Kan jag skapa en positiv naturupplevelse hos någon annan?

Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3:2008 Kan jag skapa en positiv naturupplevelse hos någon annan? En studie av vilka faktorer som påverkar GIH-studenters naturupplevelse Fredrik Svanström GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Rapport 3:2008 Handledare: Johnny Nilsson

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Introduktion... 3 1.2 Bakgrund... 3 1.2.1 Undervisning i friluftsliv - ett pedagogiskt perspektiv... 3 1.2.2 Undervisning i friluftsliv vid GIH... 5 1.3 Syfte & frågeställningar... 9 1.4 Centrala begrepp... 10 1.4.1 Natur... 10 1.4.2 Naturupplevelse... 11 1.4.3 Friluftsliv... 15 1.4.4 Relationen mellan natur (naturmiljö), naturupplevelse & friluftsliv... 17 2 Metod... 18 2.1 Empirisk fenomenologisk psykologisk metod... 18 2.2 Hermeneutisk meningstolkning... 19 2.3 Förförståelse... 21 2.4 Urval... 22 2.5 Konstruktion av intervjuguide... 23 2.6 Intervjuförfarande... 23 2.7 Analys av intervjuerna... 24 2.8 Validitet & reliabilitet... 26 3 Resultat... 29 3.1 Faktorer som påverkar naturupplevelsen - utsagorna... 29 3.2 Faktorer som påverkar naturupplevelsen - kategorier... 34 4 Sammanfattande diskussion... 36 5 Käll- och litteraturförteckning... 41 Otryckta källor... 41 Tryckta källor... 41 Bilaga 1 Käll- och litteratursökning... 46 Bilaga 2 Enkät... 48 Bilaga 3 Checklista inför intervju... 53 Bilaga 4 Intervjuguide... 54 2

1 Inledning 1.1 INTRODUKTION Under de år som jag har undervisat i och om friluftsliv i gymnasie- och högskolan har jag ofta slagits av hur olika människor upplever naturen. Jag kan själv ha haft en fantastisk dag ute i naturen medan en av mina elever i gymnasiet uttryckte sig mycket negativt om samma upplevelse. De flesta som arbetar med och forskar om friluftsliv är eniga om att mötet med naturen och naturupplevelsen är central i friluftsliv. 1 Under senare år har också flera undersökningar visat att vistelse i naturen är bra för människans hälsa. 2 Samtidigt har det också konstaterats att naturupplevelser är viktiga för svensken. 3 Dessa insikter leder självklart till frågan hur man som pedagog ska kunna skapa en lärmiljö där alla deltagare får positiva upplevelser av naturen och ett fortsatt intresse för vistelse i naturen. Saken aktualiserades ytterligare när jag började arbeta på Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) som lärare i friluftsliv för blivande lärare i idrott och hälsa. Många av studenterna berättade för mig att de hade inga eller dåliga erfarenheter och upplevelser av vistelse i naturen/friluftsliv från grund- och gymnasieskolan. 1.2 BAKGRUND 1.2.1 Undervisning i friluftsliv - ett pedagogiskt perspektiv Klas Sandell menar att pedagoger inom friluftsliv bör gör medvetna val. Han anser att pedagogen aktivt ska välja friluftsmotiv, friluftsstil och ledarstil. 4 Nedan följer en diskussion om motiv till friluftsliv och de olika friluftsstilarna i ett pedagogiskt perspektiv. Inom barnomsorg, skola och organisationer har det dominerande motivet till friluftsliv bland pedagoger varit att använda friluftsliv som en metod för att uppnå t ex bättre sammanhållning (team-buildning), bättre hälsa eller ökad förståelse för miljön. Däremot är det inte lika före- 1 Diskussion om friluftsliv följer nedan 2 Nils Uddenberg, Natursyn och handling (Linköping: Linköpings universitet, 1998), s. 18.; Refereras i Åtta nyanser av grönt, Kungliga Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift (2005:8), s. 7-8. 3 Uddenberg, 1998, s. 9. 4 Klas Sandell, Från naturliv till friluftsliv, i Friluftslivets pedagogik (Stockholm: Liber, 2007) red. Brügge, Britta, Glantz, Mats & Sandell, Klas, s. 22. 3

kommande att pedagogerna ser friluftsliv som ett mål i sig själv (jmf med Lars-Magnus Engströms egenvärde 5 ).. Sandell menar att friluftslivet kan erbjuda en livskvalitet som inte det moderna industrialiserade och urbaniserade samhället kan 6 Han anser vidare att det centrala när man ser friluftslivet som ett mål är naturmötet. Inom det oorganiserade friluftslivet är egenvärdet mycket viktigt. 7 Sandell menar vidare att det är viktigt, beträffande de pedagogiska och miljömässiga konsekvenserna samt attraktionskraften att locka deltagare, att tänka på balansen mellan olika friluftsstilar (dominans-, aktiva anpassnings- och passiva anpassningsstilen). Han menar också att de olika friluftsstilarna bygger på helt skilda perspektiv på landskapet, naturen och samhällsutvecklingen. Detta får konsekvenser för pedagogen och stilarna har olika för- och nackdelar i ett pedagogiskt perspektiv. 8 I dominans-stilen står aktiviteten i fokus och det finns en mer eller mindre medveten lust att försöka dominera och behärska naturen. Landskapet ses som en arena för olika friluftsaktiviteter och byggs om (t ex alpina skidanläggningar) eller byggs upp inomhus (t.ex. klätterväggar och äventyrsbad). Trendskiftena är ofta snabba och utövaren av friluftsliv byter gärna och ofta aktiviteter. Dominansstilen är relativt lätt att göra lockande och nervkittlande för både utövare och åskådare. En risk är att naturmötet uteblir för deltagaren. 9 Det lokala och överblickbara landskapet är i den aktiva anpassnings-stilen utgångspunkten för ett utvecklingstänkande och naturnyttjande (i detta ingår friluftsliv). Grunden är anpassning till det lokala landskapets karaktärsdrag, årstid etc. Men anpassningen sker på ett aktivt sätt vilket innebär, att man även förändrar och nyttjar naturen på olika sätt. Man ser landskapet som en "hembygd", där man verkar och bor och friluftsliv blir ett av flera olika sätt, som man nyttjar ortens landskap på. Den aktiva anpassnings-stilen har stora pedagogiska fördelar i och med den påtagliga naturrelationen där mat, vatten, värme, skydd osv. ofta tas och nyttjas i direkt relation med landskapet. Stilen är dock beroende av goda markägarkontakter samt att 5 Lars-Magnus Engström, Idrottspedagogik i Pedagogiska perspektiv på idrott (Stockholm, HLS Förlag: 2002), red Lars-Magnus Engström & Karin Redelius, s. 23. 6 Klas Sandell, Från naturliv till friluftsliv, i Friluftslivets pedagogik (Stockholm, Liber, 2007) red. Brügge, Britta, Glantz, Mats & Sandell, Klas, s. 17. 7 Sandell, s. 16-17. 8 Ibid., s. 17-18. 9 Ibid., s. 18-19. 4

