Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren.

Tvärvillkor 2008 Tvärvillkoren gäller för dig som har sökt något av följande stöd: Gårdsstöd Kompensationsbidrag Miljöersättningar med en åtagandeperiod som börjar 2005 eller senare Handjursbidrag Stöd för kvalitetscertifiering Stöd till mervärden i jordbruket Stöd för energigrödor Stöd för kontrakterad stärkelsepotatis Stöd för proteingrödor

Innehåll Detta är tvärvillkor.................................... 4 Följ svenska lagen då uppfyller du tvärvillkoren!........... 4 För miljöersättningar finns det extra tvärvillkor............. 4 Länsstyrelsen kontrollerar!.............................. 5 Du kan få rådgivning!.................................. 6 Sköt dina betesmarker och slåtterängar................... 7 Sköt din åkermark.................................... 9 Regler när du sprider avloppsslam...................... 10 Skydda grundvattnet................................. 10 Skydda natur, vilda djur och växter...................... 10 Regler när du lagrar och sprider gödsel samt bestämmelser för grön mark..................... 11 Regler när du använder växtskyddsmedel................ 12 Tänk på livsmedels- och fodersäkerheten................. 12 Anmäl och förebygg djursjukdomar..................... 13 Använd inte hormoner och vissa läkemedel............... 13 Dina djur ska ha det bra.............................. 14 Märk, journalför och registrera dina nötkreatur............ 17 Märk och journalför dina grisar......................... 19 Märk och journalför dina får och getter.................. 19 Den här broschyren innehåller nyheter och kort information om tvärvillkoren. Den innehåller också råd och tips för att du ska undvika de vanligaste felen. Inom de områden där det upptäcks få fel vid kontroller har vi valt att skriva kort om vad reglerna innebär. Vill du läsa mer detaljerad information om varje område kan du titta i den broschyr om tvärvillkor som du fick 2007, du kan också läsa på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se>. Där kan du också beställa broschyren Tvärvillkor 2007. 3

Detta är tvärvillkor Tvärvillkoren är ett antal regler inom olika områden, till exempel djurskydd, livsmedelssäkerhet och skötsel av jordbruksmark som du måste följa för att få fullt jordbrukarstöd. Följ svenska lagen då uppfyller du tvärvillkoren! Från och med 2008 blir det inget tvärvillkorsavdrag på dina jordbrukarstöd så länge du följer EU:s regelverk. Tidigare var det den svenska lagstiftningen som du skulle följa för att inte få avdrag på stöden. Den svenska lagstiftningen är i vissa fall något strängare än EU:s regelverk. Liksom tidigare ska du naturligtvis ändå följa den svenska lagstiftningen för all verksamhet som du bedriver för att inte riskera andra påföljder. För den ordinarie djurskyddskontrollen som bedrivs i Sverige gäller fortfarande den svenska lagstiftningen fullt ut. I de fall de tvärvillkor som beskrivs i denna broschyr har strängare regler i den svenska lagstiftningen än i EU:s regelverk har vi valt att redovisa den strängare svenska nivån. Anledningen till detta är att du inte ska riskera att bryta mot något regelverk. Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren. För miljöersättningar finns det extra tvärvillkor Du som söker miljöersättningar måste också följa de extra tvärvillkoren, utöver de generella, för att få full utbetalning. De extra tvärvillkoren handlar om hur du får använda växtskyddsmedel, hur du får lagra och sprida gödsel samt regler för grön mark. Du kan läsa mer om de extra tvärvillkoren på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna 17 och 29. 4

