> 2006 års medlemsmöte > Världens skogsbygder kallar > Internet i skogsbruket

2 06 T I D S K R I F T F Ö R S K O G S A K A D E M I K E R N A Årgång 20 > 2006 års medlemsmöte > Världens skogsbygder kallar > Internet i skogsbruket

Tidningen utkom från 1987 till och med nummer 2/97 under namnet JÄGMÄSTAREN. REDAKTÖR Kerstin Diamant tel. 08-466 24 57 kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se ANSVARIG UTGIVARE Åke Barklund tel. 08-590 846 06 aake.barklund@telia.com FÖRBUNDSKANSLI Box 760, 131 24 Nacka Tel: 08-466 24 80 (vx), Fax: 08-466 24 79 info@naturvetareforbundet.se www.naturvetareforbundet.se sidan tio sidan tretton Innehåll sidan sexton 2 06 Redaktörens ruta 3 Ill. André Prah BESÖKSADRESS Planiavägen 13, Nacka station Naturvetareförbundets kansli, se www.naturvetareförbundet.se och matrikeln 2005 s. 6 7 Matrikeln 2006 3 LEDARE Skogsakademiker på en vidgad arbetsmarknad 4 Peter Staland ORDFÖRANDE DELFÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNA Åke Barklund tel. 08-590 846 06 aake.barklund@telia.com REDAKTIONSRÅD Malin von Essen, Skogforsk Björn Lyngfelt, SCA Forest Products Lotta Möller, Skogsutredningen 2004 Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen ny fas tar vid 5 Motionera till Naturvetareförbundets kongress 5 Rapport från medlemsmöte 20 april 6 Skogsakademikernas styrelse 2006 7 Peter Staland nyanställd på kansliet 8 9 ANNONSER Kontakt: Kerstin Diamant (se ovan) Annonspriser: Baksidan (helsida) 10.300:- Omslag II och III 8.700:- 1/1-sida 7.500:- 1/2-sida 4.500:- 1/4-sida 2.700:- 1/8-sida 1.800:- PRENUMERATION Skogsakademikern utkommer med fyra nummer per år. Prenumerera: sätt in 140 kr på PlusGiro 35 19 95-6, Naturvetareförbundet och ange ditt namn, din adress samt prenumeration på Skogsakademikern. För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck medges om källan anges. För insänt ej beställt material ansvaras ej. ISSN 1402-747X Norra Skåne Offset, Hässleholm OMSLAGSBILDEN: Kristin Warngren, Stora Enso, Guangxi i Kina. Se artikel s. 10 12. Foto: Lars Laestadius Om Kamratfonden och von Porats fond 9 Världens skogsbygder kallar tankar efter en Kinaresa Lars Laestadius 10 12 Internet i skogsbruket sprider kunskap snabbt Malin von Essen 13 Vinterspelen 2006 14 Rapport från Jägmästarnas Förening 14 Välkomna nya medlemmar 15 Notiser 15 Skogsmästarskolans utvärderingsdag och kursavslutning 2 juni 16 2

Redaktörens ruta Nätet som förenar Det kom ett mejl. Vill du ha en artikel i SJFRblaskan.... Så klart jag ville. Och så kom Lars Laestadius kloka och välskrivna tankar kring internationellt arbete och med fina foton från Kina, dessutom. Just så känns det att SKOGSAKADEMIKERN kan fungera, som ett forum för medlemmar att dela erfarenheter och tankar med varandra. Lars Laestadius skriver om internationellt arbete det intresserar många. Både jägmästaroch skogsmästarprogrammen ger möjlighet till internationella kontakter redan under studietiden. Se rapporten från skogsmästarstudenternas Tysklandsresa på s. 15 som ett exempel. Det är tio år sedan Skogssverige startade som en Internetportal för skogen. Jag minns hur lite jag egentligen förstod när jag våren 1997 intervjuade Eva Fridman, som skapade den nu självklara portalen. Och svaren i rutan Varför Internet? i nr 2/97 känns idag smått rörande i sin självklarhet. Nu är nätet ett givet arbetsredskap och Lars i USA kan leverera bilder och texter lika enkelt som om han satt i rummet bredvid mig. Internet är verkligen ett nät som förenar. Arbetet med webben utvecklas hela tiden och erfarenheter utbyts. Läs Malin von Essens rapport om den årliga nätverksträffen för dem som arbetar med Internet inom skogsbranschen. Allt görs naturligvis inte bäst på distans. Sedan sist har jag förverkligat en smått tokig idé, nämligen att gå på konsert med min ungdoms favoritmusiker, den amerikanska trion Peter, Paul & Mary. De har spelat tillsammans sedan 1963! Det krävde flygresa till New Jersey, USA. En stor upplevelse blev det, och om någon av läsarna delar min passion för denna musik, tveka inte! Men så klart var nätet till nytta. Konsertbiljetter inköptes lätt vid datorn hemma bara att välja önskad plats, betala med kortkod och en vecka senare kom biljetterna i brevlådan. Flygbiljetter, hotell allt kan bokas på samma sätt. Jag säger det igen: 1998 var första gången jag hade tillgång till Internet. Efter så kort tid känns nu ändå nätet oumbärligt. Ett varmt tack till alla medverkande i detta nummer, välkomna med fler bidrag till SJFR-blaskan och en skön sommar önskar jag alla läsare! KERSTIN DIAMANT Not: SJFR står för Sveriges Jägmästares och Forstmästares Riksförbund, som Skogsakademikerna hette från 1942 fram till namnbytet 1997. Foto: Jannis Politidis Matrikeln 2006 Årets matrikel utkommer först efter sommaren. Vi planerar skicka ut enkäten i mitten slutet av juli och då med svarstid på minst fyra veckor. I matrikelns personregister förtecknas alla medlemmar till och med examensår 2006, samt övriga på jägmästar-/skoglig magisterprogrammet till och med examensår 2006. Särskilt när de gäller de yngre kurserna är vi beroende av de uppgifter ni själva lämnar oss för att kunna hålla matrikeln aktuell. Eftersom matrikeluppgifterna i huvudsak samlas in via en webbenkät är det mycket viktigt att vi har korrekta e-postadresser till alla och så snart som möjligt. Du kan meddela din e-postadress till info@naturvetareforbundet.se, eller via www.naturvetareforbundet.se. Vi skickar matrikelenkät per brev till dem som vi saknar e-postadress för, men vi är tacksamma för att få svar via Internet. Den möjligheten finns också för dig som får enkäten per post. Beställ extra matrikel! Alla medlemmar i delförbundet Skogsakademikerna får matrikeln hem utan kostnad. För övriga kostar matrikeln 450 kronor. Porto tillkommer. Beställ från Gunilla Gidlund, e-post gunilla. gidlund@naturvetareforbundet.se, tel. 08-466 24 55 eller via www.naturvetareforbundet.se. KERSTIN DIAMANT, GUNILLA GIDLUND, ERIK PALMQVIST, JAMES TERSMEDEN 2005 års matrikel får tjäna ytterligare en tid. Se till att vi har din e-postadress så att lätt vi når dig med matrikelenkäten. 3