man i regel måste ha gott om tid. De pedagogiska utmaningarna är att bemästra kroppsansträngningen och kylan samt att man måste ha tålamod. 10 I den passiva anpassnings-stilen är anpassningen till det lokala landskapet mycket central. Det är viktigt att försöka anpassa sig och helst inte alls påverka naturen. Detta ger ett mer musealt perspektiv, där olika lokala natur- och kulturrelaterade sevärdheter skyddas, besöks och betraktas, t.ex. nationalparker etc. Fördelen för pedagogen är att stilen oftast inte kräver kontakter med markägare eftersom den i huvudsak rör sig inom allemansrättens gränser. Det finns dock en risk att friluftsupplevelsen känns passiv och ytlig. 11 För en pedagog som undervisar i friluftsliv är det viktigt att fundera på varför det ska utövas friluftsliv (mål eller medel). Vidare är det viktigt att tänka på vilken friluftsstil som ska användas. Ett oreflekterat ledarskap kan få oönskade konsekvenser. Båda dessa val får konsekvenser och påverkar hur deltagarna upplever naturen. Sandell betonar dock att friluftsstilarna är idealtypiska och att det inte finns någon stil som är bättre än någon annan och att de tilltalar olika personer på olika sätt. Vi får inte heller glömma bort att deltagarna har med sig olika erfarenheter, upplevelser, tankar, förväntningar och kunskap om naturen. Ovanstående leder till att det är av största vikt att pedagogen klarar av att se utanför sina egna ramar och sin egen förförståelse för att kunna förstå deltagarnas referensramar. Därför är det kanske inte ens önskvärt om pedagogen bara undervisar inom en friluftsstil om så många som möjligt av deltagarna ska få ut så mycket som möjligt. 1.2.2 Undervisning i friluftsliv vid GIH Studenterna som läser på lärarprogrammet vid GIH ska efter sin utbildning bland annat undervisa i friluftsliv (inom ämnet idrott och hälsa). I kursplanen för grund- och gymnasieskolan framgår det att eleverna ska få positiva upplevelser och erfarenheter av samt kunskaper om friluftsliv. Denna lärarkompetens ska således förvärvas under utbildningen vid GIH. Men går det att förvärva denna kompetens utan egna positiva upplevelser av naturen? Jag menar att det är svårt. Om detta stämmer är det av största vikt att utbildningen i friluftsliv vid GIH skapar positiva upplevelser av naturen hos studenterna. Självklart blir följdfrågan vad som påverkar naturupplevelsen under utbildningen vid GIH.. 10 Ibid., s. 19. 11 Ibid., s. 20. 5

Vid GIH bedrivs undervisning i och om friluftsliv inom lärar-, hälsopedagog- och tränarprogrammet. Inom lärarprogrammet, som denna studie fokuserar på, utbildas blivande lärare i idrott och hälsa. På lärarprogrammet, inom kurserna idrott med didaktisk inriktning, har studenterna undervisning i och om friluftsliv 12 motsvarande 10,5 hp. Dessa poäng är fördelade på fyra moment inom tre kurser om 30 högskolepoäng (heltidsstudier i en termin) 13. Under de senaste åren har det skett en del förändringar inom lärarprogrammet. Dock har det konstant varit fyra obligatoriska moment med friluftsliv. Vidare har innehållet i huvudsak varit oförändrat. I det första momentet är det fokus på personlig färdighet i allmän friluftslivs- rink teknik och orienteringskunskap och undervisningen bedrivs i huvudsak i skogsmiljö. Det andra momentet är förlagt till skärgårdsmiljö (kajakpaddling) och i skogsmiljö i Stockholms närhet (orienteringskunskap). Under det tredje momentet möter studenterna skridsko på med ishockeyskridskor och långfärdsskridsko på rundbana samt på sjö- och havsis runt Stockholm. I det sista momentet är det turåkning i Lapplandsfjällen samt längdskidor och slalom (Björkliden/Riksgränsen) som är det centrala. Eftersom de fyra momenten ingår i kurserna Idrott med didaktisk inriktning (grund-, fortsättnings- & påbyggnadskurs) ingår didaktik och metodik i samtliga moment. 14 I kursplanerna på GIH beskrivs oftast de förväntade studieresultaten i generella ordalag utifrån allmänna kompetenser för blivande lärare i idrott och hälsa. Under rubriken innehåll och uppläggning beskrivs innehållet för friluftsliv omväxlande med begrepp som vinter- eller sommarfriluftsliv eller grönt-/blått friluftsliv (färgerna åsyftar de olika miljöer som friluftslivet bedrivs i; skog och på vatten). Vidare nämns även orientering uttryckligt. I övrigt måste innehållet i undervisningen tolkas utifrån de generella beskrivningarna av innehållet för kurser om 30 hp. 15 12 Vid GIH inkluderas i vissa sammanhang även simning i begreppet friluftsliv. Simning inkluderas inte i begreppet friluftsliv i denna studie. 13 20 poäng till och med vårterminen 2007. 14 Stycket har faktagranskats av Jan-A Aspelin, anställd vid GIH sedan 1991 och ämnesansvarig i friluftsliv sedan 2000. 15 Gymnastik - och idrottshögskolan, <webbansvarig@gih.se> Kursplaner t o m juli 2005, 2006-08-30 <http://www.gih.se/templates/ihsfilelist.aspx?id=641> (Acc. 2006-08-30); Gymnastik - och idrottshögskolan, <webbansvarig@gih.se> Kursplaner översikt (aug 2005-dec 2008), 2009-06-20 < http://www.gih.se/templates/ihsnormalpage.aspx?id=1297> (Acc. 2009-06-20). 6