Länsstyrelsen kontrollerar! Från och med 2008 är det länsstyrelsen som kontrollerar nästan alla tvärvillkor. Om Livsmedelsverket eller kommunen upptäcker överträdelser av tvärvillkor inom de områden som de ansvarar för, ska de rapportera felen till länsstyrelsen. VAD HÄNDER OM DU INTE FÖLJER TVÄRVILLKOREN? Om en kontroll visar att du har brutit mot något tvärvillkor beslutar länsstyrelsen hur många procent som ska dras av från utbetalningen av dina jordbrukarstöd. När ett fel upptäcks första gången blir avdraget normalt 3 procent, men det kan sättas ned till 1 procent eller höjas till 5 procent beroende på hur stort felet är. Om samma sorts fel upptäcks flera år i rad blir avdraget tre gånger så högt. I allvarliga och avsiktliga fall kan avdraget bli upp till 100 procent. Exempel 1 Lisa har sökt gårdsstöd, kompensationsbidrag och två olika miljöersättningar som sammanlagt kommer att ge 200 000 kronor. Vid en kontroll har länsstyrelsen upptäckt att Lisa har glömt att rapportera ut 4 av sina 30 nötkreatur från CDB. Detta är en tvärvillkorsöverträdelse som leder till 3 procents avdrag på alla de stöd Lisa har sökt. I stället för 200 000 kronor får hon därför ut 194 000 kronor. VAD HÄNDER OM DU INTE FÖLJER DE EXTRA TVÄRVILLKOREN? Om du bryter mot något av de extra tvärvillkoren så kommer det att påverka utbetalningen av dina miljöersättningar med åtagande som börjar 2007 och framåt. Avdragets storlek är uppbyggt på samma sätt som avdragen för överträdelser av de generella tvärvillkoren. Skillnaden är att avdraget bara påverkar utbetalningen av dina miljöersättningar. Exempel 2 Lars har sökt miljöersättningar som sammanlagt kommer att ge 100 000 i utbetalning. Vid en kontroll har länsstyrelsen upptäckt att Lars har använt växtskyddsmedel trots att hans tillstånd och kunskapsbevis för att få använda växtskyddsmedel är för gamla. Det är en överträdelse som leder till 3 procents avdrag på de miljöersättningar som Lars har sökt. I stället för 100 000 kronor får Lars därför ut 97 000 kronor. Läs mer om kontroller och om hur länsstyrelsen gör sina bedömningar på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se>. 5

Du kan få rådgivning! Öka din egen kunskap och undvik avdrag på dina stöd! Du kan få rådgivning om tvärvillkor och arbetarskydd. Rådgivningen anpassas efter förutsättningarna på din gård. Du betalar bara 30 procent av vad rådgivningen egentligen kostar. Resten finansieras av landsbygdsprogrammet. Flera rådgivarorganisationer erbjuder sådan subventionerad tvärvillkorsrådgivning. Rådgivningen genomförs vid ett besök på din gård. Du får information om vilka tvärvillkor och arbetarskyddsregler som gäller för din verksamhet och om du följer dem eller inte. Vid behov diskuterar ni vad du kan göra för att komma tillrätta med felen. Om rådgivaren upptäcker att du bryter mot något regelverk hanteras detta konfidentiellt. Senast en månad efter rådgivningen får du information om hur du levde upp till tvärvillkoren och reglerna om arbetarskydd. Om det fanns problem får du också förslag på hur du kan rätta till dem. Du hittar mer information om rådgivningen på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se>. Där hittar du också en lista på de organisationer som erbjuder rådgivning i ditt område. 6

Sköt dina betesmarker och slåtterängar Din betesmark ska betas varje år. Det innebär att alla delar av skiftet ska betas så att det senast den 31 oktober tydligt syns att marken använts till bete. Ett av de vanligaste felen som upptäcks vid kontroller av tvärvillkoren är att betesmarken inte är tillräckligt betad. Dina slåtterängar ska du sköta med slåtter varje år. Du ska också ta bort skörden. SÅ HÄR UNDVIKER DU DE VANLIGASTE FELEN! Om betesdriften har upphört och du inte längre har för avsikt att marken ska betas är det inte längre en betesmark. Du ska därför inte söka stöd för marken och alltså inte ha med den i din SAM-ansökan. Om du har fått stödrätter för betesmarken kommer de inte att dras in. Det förutsätter dock att marken var betesmark när stödrätterna delades ut. Har du ett åtagande för miljöersättningar som pågår så kan du inte ta mark ur ansökan utan att få återkrav på dina tidigare utbetalningar. Du bör i stället se till att betesmarken uppfyller kraven på skötsel. Om du är osäker på hur du ska sköta din betesmark kan du ta kontakt med din länsstyrelse. Länsstyrelsen eller rådgivare som länsstyrelsen anlitar kan, i mån av resurser, besöka dig och ge råd om vilka träd och buskar som måste röjas bort och vilka som är värdefulla och som därför bör sparas. Du kan också kontakta någon av de organisationer som ger rådgivning om tvärvillkoren. Läs mer om betesmarker på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> eller i broschyren om betesmarker. DEN HÄR MARKEN ÄR BRA BETAD Du kan få stöd för den här marken. Du riskerar inte heller att få en anmärkning vid en kontroll. Marken är välskött och tillräckligt betad. 7