Ledaren Skogsakademiker på en vidgad arbetsmarknad Peter Staland tillträder i augusti en tjänst på Naturvetareförbundet. Se intervju s.8. På väggen i mitt arbetsrum hänger en inramad dikt som heter Högsta lycka. Gamla jägmästare kommer nog ihåg den, den publicerades i en morgontidning på 1960-talet i samband med Domänverkets jubileum. Ett par utdrag ur dikten: Låt oss utmåla jägmästarns lott som den högsta lycka vi anar I en framliden brukspatrons tvåvåningsslott bor han bland furor och granar.. Lugn och nöjd i sin vackra gröna rock Kan han leva med barn och blomma Han tager sin dubbelbössa i hand Och går en spatsertur i parken Där stämplar han även en tall ibland eller tummar en blomma på marken Ja, jägmästarens lott är rimligtvis den bästa av lotter. Jägmästarna som en tydligt identifierbar yrkesgrupp med lodenrock, grön hatt, bössan på axeln och stövaren vid sin sida. Hur många gånger har jag inte, sedan jag började på Skogis 1968, mött den här schablonen. Den har säkert en grund i att jägmästarens yrkesroll förknippats med makt och överhet. Statens intressen, bolagens intressen i tider med tydliga hierarkier och auktoriteter. Prästen, provinsialläkaren och skolläraren. Samt jägmästaren. Variation även bland 1970-talets studenter I min generation var årskullarna små ett 40-tal. Ett år i Garpenberg och en närhet till det praktiska skogsbruket skapade speciella relationer. Vår värld var Garpenberg och Skogis i Stockholm. Jag kan förstå ifall min generation jägmästare kan uppfattas som en kår. Men jag känner inte igen bilden, inte ens när jag tittar på min egen lilla kurs. Med olika egenskaper och erfarenheter har vi utvecklats i så många olika riktningar. Vi trivs när vi träffas men kåranda, nej, jag tycker inte det! Dagens skogsstudenter utbildas i en universitetsmiljö med betydligt större och mer heterogena årskullar. Det finns en frihet att komplettera sin skogliga examen med kurser utanför SLU och även utomlands. Jägmästare, skogsvetare och skogsmästare har delvis gemensamma utbildningar och anställs inte sällan på liknande tjänster. Kamratskap och intresse för skog Det viktiga är naturligtvis vad vi menar. När andra talat om kåranda i meningen skråväsende eller slutet sällskap, kanske vi själva har nickat instämmande. Men vi tänkte mer på kamratskap och ett gemensamt intresse för skog och natur. För dagens skogsstudenter är myten farlig. Den skogliga arbetsmarknaden är och kommer att vara för liten för att ge relevanta karriärmöjligheter åt alla skogligt utbildade. Skogsbranschen har också ett självklart behov av att komplettera med andra kompetenser såväl civilekonomer, jurister, andra naturvetare som beteendevetare. Och näringen behöver olika livserfarenheter och infallsvinklar för att skapa tillräcklig dynamik i förändringsprocesserna detta gäller såväl för skogsakademiker som personer med annan utbildning. Skogsakademikern kan ge dynamik På samma sätt måste yngre skogsakademiker få möjlighet att bidra till dynamik i andra branscher. Min erfarenhet av arbete både i olika skogliga kulturer och helt andra branscher säger att en skogsakademiker är användbar på många olika håll. Kanske tycker du att jag slår in öppna dörrar, eftersom det finns många exempel på kolleger som klivit över rågången och lyckats väl. Men min slutsats är ändå att skogsakademikern inom den skogliga sektorn (näringsliv, organisationer, myndigheter och forskning) kommer att bli allt mer konkurrensutsatt. Därför måste vi bli betydligt vassare på att konkurrera med andra yrkesgrupper. För att få tillgång till en större marknad och därför att vi också kan tillföra mycket dynamik i andra branscher! PETER STALAND 4