Under sin utbildning vid GIH möter studenterna olika lärare. Dessa har GIH:s utbildningsoch kursplaner att förhålla sig till. Eftersom kursplanerna är allmänt hållna måste lärarna i mötet med studenterna i stor utsträckning transformera och realisera kursplanerna. Göran Linde beskriver ett flertal faktorer som påverkar dessa processer. Han nämner bl a läroböckernas inverkan, ämnets traditioner, läraren som individ och den potentiella repertoaren. 16 Med tanke på dessa faktorer är det rimligt att anta att det finns skillnader mellan under- visningens mål och innehåll mellan lärarna. Vid två studier 17 har lärare som undervisar i friluftsliv vid GIH intervjuats om målet med undervisningen. Dessa studier pekar tydligt på att lärarutbildarna lyfter fram upplevelser, säkerhet och personlig färdighet som viktiga mål. 18 Lärarnas tankar om att upplevelsedimensionen är viktig inom friluftsliv är överensstämmande med den gängse bilden som återfinns hos forskare. Vidare menar lärarna att undervisningen i och om friluftsliv ska leda till positiva upplevelser av naturen. Dessa positiva upplevelser är ett överordnat mål med undervisningen. De menar att dessa positiva upplevelser kommer att leda till att studenterna i högre grad kommer att undervisa i och om friluftsliv när de blir yrkesverksamma lärare. 19 I en av studierna intervjuades även åtta studenter som läste på lärarprogrammet vid GIH. På frågan om vad friluftsliv är beskrev de flesta friluftsliv som upplevelse, natur och rekreation. De gjorde också en skillnad på friluftsliv och utomhusidrott. Flera av studenterna upplevde att lärarna hade fokuserat mycket på utrustning och säkerhet. Endast en student upplevde att fokus hade varit på upplevelsen. Studenterna efterlyste också mer undervisning i didaktik inom friluftsliv för grund- och gymnasieskola. Studenterna (sju av åtta) uppger också att intresset för friluftsliv har ökat under studierna vid GIH. När de beskriver det är det aktiviteter 16 Göran Linde, Det ska ni veta!: En introduktion till läroplansteori (Lund: Studentlitteratur, 2006), s. 48 ff, s. 64 ff 17 I studien av Lundqvist & Watter (2003) intervjuades sex lärare. I studien av Nilsson (2004) intervjuades två lärare. Från 2003 till 2009 har ingen lärare som undervisar i friluftsliv och med tillsvidare anställning slutat. Detta leder till att samtliga som blev intervjuade i studierna fortfarande undervisar i friluftsliv vid GIH. 18 Peter Nilsson, Från renskinn till Gore-tex och betygspoäng En jämförande studie av friluftsämnet vid tre högskolor/universitet, Examensarbete 10 p vid nordisk bachelor i friluftsliv 2003-2004 på Idrottshögskolan i Stockholm, 2004:52 (Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm, 2004), s. 34-35. & 42-44.; Thomas Lundqvist & Thomas Watter, Friluftsundervisning i fokus Friluftslärares och studenters syn på ämnet friluftsliv vid Idrottshögskolan, Examensarbete 10 p vid idrottslärarutbildningen 2000-2003 på Idrottshögskolan i Stockholm, 2003:32 (Stockholm: Idrottshögskolan, 2003), s. 16-17. 19 P. Nilsson, s. 34-35 & s. 42-44; Lundqvist & Watter, s. 16-17. 7

(kajakpaddling, långfärdsskridsko och klättring) som de nämner. Det tycks också som att de relaterar detta ökade intresse till utbildningen. 20 Det är intressant att studenterna först diskuterar friluftsliv utifrån det som är meningsskapande med friluftsliv för att därefter på frågan om de själva fått ett ökat intresse för friluftsliv be- går också att skriva olika aktiviteter. Detta skulle kunna tolkas som att det ökade intresset gäller naturmiljöaktiviteter. Det är dock omöjligt att utläsa ur studien vad som är meningsskapande i de nämnda aktiviteterna/ökade intresset för friluftsliv för studenterna. Det konstatera att studenterna uppger att deras intresse för friluftsliv har ökat trots att studenterna upplever att lärarna inte har fokuserat på upplevelsen. Det skulle kunna tolkas som att lärarna har fokuserat på upplevelserna utan att studenterna har förstått det. 20 Lundqvist & Watter, s. 14-21. 8

1.3 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien är att undersöka om lärarna i friluftsliv vid GIH kan påverka studenternas naturupplevelser i samband med undervisningssituationer. Studiens frågeställningar är: - Vad förstärker naturupplevelsen? - Vad begränsar naturupplevelsen? 9

1.4 CENTRALA BEGREPP I relation till syftet ser jag det som viktigt att belysa och behandla några begrepp och ämnesområden. Denna uppsats har som huvudsakligt problemområde naturupplevelser inom undervisning i friluftsliv vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). De intervjuade studenterna har sin naturupplevelse i naturen i kontexten undervisning i och om friluftsliv. Jag ser det därför som nödvändigt att behandla natur, naturupplevelse och friluftsliv. Jag är fullt medveten om att dessa begrepp är intimt sammankopplade och överlappar varandra och jag ska i nedanstående genomgång försöka beskriva hur de är relaterade till varandra. 1.4.1 Natur Det är påtagligt att begreppet natur inte har en entydig definition. Det tycks som att begreppet skiljer över tid och mellan olika kulturer, men även mellan individer inom samma kultur. Samtidigt är begreppet färgat av den kultur och tid som den är en del av. Några av tankarna om begreppet har det gemensamt att det finns någon typ av motpol; natur kultur, natur civilisation. 21 Det går också att kategorisera naturen i olika typer av miljöer. Vidare är det intressant att det finns en så stor spännvidd över vad svenskar definierar som natur. En del menar att en fotbollsplan är natur medan andra kräver skog eller fjäll. 22 Johnny Nilsson, som tar sin utgångspunkt i friluftsliv, väljer att använda begreppet naturmiljö när han beskriver var friluftsliv utövas. Han skriver: Med naturmiljö menas hela eller delar av ett landskap (inklusive marina miljöer) där landskapets eller naturens ursprungliga karaktär helt eller delvis är bevarad. 23 Han menar också att det finns det mer ursprungliga former 24 av naturmiljöer (urskogen och vildmarken) och naturmiljöer som inte är lika ursprungliga, t ex parklandskap. 25 21 Sverker Sörlin, <kundcenter@ne.se> Nationalencyklopedin, Natur, 2005-10-15; Nils Uddenberg, Det stora sammanhanget (Nora: Nya Doxa, 1995), s.144.; Karin Johannisson, Det sköna i det vilda: en aspekt på naturen som mänsklig resurs i Paradiset och vildmarken: studier kring synen på naturen och naturresurserna, red. Tore Frängsmyr, (Stockholm: Libris, 1984), s. 15.; Hans Fink, Eftertankens naturbegreb i Mennesket og naturen, red. Tomas Møller Kristensen & Svend-Erik Larsen, (Odense: Odense universitetsförlag, 1995), s. 149-159. 22 Peter Fredman, et al., Vilka är ute i naturen? Delresultat från en från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige, Rapport. (Karlstad: Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, 2008), s. 17. 23 Johnny Nilsson, Friluftsliv en begreppsproblematisering, i Idrottsdidaktiska utmaningar, red. Håkan Larsson, & Jane Meckbach (Stockholm: Liber, 2007), s. 143. 24 Ibid. 25 Ibid. 10

