Vägar framåt för klimatpolitiken



Relevanta dokument
Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.

DEN NYA KLIMATPOLITIKEN

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Kan en korporativistisk styrningsmodell leda till klimatomställning? Aktörssamverkan inom svensk klimatpolitik

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Vad är hållbara transporter?

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Att styra mot ett klimatneutralt samhälle

EN NY BERÄTTELSE OM KLIMATOMSTÄLLNINGEN?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv?

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Varför ett nytt energisystem?

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Hållbara biodrivmedel

Olika uppfattningar om torv och

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Industrin och klimatet till Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Klimatomställningen och miljömålen

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Utmaningar och möjligheter i en fragmenterad klimat-och energistyrning (CLIMENGO)

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Att styra mot ett klimatneutralt samhälle

Svenskt Hybridfordonscentrum. Finansieras av Energimyndigheten och Fordonsföretagen

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas

Att styra omställningen mot ett mera hållbart transportsystem - utmaningar och möjligheter

Biogas som värdeskapare

Fokus för WWFs svenska energiarbete idag

I skuggan av framtidsscenarier: styrning mot nollutsläpp 2050

Vårdval i primärvården

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

vetenskap - beslut - osäkerhet

Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram

Jesper Bylund. huvudredaktör Malmö stad

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

DEN NYA KLIMATPOLITIKEN

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Så kan vi möta klimathotet - möjligheter och utmaningar

Svensk forskning och innovation på energiområdet nationellt och i internationellt samarbete

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Disposition. Åtgärder för ökad energieffektivisering. Globalt energibehov och -tillförsel. Arbetsgrupp:

Framtidskommissionen. Petter Hojem

Från politik till finansiering inom energiområdet

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Making electricity clean

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem?

Förvaltningspolitik - introduktion

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet


Växjö

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

Projektsamarbeten. Hur driver man ett lyckat projekt mellan kommun, företag och akademi? Jenny Holgersson, Energikonsult

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Avfallsförebyggande handlar inte om avfall

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

Högre utbildning och forskning i Brasilien

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Volvo Personvagnar Var står vi gällande gasbilar?

Transkript:

Vägar framåt för klimatpolitiken Roger Hildingsson Statsvetenskapliga institutionen Lunds universitet AES Programkonferens 15 jan 2014

Vad är klimatpolitik?

Vad är klimatpolitik? Arvet av Kyoto: internationalisering av klimatpolitiken ekonomiska styrningsmekanismer och marknadifiering av klimatpolitiken Bortom UNFCCC: Framväxten av brett klimatpolitiskt styrningslandskap, flora av initiativ och experiment fragmentation vs. orchestration? Fallet Sverige (intervjustudie LETS): (neo)korporatistisk styrningsmodell m starkt fokus marknadsaktörer och ekonomisk styrning

Klimatpolitikens utveckling Styrning på vilken nivå? Vem, var, hur regleras? Internationellt: stort hopp globalt ramverk (UNFCCC) men, kan världssamfundet nånsin enas? Marknaden: stark tilltro ekonomiska incitament men, kan marknadsaktörer nånsin bli utmärkta tjänare? Städer, civilsamhälle: flora av initiativ, experimentverkstad, mobilisering, normbildande men, tillräcklig kapacitet att förändra samhällsstrukturer/system?

Klimatpolitikens utveckling Styrning på vilken nivå? Vem, var, hur regleras? Internationellt: stort hopp globalt ramverk (UNFCCC) men, kan världssamfundet nånsin enas? Marknaden: stark tilltro ekonomiska incitament men, kan marknadsaktörer nånsin bli utmärkta tjänare? Städer, civilsamhälle: flora av initiativ, experiment-verkstad, mobilisering, normbildande men, tillräcklig kapacitet att förändra samhällsstrukturer/system? Stater: påstås ha förlorat makt i tid av globalisering och governance men, fortfarande den aktör med mest kapacitet och störst legitimitet att styra/reglera!

Begränsat beslutsutrymme ( beslutskorridorer ; Bailey-Wilson, 2009) Let 1000 flowers bloom (vidgande) Shift Path Drift Avoid double regulation (insnävande)

En grundläggande idékonflikt (Kronsell, Hildingsson och Khan 2012) Kyoto-berättelsen Utsläppsreduktion till lägsta möjliga kostnad Fokus ekonomisk styrning och MBIs Undvika policy mess! (renodla) En ny klimatpolitisk berättelse Klimatomställning av samhällsekonomin Nollutsläpp ett annat mind-set Behov av bred policy mix! (portfölj)

Klimatomställningen och samhällstyrningens roll? Tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt att ställa om, policyalternativen är i stort sett kända men, hur få till stånd förändring? Politiska & Statliga inst.? Samhällstyrningens funktion och roll? Marknad Civilsamhälle Hur etablera ett fungerande samhällskontrakt för miljö- och klimatomställningen?

Tack!

Diskursanalys som policyteori Hajer (1995, 2009): an ensemble of notions, ideas, concepts and categorizations through which meaning is ascribed to social and physical phenomena, and that is produced and reproduces in turn an identifiable set of practices Storylines (metaforer, föreställningar, narrativ, osv) Diskurskoalitoner Schmidt (DI): institutioner som processer snarare än strukturer ; (re)konstruerade av aktörer i viss diskurs Danielsson (2010): idestrukturer (diskurser) som både stabiliserade och destabiliserande mekanismer som hindrar och möjliggör policyförändring

Möjliga framtidsbilder: LC roadmaps Lågkolsscenarier bidrar med föreställningar av möjliga kombinationer av tillförsel och användning av energi men hur förverkliga givet politiska and institutionella villkor och begränsningar?

Skilda uppfattningar om styrning Vi har för många styrmedel, även för många mål en tallrik spaghetti. Det är ungefär så det är. Det är många styrmedel och det är svårt att se vad som bidrar till vad. Man kan tycka att man skulle kunna rensa lite vs. måste se till att skapa incitament för att förändra infrastrukturen. Vi måste öka kakan, det gör man inte bara genom att påverka priset. Man måste skapa det med forskning, utveckling och investeringar. " koppla ihop klimat- och näringslivspolitiken mer. Att man kunde hitta win-win-situationerna för både näringsliv och klimat. Jag är ju inte ekonom, men man märker att det finns en clash mellan nationalekonomer och ingenjörer.

Policyprocessens politik Policyutmaningar Legitimitetsunderskott Styrnings/regleringsunderskott Genomförandeunderskott Trögheter och stigberoenden Politiska styrningsutmaningar Aktörer och intressen (intressekonflikter, makt) Strukturer och institutioner (inlåsningar) Diskurser och idéer (idé-/värdekonflikter)

Stabilization science (Pacala & Socolow 2004) 7 of 15 wedges (á 1 Gt), e.g: Energy efficiency: vehicle efficiency, car use, buildings, etc Fuel shift, e.g. gas for coal CCS: coal or H 2 plants Nuclear: twice its share (!?) Renewable energy: wind, PV, biofuels, RES-H 2 Natural sinks: deforestation, etc; soils management