Första etappen i omställningsarbetet på Skogsstyrelsen klart Nu börjar en ny fas Förvandlingen av landets tio skogsvårdsstyrelser och Skogsstyrelsen till en enda myndighet är formellt klar. En mycket stor förändring inom skogsvårdsorganisationen, nog den mest omvälvande i dess historia, är i stort sett klar formellt sett. Våra förhandlingar har genomförts i en öppen och konstruktiv anda, även när vi varit rejält oense. Och nu gäller det att se framåt, säger Bertil Danielsson, ordförande för SACO Skogsvård. Bertil Danielsson säger att arbetsgivaren fokuserat på formell struktur och styrning. Detta är nog så viktigt. Men vi vill också starkt framhålla betydelsen av vilken kultur som ska odlas. Bertil Danielsson säger att styrelsen för SACO Skogsvård framfört att det mänskliga perspektivet, hur goda förutsättningar för medarbetarnas utveckling skapas ännu inte har uppmärksammats tillräckligt. Här måste vi arbeta vidare. Även om inte allt kan lösas samtidigt finns det en risk att vi slår oss till ro när den här krävande första fasen är klar, säger Bertil Danielsson. Han fortsätter: Vi måste nu utnyttja de möjligheter till utveckling som faktiskt finns så vi inte behöver en ny omorganisation för att rätta till den här! Så nu står vi inför en ny fas och vi hoppas att omställningen framöver ska ges en bra konkret form, både för medarbetarna och organisationen. KERSTIN DIAMANT I Skogsakademikern 4/05 och /06 har vi rapporterat om omorganisationen inom skogsvårdsorganisationen/skogsstyrelsen. Skogsstyrelsens webbadress är nu www.skogsstyrelsen.se. Motionera till Naturvetareförbundets kongress Medan ett årligt allmänt medlemsmöte var förbundet Skogsakademikernas högsta beslutande organ håller det betydligt större Naturvetareförbundet kongresser vart tredje år för att staka ut kursen. 60 ombud utgör kongressen och alla medlemmar hade fram till 31 maj möjlighet att rösta på sina ombud. Röstningen är nu avslutad, rösterna räknade och resultatet ligger ute på webben. Erik Palmqvist, Naturvetareförbundets förbundssekreterare, höll i röstningsförfarandet. Det var möjligt att rösta antingen per e-post eller per brev. Sammanlagt röstade drygt 16 procent av medlemmarna. Inte alla de skogsakademiker som nominerats fick tillräckligt många röster för att bli ordinarie kongressombud. De skogsakademiker som valts till ordinarie kongressombud är Staffan Berg, Pär Hansson och James Tersmeden. Därtill har delförbundet utsett Åke Barklund. Alla som nominerats, men inte blivit ordinarie ombud, blir suppleanter i en ordning det fått antal röster. Motionera före 15 september Förutom att välja ombud kan medlemmarna påverka förbundet genom att skriva motioner. Motionerna ska vara inne senast 15 september. Mer information finns i NATURVETAREN och på www.naturvetareforbundet.se. Du kan också kontakta kongressombuden och föra fram dina hjärtefrågor. KERSTIN DIAMANT Se till att vi har din e-postadress så att lätt vi når dig med matrikelenkäten (se s. 3). @ 5

Medlemsmöte 2006 Skogsakademikernas extra medlemsmöte 2006 2005 års beslut bekräftade Den 20 april hölls extra medlemsmöte för delförbundet Skogsakademikerna. En liten medlemsskara lyssnade till delförbundets ordförande Åke Barklund som tecknade det gångna verksamhetshalvåret. Fusionen har löpt väl och lett till en bra service för medlemmarna, sade Åke Barklund. Kompetensfrågor och skoglig verksamhet Åke Barklund pekade på branschsamtalen inom näringsdepartementet där han och Erik Petré deltagit. Det är viktigt att bevaka också fortsättningen av dessa. Åke konstaterade att delförbundets årsmöte 2007 kommer att syssla med kompetensfrågor och den skogliga verksamheten. Delförbundet har ingen egen ekonomi utan denna sköts inom ramen för Naturvetareförbundet. Mötet diskuterade den artikel i tidningen Skogseko där generaldirektör Göran Enander angriper jägmästarna som grupp. Mötesdeltagarna var eniga om att det är positivt med nya kompetenser. Man pekade på att den skogliga högskoleutbildningen breddats och att det är omdömeslöst med ett så pass hätskt angrepp, när inga invändningar riktats mot ambitionen att också anställa andra än skogsakademiker inom Skogsstyrelsen. Vi kommer att bemöta uttalandena i ett kommande nummer av Skogsstyrelsens personaltidning, PersonalEko. 25 år i förbundet James Tersmeden skrev för sista gången protokoll, i september väntar pensionen. James sade att de 25 åren i förbundets tjänst passerat raskt. Han påpekade att Bo Hansson, som deltog på mötet, var den som anställde honom 1980. På mötet presenterades Peter Staland, som ersätter Åke Barklund i den utåtriktade och opinionsbildande verksamheten och tillsammans med Erik Palmqvist delvis ersätter James Tersmeden, när det gäller professionsfrågorna samt ensam svarar för hela Naturvetareförbundets service till chefer och egna företagare. Samtidigt fortsätter Erik Palmqvist med andra delar av ansvaret för delförbundet Skogsakademikerna (bland annat som sekreterare i delförbundets styrelse), skogsstudenter och den skogliga arbetsmarknaden. Val och fonder Mötet förrättade fyllnadsval till styrelsen av Anna Brockmark, som representerar skogsägarrörelsen. Anna presenterades närmare i SKOGSAKADEMIKERN 4-05. Delförbundets vice ordförande Rolf Lindströmvaldes in i styrelsen för stiftelsen Kamratfonden. Kamratfonden är nu fristående från delförbundet men delförbundet utser fondens styrelse och det är delvis samma personer som de som sitter i styrelsen. På medlemsmötet framhölls vikten av en diskussion om Kamratfondens framtid, ett uppdrag som skickades vidare till fonden styrelse. Avslut för förbundet Skogsakademikerna Medlemsmötet i delförbundet föregicks av ett avslutande årsmöte för förbundet Skogsakademikerna där styrelsen fick ansvarfrihet och därmed kunde nedläggningen av förbundet helt slutföras. Av formella skäl har förbundet under tiden från 1 juli 2005 funnits kvar med två medlemmar. Förbundet har inte haft någon verksamhet sedan halvårsskiftet 2005, all verksamhet har skett i delförbundet. Vid mötet avtackades än en gång Erik Petré samt Anna Möller och Birgitta Naumburg. Anna Möller kvarstår som styrelseledamot i delförbundet. Jan Sandström, LRF Skogsägarna, var ordförande på båda mötena. KERSTIN DIAMANT Valberedning Per Olsson, Holmen Skog, är valberedningens sammankallande. Övriga ledamöter i valberedningen är Mattias Gustafsson, Holmen Skog, Magnus Norrby, Forwood Global AB, Karin Öhman, Skogsstyrelsen Västra Götaland och Ivar Palo, SLU Umeå. Fondstyrelser Detta är styrelsen för Kamratfonden: Åke Barklund, ordförande Anna Möller, Björn Hånell, Rolf Lindström Fredrik Maller, Nilla Thomson. Styrelsen i von Porats fond utgörs av samma ledamöter med undantag av Rolf Lindström. 6