Att begreppet natur saknar en tydlig och gemensam definition får givetvis konsekvenser när begreppet används flitigt och även ingår i andra begrepp såsom naturupplevelse eller används för att definiera friluftsliv. Svårigheten att definiera begreppet får också konsekvenser för denna studie. Min utgångspunkt har varit att intervjupersonerna själva har fått definiera begreppet. 1.4.2 Naturupplevelse Naturupplevelse är ett begrepp med många nyanser beroende på utgångspunkt och perspektiv som väljs. Denna rapport utgår från naturupplevelsen i samband med undervisning i friluftsliv. Naturupplevelse är ett begrepp som är sammansatt av två ord natur och upplevelse. I Nationalencyklopedin beskrivs upplevelse på två sätt. För det första som utvidgat om svårbeskrivbar eller oanalyserad (helhets)känsla. Den andra definitionen är speciellt om mycket positiv känsla 26. 27 Således är den ena definitionen neutral medan den andra är värdeladdad. Ur ett kognitivt perspektiv är skapandet av en naturupplevelse en process där flera olika processer och skeenden är involverade. Jørgen Nerland beskriver olika tänkbara processer som är involverade i skapandet av naturupplevelser. Han menar att den består av följande processer: sinnesförnimmelser (sansing), perception (persepsjon), reflektion (refleksjon) och emotioner (emosjoner). 28 Skeendet och processerna kan förklaras på följande sätt: Till att börja med riktar olika personer sin uppmärksamhet mot olika saker. Denna riktning styrs av styrs t ex av tidigare erfarenheter och upplevelser av eller kunskap om naturen. Därefter sker en sinnesförnimmelse med hjälp av våra sinnen (någon typ av stimuli, t ex att vi känner den ljumma vinden mot ansiktet eller doften av sommarblomster). 29 Begreppet perception åsyftar hur intrycken tolkas och ges en mening. 30 Den medvetna uppmärksamheten har en mycket begränsad kapacitet vilket leder till att den största delen av sinnesförnimmelserna inte uppmärksammas, medan vi väljer att uppmärksamma annat. 26 Nationalencykolpedin <kundcenter@ne.se> Nationalencyklopedin, Upplevelse, 2006-04-20 <http://www.ne.se/sve/upplevelse> (Acc. 2006-04-20) 27 Ibid. 28 Jørgen E. Nerland, Viten om naturen i forbindelse med friluftsliv - en eksplorerende undersøkelse om; viten om naturen og innvirkende forhold i tilknytning til et friluftsliv der miljø og naturopplevelse er sentrale elementer (hovedfagsavhandling. Levanger: Høgskolen i Nord-Trøndelag, 2002), s. 11-13. 29 Lars-Gunnar Lundh, Henry Montgomery & Yvonne Waern, Kognitiv psykologi (Lund: Studentlitteratur, 1992), s. 35-38. 30 Ibid., s. 37. 11

Uppmärksamheten är således selektiv. Detta val sker automatiskt, vanemässigt eller spontant och oreflekterat 31. 32 Perceptionen är en aktiv konstruktionsprocess 33 som påverkas av en rad faktorer. Det är förmågan att ta emot information (via sinnena), människans behov och känslor, tidigare erfarenheter och den aktuella situationen i vilken varseblivningen äger rum som påverkar denna process. 34 I samband med perceptionen görs det tolkningar av den information vi tar emot i relation till tidigare erfarenheter. Denna tolkning påverkas i stor utsträckning av vad vi förväntar oss att se eller höra. 35 Våra förväntningar styrs i hög grad av tidigare upplevelser och erfarenheter. Vidare varseblir vi stimuli som vi känner igen eller tilltalas av snabbare och vice versa. 36 Ytterligare en viktig faktor i samband med perception är de kulturella aspekterna eftersom: mycket av varseblivningen är en inlärd process där olika kulturella synsätt, attityder, värden och trossystem spelar en avgörande roll. 37 Utvecklandet av kognitiva strukturer bygger till stor del på erfarenhet och inlärning. Vidare kan det vara svårt att förändra de kognitiva strukturerna (schematan) trots att det finns information som är motstridig mot de schematan som individen har. 38 Nerland sammanfattar perception med att det är alltså den personliga upplevelsen av sinnesförnimmelserna. 39 De tidigare stegen i formandet av naturupplevelsen har i huvudsak skett automatiskt och utan större eftertanke. Först i reflektionen sker en medveten tankemässig bearbetning av intrycken. Denna bearbetning kan leda till att individens beteenden i framtiden påverkas. I samband med reflektionen är det sannolikt att en person med stor kunskap och erfarenhet av naturen kommer att kunna reflektera i större omfattning och med ett större djup. Detta beroende på att personen har en större referensram och lättare kan känna igen olika fenomen i naturen. Det leder till att personen får en ökad beredskap att ta emot sinnesförnimmelser som leder till en ännu större referensram. Nerland menar att det på detta sätt bildas en god cirkel. 40 31 Ibid., s. 36. 32 Ibid., s. 35-39. 33 Maare Tamm, Psykologi om varför vi tänker, känner och handlar som vi gör (Lund: Studentlitteratur, 2002), s. 148. 34 Ibid., s. 148. 35 Ibid., s. 152. 36 Ibid., s. 165. 37 Ibid., s. 167. 38 Lundh Ibid., s. 46-58. 39 Nerland, s. 12. 40 Ibid., s. 13. 12

Således kan reflektionerna påverka de tidigare processerna (sinnesförnimmelserna och perceptionen) i skapandet av en naturupplevelse. 41 Samtidigt betonar Lundh svårigheten med att ändra de kognitiva strukturerna. 42 Nerland menar också att det i naturupplevelsen ofta ingår någon typ av emotion. Emotionen kan komma intuitivt på grund av sinnesförnimmelserna i naturen eller efter en djupare reflektion. 43 Nils Uddenberg har en annan utgångspunkt när han tolkar sina informanters naturupplevelser. Han utgår från begreppet det numinösa. Det numinösa behandlar ursprungligen religiösa upplevelser. Han beskriver de numinösa upplevelserna med att de utmärks av att individen erfar sin egen obetydlighet - kreaturlighet - inför något överväldigande och outsägligt. 44 Vidare menar han att det krävs personlig erfarenhet för att lära känna det numinösa. 45 Begreppet berör från början inte naturupplevelser men han menar att begreppet ändå går att applicera på naturupplevelser. Han påstår att det i informanternas beskrivningar av naturupplevelser finns mycket av det som beskrivs som numinöst. 46 Han skriver: Utan tvekan upplevde många att de i naturen fick kontakt med något större och mer vördnadsbjudande än de ting som de mötte i sin vardag. 47 Vidare: Att träda ut i naturen var för många [ ] att träda in i ett sammanhang större än människan. I skogen, på sjön, bland bergen eller på stranden inte i kyrkan fick de tillgång till det heliga 48 Nära det numinösa ligger Torbjørn Hobbels tankar om att det finns en stillhet i naturen. Människan söker ofta stillhet och lugn i naturen. Stillhet kan vara att avskärma sig från yttre intryck. Men han betonar därefter att: Men ni vet godt at det ikke dermed nödvendigtvis blir stille inn i oss selv. 49 Stillhet kan även vara när individen har både en inre och yttre harmoni. Alt er falt til ro, og vi hviler i oss selv. 50 Han menar att det ofta är det sistnämnda som vi avser när vi pratar om stillhet i naturen. Torbjørn Hobbel drar också paralleller mellan vistelse i naturen och meditation. Han påstår att naturen kan ha samma effekt som meditation så till vida att at når vi kommer ut i naturen, begynner tankene av og til å kretse om det vi egentlig 41 Ibid. 42 Lundh, s. 58. 43 Nerland, s. 13. 44 Nils Uddenberg, Det stora sammanhanget (Nora: Nya Doxa, 1995), s. 149. 45 Ibid. s. 43-44. 46 Ibid., s. 149. 47 Ibid. 48 Ibid., s. 56. 49 Torbjørn Hobbel, Natur og meditasjon, Dyade (1994:2), s. 11. 50 Ibid. 13

