UPPSALA UNIVERSITET Dnr JUR 2006/604 Juridiska fakulteten Utbildningsplan med föreskrifter för J U R I S K A N D I D A T E X A M E N vid Uppsala universitet (Juris kandidatprogrammet) Fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet den 11 december 1991 med stöd av 3 kap. 15 högskoleförordningen (1988:811). 24 mars 1994. 30 mars 1995. 7 mars 1996. 27 maj 2002. 29 maj 2006. INLEDNING För juristutbildningen liksom all högskoleutbildning gäller Högskolelagen. I denna anges bland annat (lydelse fr. o. m. 2002-07-01 min anm.): 1 kap. Inledande bestämmelser / / 2 Staten skall som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, / / 3 a I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. 4 Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.
De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. 4 a Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. 5 I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. 5 a I lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för studenter och sökande oavsett deras könstillhörighet, etniska tillhörighet, sexuella läggning och funktionshinder. / / 9 Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. / / I Examensordningen (bilaga till Högskoleförordningen) anges: 16. Juris kandidatexamen Omfattning
Juris kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 180 poäng. Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 högskolelagen) För att erhålla juris kandidatexamen skall studenten ha - förvärvat sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst inom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt och internationell rätt som behövs för att kunna komma i fråga för anställning som domare och verksamhet som advokat, - förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser, - förvärvat kunskaper om hur fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män, - fått insikt i sådana ämnesområden, t.ex. rättshistoria, allmän rättslära och ekonomi, som kan vara av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna. Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer. ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER Riktlinjer för juristutbildningen vid Uppsala universitet Inom ramen för de i Högskolelagen och Examensordningen angivna målen kan juristutbildningens uppgifter karaktäriseras på följande sätt. En demokrati och rättsstat kännetecknas av rättssäkerhet, öppen och kontrollerad maktutövning, fri åsiktsbildning och respekt för medborgarnas övriga fri- och rättigheter. I en sådan stat måste finnas jurister med ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot regelsystemet och ett historiskt, internationellt och rättsteoretiskt perspektiv. Juristutbildningens främsta uppgift är att tillgodose detta allmänna samhällsbehov av en kvalificerad juristprofession. Juristutbildningen har vidare till ändamål att ge den studerande en god överblick över rättssystemet och de teoretiska kunskaper som fordras för kvalificerat arbete med frågor som rör rättsordningen och dess tillämpning. Den studerande skall också genom hela utbildningen fortlöpande tränas i sådana färdigheter som är väsentliga i juridisk yrkesutövning. I enlighet härmed skall juristutbildningen utformas så att den hos den studerande utvecklar förmåga att - identifiera och analysera juridiska problem och att förstå
- rättssystemets roll nationellt och internationellt, - självständigt söka juridiskt källmaterial, - muntligen och skriftligen redovisa källmaterial och egen - argumentering i rättsliga och rättspolitiska frågor, - praktiskt tillämpa inhämtad kunskap, - arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra. Utbildningens undervisningsformer skall vara problemorienterade. Det innebär att studieprocesserna skall baseras på de studerandes egna aktiviteter. Utbildningen skall kräva initiativ och ansvar av varje studerande. UTBILDNINGEN Juristutbildningens innehåll och uppläggning Juristutbildningen omfattar 1. juris kandidatexamen, 180 poäng, 2. högskoleexamen i juridik, 80 poäng. Utbildningen för juris kandidatexamen är fördelad på två nivåer. Den första nivån består av sex obligatoriska terminskurser omfattande 120 poäng. Den andra nivån består av valfria fördjupningskurser 40 poäng, en teoretisk fördjupningskurs 10 poäng samt examensarbete 10 poäng eller 20 poäng. Den första nivån omfattar följande kurser: Terminskurs 1: grundläggande juridisk metod, statsrätt och internationell rätt, 18 poäng. Terminskurs 2: civilrätt, 22 poäng. Terminskurs 3: civilrätt 18 poäng. Terminskurs 4: straff- och processrätt, 22 poäng. Terminskurs 5: associationsrätt, ekonomi och skatterätt, 18 poäng. Terminskurs 6: förvaltningsrätt och internationell rätt, 22 poäng. Den andra nivån omfattar följande kurser: 1) en valfri terminslång fördjupningskurs, 20 poäng, som inkluderar ett självständigt arbete motsvarande 10 poäng, 2) ytterligare en valfri 20 poängs fördjupningskurs eller två valfria fördjupningskurser om vardera 10 poäng, 3) en obligatorisk kurs i rättshistoria, rättssociologi och allmän rättslära, 10 poäng, 4) examensarbete 10 poäng, eller examensarbete 20 poäng, varvid kravet under 2) minskas till 10 poäng.
Svensk eller utländsk universitetsutbildning i annat än juridik kan tillgodoräknas som utbyteskurs. Sådana kurser skall vara ägnade att komplettera den juridiska utbildningen. Högskoleexamen i juridik består av terminskurserna 1 4. En studerande som genomgått denna utbildning har rätt till fortsatt utbildning för juris kandidatexamen. SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER Antagningsbestämmelser Behörig att antas till juristutbildningen är den som dels uppfyller de villkor för allmän behörighet som anges i 7 kap. 4 6 högskoleförordningen, dels uppfyller följande villkor för särskild behörighet: Ämne Kunskaper motsvarande Svenska kurs Sv B/Sv2 B eller 3 åk HSENT eller etapp 3 Historia kurs Hi A eller 3 åk HSN eller 2 åk ETN (med alternativt ämne) MuSoEp eller etapp 2 Samhällskunskap kurs Sh A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2 åk från treårig linje eller etapp 2. För varje kurs/ämne som ingår i särskild behörighet krävs lägst betyg Godkänd alternativt lägst betyg 3.