Styrelsen 2006 års styrelse för Skogsakademikerna ORDFÖRANDE Åke Barklund, jm 70, är sedan delförbundets bildande 2005 dess ordförande. Åke är från 1 juli 2006 akademisekreterare och VD för Kungliga Skogsoch Lantbruksakademien, KSLA. < Åke Barklund ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER Rolf Lindström, sm 90, är vice ordförande för delförbundet Skogsakademikerna. Rolf är marknadschef vid Holmen Skog AB i Norrköping och ordförande i CF-klubben inom Holmen Skog. Den 1 september tillträder han tjänsten som VD för Bergs Skog AB, inköpsbolag till Bergs Timber AB. Kontoret ligger i Mörlunda. << Rolf Lindström < Anna Brockmark Anna Brockmark, sv 01, är områdesinspektor på Södra med kontoret i Vårgårda. Björn Hånell, jm 74, är professor och prefekt vid institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå. Fredrik Maller, st 97, är rådgivare för handels- och standardiseringsfrågor samt teknisk projektledare på Skogsindustrierna i Stockholm. << Björn Hånell < Fredrik Maller Anna Möller, jm 87, är distriktschef på Skogsstyrelsen Region Mitt, distrikt Östra Jämtland med kontoret i Östersund. Nilla Thomson, jm 85, är departementssekreterare på Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. << Anna Möller < Nilla Thomson Studentrepresentanter: Pär Hansson läser sedan hösten 2004 på jägmästarprogrammet i Umeå. Björn Öhrström läser sedan hösten 2005 på skogsmästarprogrammet i Skinnskatteberg. << Pär Hansson < Björn Öhrström (Förkortningar: jm=jägmästare, sm= skogsmästare, st=skogstekniker, sv=skogsvetare) De flesta styrelseledamöter har presenterats utförligt i tidigare nummer av SKOGSAKADEMIKERN. En sammanställning av dessa presentationer kan beställas från redaktören (se s. 2). Fotografer: Åke Barklund: Pia Barklund, Anna Brockmark: Per Olsson, Fredrik Maller: Per Bergkvist, Anna Möller: Bo Persson, Nilla Thomson: Angelica Engström 7

Ny på kansliet Peter Staland en skogsman med erfarenhet från flera branscher Med fokus på människor När Peter Staland värderar sitt arbetsliv hittills ser han att intresset för människor och förändring styrt mer än intresset för en specifik bransch. Naturvetareförbundet har anställt Peter Staland för att arbeta med skoglig branschbevakning och för egna företagare och chefer inom förbundet. Peter ska ta över arbete från James Tersmeden som går i pension och även från Åke Barklund, bland annat fortsatta kontakter med näringsdepartementet om skogs- och träindustrin. Som framgår av ledaren påbörjade Peter Staland sina jägmästarstudier 1968. Utbildningen var mer sammanhållen då men vi kunde skapa profiler. Jag inriktade studierna teknik, ekonomi och människor, jag är inte grön. Peter Stalands första tjänst var på skogstekniken i Garpenberg i ett arbetsmiljöprojekt. Det betraktade jag inte som något drömjobb då, men efteråt har jag insett att jag haft stor nytta av det genom hela mitt arbetsliv. LAS, MBL, mekanisering och månadslön Efter Garpenberg blev det fem år på Södra. Som mycket ung regionchef fick Peter basa över betydligt äldre och mer erfarna medarbetare. Under de åren på 1970-talet kom de lagar, bland andra LAS och MBL, som idag tas för givna. Likaså infördes månadslöner i skogen och en omfattande mekanisering av skogsarbetet ägde rum. Det var spännande år och kul att ha varit med om detta, säger Peter Staland. Som 32-åring, 1979, blev Peter Staland skogsvårdschef på Korsnäs. Jag fattade inte då att Åke Troedsson ville anställa mig, jag hade ju inte någon skogsvårdsinriktning. Men han ville tydligen ha en mer tekniskt intresserad person som jag. Peter Staland arbetade under två perioder i Östafrika. På 1980-talet var han under några år rådgivare på Forest Division, Tanzanias motsvarighet till skogsstyrelsen, och på 1990-talet var han konsult, anställd av Orgut. Dessemellan arbetade han som regionchef på Mellanskog och som VD för dåvarande Västra Skogsägarna. På 1990-talet blev Peter Staland egenföretagare och konsult. Han arbetade bland annat för LRF med uppdraget att bygga upp verksamhet inom det nya privatskogsbruket i Baltikum och Östeuropa. Så ville han tillbaka till den svenska verkligheten och arbetade för konsultföretaget Qeep, som sysslar med företagsutveckling inom alla branscher. Genom Qeep hamnade Peter inom Volvo Skövdeverken, där har var konsult och arbetade med såväl utveckling som avveckling. Under ytterligare en period i Tanzania arbetade Peter för SWECO med landsbygdselektrifiering. Både slump och medvetna val Peter Staland har alltså haft en varierad karriär. Hur har det blivit så här? Ja, i början var det nog så att de olika jobben ramlade över mig. Men det har även varit tuffare perioder som också lärt mig att jag nog inte är en förvaltartyp. OM > Peter Staland Utbildning och arbete > Jägmästarexamen 1972, institutionen för skogsteknik, regionchef Södra 1974 79, skogsvårdschef Korsnäs 1979 83, konsult i Tanzania 1983 85 och 1992 93, Mellanskog och VD Västra Skogsägarna. Från 1993 konsult och egen företagare, arbetet för konsultföretaget Qeep och SWECO. Naturvetareförbundet på halvtid från 15 augusti, med tjuvstart under våren. Familj och fritid > Gift, två söner och två bonusdöttrar, fem barnbarn. Har två livliga labradorer, är en hemmakatt som gillar att fixa med hus, bil och trädgård. 8