tenker och föler 51. Han menar att denna närhet till oss själva är en förutsättning för personlig utveckling. 52 Uddenberg menar utifrån sina studier, att många svenskar vistas i naturen för att få upplevelser och avkoppling. Medan andra har ett mer nyttigt syfte med att vistas i naturen, t ex motion eller svampplockning. Han menar också att man kan se att ett bakomliggande behov är estetiska upplevelser. Vidare anser han att vi idag kan se att naturen tillfredsställer postmaterialistiska värden, dvs människorna söker upplevelser och självutveckling. 53 Uppfattas olika naturmiljöer som olika värdefulla för naturupplevelsen? Kirsti Pedersen menar att naturmiljöer som inte blivit påverkade av människan uppfattas som mer värdefulla. Hon skriver: Uberørt natur med fjell, innsjøer, elver og fosser blir ofte oppfattet som attraktive, særlig hvis de også opleves som vakre, dramatiske, ville, spektakulære og utfordrende. 54 Denna naturuppfattning kan relateras till miljöer som är åtskilt från den moderna utvecklingen och till värden som är hämtade från estetiska kriterier. Natur som är påtagligt påverkade av mänskliga ingrepp, exempelvis stadsparker, uppfattas däremot som mindre värdefulla för naturupplevelsen. 55 Uddenberg instämmer i att den natur som upplevs som relativt opåverkad av människan 56 är den natur som upplevs som bäst för naturupplevelser och rekreation. 57 Vidare föredrar de flesta västerlänningar ett relativt öppet landskap som erbjuder både omväxlande scenerier och möjligheter till överblick 58. Vidare pekas olika platser eller områden ut, efter kulturella överenskommelser, som platser som erbjuder de bästa betingelserna för naturupplevelser under olika årstider 59. Sverker Sörlin menar vidare att Stockholms skärgård tillhör ett av dessa områden i Sverige. Andra är t ex Laponia och Ölands alvar. 60 Beaktansvärt är att tre av fyra kurser med friluftsliv vid GIH bedrivs i denna typ av miljöer (Stockholms skärgård på 51 Ibid. 52 Ibid., s. 11-12. 53 Uddenberg, 1998, s. 19-21. 54 Kirsti Pedersen, På sporet av et mangfold av friluftslivsstiler, i I: ud i det fri: Idraetshistorisk årbog 1995 (Odense: Odense universitetsforlag, 1995), s. 32. 55 Ibid. 56 Uddenberg 1998, s. 20. 57 Ibid. 58 Ibid., s. 21. 59 Sverker Sörlin, Upptäckten av friluftslandskapet i Friluftshistoria Från härdande friluftslif till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia, red. Klas Sandell & Sverker Sörlin (Stockholm: Carlsson, 2008), s. 18. 60 Ibid., s. 16-18. 14

sommar och vinter samt Laponia på vintern). Detta är dock inte speciellt förvånande med tanke på att GIH inte är friställd från den svenska kulturen. 1.4.3 Friluftsliv Vad som ingår i begreppet friluftsliv är inte helt enkelt att ge ett entydigt svara på. Beroende på utgångspunkt (t ex miljö, aktivitet eller utövarens förhållningssätt) kommer svaret att se olika ut. I Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer (Kulturdepartementet, 1999) finns definitionen med friluftsliv avses vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling. 61 Naturvårdsverket, som är verkställande myndighet beträffande friluftsfrågor, definierar friluftsliv som: vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling 62. Kulturdepartementets definition är den som vanligen används som den officiella i Sverige. 63 I och med att den är mycket inkluderande är det upp till uttolkaren att avgöra vad som är och vad som inte är friluftsliv. Inom den offentliga sfären hittar vi även Svenskt friluftsliv 64. De menar att friluftsliv är en företeelse som innebär aktivitet i vid bemärkelse, sker utomhus, bidrar till/motverkar ej hållbar utveckling, är beroende av allemansrätten för tillträde till sin arena, sker i huvudsak för nöje och rekreation 65. Johnny Nilsson problematiserar runt begreppet friluftsliv och andra aktiviteter som sker i en naturmiljö. Han väljer att separera friluftsliv från naturmiljöaktiviteter (det senare är hans eget begrepp). I Nilssons definition av friluftsliv finns det en tydligare anknytning till en naturmiljö än vad det gör i Kulturdepartementets. Den definition av friluftsliv som Nilsson väljer att använda är: Aktivitet och vistelse i naturmiljö i syfte att erhålla naturassocierade upplevelser samt stimulans och rekreation av psykisk och/eller fysisk art, med eller utan inslag av prestation och utan krav på tävlingsprestation. 66 Han menar att det som skiljer friluftsliv från naturmiljöaktiviteter är om naturupplevelsen är det väsentligaste skälet till vistelsen i naturen. Detta innebär att naturupplevelsen kan vara en anledning till naturvistelsen i samband med naturmiljöaktiviteter men det är inte den viktigaste. Nilsson nämner t ex jakt och längdåkning som naturmiljöaktiviteter. I vissa sammanhang görs en särskiljning mellan 61 Ds 1999:78, s. 15. 62 Naturvårdsverket <webbredaktionen_n@naturvardsverket.se> Arbete med friluftsliv, 2008-07-09 <http://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med-naturvard/arbete-med-friluftsliv/> (Acc. 2009-01-08). 63 J. Nilsson, s. 141. 64 Svenskt friluftsliv är en samarbetsorganisation för de ideella friluftsorganisationerna 65 Svenskt friluftsliv, Friluftslivet och samhället Svenskt friluftslivs friluftspolitiska program (Stockholm: Svenskt friluftsliv, 2008), s. 23. 66 J. Nilsson, s. 142. 15

