HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN

Illustrationer: Helena Holmquist, Häppi Design Formgivning: Cecilia Eriksson, Cerif Tryck: KPH Trycksaksbolaget

INNEHÅLL 1. Uppdraget 04 2. Frågan är inte om och varför, utan hur 05 3. Bakgrundsmaterialet 06 4. Vision, mål och strategiska principer 07 5. Aktiviteter 2013 2014 08 6. Styrning och ledning 10

4 JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN UPPDRAGET Regionförbundet Uppsala län har fått i uppdrag av regeringen att ta fram och genomföra en regional handlingsplan för jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet år 2012 2014. Uppdraget ingår i regeringens handlingsplan för en jämställd regional tillväxt. Bakgrund och systemperspektiv Som grund för Uppsalaregionens handlingsplan ligger flera års arbete för ökad jämställdhet, framför allt inom programmen Winnet Uppland och Främja kvinnors företagande. Med erfarenheterna från dessa två program, flera rapporter och utvärderingar av satsningar för jämställd tillväxt har denna handlingsplan tagit form. För att ge ett systemperspektiv på jämställd tillväxt baseras planen på målsättningar i Europa 2020-strategin, i nationella målsättningar och i den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft 3.0. Europa 2020 Jämställdhetsperspektivet i Europa 2020 bygger på ambitionen om tillväxt för alla, och målet är att sysselsättningsgraden ska öka till 75 procent för män och kvinnor. 1) Prioriterade åtgärder inom EU avser: 1 Ekonomisk jämställdhet i praktiken minska inkomstskillnader/ främja kvinnors ekonomiska oberoende, skapa balans mellan arbetsliv och privatliv. 2 Lika lön för lika arbete och likvärdigt arbete komma åt könsberoende segregering på arbetsmarknaden. 3 Jämställdhet i beslutsfattande. 4 Allas rätt till integritet och värdighet samt ett slut på könsrelaterat våld. 5 Jämställdhet i EU:s yttre åtgärder. Nationella handlingsplanen Den nationella handlingsplanen för jämställd regional tillväxt 2012 2014 tydliggör regeringens ambition på jämställdhetsområdet. Regeringens jämställdhetspolitik syftar dels till att motverka och förändra system som befäster fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels till att skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska ha lika makt och möjlighet att påverka sin livssituation. Inom området regional tillväxt innebär detta exempelvis att: Regionala planer och strategier ska utgå från både kvinnors och mäns behov, erfarenheter och intressen. Kvinnors och mäns behov, erfarenheter och intressen ska väga lika tungt när beslut fattas om vilka satsningar som ska genomföras i regionen. Det arbete som sker i regionen inom uppdragets insatsområden ska utgå från kunskap om kvinnors och mäns behov, erfarenheter och intressen och utformas så att båda grupperna gynnas av arbetets resultat i lika stor utsträckning. 1) 2011 förvärvsarbetade 63 procent av kvinnorna jämfört med 76 procent av männen. I Sverige var motsvarande siffror 75,7 procent kvinnor och 81,7 procent män.

JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN 5 Uppländsk Drivkraft 3.0 Den regionala konkretiseringen av tillväxtmål inom EU och nationellt sker i den regionala utvecklingsstrategin, Uppländsk Drivkraft 3.0, som fastställdes av förbundsfullmäktige 6 december 2012. Den regionala visionen för Uppsala är att år 2030 vara Europas mest attraktiva kunskaps region. Det innebär att regionens viktigaste tillgång och utvecklingskraft är befolkningens kompetens och förmåga, och att varje kvinna och man ska ges möjlighet att delta aktivt i arbets- och samhällsliv. I Uppländsk Drivkraft 3.0 anges vad olika aktörer bör göra, enskilt och tillsammans, för att nå målen. Uppländsk handlingsplan för jämställd tillväxt Med utgångspunkt från styrkedjan ska denna handlingsplan visa hur nationella och regio nala mål ska nås. Detta innebär att handlings planen ska omsätta identifierade utvecklingsbehov till konkreta aktiviteter, i samråd med relevanta aktörer. Planen ska utgå från en nulägesanalys, vara tydlig i sina förslag och följas av löpande uppföljning. Tidsperspektivet är år 2013 2014. FRÅGAN ÄR INTE OM OCH VARFÖR, UTAN HUR Frågan om jämställdhetsintegrering och jämställd tillväxt är inte längre en fråga om att övertyga ifall behovet finns. Forskning under decennier visar att ökad jämställdhet gynnar tillväxt och utveckling och att rådande strukturer och attityder i samhället hindrar oss från att ta tillvara denna potential fullt ut. Ytterst handlar det om att utveckla verksamheter till ökad nytta för samhälle, organsationer, företag och individer. Att jämställdhetsintegera innebär att genomlysa verksamheter och problem med nya perspektiv, som utmanar gamla sanningar och invanda mönster. Om vi gör som vi alltid har gjort kommer resultaten att bli desamma, skev het erna består. Men hur blir det om vi tänker på våra sakområden utifrån män och kvinnor? Kommer lösningarna att skilja? Är behoven olika? Oftast är det så, oavsett om det gäller snöröjning, företagande, äldreomsorg, utbildning, kollektivtrafik etc. Jämställdhetsintegrering är en ledningsfråga. För framgång krävs att ledningen tar ansvar för dessa frågor, integrerar jämställdhet i verksamheten och följer upp arbetet löpande. Avgränsning Handlingsplanen berör inte hela jämställdhetsområdet. Ansvaret för detta är delat och gemensamt för hela samhället. Handlingsplanen avgränsas till det regionala tillväxt- och utvecklingsarbete, med fokus på det näringspolitiska fältet. Verksamhetsutveckling genom jämställdhet Att arbeta med jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet handlar om att utveckla och förändra systemet så att det inte förstärker ojämställda förhållanden. Det handlar om att utforma nya arbetssätt, metoder eller modeller, som används inom ramen för ordinarie verksamhet i syfte att främja företagsamhet. Genom att påverka och stärka de strukturella förutsättningar som motverkar ojämlikhet, exempelvis mellan kvinnor och män, kan utvecklingen vändas och tillväxten komma alla tillgodo. Ett jämställdhetsintegrerat företagsfrämjande system: säkerställer att tillväxtmöjligheter främjas och uppmärksammas i fler branscher än de traditionellt mansdominerade. arbetar utifrån principen att alla företag bidrar»»