... inte vara rädd att kliva in i nya kulturer Peter Staland menar att sedan har han medvetet sökt sig till arbetsgivare där han fått utveckla verksamhet. Om det sedan var skog eller bilar eller något annat det var mera en slump. När jag tittar i backspegeln ser jag att jag valt att jobba med människor. I vilken bransch jag då hamnat har spelat mindre roll. Peter fortsätter: Trygghet finns framför allt i dig själv och din kompetens det har jag verkligen upplevt genom åren. Man ska heller inte vara rädd att kliva in i helt nya kulturer, antingen det gäller nya branscher eller andra länder. Och nu tjänsten på Naturvetareförbundet. Peter tillträder på allvar i mitten av augusti, även om han under våren av och till varit på sitt nya jobb. Det känns spännande att arbeta på ett fackförbund. Och när jag ser tillbaka på det jag jobbat med känns det som jag har mycket i bagaget som kan komma till nytta här, summerar Peter Staland. TEXT & FOTO: KERSTIN DIAMANT Vilken karriärtyp är du? Att göra karriär, kanske tänker man sig då att i första hand att bli chef, specialist eller egen företagare. Men Naturvetareförbundet visar på flera möjligheter, som den utvidgande karriären, där man använder sina kunskaper och erfarenheter till nya arbetsuppgifter inom samma eller liknande arbetsfält. Peter Stalands karriär som beskrivs här bredvid verkar stämma bra på denna typ. Den episodiska karriären är en annan typ, där man lägger ett par år på en typ av arbetsuppgifter och sedan byter helt. Under våren 2006 har fem karriärdagar hållits men stort deltagande. Både föreläsningar och individuell rådgivning har erbjudits. Att det varit lyckat kan många seminariedeltagare berätta. Fler karriärseminarier hålls i höst. Läs mer i Naturvetaren nummer 6/06 och på www.naturvetareforbundet.se. /KD Kamratfonden och von Porats fond Von Porats fond Medlemmar i en svår situation medicinskt/socialt kan få bidrag ur von Porats fond. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran. Ansökan om bidrag skall senast den 16 oktober 2006 skriftligt ställas till: Ernst von Porats fond, c/o Skogsakademikerna, Box 760, 131 24 Nacka eller Ernst von Porats fond, c/o Skogsakademikerna, erik.palmqvist@naturvetareforbundet.se Stiftelsen Kamratfonden Bidrag Bidrag ur Stiftelsen Kamratfonden kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till skogsakademisk examen. Medlemmar i Skogsakademikerna har företräde. Bidrag kan sökas till/av: - studieresor, - kompetenshöjning, - behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, - trivselfrämjande aktiviteter Vid utdelade bidrag kräver stiftelsen att mottagaren återkommer med en redovisning hur bidraget använts. Vid till exempel resor kan det ske genom en reseberättelse. Ansökan om bidrag skall senast den 16 oktober 2006 skriftligt ställas till: Stiftelsen Kamratfonden, c/o Skogsakademikerna, Box 760, 131 24 Nacka eller Stiftelsen Kamratfonden, c/o Skogsakademikerna, erik.palmqvist@naturvetareforbundet.se Gåva Den gamla traditionen att hedra minnet av en avliden kollega eller kurskamrat finns kvar. Du sätter in ett valfritt belopp på Stiftelsen Kamratfondens bankgiro 5797-5609 och anger personens namn. STYRELSEN 9

Här kan skogsakademiker spela över hela registret Världens skogsbygder kallar I många av världens skogsbygder finns arbetsuppgifter som Sverige inte längre kan erbjuda. Det skriver Lars Laestadius, inspirerad av en studieresa i Kina. Det är nyttigt att resa. I lyckliga stunder uppstår nya tankar och vidgade perspektiv. Min Kinaresa i april var ett sådant tillfälle. Jag deltog i ett möte för att titta på trädplantager och diskutera problem och möjligheter med intensivodling i provinsen Guangxi, längs kusten mellan Hong Kong och Vietnam. Mötet anordnades av Skogsdialogen (TFD, The Forests Dialogue) och värd var Stora Enso, som sedan några år bygger upp virkesförsörjning i området för en planerad fabrik. Påvert skogstillstånd Att virke behövs i dessa trakter är uppenbart. Landskapet är mjukt kuperat och till stor del trädbevuxet men också hårt utnyttjat sedan lång tid. Skogstillståndet är påvert. De enda gamla träd vi såg växte i hotellets trädgård. Längs vägarna bjöd folk ut knippen av halvkrokiga, klena grenar som bränsle. Kina förbrukar ännu bara 34 kg papper per person och år mot Sveriges 223 kg (2004), men behovet växer explosionsartat. Man inser snabbt varför Stora Enso och andra skogsbolag är på plats. Vi såg en gammal, utmattad, tredje generationens skottskog av eukalyptus ett typiskt exempel på det gamla skogsbruket. Den kräver just inga investeringar av den lokala bysamfällighet som äger den, men den producerar heller just ingenting åtminstone inte för den växande virkesmarknaden. Det är bland annat sådana skogar som nu snabbt omförs till moderna virkesplantager. Många uppgifter ska lösas Förloppet är dock varken enkelt eller smärtfritt. Nyttjanderätten till marken ska säkras på ett anständigt, korrekt och långsiktigt hållbart sätt. Om detta är alla ense i princip, men praktiken är inte enkel. Rättsläget är antingen oklart eller svårt att klargöra. Landsbygdskulturen och de lokala beslutformerna är inte heller lätta att genomskåda. Sedan gäller det att utforma en uthållig produktionsmodell. Träden ska växa både fort och tätt i återkommande, nyplanterade generationer. Mycket precis passning mellan växtplatsens och trädens egenskaper krävs. Näringsmiljö, genetisk sammansättning, hälsotillstånd, etc. måste redas ut genom omfattande lokal försöksverksamhet, även om mycket kunskap kan hämtas från andra håll. Så ska träden odlas och så småningom också avverkas och transporteras. Arbetskraft ska rekryteras, utbildas, ledas och avlönas. Lämplig teknik ska utformas, liksom fungerande säkerhetssystem. Skogsarbete är riskabelt och i det kinesiska landskapet är det långt mellan vårdcentralerna. Skogsakademiker kan balansera rätt Dessa faktorer, och många många andra, ska under ett fåtal korta år föras samman till en kommer- OM > Lars Laestadius Utbildning och arbete > Jägmästarexamen 1981, började som forskare i skogsteknik och var sedan avdelningsdirektör vid SLU. Har nu arbetet utomlands i mer än elva år, först tre år vid EUs forskningsdirektorat i Bryssel, sedan som forskare och skogschef vid Världsresursinstitutet i Washington, DC. Familj och fritid > Lars bor i Silver Spring i Maryland, är gift och har tre barn i åldrarna 21, 18 och 9 år. Fritidsintressen: fiolspel, böcker i historia, skogspromenader. Lars Laestadius, här med fiolen på julavslutningen i svenska skolan i Washington, där han också är ledamot i styrelsen. Foto: Svenska skolan 10