friluftsliv och friluftsaktiviteter. Han menar att det med dessa begrepp finns en risk för begreppsförvirring. Nilsson argumenterar därför för att vi ska använda begreppen friluftsliv och naturmiljöaktiviteter. 67 Naturkontakt och naturupplevelser genom sinnena och rörelse i varierad natur är centrala delar i friluftsliv enligt Pedersen. Hon menar vidare att det ökade intresset för friluftsliv och naturturism kan tolkas som en följd av samhällets urbanisering. 68 Björn Tordsson menar att friluftsliv innebär att man närmar sig naturen genom ett bestämt sätt att förstå, tolka och handla på. Vidare är en del av egenvärdet med friluftsliv upplevelsen av naturen. 69 Detta synsätt går också att finna i Lars-Magnus Engströms och Karin Redelius uppdelning av fysisk aktivitet i olika praktiker där friluftsliv karaktäriseras av dess starka anknytning till naturupplevelser 70. Tordsson menar att upplevelsen i friluftsliv innebär att individen förhåller sig till naturen genom att tolka den utifrån specifika koder. Människan möter naturen som sinneskvaliteter av olika slag, t ex stämning, mening och eventuellt budskap. Upplevelsen blir att upptäcka och att ta till sig dessa kvaliteter. Koderna för att tolka naturen är något som vi socialiseras till och som sällan ifrågasätts och de förmedlas i huvudsak genom att vi deltar i (frilufts-) turer där signalerna ofta är icke-verbala. 71 Tordsson diskuterar också friluftsliv i termer av ett samspel mellan aktiviteten och situationen den utspelas i. Han menar att olika aktiviteter och situationer kan upplevas på vitt skilda sätt av olika individer beroende på yttre omständigheter (t ex väder eller terräng) och inre faktorer (t ex erfarenhet och kunskap). Han exemplifierar detta genom skillnaden mellan att själv välja väg på fjället eller att följa en markerad led. Genom att följa en markerad led begränsas möjligheterna för individen att välja väg, förstå och att färdas i landskapet, det är någon annan som redan gjort det. Det är dock beroende på individens vana och förkunskaper hur den upplever att följa en markerad led. Den markerade leden kan ge trygghet åt den osäkre turåkaren men kan leda till tristess hos den kunnige turåkaren. 67 Ibid., s. 141-144. 68 Pedersen, 2000, s. 29-32. 69 Björn Tordsson. Å svare på naturens åpne tiltale (diss. Oslo: Norges Idrettshøgskole, 2003), s. 47. 70 Lars-Magnus Engström & Karin, Redelius Pedagogiska perspektiv på idrott i Pedagogiska perspektiv på idrott, red. Lars-Magnus Engström & Karin Redelius (Stockholm, HLS Förlag: 2002), s. 279. 71 Tordsson 2003, s. 47-49. 16

1.4.4 Relationen mellan natur (naturmiljö), naturupplevelse & friluftsliv Finns det en relation mellan naturen (naturmiljön), naturupplevelsen och friluftsliv? Ja, jag skulle vilja hävda det. I friluftsliv är naturupplevelsen en central del (om inte den vikigaste). Detta innebär att naturupplevelsen upplevs i samband med friluftslivets kontext och skapas i en naturmiljö. Naturupplevelsen påverkas av våra tidigare upplevelser av naturen och även den sociala och kulturella kontext som vi är en del av. Tidigare naturupplevelser har också en direkt påverkan på nya naturupplevelsen på grund av olika kognitiva processer. Det är således tydligt att dessa begrepp är tydligt relaterade till varandra och påverkar varandra. Figur 1 Relationen mellan naturmiljö, naturupplevelse och friluftsliv SOCIAL & KULTURELL KONTEXT FRILUFTSLIV NATURMILJÖN NATUR UPPLEVELSEN Tidigare upplevelser & erfarenheter 17

2 Metod Studien har för avsikt att undersöka vad som påverkar studenternas naturupplevelser i samband med undervisningssituationer i friluftsliv vid GIH. Givetvis skapar valet av problemområde diskussion om lämplig metod. Denna studie har som syfte att undersöka människors upplevelser av naturen och kräver således en ansats som försöker fånga detta fenomen. Valet står mellan en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen berör den väsentliga karaktären eller egenskapen hos någonting 72. Vidare försöker den kvalitativa ansatsen få resultat som går på djupet och som gäller specifika kontexter 73. Den kvantitativa insamlingsmetoden karaktäriseras av kvantitativa data, generaliserbarhet och att informationsinsamling och analys separeras. 74 Utifrån studiens syfte och ovanstående resonemang ser jag den kvalitativa ansatsen som bäst lämpad. 2.1 EMPIRISK FENOMENOLOGISK PSYKOLOGISK METOD Fenomenologin kan beskrivas med att det är ett försök till direktbeskrivning av en upplevelse 75 En studie med fenomenologisk metod har för avsikt att beskriva människors upplevelser. 76 Eftersom studenternas upplevelser är en mycket central del i denna studie faller det sig naturligt att studien har en fenomenologisk ansats. För att analysera intervjuerna utifrån en fenomenologisk ansats användes empirisk fenomenologisk psykologisk metod (EPP-metoden). Metoden tar sin utgångspunkt i fenomenologin men har även starka inslag av hermeneutik. Gunnar Karlsson beskriver analysen som bestående av fem steg. 77 I det första steget skapar sig forskaren en helhetsbild och förståelse av det insamlade materialet som ska analyseras. Under detta steg ska forskaren försöka vara öppen för 72 Bengt Starrin, Om distinktionen kvalitativ kvantitativ i social forskning i Kvalitativ metod och vetenskapsteori, red. Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (Lund: Studentlitteratur, 1994), s. 21. 73 Henny Olsson & Stefan Sörensen, Forskningsprocessen - Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (Stockholm: Liber, 2007), s. 13. 74 Ibid., s. 90. 75 Olsson, s. 105. 76 Michael Quinn Patton, Qualitative Research & Evaluation Methods (London: Sage, 2002), s. 106-107. 77 Gunnar Karlsson, Psychological Qualitative Research from a Phenomenological Perspective (Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1995), s. 94-99. 18

materialet och undvika att koppla någon teori till materialet. 78 Under det andra steget försöker man dela in den utskrivna intervjun i meningsenheter (ME). Karlsson betonar att dessa ME inte behöver följa språkliga regler utan att det är forskaren som uppfattar skiftningarna i innebörderna. 79 I nästa steg (det tredje) översätts respondentens ord till forskarens språk och delas in i kategorier. Avsikten med detta steg är att forskaren ska beskriva den fenomenologiska strukturen av fenomenet 80. Det fjärde steget karaktäriseras av att forskaren försöker beskriva fenomenets struktur. Rent konkret innebär det att kategorierna syntetiseras till en beskrivning av det undersökta fenomenet, utifrån respondentens utsaga. 81 Syftet med det femte steget i analysen är att skapa en allmän beskrivning 82 som utgår från de olika utsagorna som ingår i undersökningen. (Detta steg förutsätter att det finns flera än en utsaga.) 83 Enligt Karlsson finns det flera hermeneutiska inslag i EPP-metoden. Han nämner att forskaren har en förförståelse som inte går att bortse ifrån. Han tänker sig också att forskaren utgår från den hermeneutiska cirkeln. 84 Vidare poängterar han att det är omöjligt att få en text som är synonym med informantens upplevelser. Det finns ett avstånd i tid mellan upplevelsen och återgivandet som kan leda till att viktiga aspekter går förlorade. 85 Hur EPP-metoden användes i denna studie beskrivs under rubriken: analys av intervjuerna. 2.2 HERMENEUTISK MENINGSTOLKNING Vanligtvis brukar menas att hermeneutiken berör tolkning och förståelse av människor men uppfattningen om vad som avses med tolkning och förståelse är inte entydig. 86 Ytterligare ett viktigt kännetecken för hermeneutiken är den hermeneutiska cirkeln 87. I denna studie avses den objektiverande hermeneutikens cirkel när den hermeneutiska cirkeln nämns. 88 Vidare 78 Ibid., s. 95. 79 Karlsson, 1995, s. 96-97. 80 Gunnar Karlsson, Empirisk fenomenologisk psykologi, i Vetenskapsteori för psykologer och andra samhällsvetenskaper, red. Allwood, Carl-Martin &. Erikson, Martin G. (Lund: Studentlitteratur, 1999), s. 330. 81 Karlsson, 1995, s. 106-107. 82 Ibid. 83 Karlsson, 1995, s. 108. 84 Ibid., s. 84-85. 85 Ibid., s. 85-86. 86 Ibid., s. 73-75. 87 Även uttrycket hermeneutisk spiral är vanligt förekommande i litteraturen. 88 Mats Alfvesson, & Kaj Sköldberg, Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (Lund: Studentlitteratur, 1994), s. 115-116. 19