6 JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN»» till tillväxt och sysselsättning, oberoende av bransch. arbetar utifrån premissen att det finns en tillväxtpotential i att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. har en bred och varierad bild av hur företagare är, ser ut och beter sig. Det handlar om att reducera fördomar och ifrågasätta gamla synsätt kring normer om företagare, entreprenörer och innovatörer. säkrar att alla företagare, oavsett kön, på lika villkor kan ta del av det stöd som erbjuds. Därigenom ökar möjligheterna för alla företagare och företag att bidra till en ökad regional tillväxt. BAKGRUNDSMATERIALET Uppsalaregionens framtid skapas av alla kvinnor och män som bor här. Alla invånares förmåga, kraft och kunskap är de viktigaste tillgångarna för hållbar utveckling och långsiktig tillväxt. Regionen har redan en ung befolkning, stor inflyttning och hög utbildningsnivå. Arbetslösheten är lägst i landet, sysselsättningen hög och tillgången till kompetens god. Trots det råder stora skillnader mellan och inom kommuner, och mellan kvinnor och män när det gäller sysselsättning, hälsa, utbildningsnivå och företagsamhet. Sysselsättningsgrad 2010: Män 77,2 procent, kvinnor 74,3 procent. Spridning: 71,5 (Tierp) 83,5 (Knivsta). Ungdomsarbetslöshet okt 2011: Kvinnor 11,3 procent, män 14,5 procent. Ohälsotal 2010: Män: 21,9 dagar, kvinnor 31,9 dagar. Spridning för kvinnor: 26,2 (Knivsta) 48,9 (Tierp). År 2010 leddes 31,6 procent av de nystart ade företagen av kvinnor, 60 procent av män. Nära 60 procent av företag drivna av kvinnor återfinns inom branscherna 1) juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, 2) kultur, nöje, fritid och annan service, 3) handel. Omkring 3,8 procent av alla kvinnor i Upp sala län driver företag. (3,0 i Älvkarleby, 4,8 i Östhammar). Detta placerar länet på plats 10 i landet. De flesta startar företag i en bransch där de redan är anställda. Regionala olikheter På övergripande nivå har Uppsala län ett bra företagarklimat för kvinnor jämfört med riket. Länet hamnar på tredje plats i Företagarnas rankning Jämställt företagarindex. Skillnaderna mellan länets kommuner återspeglas framför allt i olika näringslivsstruktur och graden av jämställdhet på andra områden i samhället. Upp sala län har en segregerad arbetsmarknad och i likhet med övriga landet återskapas detta genom könsbundna utbildningsval. Uppsala, Håbo och Knivsta präglas av en bredare arbetsmarknad och fler yrken utan tydlig könsmärkning, där både män och kvinnor arbetar i hög utsträckning. Jämfört med riket är hälsotalen jämnare och skillnaderna mellan kvinnors och mäns deltidsarbete och arbetskraftsdeltagande lägre än i övriga kommuner. Enköping intar en medelposition vad gäller såväl företagande som utbildning, förvärvs arbete och arbetsmarknad samt flera andra klassiska jämställdhetsvariabler såsom uttag av föräldra dagar, politisk representation och andel chefer som är kvinnor. I övriga kommuner dominerar en mer traditionell uppdelning mellan könen, såväl på arbetsmarknaden som inom familjebildningen och i den politiska sfären. Dessa kommuner utmärks av att det finns stora skillnader i förvärvsfrekvens och medelinkomst mellan kvinnor och män, en högre utbildningsnivå bland kvinnor än bland män, tidig familjebildning och höga födelsetal bland unga kvinnor.

JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN Vissa hinder för kvinnors företagande upplevs ligga utanför det företagsfrämjande systemets ansvars- eller påverkansområde. Detta gäller exempelvis att kvinnor tar större ansvar för familjen. För att undanröja denna typ av struk turella hinder upplever aktörerna att det krävs ett arbete på nationell nivå, bland annat genom att se över hur trygghetssystemen fungerar. Det behövs satsningar som främjar kvinnors företagande. Många kvinnor, särskilt yngre, tilltalas emellertid inte av satsningar som enbart är öppna för kvinnor. Aktörerna ser ett behov av att göra satsningar med teman som intresserar många kvinnor och i branscher där många kvin nor är verksamma. VISION, MÅL OCH STRATEGISKA PRINCIPER Vision Uppsala ska vara Europas mest attraktiva kunskaps region 2030. (Uppländsk Drivkraft 3.0) Utifrån mål i RUS har två uppföljningsbara delmål för denna handlingsplan utformats: År 2015 ska sysselsättningsgraden för kvinnor och män uppgå till 78 procent. Bas 2010: Män 77,2 procent, kvinnor 74,3 procent. År 2015 ska minst 37 procent av nystartade företag i Uppsala län startas av kvinnor, utan 7 att antal företag som startas av män minskar. (bas 2010: 31,6 procent) RUS som riktningsgivare I RUS pekas ett par åtaganden ut som har sär skild relevans för denna handlingsplan. Åtagande 1: Erbjud rådgivning och stöd till kvinnor och män som vill förverkliga sina idéer genom eget företagande. Potential att öka antalet nya företag finns framför allt bland personer med utländsk bakgrund, studenter och kvinnor, där målet på sikt borde vara att kvinnor startar och driver hälften av alla företag i regionen. Åtagande 2: Utveckla det lokala företagsklimatet Varje kommun bör sträva efter att erbjuda ett så bra företagarklimat som möjligt, så att fler företag kan etableras och växa till stora företag i regionen. Systematiska skillnader som gör att kvinnor är mindre delaktiga i företagandet behöver korrigeras.»»

