Miljöbokslut Uppföljning av miljöstrategiska programmet 2015-03-26

Miljöbokslut Uppföljning av miljöstrategiska programmet 2015-03-26

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 5 2... 5 2.1 Energi... 5 2.2 Transporter... 11 2.3 Konsumtion och avfall... 19 2.4 Mark och bebyggd miljö... 27 2.5 Natur... 31 2.6 Vatten... 35 2.7 Information och utbildning... 40 3 Slutsatser... 43 2

Sammanfattning Det är ett stort engagemang för miljöstrategiska programmet i koncernen och ett stort antal aktiviteter har genomförts under 2014. Sammantaget är arbetet på god väg. Vi har skapat en bra grund i form av organisation och struktur för genomförandet av programmet. På övergripande nivå har det bildats en styrgrupp med VD:ar och förvaltningschefer. Det har utsetts en programsponsor och en programledare som leder genomförandet. Det har också utsetts tjänstemän som är samordnare för arbetet med programmet inom respektive förvaltning, bolag och förbund. I miljönätverket och i programmets styrgrupp finns goda möjligheter för utvärdering, samverkan och ständig förbättring av struktur och arbetssätt. Vi behöver bygga vidare på det stora engagemang för frågorna som finns i förvaltningarna och bolagen och ha uthållighet i det fortsatta arbetet. Här följer ett utdrag av uppföljningen per målområde. Energi Trenden för energianvändning går åt fel håll, användningen ökar istället för minskar. Ökningstakten är långsam inom förnybar energiproduktion. Glädjande är att koldioxidutsläppen minskat med 70 % mellan åren 2010-2013. En förklaring till minskningen är bildandet av Bomhus Energi AB som bland annat inneburit att den fossila oljeförbrukningen har minskat från 41 000 m3 år 2009 till 1 800 m3 år 2013. Internt i koncernen är det en utmaning att nå målen för minskad energianvändning med 20 % under perioden 2009-2020, men bolagen och förbunden har hittills mellan 2009-2014 minskat med 8 % (avser faktiska energianvändningen och inte normalårskorrigerad). Exempel på aktiviteter under året är projektet "Energieffektivisering sport- och fritidsanläggningar Gävle kommun" inom Kultur och fritid, och en projektanställd energipedagog som arbetat med att göra Gävle kommuns personal mer energismarta. Produktionen av solenergi har ökat från 60 MWh år 2009 till 175 MWh år 2014. Inom fossilfri energianvändning är kommunkoncernen i framkant tack vare Gävle Energis arbete som bland annat uppnått 99,7 % förnybar energi i fjärrvärmemixen 2014 och att bolagen tagit bort oljeuppvärmning av sina fastigheter. Transporter Körsträckan med bil har minskat för Gävle kommun som geografiskt område, men det behöver ske i snabbare takt. Cyklingen ökar i Gävle och kommunkoncernen behöver fortsätta underhålla det arbetet. Kollektivtrafikresorna med buss har minskat. Koldioxidutsläppen i Gävle kommuns geografiska område har minskat, men det behöver ske i snabbare takt. För indikatorn koldioxidutsläpp för transport och energisystemet saknas data för 2014 och 2013, men från 2009 till 2012 har en minskning av koldioxidutsläppen skett, från 744768 ton CO2 ekv 2009 till 550651 ton CO2 ekv 2012, vilket är positivt. Internt i kommunkoncernen är den totala körsträckan med lätta lastbilar och personbilar oförändrad 2013-2014 men har ökat under perioden 2009-2014. Körda kilometer med privat bil har minskat, vilket indikerar att resepolicyn har börjat ge effekt. Andelen förnybara drivmedel i koncernens fordonsflotta ökar inte alls i den takt som behövs. Konsumtion och avfall Ett övergripande mål är att Konsumtionen i Gävle kommun är resurseffektiv och hållbar. Målet följs bland annat upp genom att mäta avfallsmängder. Det saknas data för avfallsmängder under 2014 men flera aktiviteter har genomförts, bl.a. Bytagrejer-dagar och Gästrike återvinnares avfallsminimeringsvecka. Kommunledningskontoret har även påbörjat ett arbete med miljökrav och etiska/sociala krav vid upphandling och inköp. Andelen ekologiska livsmedelsinköp har ökat under perioden 2011-2013 och kommunen har 3

uppnått andelen 27 % ekologiskt. Mätningen av totalt matsvinn per portion visar att matsvinnet har minskat i snabb takt och en minskning med 20 % har redan uppnåtts i samtliga kommunala grundskolor och gymnasieskolor i Gävle. Arbetsinsatserna behöver ökas för att förebygga nedskräpning. Arbete pågår och en slamutredning är till 50 % genomförd. Om allt löper på enligt den grova tidplan som finns framtagen så finns en påbörjad biogasproduktion i december 2016. Arbetstakten behöver ökas för att målet om källsortering i kommunens verksamheter ska uppnås i tid. Mark och bebyggd miljö Målen omfattar att mark ska användas resurseffektiv och för rätt saker och att marken ska brukas hållbart. Vi ska också lokalisera, utforma och underhålla hållbart. Livsmiljön i Gävle ska också främja en god hälsa, vilket innebär att buller ska minska och att luften ska vara ren. I många fall krävs att riktlinjer, policys och andra underlag för planeringen tas fram. Det handlar t.ex. om grönstrategi, kompensationsåtgärder, skogspolicy, VA-plan och klimatanpassning. Ett flertal frågor kommer också att hanteras i Översiktsplan Gävle kommun. Arbetet har inom de flesta områdena precis startat och kommer att genomföras under kommande år. Inom flera områden behöver arbetet intensifieras för att vi ska uppnå målen t.ex. prioriteringsgrunder, kompensationsåtgärder och skogspolicy. Det bedöms även krävas mer arbete kring kommunägd jordbruksmark som brukas ekologiskt. För att uppnå målen kring buller och luftföroreningar inom avsedd tid behöver buller och luftföroreningar fortsätta att övervakas och arbetet med åtgärder behöver intensifieras. Natur Arbete pågår med att bevara och förstärka den biologiska mångfalden och hittills har bland annat en sammanlagd areal på 617 ha areal kommunalt naturreservat bildats, vilket är 117 ha högre än målvärdet år 2014, som är 500 ha. Arealen ängs- och betesmark med miljöersättning år 2014 har ökat fram under perioden 2011-2013. Det behöver tydliggöras hur och när implementeringen av åtgärdsprogrammen för hotade arter ska ske för att målet ska uppnås i tid. Under 2014 har arbete med att stärka och utveckla mark- och vattenområden som har särskild betydelse för rekreation, genomförts. Byggnationen av stadsbadet har påbörjats och första etappen kommer att vara klar under 2015. Strandpromenaden är påbörjad och den bedöms kunna färdigställas till 2020. Vatten Skydd och säkring av dricks- och råvatten är bristfälligt i dagsläget men arbete med åtgärder pågår, bl.a. revidering av skyddsföreskrifterna för Gävle/Valboåsen. Gästrike Vatten har under 2014 arbetat med att ta fram en vattenförsörjningsplan för att skydda råvattenförekomster som kan vara väsentliga för framtida dricksvattenförsörjning. Det saknas ett arbetssätt som säkerställer att vi når målet om god ekologisk status i alla vattenförekomster. Gävle kommun behöver öka insatserna på området och arbeta mer samordnat för att det övergripande målet ska kunna uppnås. Information och utbildning En projektledare har anställts för att ta fram en strategi för lärande om hållbar utveckling under 2014. Den utgör en viktig del i att arbeta med hållbar utveckling i för barn och unga, samt för att nå ut med information om hållbar utveckling till familjer i Gävle kommun. Under året har Gävle Miljögala och en ny kampanjwebb www.gavle.se/miljo startats, där möjlighet finns att interagera med Gävlebor. Dialog och kommunikation med gävlebor och företag behöver öka. 4