DEN HÄR MARKEN ÄR OCKSÅ BRA BETAD DEN HÄR MARKEN ÄR INTE TILLRÄCKLIGT BETAD Du riskerar att få avdrag på alla dina jordbrukarstöd om din mark ser ut så här. Marken är inte tillräckligt betad. 8

Sköt din åkermark Du ska sköta din åkermark. Följande tre punkter är de mest grundläggande kraven: Du ska hålla din åkermark fri från fleråriga skott av sly, buskar och träd. Du får dock ha kvar träd som står helt ensamma, det vill säga solitärträd. Du får också ha plantskoleplantor, planterad energiskog, fruktodling eller bär som kan ge rätt till gårdsstöd, till exempel vinbär. Du ska underhålla befintlig dränering så att marken inte försumpas. Du ska se till att det växer en gröda på marken senast den 15 juli varje år. För fruktodling som ingår i ansökan om gårdsstöd gäller dessutom att den ska skötas aktivt så att den inte sprider skadegörare och ogräs. Fruktträden ska beskäras yrkesmässigt. SKÖT DIN TRÄDA För åkermark som ligger i träda finns en del krav som skiljer sig mellan olika delar av landet. Från och med 2008 finns det inte längre något förbud mot att använda kemiska bekämpningsmedel eller att sprida gödsel på trädan. SÅ HÄR UNDVIKER DU DE VANLIGASTE FELEN! Du måste hålla din åkermark i god hävd så att du lätt kan börja odla jordbruksgrödor igen, även på mark som nu ligger i träda. Du måste hålla åkermarken så väl dränerad att det går att bedriva jordbruk på den med hjälp av moderna maskiner och redskap. Läs mer om länsvisa skötselkrav för träda på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna 8 13. 9

Regler när du sprider avloppsslam Om du sprider avloppsslam i jordbruket, så gäller vissa regler för att inte skada mark, växtlighet, människor eller djur, även om slammet bara kommer från ett enda hushåll. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna 27 28. Skydda grundvattnet Du får inte släppa ut till exempel gödsel, mineraloljor, färger, drivmedel, smörjmedel, bekämpningsmedel och andra kemikalier direkt i grundvattnet. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidan 14. Skydda natur, vilda djur och växter Reglerna är till för att hindra att naturmiljöer, vilda djur och växter minskar eller försvinner på eller i närheten av din jordbruksmark: Du får inte avsiktligt förstöra växter som är fridlysta. Du får inte avsiktligt störa vilda fåglar eller förstöra deras bon och ägg. Du måste följa jaktlagstiftningen. Har du ett så kallat Natura 2000-område på eller i närheten av din jordbruksmark måste du följa särskilda regler. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna 15 16. Vill du veta mer om Natura 2000-områden i varje län kan du läsa mer på länsstyrelsernas webbplats <www.lst.se>. Vill du veta mer om skydd av naturmiljöer eller vilda djur och växter så kan du kontakta Naturvårdsverket eller besöka deras webbplats <www.naturvardsverket.se>. Vad är på gång? Prenumerera på Jordbruksverkets nyhetsbrev om stöd till landsbygden. Anmäl dig som prenumerant på <www.sjv.se> 1 0