karaktäriseras hermeneutiken av att den är intresserad av att beskriva det individuella och inte det generella. 89 Steinar Kvale menar att det finns sju principer för hermeneutisk tolkning. Den första principen avser att analysen utgår från den hermeneutiska cirkeln. Den innebär att forskaren försöker skapa sig en helhetsbild av intervjun. Därefter utvecklas olika teman i intervjun utifrån förståelsen av hela texten. Forskaren återvänder därefter till helheten och försöker fördjupa förståelsen av den, utifrån delarna. Detta växelspel fortgår tills forskaren upplever att en god gestalt 90 har uppstått (andra principen). Tolkningen avslutas när delarna och helheten har ett sammanhang och det saknas paradoxer. Den tredje principen innebär att tolkningarna av delarna måste överensstämma med tolkningen av helheten. Uttolkaren av intervjun ska också se intervjun som autonom (fjärde principen). Med detta menar han att individens bakgrund och psykologiska teorier om ämnet här är av underordnad betydelse 91 och detta leder till att tolkningen endast ska göras av innehållet i intervjun. 92 Vidare är det viktigt att forskaren har en stor kunskap om innehållet i intervjun i samband med tolkningen (femte principen). Kunskapen leder till att små skillnader lättare upptäcks samt att kontexten lättare förstås. Det är inte möjligt att vara objektiv vid tolkningen av en intervju, men genom att synlig- och medvetandegöra sin egen förståelse-tradition 93 kan forskaren (uttolkaren) ta hänsyn till denna vid tolkningen. Sjunde principen innebär att varje tolkning leder till ny kunskap och att utsagorna i intervjun får en djupare och förfinad mening. 94 Eftersom studien har för avsikt att tolka och förstå studenternas upplevelser av naturen i samband med undervisningssituationer i friluftsliv har den även en hermeneutisk ansats. För att fånga den hermeneutiska ansatsen användes hermeneutisk meningstolkning i samband med analyserna av intervjuerna. Metoden syftar till att tolka de underliggande och dolda innebörderna i de undersökta intervjuerna samt relationer som inte är helt tydliga. Dessa tolkningar, som utgår från forskarens perspektiv, blir till viss del subjektiva. Det innebär att olika forskare med olika perspektiv kan göra olika tolkningar av samma intervju. Detta behöver dock inte behöver vara något problem. 95 89 Karlsson, 1999, s. 342. 90 Steinar Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund: Studentlitteratur, 2008), s. 51 91 Ibid. 92 Ibid. 93 Ibid., s. 52. 94 Ibid., s. 51-52. 95 Ibid., s. 174-177. 20

Hur hermeneutisk meningstolkning användes i denna studie beskrivs under rubriken: analys av intervjuerna. 2.3 FÖRFÖRSTÅELSE Både inom EPP-metoden och inom hermeneutisk tolkning menar man att forskaren har en förförståelse som inte går att bortse ifrån. Vid tolkningssituationer kan således fördomar påverka tolkningen. För att kunna bedöma om förförståelsen påverkat tolkningen krävs att den är synliggjord. Det är därför av största vikt för forskaren att medvetandegöra sin egen förförståelse (såväl vetenskaplig - som vardagskunskap) innan intervjustudien startar. 96 Den vetenskapliga kunskapen har jag tillgodogjort mig genom akademiska kurser inom ämnesområdet samt via litteraturstudier. Delar av denna kunskap har presenterats tidigare. Den vardagliga kunskapen bygger på egna erfarenheter inom friluftslivets skiftande områden. Jag har så länge jag kan minnas varit mycket positiv till naturen och till vistelse i densamma. Jag har sett det som en miljö för rekreation och att tänka nya tankar i en fristad. Jag har heller inte sett naturen som något hotfullt. Jag betecknar mig själv som en naturvän och försöker leva miljövänligt så gott jag kan även fast jag är medveten om att mina handlingar inte alltid överensstämmer med min självbild. I förhållande till Sandells friluftsstilar (se ovan för beskrivning av stilarna) skulle jag vilja påstå att jag har växlat och fortfarande växlar mellan alla tre stilar. Jag kan också konstatera att mina friluftsvanor och värderingar i sort sett ser likadana ut som under min uppväxt samt att jag har mina föräldrars negativa syn på det motoriserade friluftslivet. Om jag idag själv får välja mellan att utöva friluftsliv eller naturmiljöaktiviteter väljer jag helst friluftsliv. Enligt min mening kräver dessvärre friluftsliv en större tidsinsats, vilket dessvärre leder till att jag oftast utövar naturmiljöaktiviteter. Beträffande de intervjuade studenterna har de och jag varit en del av samma undervisningssituationer under två kurser. Vid det första momentet var det fokus på personlig färdighet i allmän friluftsteknik och orienteringskunskap och undervisningen bedrevs i huvudsak i skogsmiljö i Sörmland. Undervisningstillfällena bestod av sex halvdagar och en sammanhängande 96 Ulla Sjöström, Hermeneutik att tolka utsagor och handlingar i Kvalitativ metod och vetenskapsteori, red. Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (Lund: Studentlitteratur, 1994), s. 83. 21