1 Inledning Miljöstrategiska programmet beslutades i juni 2013. År 2014 är första helåret med programmet och det är 2014 års arbete som följs upp i denna uppföljning. Uppföljningen av programmet är uppdelad efter målområdena i miljöstrategiska programmet. Vad betyder färgerna? Målbedömningen finns i grönt, gult och rött. I de fall det saknas underlag står ett streck istället för en färgbedömning. Målen är bedömda utifrån följande bedömningsgrunder: målet är nära att uppnås = grönt trenden går åt fel håll och/eller det räcker inte med de insatser som hittills har genomförts för att vi ska uppnå målet i tid = rött arbete har påbörjats, ett fortsatt arbete krävs för att nå målet men vi har kommit en bit på väg = gult 2 2.1 Energi Energianvändningen ska minska och energin ska användas effektivt Energianvändningen minskar inte i Gävle kommun som geografiskt område. Inom koncernen är det en utmaning att nå målet till 2020. Positivt är bl.a. att en stor minskning skett av koldioxidutsläppen. Näringslivet och gävleborna ska energieffektivisera och minska energianvändningen med 15 % till år 2020 jämfört med 2010 Statistik för energianvändning i Gävle kommun visar på en ökning mellan åren 2009 och 2012. Under denna period har också befolkningen ökat med nära 2000 personer, vilket skulle kunna förklara en del av ökningen. Industrin som sektor är dock den största energianvändaren i kommunen vilket innebär att produktionen i industrin får en utslagsgivande effekt på om målet nås eller inte. Det finns vid rapporteringstillfället brister i den statistik som används, p.g.a. sekretess saknas statistik för åren 2010 och 2011. I slutet på februari kommer statistik för 2013. Eftersom trenden idag går åt fel håll och Gävle kommunkoncern inte har full rådighet i frågan bedöms inte målet kunna uppnås i tid. Det är svårt att i dagsläget avgöra om ovanstående aktiviteterna, tillsammans med övriga planerade insatser, hinner vända trenden och även minska energianvändningen så att målet uppnås. Denna fråga kommer att hanteras i energiplanen. Exempel på aktiviteter under året: Koncernen har påbörjat arbetet med att ta fram en energiplan som omfattar områdena energi och transporter i miljöstrategiska programmet, och planeras vara ute på samråd halvårsskiftet 2015. En energi- och klimatrådgivare har anställts på heltid (tidigare halvtid). Rådgivningen bedöms ha bidragit till minskad energiförbrukning på ca 900 MWh (ca 30 villors årsförbrukning). Planering av hur koncernen samordnat kan arbeta med att stötta företag i att minska deras miljöpåverkan. 5

Total energianvändning i Gävle kommun som geografiskt område Den totala energianvändningen i Gävle kommunkoncerns fastigheter med lokaler och bostäder ska minska med 20 % till år 2020 jämfört med 2009 Delmålet innebär att vi ska minska den faktiska energianvändningen med 20 % till 2020. Mellan 2009-2014 har den faktiska energianvändningen minskat med 8 %, vilket är nära den nivå på 10 % minskning år 2014 om vi ska minska energianvändningen i jämn takt under perioden 2009-2020. Om hänsyn tas till temperaturer vid de aktuella åren och en s.k. normalårskorrigering görs, är minskningen endast 3 % samma period. Det innebär att en stor förklaring till minskningen av den faktiska energianvändningen är att det varit varmare år 2014 jämfört med 2009. Beräknas energianvändningen per kvadratmeter (faktisk energi) har den minskat med 13,4 % perioden 2009-2014. Normalårskorrigeras värdena uppnås en minskning med 9 %. Detta innebär att energianvändningen per kvadratmeter har effektiviserats. Vi använder mindre energi per kvadratmeter 2014 än 2009. Det är troligt att många "enkla" åtgärder är genomförda och det krävs större insatser för att nå ännu lägre energianvändning. Därför bedöms det vara osäkert och kanske till och med tveksamt om målet kommer att kunna nås till 2020. Vad som kommer att krävas undersöks i det pågående arbetet med kommunens energiplan, och där föreslås även eventuella justeringar av målet, t.ex. vad som mäts och realistisk målnivå. Exempel på aktiviteter under året: En energipedagog har utbildat och påverkat beteenden för personal för att bli mer energismarta. Utfallet har varit varierande men för elanvändningen har den på flera ställen minskats med mellan 10-15 %. Gavlegårdarna har genomfört ett vattensparprojekt i samtliga lägenheter, ca 15000 st. Gavlegårdarna har genom projektet lyckats spara 136 miljoner liter vatten per år och 2 GWh per år genom minskade uppvärmningskostnader. Gavlegårdarna monterade temperaturgivare i drygt 5000 lägenheter för att kunna följa temperaturen i respektive lägenhet och göra injusteringar i syfte att spara energi. Gävle Hamn har under 2014 arbetat med att ta fram funktionella nyckeltal och system för uppföljning av energiåtgång i byggnader/hanteringsytor. Projektet "Energieffektivisering sport- och fritidsanläggningar Gävle kommun" har genomförts vid Kultur och Fritid. 6

Energianvändning totalt per år, MWh, i kommunkoncernens fastigheter Energianvändning totalt per år, kwh per kvadratmeter, i kommunkoncernens fastigheter. Gävle kommun som geografiskt område ska vara klimatneutral år 2050 Koldioxidutsläppen minskar men ökningen av produktionen av förnybar energi inom kommunens gränser är långsam. Internt i koncernen är ökningen av förnybar energi från sol blygsam även om den procentuellt ökat mycket. I fossilfri energianvändning är vi dock i framkant tack vare Gävle Energi. Sammantaget bedöms vi vara på god väg, men mycket arbete återstår innan vi når målet om att Gävle kommun ska vara klimatneutral 2050. Inom den närmsta tiden är fokus på den direkta användningen av energi inom kommunen, men längre fram behövs även mer fokus på konsumtionen. Näringslivets och Gävlebornas och energianvändning i fastigheter och anläggningar ska vara fossilfri år 2030 Statistik för koldioxidutsläpp från energisystemet i Gävle kommun t.o.m. 2012 visar på att en minskning har skett de senaste åren. Om trenden håller i sig kommer målet att uppfyllas. Samtidigt är det troligt att de enskilda åtgärder som får störst effekt redan har gjorts. För att minska ner till noll krävs en stor omställning hos alla. En starkt bidragande orsak till den stora minskningen är Gävle Energi ABs samarbete med Billerud Korsnäs AB som resulterade i att Bomhus Energi AB bildades. Samarbetet har t.ex. resulterat i att det levererades över 200 GWh ny restvärde till fjärrvärmenätet. Den fossila oljeförbrukningen har minskat från 41 000 m3 år 2009 till 1 800 m3 år 2013. Mängden 7

förnybar elproduktion har även ökat med ca 150 GWh (årsproduktion ca 420 GWh per år). Gävle Energi AB erbjuder gävlebor och företag fjärrvärme som består av 99,7 % förnybar energi år 2014. Dessutom erbjuds el som är 100 % förnybar. Detta skapar goda förutsättningar för gävlebor och verksamma i Gävle att använda fossilfri energi. Koldioxidutsläpp från energisystemet (CO2- ekv) per år i Gävle kommun som geografiskt område Produktionen av förnybar energi ska öka Gävle kommunkoncern har producerat 175,3 MWh från solel och solvärme under 2014. En stor ökning har skett under 2011 men därefter har ökningen varit blygsam. Under 2014 har bl.a. Gavlefastigheter påbörjat nybyggnationsprojektet Gavlehov (fotbolls- och sportarenan) med en tydlig miljöprofil där solcellsanläggningar är ett stort och viktigt inslag. Effekten av dessa solceller kommer att ge resultat vid nästa års uppföljning. En förändring i lagstiftningen gör det möjligt för villaägare att sälja överskottsel från solceller in på elnätet, vilket gör det mer ekonomiskt fördelaktigt att installera solceller. Denna förändring kommer troligtvis driva på installation av solcellsanläggningar. Produktionen av energi från vindkraft i kommunen har minskat till nära noll, till följd av att verk har monterats ner. Ett nytt område kan vara på gång, så det kan bli aktuellt att produktionen ökar inom några år. Gävle kommunkoncernen äger även vindkraft via Samkraft. Energiproduktionen från vattenkraft i Gävle Energis regi har ökat mellan 2013-2014. Sammantaget behöver det ske mer arbete för att öka den förnybara energiproduktionen om vi ska nå målet. Produktionen av solenergi totalt i kommunkoncernen MWh 8

