Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet



Relevanta dokument
Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna?

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Svensk författningssamling

Underlag till tillsynsplan 2015

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Nyheter och översikt 2011

Sveriges miljömål.

Naturvärdeskarta

NaturvårdsplaN BakgruNdsdel

Ängs- och betesmarksinventeringen

Ett rikt växt- och djurliv

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS

projekt roslagshagar

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Miljöprogram för Högsby kommun

Bildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Kommunalt ställningstagande

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

Ett rikt odlingslandskap

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

RIKSANTIKVARIEÄMBETETS KULTURMILJÖBOKSLUT Hur mår kulturmiljön?

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Omslagsfoton: Maria Strid Omslagslayout: Frida Ekfeldt

SUNNE KOMMUNS NATURVÅRDSPROGRAM

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

NY PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Behovsbedömning för planer och program

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

Sveriges miljömål.

Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Allmänt. Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Areella näringar 191

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE i Kristianstad kommun

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Restaureringsplan för Arpö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, SE i Karlskrona kommun

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Undersökning av Naturvårdsverkets arbete med två miljökvalitetsmål

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING. MKB-gruppen Detaljplan för Stjärtnäs, fastigheterna Skå-Eneby 1:30 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län, dnr

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Miljömålen i prövning & tillsyn

Ett rikt odlingslandskap

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Medlemsstat: Sverige. Programändring nr. 9. Promemoria. Landsbygdsdepartementet

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Regionala miljömål med åtgärdsprogram för Gävleborgs län

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden

ENABYGDENS MILJÖMÅL

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Bidrag att söka för att uppnå. miljömålen

Biotopskyddsområden NATURVÅRDSVERKET. Vägledning om tillämpningen av 7 kapitlet 11 miljöbalken. Handbok 2012:1 Utgåva 1 December 2012

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR DE REGIONALA MILJÖMÅLEN

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Skogsstyrelsens författningssamling

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Restaureringsplan för Natura området Rånö Ängsholme, SE i Haninge kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE i Ängelholms kommun

Transkript:

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket, ansvar odlingslandskapet Länsstyrelserna, 21 stycken Skogsstyrelsen, ansvar skogslandskapet Regionkontor, 5 stycken Distriktskontor, 43 stycken Fiskeriverket, ansvar vatten

Sektorsansvar Sektorsansvar: miljöarbetet ska in i alla politikområden Jordbruksverket har sektorsansvar för odlingslandskapet Miljöarbetet ska tillämpas i alla beslut 1. Föreskrifter 2. Stöd och ersättningar 3. Uppföljning 4. Information

Myndigheter och näringen Samverkan mellan myndigheter och näringen 1. Partnerskapet i landsbygdsprogrammet 2. Samverkansgrupp för kompetensutveckling 3. Föreskrifter etc. på remiss

Miljökvalitetsmål 16 miljökvalitetsmål varav 7 har mål för biologisk mångfald Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 6 delmål Samtliga ängs- och betesmarker ska bevaras och utökas Mängden småbiotoper ska bevaras Mängden landskapselement som sköts ska öka med 70% Mål om växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser Åtgärdsprogram för hotade arter Kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader ska tas tillvara

Arealmål och dagsläget Till 2010 ska arealen hävdad ängsmark utökas med minst 5 000 hektar (totalt 10 000 hektar) I dag finns cirka 8 000 hektar, varav 5 800 hektar med särskilda värden målet kan nås arealmässigt men osäkert med avseende på kvalitet

Arealmål och dagsläget Till 2010 ska arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna utökas med minst 13 000 hektar betesmark i Norrland, ökat 2 300 alvarmark, ökat 4 700 hektar skogsbete, ökat 3 300 hektar ljunghed, data saknas fäbodbete, ökat med 26 stycken målet kommer att nås

Arealmål och dagsläget Till 2010 ska minst 12 000 hektar våtmark anläggas eller återställas 4 500 hektar har anlagts 1 600 hektar har restaurerats totalt: 6 100 hektar målet blir svårt att nå

Vad krävs för att nå miljökvalitetsmålet? Kvalitetsvärden måste definieras och utvecklas Det saknas tydliga mål för byggnader och byggnadsmiljöer Ängsareal måste utökas Nya miljömål från och med 2010 fördjupad utvärdering pågår

Styrmedel Miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet, SJV Kompetensutveckling Lagar och regelverk Naturreservat, NV LIFE+, NV+EU Naturvårdsavtal, NV+SKS Biotopskydd, NV+SKS Lokala naturvårdsprojekt, NV NOKÅS, SKS

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 ersättningar för biologisk mångfald Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer Miljöinvestering för våtmarker Miljöinvestering för restaurering av betesmarker och slåtterängar Utvald miljö ny åtgärd Bioträda Åker för hotade åkerogräs Restaurering av betesmarker och slåtterängar Restaurering och anläggning av våtmarker Särskild höhantering på slåtterängar Särskild skötsel av landskapselement m.m. Kompetensutveckling

Betesmarker och slåtterängar Betesmark och slåtteräng som sköts med miljöersättning 480 000 hektar betesmarker 8 000 hektar slåtteräng 3 200 hektar betesmark och slåtteräng restaurerades mellan 2001 och 2006

Villkor för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Betesmarker ska betas varje år, slåtterängar ska slås och skördas varje år Ingen skadlig förnaansamling Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta För marker med särskilda värden tillkommer villkor

Natur- och kulturmiljöer 74 000 kilometer längdelement Till exempel öppet dike, stenmur, brukningsväg 500 000 stycken punktelement Till exempel odlingsröse, alléträd, åkerholme, hamlade träd

Villkor för miljöersättning för naturoch kulturmiljöer Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta Det får inte finnas upplag och avfall på landskapselementen och dess renar Åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden är förbjudna

Ängs- och betesmarksinventeringen 2002-2004 Gemensam metodik över landet Urval av marker Utbildning för likartade bedömningar 75 miljoner kronor 230 000 hektar betesmark 35 000 hektar slåtteräng

Ängs- och betesmarksinventeringen Resultatet finns i databasen TUVA, www.sjv.se/tuva Från och med i år finns möjlighet att lägga till marker (inventerade efter 2004) Medel för nya inventeringar i landsbygdsprogrammet Uppföljning kan jämföras med 2004