period om fem dagar (och fyra nätter). Under den sistnämnda hade vi riktigt varmt väder och inget regn. Den andra kursen var förlagd till skärgårdsmiljö i Nynäshamns (kajakpaddling under fyra dagar/tre nätter) och i skogsmiljö i Stockholms närhet (orienteringskunskap á tre halvdagar). Under kajakpaddlingen var vädret växlande med en del regn och kyla. Fokus under denna kurs var didaktik i friluftsliv. Utöver detta hade studenterna haft en kurs i skridsko på med betoning på långfärdsskridsko runt Stockholm. Även i denna kurs var det fokus på didaktik och metodik. Jag var dock inte delaktig i denna kurs. Vidare har de haft rollen som studenter och jag rollen som lärare. Vi har vid dessa situationer varit i samma miljö vid samma tidpunkt men detta betyder inte att vi har upplevt samma saker. Jag är dock övertygad om jag har haft lättare att förstå studenterna när de har beskrivit olika situationer, vid intervjuerna, tack vare detta förhållande. 2.4 URVAL För att få ett urval av respondenter med olika karaktär gjordes en enkät. Enkäten (se bilaga 2) var ett underlag för att kunna göra ett strategiskt urval avseende tidigare erfarenheter och upplevelser av vistelse i naturen inför intervjuerna. Enkäten lämnades ut till en studentgrupp, bestående av 35 studenter, vid GIH. De studerade till lärare i idrott och hälsa och hade genomfört tre av fyra friluftslivsmoment. Vid två av dessa moment hade studenterna haft mig som lärare. Vidare läste de på andra terminen av sina inriktningsstudier mot idrott inom lärarutbildningen. Gruppen valdes var för att jag skulle ha anknytning till studenterna med avseende på undervisning och gemensamma upplevelser. 97 Vid enkättillfället var 32 studenter (av 35 st) närvarande. Samtliga 32 svarade på enkäten. I samband med enkäterna informerades studenterna om syftet med studien och att de eventuellt skulle bli uttagna till en intervju efter enkäten. All information gavs muntligt av mig i samband med att enkäten genomfördes. För att kategorisera enkäterna gjordes en kvalitativ bedömning av enkäterna. De aspekter som beaktades var följande: vilka erfarenheter av naturen som studenten hade (typ, sammanhang och omfattning), varför de var i naturen (det meningsskapande), känslan för naturen (mycket 97 Jag hade fått resurser, från lärarutbildningsnämnden vid GIH, för att genomföra ett praktiknära projekt. 22

negativ till mycket positiv) och egen uppskattad kompetens. I samband med bedömningen, som gjordes av mig och Johnny Nilsson (min handledare), av enkäterna gjordes en kategorisering utifrån ovanstående aspekter. För att göra denna användes nyckelord och synonymer till dessa. Nyckelorden som användes för att synliggöra friluftsliv var: harmoni, äventyr, upplevelse (av naturen), rekreation, lugn och numinösa begrepp. För naturmiljöaktiviteter användes: olika aktiviteter, t ex fiske, svampplockning och alpin skidåkning). För den tredje gruppen blev det i huvudsak en frånvaro av nyckelord från de två första kategorierna. Vidare fanns nyckelord som: jag är inte i naturen och idrottsliga aktiviteter (t ex ishockey). Utifrån ovanstående analys bedömdes enkäterna. Enkäterna kategoriserades i tre olika grupper. Den första gruppen kan benämnas hade under sin naturvistelse naturupplevelser i fokus. Den andra gruppen hade aktivitet i fokus och den tredje gruppen visade ett svagt intresse för naturvistelse. Ur varje grupp valdes två studenter slumpmässigt ut. 2.5 KONSTRUKTION AV INTERVJUGUIDE Inför intervjun skapades en intervjuguide (se bilaga 4). Den konstruerades utifrån studiens syfte och Kvales kvalitetskriterier 98. Intervjun skulle ha karaktären av ett öppet samtal, där jag eftersträvade att få mycket personliga och erfarenhetsmässiga svar. Jag hade en intervjuguide till grund för intervjun så att alla önskade teman följdes upp. Tanken med intervjun var att fånga upplevelser, underliggande strukturer och värderingar hos respondenten vilket ledde till att intervjuguiden hade låg struktureringsgrad och låg standardiseringsgrad. 99 2.6 INTERVJUFÖRFARANDE Innan intervjun påbörjades gav jag samma information som gavs i samband med att enkäterna gjordes. Samtalet styrdes utifrån intervjuguiden, så att samtliga teman var berörda när intervjun var slut. Jag försökte också göra övergångarna mellan temana varsamt och på ett naturligt sätt. Under intervjun ställde jag följdfrågor aktivt för att tränga djupare in i respondentens naturupplevelser. Frågorna ställdes så att respondenten berättade om sina naturupplevelser. Frågorna ställdes så långt det var möjligt utifrån respondentens redan givna svar. 100 98 Ibid., s. 134-135. 99 Jan Trost, Kvalitativa intervjuer (Lund: Studentlitteratur, 1997), s. 55-59. 100 Bengt-Erik Andersson, Som man frågar får man svar (Stockholm: Rabén & Sjögrens), s. 177. 23

Innan intervjuerna genomfördes gjordes två provintervjuer med två studenter vid. Efter provintervjuerna gjordes några justeringar i intervjuguiden. Intervjuerna genomfördes i Lill-Jansskogen i Stockholm. Miljön kan beskrivas som en parkskog som ligger nära stadsbebyggelse och genomkorsas av stigar och promenadvägar. Genom att göra intervjuerna i denna miljö hoppades jag att respondenterna lättare skulle få tillgång till sina naturupplevelser. Min avsikt var att skapa en värdeladdad miljö. Intervjuerna spelades in samtidigt som anteckningar fördes. Efter intervjuerna transkriberades inspelningarna. 2.7 ANALYS AV INTERVJUERNA Under intervjuerna återkopplade jag och ställde frågor som förtydligade och följde upp svaren. Det ledde till att jag redan under intervjuerna kunde tolka och sammanfatta respondentens utsagor. Respondenten hade då möjlighet att verifiera eller korrigera tolkningen. Vidare påbörjade jag analysen genom att tolka det som sades. 101 I nästa steg av analysen tolkade jag den utskrivna intervjun. 102 Vid analysen av det insamlade materialet användes olika metoder. För att skapa mig en bild av studenternas naturupplevelse utgick jag från EPP-metoden. För att undersöka och förklara studenternas naturupplevelser utgick jag från hermeneutisk meningstolkning. Jag har i analysen av studenternas naturupplevelser i största möjliga mån försökt följa Eppmetodens fem steg. Det första jag gjorde var att läsa igenom varje transkriberad intervju två gånger för att skapa mig en helhetsbild av utsagorna. Under genomläsningen försökte jag att vara öppen men med tanke på min tidigare förförståelse samt att jag hade läst in mig på området inför studien var det många gånger svårt att i tanken undvika att koppla studenternas upplevelser till andra teorier. Under det andra steget bearbetade jag de transkriberade intervjuerna och delade in dem i meningsenheter. Därefter, i det tredje steget, grupperades meningsenheterna i olika kategorier. Dessa fick rubriker efter de gemensamma dragen i meningsenheterna. Det fjärde steget innebar att jag försökte beskriva respektive students naturupplevelse. Slutligen, i det femte och sista steget, var min avsikt att göra en generell beskrivning av studenternas naturupplevelse. Jag ville dock vara ganska försiktig med denna generella beskrivning eftersom det finns en risk att intressanta perspektiv försvinner när individuella upplevelser ska göras generella. 101 Kvale, s. 171. 102 Ibid. 24