Energiproduktion från Gävle Energis vattenkraftverk. Energiproduktion, kw installerad effekt från vindkraftverk i Gävle kommun som geografiskt område. Produktionen av biogas ska öka med 400 % till år 2017 jämfört med år 2012 Gävle Energi AB arbetar aktivt med att öka biogasproduktionen i Gävle tillsammans med Gästrike Återvinnare inom ramen för Gästrike Ekogas AB. Ett arbete pågår för att göra biogas av gävlebornas matavfall, istället för att det komposteras som idag. Enligt den uppsatta tidplanen kommer produktionen av biogas från matavfallet vara igång i december 2016, men inträffar någon försening finns därmed risk att målet inte uppnås i tid. Produktionen av biogas är starkt beroende av efterfrågan. Gävle kommun har länge ställt som krav att stadsbussarna ska drivas med förnybart drivmedel, t.ex. biogas, vilket har innebär att efterfrågan ökar. Gävle kommun ska även fortsättningsvis bidra till ökad efterfrågan. Detta görs bl.a. genom att följa resepolicyn och enbart köpa in fordon som kan drivas med förnybart drivmedel. Vi behöver dock öka takten på efterfrågesidan. Just nu pågår ett arbete med att förbereda centralisering av fordonsansvaret i kommunkoncernen, vilket bedöms skapa bättre förutsättningar för att nå målen i resepolicyn. 9

Såld biogas per år i Gävle kommun jämfört med 2012. Gävle kommunkoncerns energianvändning i fastigheter och anläggningar ska vara fossilfri år 2016 Gävle kommunkoncern bedöms ha goda möjligheter att nå målet om att energianvändningen i fastigheter och anläggningar ska vara fossilfria år 2016. Gävle Energi AB har under en längre period arbetat med att öka andelen förnybar energi i fjärrvärmen. Bolaget är på god väg att nå målet att ha 100 % förnybar energi till år 2016. År 2014 var andelen 99,7 %. Gävle kommunkoncern har enbart elavtal med förnybar el och inga oljeuppvärmda fastigheter finns kvar. Andel förnybar energi i fjärrvärmemix Andel elavtal med förnybar energi 10

2.2 Transporter Minska resor och transporter Mycket arbete har gjorts både internt och externt för att minska resor och transporter. En minskning av körsträckan med bil per invånare och år har skett men minskningen behöver ske snabbare för att uppnå målet. Utsläppen av kväveoxider från kommunkoncernens lätta lastbilar och personbilar har minskat, men däremot har koldioxidutsläppen ökat. Körsträckan med bil i Gävle kommun ska år 2025 ha minskat till 600 mil per invånare och år Målet om att minska körsträckan med bil har baserats på statistik i resvaneundersökningen som görs vart fjärde år. Målet avser en minskning av körsträckan från 818 km/invånare år 2011 till 600 km/invånare år 2025, vilket innebär en minskning med 25%. Eftersom statistik saknas från RVU:n för 2014, har statistik från RUS använts för att se om Gävle kommun håller den takt som beslutats av kommunfullmäktige. Denna statistik visar på en minskning mellan 2011-2013 med 2%. Vid en jämn fördelning per år av den minskning med 26,7 % som ska ske enligt målet, skulle det behövas en minskning med 4 % åren 2011-2013. För att nå målet 2025 behöver därför takten öka, men vi är på god väg och trenden går åt rätt håll. Utsläpp av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen från transporter minskat från 2011 till 2012. Statistik saknas för 2013 och 2014, men det är sannolikt att trenden håller i sig eftersom andelen miljöfordon ökar. Gävle kommunkoncern har under året på olika sätt arbetat för att nå målet. Samhällsbyggnad Gävle har under hösten arbetat fram en metod för hur restidskvoter ska beräknas. Metoden ska under 2015 implementeras i detaljplaneprocessen för att synliggöra miljöpåverkan. Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnad Gävle har tillsammans anordnat Vintercyklisten, vilket inneburit att deltagarna ändrat sina resvanor från att köra bil till och från arbetet till att cykla. Dessa förvaltningar har även genomfört kampanjen "Cykla för seger". Kommunledningskontoret har även arbetat med kampanjen "Cykelvänlig arbetsplats". Detta är några exempel från en rad aktiviteter som gjorts på området under 2014. Körsträcka med bil, antal körda mil med bil i genomsnitt per invånare och år. RVU - Mäts var fjärde år. 11

Körsträcka med bil, antal körda mil med bil i genomsnitt per invånare och år - årligen. Emissioner av luftföroreningar, flyktiga organiska ämnen Emissioner av luftföroreningar - Kväveoxider Resor, transporter och användning av drivmedel som kommunkoncernens verksamheter genererar ska minska Under 2014 har arbete med implementering av resepolicyn genomförts och en resvaneundersökning visar att 23% känner till innehållet väl, ytterligare 39% känner till att det finns en resepolicy, men är osäkra på innehållet. Internt i kommunkoncernen har koldioxidutsläppen ökat liksom den totala körsträckan med lätta lastbilar, personbilar och privata bilar. Under de senaste åren 2013-2014 har dock ökningen avstannat. Körda km med privat bil och antal korta flygresor har minskat 2014, vilket indikerar att resepolicyn har börjat ge effekt. Sammantaget visar detta att det finns mycket arbete kvar att göra innan vi når målen. Exempel på aktiviteter är att Gävle Hamn under 2014, har arbetat med att ta fram funktionella nyckeltal och system för uppföljning avseende bränsleförbrukning och genomföra ecodriving för medarbetare. Även Samhällsbyggnad har arbetat mycket med interna resor, till exempel med att 12

öka andelen resfria möten genom att använda Lync. Flera förvaltningar och bolag har arbetat med att byta ut till förnybara fordon och drivmedel. Till exempel hade Gavlegårdarna totalt 5 el- och biogasbilar år 2012, som kan jämföras med 2014, då de hade 28 st. Inom kort kommer ytterligare 5 fordon bytas mot el eller gas vilket innebär att drygt hälften av Gavlegårdarnas servicefordon använder förnybart bränsle. Energianvändning från lätta lastbilar och personbilar per år. Total körsträcka med lätta lastbilar, personbilar och privata bilar per år i kommunkoncernen. Totalt CO2-utsläpp från lätta lastbilar, personbilar och privata bilar per år i kommunkoncernen. 13

Antal korta flygresor per år - under 500 km CO2-utsläpp från flygresor internt i kommunkoncernen Antal långa flygresor per år - längre än 500 km Total körsträcka med privata bilar per år 14

Öka andelen resor och transporter med hållbara färdmedel Resandet med tåg och cykel har ökat. Resor med buss har minskat, vilket indikerar att mer åtgärder krävs för att målet ska uppnås. Antalet resor med kollektivtrafiken ska år 2025 ha ökat till 15 miljoner per år Gävlebornas resande med kollektivtrafik i kommunen mäts genom antalet genomförda resor med X-trafik. Totalsumman för dessa resor var 7 654 196 resor under 2014. Tillförlitligheten för statistiken under perioden 2011-2012 är osäker pga byte av databas. Jämförs åren 2013 och 2014 har det skett en minskning av antalet resor med ca 117 000 resor. Det är för tidigt att säga om detta är en pågående trend eller om det beror på databasbytet, men det är oavsett inte positivt att resandet minskat mellan 2013-2014. Tittar vi enbart på resandet inom Gävle stad, så har resandet med stadsbussarna minskat med 1,1 % jämfört med 2013. Under hösten har vi dock sett en svag ökning i resandet. Sämre framkomlighet genom centrum och hållplatsomläggningarna med anledning av framdragning av fjärrkyla har troligtvis bidragit till minskat resande. Även den varmare vintern jämfört med förra året kan ha bidragit till minskningen. Internt i kommunkoncernen har antal registerade resor med företagskort minskat något från 2013 till 2014. Antalet resor med tåg har däremot ökat från 2013 till 2014, vilket är positivt. erna visar att resor med kollektivtrafik inte har förändrats mycket, utan ligger på ungefär samma nivå, dock med något minskade resor med X-trafik, men något ökande resor med tåg. Sammanfattningsvis kan målet uppnås om insatser för att öka resorna med kollektivtrafik genomförs. Registrerade resor per år och invånare (påstigande) i Gävle kommun med trafik som X- trafik ansvarar för. Kommunkoncernens registrerade resor per år med X-trafiks företagskort. 15