Dialog kring skogens frågor Exkursionen har alltid varit den konstruktiva diskussionens moder. The Forests Dialogue för samman intressenter från hela världen för att dryfta brännande internationella skogsfrågor. Läs mer på http://research.yale.edu/gisf/ tfd/index.html. /LL Skogsakademikern har en stor uppgift att fylla i en värld där bärkraftig balans är en bristvara. siellt fungerande och långsiktigt hållbar helhet, förmögen att försörja en massafabrik. Ett modernt produktionssystem ska ympas på en rot av traditionell konfucianism, ovanpå en sentida och numera halvdöd ymp av europeiskt inspirerad centralplanering. Komplexiteten stämmer till stor ödmjukhet. Och det slår mig att det är här, just här, i denna initierade integration av komplexa komponenter, som skogsakademikern hör hemma. Skogsakademikerns ansvar är ytterst att sammanföra och rätt balansera alla aspekter som är av betydelse för skogslandskapets utveckling och skötsel, vilka de vara månde. Detta är inget nytt. Ibland har det hetat generalistkompetens, ibland syntesförmåga. Själv vill jag använda orden integration och balans. Det är just ur denna välinformerade avvägningsförmåga som hållbar utveckling måste växa. Skogsakademikern har en stor uppgift att fylla i en värld där bärkraftig balans är en bristvara. Sverige ger inte längre en självklar möjlighet för skogsakademiker att spela över hela sitt register. Vår moderna skogliga historia är jämförelsevis lång. Mycket är redan gjort, fixerat, etablerat. Mönstren är stabila och frihetsgraderna små. Gott så. Det finns ingen anledning att sörja över detta. Men i större delen av världens skogsbygder är behoven av dem som kan integrera och balansera oändligt stora. Här kan en skogsakademiker finna intressanta och värdiga arbetsuppgifter. TEXT & FOTO: LARS LAESTADIUS Det var påtagligt i Kina hur mycket som förenar svenska och finska skogsakademiker. Månne det snart är dags för branschorganisationer, forskare och andra att följa Stora Ensos exempel och integrera sitt samarbete över Östersjön? Ovan t. v.: Platschefen för Stora Enso i Guangxi, Kari Tuomela, finsk forstmästare. Ovan t. h.: Jägmästare Göran Storck arbetar på Stora Enso i Kina med ansvar för att bygga upp framtida vedforsörjningen till en tänkt massa/pappersindustri. Görans ansvarsområde är specifikt vägar, avverkning och transporter. Framsidesbilden: Skogsvetare Kristin Warngren är sedan 2005 ledare för uthållighetsfrågor på Stora Enso Guangxi i Kina. Hon jobbar med certifiering, CSR-frågor och klagomål, lokala trädarter, ansökningar till utvecklingsfond och är lokal kontaktperson i Stora Ensos globala skogsmiljögrupp. Se fler bilder på nästa sida >> 11

Forts. från föregående sida Skogsakademiker på facklig kurs Tillväxten i StoraEnsos försöksbestånd är så god att man mäter åldern i månader i stället för år. I slutet av mars anordnade Naturvetareförbundet en kortare facklig grundkurs riktad speciellt till fackliga ombud inom skogsbranschen. < Modern virkesproduktion enligt konstens alla regler. Så här vill StoraEnso producera sin råvara. Beståndsgeometrin är anpassad för mekaniserad avverkning. Ovan ses kursdeltagarna tillsammans med Naturvetareförbundets förhandlingschef Ramón Sanchez-Lövy (längst t.v.): Rolf Lindström Holmen Skog, Staffan Berg Skogforsk, Bertil Danielsson Skogsstyrelsen, Magnus Larsson SCA Skog, Helena Gålnander och Krister Söderkvist, båda Norra Skogsägarna. Löv i fokus på KSLA-exkursion Gammaldags virkesproduktion enligt uråldrig modell. Skottskogsbruk i tredje generationen. Hur ska en ökad satsning på lövskog åstadkommas? Föryngringarna är dyra, skogsskötseln arbetsintensiv och de små virkeskvantiteterna besvärliga att transportera till industrin. Men ädellövskog är också väldigt bra när skogsskötseln syftar mot att nå flera mål samtidigt, som till exempel bra virkeskvalitet, ökad biologisk mångfald, riskspridning mot stormskador och bättre rekreationsmöjligheter. Dessa frågor diskuterades på en exkursion på Skabersjö och Torups gods i Skåne den 18 maj. Exkursionen var arrangerad av KSLA tillsammans med forskningsprogrammet om ädellövskog vid SLU. Se också Naturvetaren 6/06 om exkursionen. < Den kinesiska stilen kan ibland te sig en smula direkt för en nybörjare från västerlandet. Den här skylten möter besökaren på väg ut från den förbjudna staden i Peking. KSLAs exkursion 18 maj lockade 80 deltagare från forskning, naturvård, myndigheter, skogsindustri och skogsägare. Foto: Magnus Löf 12

