Artikel 135a(11) hänvisar till verksamheter i stället för aktiviteter. Detta bör ändras då hänvisningen kan leda tanken fel. Även när någon i en verksamhet enbart vid ett enstaka tillfälle utför en aktivitet mot ersättning som faller inom definitionen, vidtas ju en undantagen omsättning. FONDBOLAGENS FÖRENING Pia Nilsson Eva Broms 5