Kommunkoncernens tågresor per år. Antalet resor med cykel ska fördubblas fram till år 2025 Antalet cyklister mäts vid 3 ställen i Gävle. Antalet cyklister vid Teatern fortsätter att öka, i år 5% jämfört med förra året. Årsmedeldygnstrafiken för vardagar är 1813 cyklister per dygn. Det har varit bra väder för cykel hela året, vilket kan vara en del av förklaringen, men eftersom det var det även förra året så nu törs vi nog säga att cyklandet ökar i Gävle. Under 2014 har Samhällsbyggnad Gävle byggt fem passager för cyklister. Två vid cirkulationen vid Hagaströmsutfarten, en över Södra Skeppsbron vid Fiskargatan, en över Upplandsgatan där cykelbanan byter sida samt en över Furuviksvägen vid Myrbackaleden. Generellt satsar man på smidiga huvudcykelstråk där cyklister har företräde. Samhällsbyggnad Gävle har även under året haft dialogmöten inom cykelområdet. Några exempel är att cykelrådet har träffats 2 gånger. De har haft en cykeldag på Stortorget för gävleborna. De har deltagit vid 3 föräldramöten på skolor för att diskutera trafik kring skolor. Sammantaget bedöms Gävle kommun ha goda möjligheter att nå målet om denna trend fortsätter, men det är samtidigt en stor utmaning att uppnå en fördubbling. Internt i kommunkoncernen har aktivieter och åtgärder genomförts för att bli så kallad cykelvänlig arbetsplats, där bland annat Samhällsbyggnad Gävle och Gavlefastigheter klarade kriterierna. n visar att andel tjänsteresor med cykel har ökat i kommunen. Antal cyklister vid fasta mätpunkter, vid Teatern, Kvarnparken och Centralbron. Beräknat till årsdygnstrafik för vardagar, Vardagsmedeldygn. 16

Andel tjänsteresor med cykel i kommunkoncernen. Miljöanpassa resor och transporter För att uppnå målet behövs ytterligare åtgärder. Även om koldioxidutsläppen i Gävle kommun som geografiskt område har minskat något från 2011-2012, så har inte andelen förnybara drivmedel och andelen fordon som kan drivas på förnybara drivmedel ökat i den takt som behövs. Gävlebornas och näringslivets resor och transporter ska vara fossilfria år 2030 Koldioxidutsläppen från resor och transporter i Gävle kommun har minskat mellan 2011-2012. Orsaken är inte klargjord, men det är troligt att en stor orsak är att resandet minskat under samma period. Trenden för koldioxidutsläppen går åt rätt håll men takten behöver öka för att målet ska uppnås. För att nå målet behöver både resandet fortsätta att minska och andelen förnybart drivmedel öka. Under 2014 har Gävle Energi deltagit i bl.a. Electric Car Region som syftar till att öka elbilar i regionen. Koldioxidutsläpp från resor och transporter i Gävle kommun som geografiskt område. 17

Gävle kommunkoncerns resor och transporter ska vara fossilfria år 2020 Andelen förnybara drivmedel och antal fordon som kan drivas med förnybara drivmedel har ökat, men inte alls tillräckligt snabbt för att uppnå målet till 2020. En kraftsamling behövs för att vi ska uppnå målet i tid. Centralisering av fordonsansvaret i förvaltningarna bedöms vara en viktig framgångsfaktor och det pågår förberedelser för genomförandet. Frågan om bolagen ska ingå kommer att avgöras i Gävle Stadshus AB under 2015. Några exempel på aktiviteter som har genomförts är att Omvårdnad har köpt in fler elbilar och flera förvaltningar och bolag har köpt in elcyklar. Gävle Hamn AB fortsätter sin långsiktiga strategi med att successivt fasa ut dieseltruckar till förmån för eltruckar. Under året har fem st 5-tons eltruckar köpts in. Under 2014 har Gavlegårdarnas samtliga fordon utrustas med ISA och alkolås och följer upp ett eco-index. Andel förnybart av den totala drivmedelsanvändningen för personbilar och lätta lastbilar. Andel fordon som kan drivas med förnybart bränsle för personbilar och lätta lastbilar. 18

2.3 Konsumtion och avfall Konsumtionen i Gävle kommun är resurseffektiv och hållbar Generellt sett behöver takten ökas för att målen ska uppnås. Positivt är att andelen bly, kvicksilver och nonylfenol i rötslam, har minskat, från 2012 till 2014. Gävlebornas konsumtion ska vara resurseffektiv och hållbar För att mäta om gävlebornas konsumtion är resurseffektiv och hållbar genomförs dels enkäter om beteenden, samt mätningar av avfallsmängder. Det saknas underlag från Gästrike återvinnares årliga undersökning vid rapporteringstillfället och det är därför svårt att bedöma förutsättningarna för att nå målet. Den totala avfallsmängden ligger ungefär på samma nivå 2011 som 2013, men för 2014 har ingen statistik kommit. Information och kommunikation om avfall och miljö har genomförts i olika sammanhang till gävleborna. Exempel är Bytagrejer-dagar tre gånger, med cirka 150 besökare per tillfälle. Gästrike återvinnare medverkade i den nationella avfallsminimeringsveckan. Flertalet åtgärder görs också regelbundet så att det ska vara "lätt att göra rätt". Gästrike återvinnare finansierar även projektet Matakuten, som tilldelades den nationella utmärkelsen Miljönären. Mätning total avfallsmängd kg per person. Metall, plast, glas, returpapper, kartong, wellpapp, matavfall och elavfall, då ingår säck och kärlavfall och grovavfall från Återvinningscentralen. Gävlebornas användning av och exponering för miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska erna för bly, kvicksilver, nonylfenol i rötslam har minskat från 2012 till 2014. Silver, koppar, kadmium och zink är på samma nivå eller högre än tidigare år. I slutet av 2014 startades en samverkansgrupp för kemikalieområdet inom koncernen. Gruppen fokuserar inledningsvis på att skapa giftfria förskolor, och där ingår allt från byggnadsmaterial till leksaker. Det pågår arbete för att uppnå målet men det behöver genomföras mer för att målet ska uppnås. 19

Mängd bly rötslam Mängd nonylfenol i rötslam Mängd kadmium i rötslam Mängd koppar i rötslam 20

Mängd zink i rötslam Mängd silver i rötslam Mängd kvicksilver i rötslam Gävle kommunkoncerns och gävlebornas inköp av närproducerade produkter och tjänster ska öka Gävle kommun kan på olika sätt arbeta för att utveckla dialogen med lokala producenter och leverantörer inom offentlig upphandling. Näringslivsavdelningen, tillsammans med Inköp Gävleborg, har under året genomfört utbildningar i offentlig upphandling för små och mellanstora företag. Målet är skapa rätt förutsättningar för att lyckas med upphandlingar i framtiden. Diskussioner pågår just nu kring hur Näringslivsavdelningen i samband med dessa utbildningar kan informera om miljökrav vid upphandling. Gävle kommun kan även på olika sätt öka intresset för närproducerat hos gävlebor genom informationsinsatser, men detta har inte prioriterats under 2014. Det saknas vid rapporteringstillfället uppgifter om utvecklingen på området i form av mätbara indikatorer. Vi ser svårigheter i att mäta andelen närproducerade produkter och tjänster och 21

behöver tydliggöra hur det ska mätas. Bedömningen för måluppfyllelsen är gjord utifrån de aktiviteter som är genomförda. Produkter och tjänster som upphandlas av Gävle kommunkoncern ska vara miljömässigt hållbara Kommunledningskontoret har påbörjat ett arbete med miljökrav och etiska/sociala krav vid upphandling och inköp. Under året har en riskanalys utförts över de leverantörer som Gävle kommun handlar stora volymer av. Dessa leverantörers hållbarhetsprofil har beskrivits. Utifrån detta har även ett förslag på fortsatt utveckling av kommunens kravställande tagits fram. En lista med kemikalier som Gävle kommun bör utesluta från inköp har också tagits fram. En utbildning i miljökrav och etiska/sociala krav för inköpssamordnare och MSP-samordnare har genomförts. Näringslivsavdelningen tillsammans med Inköp Gävleborg har under året genomfört utbildningar i offentlig upphandling för små och mellanstora företag. Målet är skapa rätt förutsättningar för att lyckas med upphandlingar i framtiden. Gävle kommun ska arbeta för att bli diplomerad Fairtrade city stad. För att bli diplomerad behöver staden uppfylla vissa kriterier, både inom koncernen och geografiskt. En inventering har genomförts i butiker och vid arbetsplatser, för att undersöka om vi uppfyller de kriterier som krävs. Den visade att vi är på god väg men det behövs fler arbetsplatser som har Fairtrade produkter. Den inventering som har genomförts internt i Gävle kommun har visat att kommunen i dagsläget inte handlar upp Fairtradeprodukter, vilket kommunen behöver göra för att kunna bli diplomerad. Arbetet fortlöper under 2015. Sammantaget bedöms Gävle kommun under 2014 tagit stora steg på området, men det krävs mer arbete innan det går att säkerställa att de produkter och tjänster som upphandlas av Gävle kommunkoncern är miljömässigt hållbara. Matens negativa miljöpåverkan ska minska Vi behöver arbeta mer med uppföljning och aktiviteter för att öka andelen vegetabilier. Positivt är att målet för minskat matsvinn redan uppnåtts i samtliga kommunala grundskolor och gymnasieskolor i Gävle. Den ekologiska andelen ökar. Köttkonsumtionen ska minska och andelen vegetabiliska proteiner ska öka i Gävle kommunkoncerns verksamhet Statistik för delmålet saknas vid uppföljningstillfället och det går därför inte att bedöma om delmålet kommer att uppnås. 50 % av Gävle kommunkoncerns livsmedelsinköp ska vara ekologiska år 2020 Andelen ekologiska livsmedelsinköp har ökat under perioden 2011-2013. Under 2014 fick förskolorna Fyren, Fridebo, Bönan och Markheden pris i lilla ekomatsligan, där 57 förskolor 22