@ Internet i skogsbruket sprider kunskap snabbt Kunskaper om sjukvård och underhållning kan bidra till framgång på webben. Det framgick när skogsbrukets webbinformatörer hade sin årliga nätverksträff i mars. Skogforsk och 10-årsjubilerande Skogssverige hade bjudit in till nätverksträff för skogsbrukets webbinformatörer. Ett 30-tal personer kom till Skogforsks lokaler i Uppsala för att dela erfarenheter, knyta kontakter och lära sig nytt. Intranät ledningens stöd behövs Intranätens möjligheter och problem diskuterades inledningsvis. Flera organisationer vittnade om vikten av ledningens stöd. Camilla Ahlstedt, intranätansvarig på Södra, berättade om hur hon och hennes kollegor sattes på helt nya prov efter stormen Gudrun. Intranätet blev snabbt ett nav där information om stormskadorna kunde samlas in, sammanställas och spridas till hela organisationen. Vi kunde också snabbt få ut riktlinjer och anställningsavtal på elva olika språk och ändra innehållet vid behov. Under två år före stormen hade vi jobbat med att göra intranätet till den enda informationskanalen så alla visste att de kunde hämta aktuellt material på nätet. Camilla Ahlstedt fick oväntad nytta av sin erfarenhet av akutsjukvård. Efter stormen handlade det plötsligt om ett SkogsSverige har fyllt tio år I mars 2006 fyllde SkogsSverige, skogsnäringens portal på Internet, tio år. SkogsSverige var en föregångare, som blivit förebild för flera andra liknande webbsatsningar. Skogsakademikern har uppmärksammat SkogsSverige i nr 2/97 (intervju med Eva Fridman), 3/98 (SkogsSverige fick Mårten Carlssons pris det året) samt 2/04 (om Skogs- Sveriges nyhetsbrev.) Läs mer på www.skogssverige.se. akut läge där det var ovanligt viktigt att handla snabbt och att kommunicera på rätt sätt. Lär känna dina besökare använd personas Användarcentrering var temat för dagens fortbildningspass. Anna Simon, konsult på Valtech, berättade om olika verktyg för att skapa en webbplats som fungerar för användarna. En användbar teknik är skapa fiktiva människor, personas, utifrån olika målgrupper. Poängen är att informatören för att lyckas måste sätta sig in i de fiktiva personernas situation och behov. Precisionen blir ofta bättre än vid traditionell målgruppsanalys och resultatet är lätt att göra begripligt för alla inblandade i ett informationsprojekt. MALIN VON ESSEN Artportalen ett bra exempel Ett bra exempel på användarcentrering är www.artportalen.se som drivs av Artdatabanken, SLU. Johan Nilsson berättade på nätverksträffen om denna oberoende samlingsplats för fynd av arter fåglar, kärlväxter, fjärilar och svampar. Vem som helst kan bidra med observationer. Bidragsgivaren avgör själv vad som ska rapporteras. Samtliga rapporter från systemet, utom observationer av vissa skyddsvärda arter, får utnyttjas av alla intresserade. Artportalen utnyttjas flitigt framför allt av fågelskådare som vill bidra med egna fågelfynd och se vad andra har hittat. Under 2005 rapporterades 2,1 miljoner fynd varav 95 procent var fåglar. Styrkan, enligt Johan Nilsson, är att Artportalen förenar nytta den rika kunskapsbanken som gör det möjligt att följa olika arters utbredning, med nöje att få jämföra egna observationer med andras. MALIN VON ESSEN Malin von Essen, jägmästare och journalist, är informatör på Skogforsk med ansvar för mediekontakter och webb. Malin har varit frilansskribent, informatör vid SLU, Mälarskog och Naturvårdsverket. Foto: Anna Marconi 13

Johan Sandberg. vann på 24 kilometer, Vinterspelen 2006 Stolt tradition förs vidare I Vinterspelen 2006 tävlade deltagarna som sig bör i skytte och längdskidor. De åttiofjärde Vinterspelen hölls i Umeå den 25 februari. Jägmästarkurs 05/10 stod på tur att föra skogistraditionen vidare. Vädret var kallt men soligt. Bland de många deltagarna fanns flera utbytesstudenter vid SLU i Ultuna som kommit upp för att delta. Skyttet genomfördes i Sävar norr om Umeå trots frusna fingrar, köbildning och en renflock på skjutbanan. Efter lunch var det dags att bege sig till skidspåret vid Nydala där de 58 skidåkarna gav sig iväg för att mäta vem som var snabbast på 8 respektive 24 kilometer. Kvinnorna i majoritet på festen Efter tävlingarna stod bastun eldad och klar för alla frusna. Men särskilt mycket tid för vila och återhämtning fanns inte. När kvällen kom dukades långborden upp för Starten i skidtävlingen i Nydalaspåret. Mats Mjöberg, med siktet inställt på lerduvor sittning i studenternas kårhus. Även där gick allt enligt traditionerna: västvisor sjöngs, pris och storskogismärken delades ut och det bjöds god mat och många skratt. Något som däremot inte kan sägas höra till vanligheterna var den kvinnliga majoriteten bland middagsgästerna. Åter nästa år När festen klingat av återvände festdeltagarna trötta men belåtna hemåt. Att många av dem återkommer nästa år igen tvivlar jag inte på. För vad vore väl en vinter utan Vinterspel? TEXT & FOTO: BRITA ASPLUND JÄGMÄSTARKURS 05/10 Jägmästarnas Förening bjuder på skoglig förkovran och fest Jägmästarnas Förening ger både skogliga utblickar och värnar om festtraditioner. Martina Garpenkrans är skogsinspektor på Mellanskog i Edsbyn. Hon är styrelseledamot i Jägmästarnas Förening. Foto: Mellanskog Vårt vinnande koncept segrade än en gång när Jägmästarnas Förening, JF, träffades i Stockholm den 18 mars för miniexkursion, öl och macka, årsmöte, västfest med dans. VIDA-koncernens chef Santhe Dahl inledde dagen och berättade om upplägg och logistik inom företaget, där varje sågverk är specialiserat mot ett fåtal längder. Efter paus hölls JFs årsmöte. Och på kvällen följde fest i Läkarsällskapets vackra lokaler. Västvisorna var som de skulle: många och tidsödande! Den äldsta kursen var från 1959 och den yngsta hade knappt lämnat skolbänken. Och vi sjöng samma visor och firade enligt samma traditioner. Nu väntar nästa evenemang: JFs exkursion med tillhörande trevligheter till hösten. Och om inte annat så är det snart mars månad igen och dags för nästa årsmöte och västfest. Då hoppas vi möta såväl gamla som nya ansikten i Jägmästarnas Förening! MARTINA GARPENKRANS Jägmästarnas Förening har drygt 500 medlemmar. Läs mer på www.jagmastarnasforening.se. 14