8 JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN»» Övergripande strategiska principer Urvalet av aktiviteter i denna handlingsplan bygger på några strategiska principer. Förslagen ska: hänga ihop med helheten, från EU-nivå till region och kommun. stödja konkret förbättring och uthållig utveckling i ordinarie strukturer. komplettera pågående processer. vara genomförbara i närtid. bäras av identifierade aktörer och genomföras i samverkan. vara uppföljningsbara. AKTIVITETER 2013 2014 Synliggöra skillnader En grundläggande förutsättning för jämställdhets integrering är tillgång till könsuppdelad statistik. Det som inte syns, finns inte. Varje insats ska baseras på fakta och nuläge. För detta behövs statistik och underlag som belyser skillnader, fördelat på kvinnor och män. Detta gäller även i uppföljning av resultat. Insats: All statistik och resultatuppföljning ska vara könsuppdelad. Ansvarig aktör: Regionförbundet Uppsala län Etablera regionalt centrum för jämställd tillväxt Ett framgångsrikt genomförande av denna hand lingsplan fordrar återkommande utbildning i jämställdhetsanalys- och integrering, kommunikation och processtöd i kommunerna. Otraditionella mötesplatser mellan kvinnor och män, mellan mans- och kvinnodominerande branscher och mellan regiondelar behövs för att öka kreativiteten i det uppländska näringslivet. Detta kan erbjudas av regionalt centrum för jämställd tillväxt, med utgångspunkt från erfarenheter inom Winnet Upp land 2010 2012, och finansieras av Tillväxtverket inom resurscentraprogrammet 2013 2014. Insats: Etablera ett regionalt centrum för jämställd tillväxt vid regionförbundet. Detta förstärks av två tre lokalt närvarande resurspersoner som kan planera och driva aktiviteter i tät samverkan med kommunerna och programmet Främja kvinnors företagande 2013 2014. Ansvarig aktör: Regionförbundet Uppsala län, i samverkan med kommunerna. Varje kommun bör sträva efter att erbjuda ett så bra företagarklimat som möjligt, så att fler företag kan etableras och växa till stora före- tag i regionen.

JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN 9 Främja kvinnors företagande 2.0 I ett brett partnerskap av företagsfrämjande aktörer har kvinnors i Uppsala län fått stöd att starta och utveckla sina företag genom programmet Främja kvinnors företagande 2010 2012. En ny omgång genomförs 2013 2014. Inriktningen kvarstår att ge enskilda företagare stöd, rådgivning och coachning för bättre företagande. Syftet med programmet är att bättre utveckla i företagsfrämjarnas ordi narie verksamhet till de olika behov av råd och stöd som efterfrågas av olika kunder, oberoende av kön och bransch. Utrymme ges även för konsultcheckar. Insats: Genomföra programmet Främja kvinnors företagande 2.0. Ansvarig aktör: Regionförbundet Uppsala län + medverkande aktörer. Jämställdhetsintegrera företagsfrämjande aktörer Varje år fördelar kommuner och landsting, genom regionförbundet, verksamhetsstöd till företagsfrämjande aktörer. Med stödet följer uppdragsavtal med angivna målsättningar och uppföljningskrav. Enligt 2013 års uppdragsavtal ska berörda aktörer utarbeta planer för hur den egna verksamheten integrerar ett jämställdhetspers pektiv. Resultat ska redovisas fördelat på kön och bransch. Stöd i detta arbete ges av resurscentrum för jämställd tillväxt. För att få tillgång till verksamhetsstödet förutsätts att efterfrågade planer presenteras. Organisationer som söker statliga projektmedel från regionförbundet ska i sin ansökan beskriva hur jämställdhetsperspektivet beaktas i de planerade insatserna. Insats: Företagsfrämjande aktörer som uppbär verksamhetsstöd från regionförbundet ska före 2013 års utgång presentera egna planer för jämställdhetsintegrerad verksamhet. Ansvariga aktörer: STUNS, Ung Företagsamhet, Coompanion, Drivhuset, Almi och UIC. Jämställdhetsintegrera verksamheter i kommuner och landsting Inom SKL har ett startpaket för Jämställd tillväxt utvecklats som stöd för att kommuner och landsting ska kunna ge likvärdig och bra service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Paketet innehåller en föreläsning för kommunens eller landstingets ledning, samt utbildning för politiker, chefer och nyckelpersoner som controllers, utvecklare, strateger och andra som arbetar särskilt med kvalitet, uppföljning och verksamhetsutveckling. Några kommuner i länet har redan påbörjat detta arbete. Utifrån materialet och www. jamstall.nu kan flera ansluta sig och genomföra utbildningar. För att främja lärandet och knyta kontakter mellan kommuner kan utbildningar ske gemensamt, exempelvis inom 2 3 pilotområden som har särskild betydelse för kommunernas kontakter med företagen. Insats: Sprida och genomföra SKL:s startpaket för jämställdhetsintegrering till kommuner och landsting i Uppsala län och genomföra detsamma i grupp. Ansvariga aktörer: Kommuner och landsting, med stöd av Regionförbundet Uppsala län. Bredda rekrytering till utbildning och arbetsmarknad Framtida kompetensförsörjning hänger på att företag kan rekrytera från hela befolkningen. För att dra nytta av kompetenser måste den könssegregerade arbetsmarknadens luckras upp. Insatserna för detta börjar redan i skolan och valet till gymnasieskolan.»»

10 JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN Utforma jämställd länstransportplan»» STYRNING OCH LEDNING Insats: Uppdrag till varje branscharena inom Kompetensforum Uppsala län att under 2013 utarbeta plan för breddad rekrytering till gymnasie skola och branscher. Planen bör inne hålla preciserade mål på framtida fördelning av sökande/anställda. Ansvarig aktör: Kompetensforum Uppsala län. Under 2013 ska en ny länstransportplan för 2014 2025 utarbetas av regionförbundet. Denna har stor betydelse för framtida resande och pendling mellan arbete och hemmet. Skillnaderna i resmönster mellan män och kvinnor är belagda. Inför den nya planen ska en fördjupad jämställdhetsanalys av transportinfrastrukturen göras, i syfte att öka tillgängligheten i länet för både män och kvinnor med olika transportslag. Insats: Genomföra en jämställdhetsanalys som underlag till kommande länstransportplan. Ansvarig aktör: Regionförbundet Uppsala län Huvudman: Regionförbundet Uppsala län Styrelse: Regionförbundets styrelse Referensgrupp: Tillväxtrådet Uppsala län Denna handlingsplan har fastställts av regionförbundets styrelse. Återrapportering och uppföljning av genomförda insatser sker till styrelsen i samband med årsredovisning. Tillväxtrådet Uppsala län är handlingsplanens referensgrupp. I rådet ingår kommunernas näringslivschefer, STUNS, Almi, Handelskammaren, SLU, Uppsala universitet, LRF, Företagarna, med Regionförbundet Uppsala län som sammankallande ordförande. Länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag från regeringen att stödja jämställdhetsarbetet i länet, och bidrar därför speciellt till att genomföra denna hand lingsplan. 2

www.regionuppsala.se Regionförbundet Uppsala län, februari 2013, 200 ex.