fanns med. Gävle kommun fick även diplom i stora ekomatsligan år 2014, för att kommunen har uppnått andelen 27% ekologiskt under året. En utbildning i ekologisk mat har genomförts för kockar under 2014. Sammantaget bedöms det finnas goda möjligheter att uppnå målet. Goda exempel finns både inom koncernen och i andra kommuner där verksamheter klarar en hög ekologisk andel för samma kostnad eller liten kostnadsökning. Däremot behövs ett mycket målinriktat arbete för att nå målet. Andel ekologiska livsmedelsinköp, inklusive MSC-märkt fisk (Marine Stewardship Council, certifierat hållbart fiske), av totala livsmedelsinköpen i SEK. Mängden matavfall som slängs inom vård, omsorg och skola inom Gävle kommunkoncern ska år 2017 ha minskat med 20 % jämfört med år 2012 Mätningen av totalt matsvinn per portion visar att matsvinnet har minskat i snabb takt och en minskning med 20 % har redan uppnåtts i samtliga kommunala grundskolor och gymnasieskolor i Gävle. Idag saknas rutiner för att mäta det totala matsvinnet inom vård och omsorg (serveringssvinn, överproduktion och tallriksvinn) och inom förskolor med egen matlagning. Sammantaget bedöms att det är möjligt att nå målet om utbildnings- och informationsinsatser görs. Det behöver även tas fram rutiner för uppföljning hos de som idag saknar det. Totalt matsvinn(g) per portion. 23

Avfallet ska tas tillvara som en resurs och kretsloppet ska vara giftfritt När det gäller att avfallet ska användas som resurs är gävleborna bra på källsortering och Gästrike Återvinnare har ett väl utbyggt system för att ta tillvara alla avfallsfraktioner som resurser. Det pågår just nu utredningar och förberedande arbete kring vad vårt matavfall, slam och organiska restprodukter ska användas till. Vi behöver öka insatserna med att förbygga nedskräpning och förbättra källsortering för kommunkoncernens verksamheter. Gävlebor och verksamma i Gävle kommun ska bli ännu bättre på källsortering Gävleborna är bra på att källsortera. Det saknas statistik från 2014 men utifrån den statistik vi har från 2012 bedömer vi att vi ligger bra till jämfört med Sverigesnittet. Däremot kan vi inte bedöma om vi totalt sett har blivit ännu bättre mellan 2012-2014. Ett exempel som visar att vi är på rätt väg med våra lägenheter är Gavlegårdarnas statistik, att ca 1/3 av Gävles invånare (alla som bor hos Gavlegårdarna) har möjlighet till full utsortering av förpackningar i de 200 st återvinningsrum som finns. Gavlegårdarna jobbar tillsammans med Gästrike Återvinnare med att ta fram nya moderna Återvinningsrum som ska främja en bättre utsortering. När vi tittar på tidningar och förpackningar så källsorterade gävleborna 61 % av alla förpackningar som slängdes 2012. Under 2012 sorterade gävleborna 48 procent av det totala avfallet till återvinning. Motsvarande siffra för hela Sverige var 35 procent. Av allt matavfall som slängdes 2014 gick 68 % till kompostering, vilket är dubbelt så mycket som medelvärdet för hela Sverige på 32 % 2012. Här har Gästrike återvinnare och bolagets informationsarbete spelat en avgörande roll. Deras arbete har nominerats och tilldelats priser, både nationellt och internationellt. En förstudie om förutsättningar och behov av information till målgruppen asylsökande har också genomförts. Information och kommunikation om avfall och miljö i olika sammanhang har genomförts av Gästrike återvinnare, via webbplats, broschyren Ren Information och avfallspedagogen. Utsortering av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker Gävle kommunkoncern ska bedriva kontinuerligt arbete som bidrar till minskad nedskräpning Samhällsbyggnad Gävle gör förebyggande insatser för att minska nedskräpning. De marknadsför Skräpplockardagarna mot skolorna och delar även ut städmaterial till privatpersoner och föreningar som vill städa ideellt. 24

4 351 personer deltog i Håll Sverige Rents skräpplockardagar 2014 i Gävle. Det är nära en fördubbling av antal deltagare jämfört med 2013. Deltagandet 2014 är dock betydligt lägre än 2010 då det fanns en projektledare på heltid anställd vid Samhällsbyggnad Gävle som arbetade med nedskräpningsfrågor. Sammantaget bedöms arbetsinsatserna behöva ökas för att förebygga nedskräpning och att öka möjligheterna för gävleborna att delta i till exempel Skräpplockardagarna. Andel av kommuninvånare som engagerar sig i skräpplockardagar Slam och restprodukter används år 2017 som en resurs på bästa miljömässiga sätt i regionen Arbete pågår och en slamutredning är till 50% genomförd. Utredningen är försenad och det är svårt att bedöma om målet kommer att uppnås i tid eller riskerar att försenas. Det beror på vad utredningen kommer fram till. Matavfallet ska senast år 2017 användas som en resurs på bästa miljömässiga sätt Gästrike Återvinnare har utrett hur matavfallet bäst ska användas framåt. Utredningen resulterade i förslaget att göra biogas av matavfallet. Beslut är nu fattat om att påbörja en upphandling av en biogasanläggning (torrötningsprocess) för rötning av bl.a. matavfall från regionen. Om allt löper på enligt den grova tidplan som finns framtagen, så finns en påbörjad biogasproduktion i december 2016. Målet bedöms kunna uppnås till 2017 om inga förseningar i tidplanen inträffar. Källsortering för samtliga fraktioner ska finnas i alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern år 2017 På skolor och förskolor är källsorteringen väl utbyggd. Det finns även goda exempel inom förvaltningar och bolags verksamheter. Målet är uppfyllt i Gavlegårdarnas verksamhet samt för samtliga hyresgäster. 25

Sammantaget behöver takten ökas om målet ska uppnås. Fortsätter trenden vid rapporteringstillfället uppnås inte målet. Vi behöver också tydligare definiera vad som menas med verksamhet för att kunna bedöma om målet är uppnått. 26

2.4 Mark och bebyggd miljö Mark och naturresurser ska användas hållbart För att målet ska uppnås krävs att riktlinjer, policys och andra underlag för planeringen tas fram. Arbetet har inom de flesta områdena precis startat och kommer att genomföras under kommande år. I arbetet med att ta fram riktlinjer för prioriteringsgrunder och kompensationsåtgärder behöver det fortsatta arbetet med att ta fram dessa tydliggöras för att vi ska nå målet i tid. Mark ska återanvändas i större utsträckning för att minska bebyggelsens negativa utspridningseffekter Ett viktigt verktyg för att nå målet är att ta fram prioriteringsgrunder för ianspråkstagande av mark och använda dessa när exploatering blir aktuell. Prioriteringsgrunderna ska användas vid lokaliseringsförfrågningar. Arbetet med att ta fram dessa prioriteringsgrunder har inte påbörjats under 2014. Markanvisningspolicyn ska tydliggöra hur kommunens egen mark ska fördelas till försäljning och projekt samt vilka miljökrav som kan komma att ställas i samband med försäljning. Arbetet med att ta fram en markanvisningspolicy har påbörjats under 2014. Numera kan kommuner inte längre ställa särkrav i form av t.ex. energikrav som är högre än vad lagstiftningen kräver. Därför har inte sådana miljökrav tagits med i förslaget till markanvisningspolicy. Under 2014 har en lucktomt börjat bebyggas på Drottninggatan i kvarteret Pechlin. På Muréngatan är byggnation påbörjad men inte färdigställd. Sammantaget behöver vi under 2015 tydliggöra det fortsatta arbetet med att ta fram prioriteringsgrunderna för att vi ska nå målet till 2020. Kompensationsåtgärder ska genomföras i de undantagsfall då värdefull parkmark eller värdefull naturmark exploateras Arbete med kompensationsåtgärder aktualiseras i översiktsplanen för Gävle kommun och i grönstrategin. Det handlar om att planera så att värdefull parkmark och värdefull naturmark sparas. Planeringsarbetet behöver kompletteras med att riktlinjer tas fram för hur kompensationsåtgärder ska användas så att den totala skadan på naturvärden blir minsta möjliga i de undantagsfall där värdefull mark berörs. Var dessa riktlinjer bäst ska höra hemma är ännu inte fastlagt. Det är något som behöver klargöras under 2015. Vi behöver under 2015 tydliggöra det fortsatta arbetet med kompensationsåtgärder för att vi ska nå målet till 2020. Gävle kommunkoncerns mark för jord- och skogsbruk ska brukas långsiktigt hållbart senast år 2020 Framtagande av en skogspolicy är en viktig del för att säkerställa att även Gävle kommuns skogsmark brukas långsiktigt hållbart. Samhällsbyggnad Gävle ska under 2015 påbörja arbetet med att ta fram policyn. Genom att detta arbete kommer igång under 2015 finns goda 27