Notiser Nästa tidning Nästa nummer av Skogsakademikern beräknas utkomma i början av oktober. Material vill vi ha senast runt 7 september. Våra platsannonser Ska du anställa en skogsakademiker? Vill du snabbt nå många direkt i brevlådan använd vår annonsservice Skogsakademikertips. Vi skickar till hela eller delar av skogsakademikerkåren och lägger annonsen på www. naturvetareforbundet.se. Mer information, se webben eller kontakta Gunilla Gidlund, tel. 08-466 24 55, gunilla.gidlund@naturvetareforbundet.se. Ny rektor för SLU Den 1 juli tillträder Lisa Sennerby-Forsse som rektor för SLU. Utnämnningen har föregåtts av en process där peronalen har haft stort inflytande och den nya rektorn tillträder med ett stort stöd. Läs mer på www.saco.slu och i SLUs tidning Resurs. Skogs-EM 2006 Skogs-EM i orientering avgörs 26 30 juni i närheten av Tammerfors. Arrangemangen togs över till Finland från Södra i Halmstad, då den tänkta tävlingsskogen drabbats av Gudruns härjningar. För mer information kontakta leif. stromquist@telia.com. Nya medlemmar välkomna! Nya medlemmar i Naturvetareförbundet/delförbundet Skogsakademikerna från 10 februari 2006 till och med 30 maj 2006. Andreas Abramsson Lars Andersson Jonas Andersson Magnus Berkefelt Martin Bäck Nils-Gunnar Cato Anna Ekman Johan Hansson Mårten Karlow Tommy Karlsson Henrik Larsson Ola Nilsson Björn Prejer Jenny Sallkvist Lina Samuelsson Anna Sjöström Markus Steén Mona Wallin Martin Whillans jägmästare skogstekniker jägmästare skogsvetare skogsmästare jägmästare skoglig magister BSc in Forestry, Kanada Svante Fahlgrens yrkesliv i bok ETT YRKESLIV OCH EN OMLOPPSTID är titeln på den bok om Svante Fahlgren som Mårten Bendz sammanställt. I samtal och intervjuer har Svante Fahlgren tecknat sitt yrkesliv och samtidigt en lång och bred skoglig historia, alltifrån de hårda tiderna 1930, när han påbörjade sina jägmästarstudier och genom ett yrkesliv i flera skogsbolags tjänst. Till Södra kom han 1964 och var till 1978 dess skogsdirektör. Boken spänner över skogliga diskussionsfrågor och avslutas med Storm i skogen. ETT YRKESLIV OCH EN OMLOPPSTID överlämnades till Svante Fahlgren på hans 95-årsdag i maj i år. Boken är utgiven av Växjö universitet och kostar 195 kr plus porto. Beställ den från suzanne. elgstrom@vxu.se eller på tel. 0470-70 88 20. Köp skriften från 100-årsjubileet Skogshögskolans Studentkårs jubileumsskrift som kom ut till hundraårsjubileet 2005 kan fortfarande beställas. Pris: 75 kr för studenter, 80 kr för övriga, plus porto. Beställ från Jubileumskommittén, Skriften, Skogshögskolans Studentkår, 901 83 Umeå, jubileumsskrift@gmail.com. Skogsmästare på studieresa 41 skogsmästarstudenter på kurs 04/07 har studerat skogsbruk i Tyskland. Resan, finansierad med bidrag, också från Skogsakademikerna, har dokumenterats i med fina bilder och intressanta texter. Vill du läsa beställ pdf-fil från Thomas Nordling, f04thno1@stud.slu.se. K-G Enander blir hedersdoktor Karl-Göran Enander har synat svensk skogspolitik under 150 år. Efter fem års forskarmöda har han gett ut tre böcker i ämnet. Karl-Göran Enander blir nu hedersdoktor vid SLU. Promotionshögtiden hålls i Uppsala den 7 oktober 2006. Karl-Göran Enander berättade om sin forskning i SKOGSAKADEMIKERN 3/2003. Skogligt genusperspektiv under lupp Den 17 21 juni hålls ett internationells toppmöte på temat Gender and Forestry i Umeå. SLU är värd tillsammans med FN, IUFRO och Näringsdepartementet. Skogsägare, forskare, FN-anställda med flera deltar. Genusstrukturer i skogsägande och i skogliga organisationer liksom i synen på skog kommer att redovisas på seminarier. Bland de digra programpunkterna kommer också en undersökning som genomförs på Skognolia 15 17 juni av utställarnas könsperspektiv att redovisas. Se www.slu.se och www.nolia.se/skogs. 15

Posttidning B Naturvetareförbundet Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetareforbundet.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: Personnummer (10 siffror) Avslutning och utvärdering i Skinnskatteberg Den 2 juni hölls utvärderings- och avslutningsdag i Skinnskatteberg. I år var det sista skogsingenjörskursen (03/06) som gick ut. Skogsingenjörsprogrammet övergick från höstterminen 2004 till skogsmästarprogrammet och examenstiteln skogsmästare återinfördes. Förutom traditionella examensfestligheter med kurskamrater och anhöriga är detta ett tillfälle för Skogsmästarskolan att få synpunkter och råd från studenterna till fortsatt arbete med att göra Skogsmästarprogrammet till en aktuell och attraktiv utbildning. TEXT & FOTO: ANNA-STINA KARLSSON Vid avslutningshögtiden fick Jeanette Uggla Grauers Skogsmästareförbundets stipendium för att läsa en skoglig kurs i Kanada. Utöver stipendiepengar fick Jeanette en litografi som minne. Här har skogsingenjörskursen 03/06 samlats på herrgårdstrappan innan alla tågade till den traditionella avslutningsceremonin i kyrkan.