möjligheter att nå den del av målet som berör skogen. Av den jordbruksmark som kommunen utarrenderar odlas endast ca 19% (av totalt 116,17 ha) ekologiskt. Överenskommelser om enbart ekologisk odling finns bara i tre avtal av totalt 13 avtal om jordbruksarrende. Vi behöver tydliggöra hur vi ska arbeta för att öka andelen ekologisk jordbruksmark där kommunkoncernen är markägare. Andel kommunägd jordbruksmark som brukas ekologiskt Lokalisera, utforma och underhåll hållbart Arbete pågår inom för att säkerställa klimatanpassning och att byggande och underhåll sker med material som är resurssnåla och sunda. För att nå målet att all nybyggnation ska vara anpassad för optimal avfallshantering avseende källsortering, tillgänglighet och säkerhet till år 2020 behöver rutiner tas fram och rutinerna behöver också tillämpas vid all nybyggnation. Nya byggnader och anläggningar lokaliseras anpassat till ett förändrat klimat En VA-översikt och en VA-strategi har tagits fram under 2014 och arbetet med en VA-plan pågår och beräknas vara klar under 2015. Där ingår frågor kring klimatanpassning. Klimatanpassningsfrågor ingår även i kommunens risk- och sårbarhetsanalys och översiktplan för Gävle kommun som har pågått under 2014 och fortsätter under 2015. Sammantaget behöver klimatanpassningsfrågor finnas med i dessa styrdokument som grundförutsättningar. För att nå målet behöver även dessa styrdokument implementeras i kommunens verksamhet i god tid innan 2020, så att vi använder och följer de strategier som satts upp för att säkerställa att nya byggnader och anläggningar lokaliseras anpassat till ett förändrat klimat. Vid byggande och underhåll används material och metoder som är resurssnåla och sunda För att nå målet behövs ett aktivt arbete med att öka andelen miljöanpassade och resurseffektiva underhålls- och byggprojekt. Det sker bl.a. genom information, utbildning och samverkan. Gavlefastigheter har under 2014 genomfört ett seminarium på temat. Miljöklassningssystem är tillsammans med livscykelanalyser och livscykelkostnader viktiga verktyg. Alla Gavlefastigheters nybyggnader har projekterats och byggts enligt Miljöbyggnad 28

Silver. Gavlegårdarna har ambitionen att ta ett beslut under 2015 kring vilket miljöklassningssystem bolaget ska använda. Det har även startats upp en samverkansgrupp i koncernen inom kemikalieområdet. Gruppen fokuserar inledningsvis på att skapa giftfria förskolor, och tittar på allt från byggnadsmaterial till leksaker. Sammantaget så har flera positiva steg tagits mot måluppfyllelse. Med ett fortsatt arbete finns goda möjligheter för att vi ska nå målet till 2020. All nybyggnation ska vara anpassad för optimal avfallshantering avseende källsortering, tillgänglighet och säkerhet För att nå målet att all nybyggnation ska vara anpassad för optimal avfallshantering avseende källsortering, tillgänglighet och säkerhet krävs nya rutiner för detaljplaner, projektering och bygglovshandläggning. Rutiner för detaljplaner inklusive uppföljning planeras att genomföras under 2015 av Samhällsbyggnad Gävle. Arbetet har inte påbörjats förutom att kontaktpersoner är utsedda på respektive förvaltning/bolag. För att nå målet till 2020 behöver rutiner tas fram och rutinerna behöver också tillämpas vid all nybyggnation. Livsmiljön i Gävle kommun ska främja en god hälsa Halterna av partiklar i luften har minskat. Arbete kvarstår för att minska kvävedioxidhalten på utsatta gator och för att bibehålla partikelnivån under miljökvalitetsnormerna. För delmålet om buller saknas underlag för bedömning. Negativa effekter av buller och vibrationer ska minska För att uppnå målet måste antalet bullerstörda minska genom planering och åtgärder för utsatta områden. Det kan ske genom att minska biltrafikflöden i bullerstörda områden, sänka hastigheter och bullersanerande åtgärder. Vid rapporteringstillfället saknas underlag för att kunna göra en bedömning av målet. Bedömningen är att fler aktiviteter behöver göras för att uppnå målet. Luften ska vara så ren att människors hälsa, samt djur, växter och kulturvärden inte skadas För att nå målet behöver Gävle kommun hålla uppsikt över gator med värden i gränsintervallet för PM10 och kvävedioxider med uppföljande mätningar, utreda och vid behov vidta åtgärder. Åtgärder kopplade till målområde Transporter bidrar till målet, t.ex. minska andelen resor, sparsam körning, resepolicy, fler icke-fossildrivna bilar. Genomförda mätningar och beräkningar för år 2014 visar att vi klarar miljökvalitetsnormen för PM10. Mätningar av PM10 har gjorts på Södra Kungsgatan, och för Staketgatan, Västra vägen och Islandsbron har beräkningar gjorts. 29

När det gäller kvävedioxid så har mätningar under 2014 genomförts som visar att miljökvalitetsnormerna (MKN) överskrids på Södra Kungsgatan. För att säkerställa målet år 2025 måste fysiska åtgärder till för att sänka framförallt halten NO2. Sammantaget är bedömningen att vi är på god väg att uppnå målet men en del arbete kvarstår för att minska kvävedioxidhalten på utsatta gator och för att bibehålla partikelnivån under MKN. Antal gator inom gränsintervallet för miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) ska senast år 2015 vara 0 st. Antal gator inom gränsintervallet för miljökvalitetsnormen för kvävedioxider (NO2) ska år 2015 vara högst 2 st och år 2025 vara 0 st. 30

2.5 Natur Den biologiska mångfalden ska bevaras och förstärkas Arbete pågår med att bevara och förstärka den biologiska mångfalden. Vi har skyddat många värdefulla natur- och rekreationsområden och arealen betes- och slåttermark med miljöersättning ökar. Däremot krävs mer insatser kring implementering av åtgärdsprogram för hotade arter och insatser kring tätortsnära parker och naturmarker. Ytterligare minst 1000 ha värdefulla natur- och rekreationsområden ska vara långsiktigt skyddade år 2020 jämfört med 2011 Under 2014 har Sätraskogens naturreservat bildats på 171 ha. Det innebär att under perioden 2011-2014 har en sammanlagd areal på ytterligare 617,1 ha fått långsiktigt skydd. Dessutom pågår bildandet av naturreservat på Limön och beslut väntas år 2015. En inventering av kulturmiljön på Vitgrund har också genomförts under 2014 och en skötselplan kommer att tas fram. Sammantaget kommer målet att uppnås om denna trend fortsätter. Areal kommunalt bildade naturreservat Alla Gävles tätortsnära parker och naturområden ska år 2020 skötas och utvecklas på ett sådant sätt att biologisk mångfald och god tillgänglighet främjas En framgångsfaktor för målet är att kommunen antar en grönstrategi där det fastläggs vilka park- och naturområden som har betydelse för tätorterna i form av ekologisk funktion, allmänhetens tillgänglighet och gynnande av folkhälsan. Denna grönstrategi ska arbetas fram under 2015. Alla värdefulla park-och naturområden behöver även en framtagen skötsel- och utvecklingsplan som följs. Grönstrategin kommer att beskriva vilka områden som är i störst behov av skötselplaner. Om målet ska kunna uppnås behöver grönstrategin tas fram under 2015 eftersom det fortsatta arbetet för att uppnå målet är beroende av innehållet i strategin. Naturskyddsföreningens ranking av bästa naturvårdskommun är ett bra sätt att framöver mäta hur Gävle kommuns arbete står sig jämfört med andra kommuner. 31

Arealen ängs- och betesmark som brukas ska inte minska jämfört med arealen år 2011 Arealen ängs- och betesmark år 2014 har inte minskat jämfört med arealen år 2011. Trenden för arealen betes- och slåttermark med miljöersättning är tvärtom att den ökar fram till 2013. Dessutom har tio örtbackar hävdats i kommunens regi. Målet bedöms kunna uppnås om denna trend fortsätter. Antal hävdade örtbackar. Areal betes- och slåttermark med miljöersättning. Alla åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) som berör Gävle kommun ska senast år 2020 vara implementerade i kommunkoncernens verksamhet Arbetet har inte varit prioriterat under 2014 och kommer heller inte prioriteras under 2015. Målet kommer inte att nås med dagens takt på implementering. Det behöver tydliggöras hur och när implementeringen ska ske för att målet ska uppnås till 2020. 32

Mark- och vattenområden som har särskild betydelse för rekreation ska stärkas och utvecklas Stadsbadet bedöms vara klart år 2015. Arbete har påbörjats inom samtliga delmål. Tysta områden som är värdefulla för rekreation och friluftsliv ska bevaras Arbete med ställningstaganden kring tysta områden pågår i arbetet med översiktsplanen i Gävle kommun. Fastlagda riktlinjer för tysta områden är ett viktigt första steg för bevarande av dem. Eftersom riktlinjer saknas vid rapporteringstillfället är det svårt att bedöma om målet kan uppnås till 2020. Användningen av parkområden för närrekreation ska öka till år 2020 Under 2014 har Samhällsbyggnad Gävle påbörjat arbetet med att öka användningen av parkområden. Samhällsbyggnad har även tagit fram en mätplan för att mäta antal besökare. Eftersom underlag för bedömningen av måluppfyllelse saknas (detta är under framtagande) så går det vid rapporteringstillfället inte att bedöma om målet kommer att kunna uppnås med de insatser som görs idag. Ett stadsbad ska finnas i Gavleån år 2015 Byggnationen av stadsbadet har påbörjats och första etappen kommer att vara klar under 2015. Samhällsbyggnad Gävle har gjort flera provtagningar i Gavleån. Majoriteten av proverna visar på tjänlig badvattenkvalitet. Två prover visar på att vattnet är tjänligt med anmärkning. Det handlar om något förhöjda bakterievärden men vattnet är fortfarande tjänligt. Målet bedöms kunna uppnås i tid utifrån bedömningen att när etapp 1 är klar så finns ett stadsbad i Gavleån. En strandpromenad med natur- och kulturinformation ska finnas längs Norrlandet år 2020 Strandpromenaden på Norrlandet är påbörjad och det bedöms finns förutsättningar att färdigställa den till 2020. Ett komplett och välbesökt arboretum med inhemska träd- och buskarter ska finnas år 2020 Arbetet med arboretum har påbörjats under 2014. I ett samverkansprojekt med SLU har inventeringar påbörjats under 2014 och utvecklingsprojektet fortgår under 2015. 33

Målet innehåller två delar, dels att Gävles arboretum ska vara komplett och även välbesökt. Eftersom den första mätningen av antalet besökare görs 2015 är det för tidigt att bedöma förutsättningar för att nå målet till 2020. 34

2.6 Vatten Det ska finnas ett långsiktigt hållbart skydd av råvatten och dricksvatten Det kvarstår mycket arbete innan det finns ett långsiktigt hållbart skydd av råvatten och dricksvatten i Gävle kommun. Vi jobbar dock enligt plan inom båda delmålen. Befintliga vattentäkter och blivande vattentäkter ska skyddas och säkras senast år 2020 Under 2014 har inget vattenprov varit otjänligt enligt Gästrike Vatten. Däremot saknas i dagsläget tillräckligt skydd för att säkerställa att denna vattenkvalitet upprättshålls över tid. Andelen skyddade vattentäkter med skyddsföreskrifter yngre än 15 år eller med relevanta uppdaterade föreskrifter var 25 % år 2014. Gästrike Vatten har under 2014 arbetat med implementering av egenkontrollprogram inkl RSA. Revidering av vattenskyddsområdet Gävle/Valboåsen har också pågått under året och fortsätter under 2015. Arbetet beräknas ta fem år och omfattar grundvattenutredningar, riskinventering, riskbedömning, ansökan samt fastställelse från Länsstyrelsen. Eftersom revidering av vattenskyddsområden är så lång process krävs det ett målinriktat systematiskt arbete med att revidera skyddet av vattentäkterna om målet ska uppnås till 2020. Samhällsbyggnad Gävle har prioriterat tillsyn inom vattenskyddsområden. En kontrollplan för tillsyn på privata vattentäkter i vattenskyddsområden har tagits fram. Sammantaget är bedömningen att vi jobbar i den takt som behövs med att revidera vattenskyddsföreskifterna för att målet ska uppnås 2020. Däremot kan det finnas risker i form av långa processer för att revidera föreskrifterna, försenade handläggningstider mm och där har vi inte rådighet. Andel skyddade vattentäkter med skyddsföreskrifter yngre än 15 år eller med relevanta uppdaterade föreskrifter. Råvattenförekomster som kan vara väsentliga för framtida dricksvattenförsörjning ska skyddas genom planläggning senast år 2017 Gästrike Vatten har under 2014 arbetat med att ta fram en vattenförsörjningsplan. Arbetet är försenat, och planen är inte fastställd än. Vattenförsörjningsplanen behöver beaktas i översiktsplanen för Gävle kommun för att säkerställa skydd av råvattenförekomster som kan vara väsentliga för framtida dricksvattenförsörjning. Målet bedöms kunna uppnås till 2017. 35

Alla vattenförekomster ska ha god ekologisk och kemisk status 29 % av alla vattenförekomster inom Gävle kommun har hög eller god ekologisk status, enligt Vattenmyndighetens förslag till statusbedömning som är på samråd våren 2015. Det innebär en försämring jämfört med senaste beslutade statusbedömningen där andelen var 31 %. Enligt förslaget har det tillkommit åtta vattenförekomster inom Gävle kommun, vilket kan förklara en del av försämringen. Gävle kommun har länge arbetat med vattenförvaltning på olika sätt men det behöver ske en utvärdering av det arbetssätt som hittills använts eftersom andelen vattenförekomster som uppnått hög eller god status är låg, endast kring 30 %. Sammantaget bedöms det finnas små möjligheter att nå målet om god eller hög status för alla vattenförekomster om vi fortsätter arbetet på samma sätt som idag. I vattendrag, sjöar och hav ska det finnas goda reproduktionsmöjligheter och livskraftiga bestånd för fiskar och andra vattenlevande djur år 2020 Arbetet med att ta fram en fiskevårdsplan har inte påbörjats. Under 2015 finns planer på att starta en mindre förstudie i den kommunövergripande naturvårdsgruppen för att ta fram förslag till avgränsning, identifiera vilka underlag som finns respektive saknas och ta fram ett förslag på hur arbetet skulle kunna ske. Arbetet ska ske i samråd med Länsstyrelsen. Det är för tidigt att kunna bedöma möjligheten till att nå målet till 2020. Ny fiskevårdsplan antagen. Gävle kommunkoncern ska minimera risken för negativa miljö- och hälsoeffekter vid översvämningar och ökade flöden, till följd av ändrat klimat Klimatanpassningsfrågorna har integrerats i arbetena med ny översiktsplan, risk- och sårbarhetsanalys samt VA-plan för Gävle kommun. Målet bedöms kunna uppnås enligt plan med stöd av detta. För att nå målet behöver även dessa styrdokument implementeras i kommunens verksamhet i god tid innan 2020, så att vi använder och följer de strategier som satts upp. 36

Förorenat vatten och dagvatten ska inte släppas till sjöar, vattendrag eller kustområden 29 % av alla vattenförekomster inom Gävle kommun har hög eller god ekologisk status, enligt Vattenmyndighetens förslag till statusbedömning som är på samråd våren 2015. n är viktig för det övergripande målet. Det saknas i dagsläget en indikator för det specifika delmålet om dagvatten. Utifrån utfallet från indikatorn om status kan vi dock dra slutsatserna att mer åtgärder behöver genomföras för att minska utsläpp till vattenförekomster. Under året har dagvattenproblematiken vid Västra vägen åtgärdats för att höja vattenkvalitén i Gavleån. Ett arbete med att ansöka för ett EU-projekt, inom dagvatten, har också påbörjats. Det handlar om att förbättra hanteringen av dagvatten i hela stadsbyggnadsprocessen, som till exempel att minska utsläpp av föroreningar, få fler gröna ytor och bättre hantering av skyfall. Andel vattendrag med god eller hög ekologisk och kemisk status i Gävle kommun Miljöbelastningen från spillvatten ska minska Under 2014 skedde ingen bräddning av avloppsvatten från Gästrike Vattens reningsverk. Andel åtgärdade pumpstationer utrustade med provtagningsmöjligheter och bräddflödesberäkning var 85 % år 2014. Under året åtgärdades 51 bristfälliga enskilda avlopp. Flera andra aktivititer har gjorts under året för att minska miljöbelastningen från spillvatten, både från reningsverk och enskilda avlopp. Samhällsbyggnad Gävle har tagit fram en inspektionsplan för tillsyn av enskilda avlopp. Planen omfattar tillsyn av 4500 enskilda avlopp och sträcker sig fram till år 2025. VA-planarbete har påbörjats genom att en VA-översikt och VA-strategi tagits fram. VA-strategin har fastställts av kommunfullmäktige. En utbyggnadsplan för VA i omvandlingsområden har tagits fram och planen har fastställts av kommunfullmäktige. Utbyggnad av kommunalt VA till Trösken har slutförts och ca 100 fastigheter har anslutit. På Norrlandet pågår utbyggnad av kommunalt VA, arbetet sker i fyra etapper. Byggnationen har påbörjats av huvudledningsnätet (etapp 1) samt att upphandling av utförandet, byggstart har skett av (etapp 2) vilket avser VA-ledningar för Utvalnäs och Harkskär. Sammantaget bedöms det finnas goda möjligheter att uppnå målet till 2020. 37

Andel åtgärdade pumpstationer utrustade med provtagningsmöjligheter ochbräddflödesberäkning. Antal åtgärdade enskilda avlopp. Minskad mängd fosfor per kubikmeter bräddat avloppsvatten (minskning i procent jämfört med inkommande vatten). Äldre deponier ska vara åtgärdade senast år 2025 så att spridning av farliga ämnen från dessa minimeras I deponierna i Bergby och Norrsundet är anläggningsåtgärderna genomförda och provtagningar pågår nu enligt fastställt kontrollprogram. För deponierna Åbyfors och Avan pågår förberedande arbete inför anläggningsåtgärder och åtgärdsplaner för sanering är under arbete. Alternativa lösningar tas fram för Åbyforsdeponin för åtgärdsbeslut 2015. Planering av genomförandeåtgärder av Avandeponin har genomförts under året. Det kan konstateras att projektet är omfattande och kostnadskrävande. Sammantaget bedöms Gävle kommun vara på god väg, men arbetet som krävs är omfattande och kostnadskrävande, och det är ofta svårt att bedöma tidsåtgången för dessa projekt i tidigt skede. Därför är det i dagsläget för tidigt att bedöma om målet kommer att uppnås i tid. 38

Antal åtgärdade deponier av det totala antalet deponier. 39

2.7 Information och utbildning Alla som bor och verkar i Gävle kommun ska kunna ta del av information och verktyg för att agera hållbart Under 2014 har arbete påbörjats med att uppnå de tre delmålen, men mycket arbete återstår. Alla elever ska ha kunskap och handlingskompetens, i förhållande till sin ålder, för att kunna agera hållbart Graden av medvetet miljöarbete varierar på förskolorna, men alla har någon form av miljöarbete. De flesta grundskolorna bedriver ett miljöarbetet genom olika former av temaarbete med ämnessamverkan och deltagande i miljökampanjer. Alla gymnasieskolor arbetar aktivt med frågor om hållbar utveckling i undervisningen. Borgarskolan driver ett projekt med målsättningen att märkbart minska skolans ekologiska fotavtryck. En miljöutvecklare har anställts och har påbörjat ett arbete för att lyfta miljöfrågorna inom Utbildning Gävle. Ett förslag till strategi för hållbart lärande är framtagen och ska beslutas av Utbildningsnämnden. Strategin för hållbart lärande är en viktig pusselbit för målet. Tillsammans med en organisation för implementering av strategin bedöms det finnas goda förutsättningar för att nå målet till 2020. Arbetet med att skapa skolskogar och skolträdgårdar har påbörjats genom att en definition tagits fram. Inriktningen i det fortsatta arbetet kommer att vara att försöka inspirera förskolor/skolor att bygga upp denna verksamhet från förskolorna/skolorna själva. Detta görs för att det ska finns ett intresse och en fungerande utomhuspedagogik på respektive skola, så att skolskogen/skolträdgården används. Sammantaget är bedömningen att arbetet med lärande om hållbar utveckling är på god väg, men att arbetet med miljöcertifiering, skolskogar och skolträdgårdar måste intesifieras för att målet ska uppnås. Andel skolor/förskolor med tillgång till skolskog. 40

Andel skolor/förskolor med tillgång till skolträdgård. 50 % av alla kommunala skolor och förskolor ska vara Grön Flagg-certifierade eller motsvarande certifiering senast år 2020. Gävlebor och näringsliv ska kunna ta del av information och verktyg för att kunna agera hållbart Kommunledningskontoret har efter beslutet om miljöstrategiska programmet arbetat med att upprätta informationskanaler mot gävlebor och företag. I det arbetet har ingått upprättandet av Gävle Miljögala (en årlig aktivitet för att sprida goda exempel och följa upp om vi är på rätt väg) och en ny kampanjewebb www.gavle.se/miljo (som bl.a. visar tips och goda exempel). Gävle Miljögala har genomförts, för alla som bor och verkar i Gävle kommun, vilket skapade inspiration och kunskap om Gävles miljöarbete. Ca 600 personer deltog på galan. Utvärderingen från Miljögalan visar att 72% ansåg att de hade nya lärdomar. Under 2014 har även ett arbete påbörjats för att skapa en koncept för hur kommunkoncernen kan stötta företag till att miljöanpassa deras verksamhet. Samtidigt som detta arbete har påbörjats under 2014 visar SCB:s medborgarundersökning att gävleborna tycker att kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt har försämrats. SCB ställde då frågan till ett 1000-tal gävlebor (med 46 % svarsfrekvens) "Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt?". Detta visar att vi behöver öka möjligheten att vara med och påverka och känna delaktighet och lyssna på vad företag och gävlebor efterfrågar för insatser från kommunkoncernen. Det pågår även ett arbete med att öka koncernens kompetens kring vad som styr beteenden. Detta blir ett viktigt fortsatt kompetensutvecklingsområde för att vi ska veta vilka insatser vi ska göra för att underlätta för gävleborna att leva miljövänligt. Sammantaget bedöms kommunkoncernen har en bra grund att arbeta vidare med för att uppnå målet till 2020. 41

NKI-mätning av kommunens miljöarbete Alla medarbetare och politiker ska i förhållande till sin roll ha tillräcklig kunskap i miljöfrågor för att kunna agera hållbart Under 2014 har mycket planerats och strukturerats, former för samarbete har hittats, personal har rekryterats, vilket innebär att fler kan arbeta med att kommunicera och genomföra målen. Ett internt miljönätverk har träffats regelbundet och utvecklat miljöarbetet. Utbildning Gävle har ett operativt mål för 2014 som vänder sig till hela verksamheten, "Stärkt miljömedvetande i verksamheten". I detta arbete ingår implementering av och åtgärder enligt det miljöstrategiska programmet. Förvaltningen har under året anställt en miljöutvecklare som ska förstärka detta arbete. Även Omvårdnad Gävle har under 2014 anställt en Miljöutvecklare som ska arbeta med miljöstrategiska programmet i förvaltningen. Information och utbildning om Miljöstrategiska programmet har genomförts för ledningsgrupper och förskolechefer. Verksamhetens påverkan har gåtts igenom och det har tydliggjorts hur förvaltningen/bolaget ska arbeta med miljöstrategiska programmet. Sammantaget är bedömningen att en bra grund har lagts under 2014 men det behöver ske ett arbete framöver med att skapa utbildningar för bl.a. personal och miljöombud. 42