Regler när du lagrar och sprider gödsel samt bestämmelser för grön mark För att undvika övergödning av hav, sjöar och vattendrag samt förorening av dricksvatten finns regler för att minska läckaget av kväve från jordbruket. Vilka regler som gäller för dig beror på hur många djur som finns på din gård och var din gård ligger. Rättelse från broschyren Tvärvillkor 2007 sidan 21, punkt 3: Under perioden den 1 december 28 februari gäller följande för spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Tänk på att under perioden 1 januari 15 februari får du inte sprida någon sorts gödselmedel om din mark ligger inom ett känsligt område: Du måste bruka ned stallgödsel och andra organiska gödselmedel i ett markskikt som är minst 10 cm djupt. I Skåne, Halland och Blekinge gäller att om du sprider stallgödsel på mark som inte är bevuxen ska du bruka ned gödseln inom 4 timmar. Sprider du stallgödsel på mark som är bevuxen ska du bruka ned gödseln samma dag. Om du sprider andra organiska gödselmedel ska du bruka ned dem samma dag. I övriga landet ska du bruka ned stallgödsel och andra organiska gödselmedel samma dag. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna 17 26. Du kan också kontakta miljöförvaltningen i din kommun. 1 1

Regler när du använder växtskyddsmedel Användning av växtskyddsmedel kan innebära risker för människor, djur och miljö. Därför finns det särskilda regler som du ska följa när du använder växtskyddsmedel. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna 29 30. Kontakta Kemikalieinspektionen om du är osäker på om ett växtskyddsmedel är godkänt eller inte. Du kan också söka efter preparatet i bekämpningsmedelsregistret på Kemikalieinspektionens webbplats <www.kemi.se>. Mer information om växtskyddsmedel hittar du även på Naturvårdsverkets webbplats <www.naturvardsverket.se>. Tänk på livsmedels- och fodersäkerheten Hanterar du livsmedel och foder ska du följa vissa regler. Till exempel måste det foder du använder komma från anläggningar som är registrerade hos Jordbruksverket. Du måste därför se till att registrera dina egna anläggningar för att kunna använda till exempel bete, foderspannmål och ensilage som du tar från ditt egna jordbruksföretag. Livsmedel är alla produkter som är avsedda för eller kan förväntas att förtäras av människor. Foder är alla ämnen eller produkter som är avsedda för utfodring av djur. Odling av vegetabilier, uppfödning av djur före slakt och produktion av mjölk och ägg omfattas av livsmedelslagstiftningen och därmed också av tvärvillkoren. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna 31 33. 1 2

Anmäl och förebygg djursjukdomar Har du djur måste du följa reglerna för att förebygga och bekämpa utbrott av vissa smittsamma djursjukdomar. En av dessa sjukdomar är bluetongue. Bluetongue är en virussjukdom som kan drabba nötkreatur och får. Sjukdomen sprids genom svidknott. Sjukdomen har under det senaste året orsakat stora utbrott i norra EU och den närmar sig Sverige. I oktober 2007 fick Danmark sitt första fall. På grund av detta ligger en del av Skåne inom den restriktionszon som måste upprättas vid utbrott av bluetongue. Restriktionszonen innebär bland annat att det finns restriktioner för att flytta djur från zonen. Bluetongue är en komplicerad sjukdom. Det är viktigt att du känner till symtomen på sjuka djur. Du måste också känna till vad som görs för att hantera djur inom restriktionszonerna och vad som kommer att hända om sjukdomen kommer till Sverige. Om du misstänker att ett djur har drabbats av en smittsam djursjukdom måste du anmäla detta till en veterinär. Om djuren har smittats måste du se till att smittan inte sprids vidare. Läs mer om till exempel Bluetongue på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se>. Där hittar du också bra länkar till mer information. Du kan också läsa mer på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats <www.sva.se>. Du kan läsa mer om detta tvärvillkor i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna 34 36. Använd inte hormoner och vissa läkemedel Du får inte ge vissa hormoner och vissa andra läkemedel till dina livsmedelsproducerande djur. Under karenstiden får du inte heller sälja djur som har behandlats med hormoner och vissa andra läkemedel. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidan 37. 1 3

Dina djur ska ha det bra Om du har djur ska du behandla dem väl och skydda dem mot onödigt lidande och sjukdom. Du ska hålla djuren i en god miljö och sköta dem på ett sätt som främjar deras hälsa. I denna broschyr kan du se vilka regler som är nya eller som har ändrats i djurskyddet sedan broschyren Tvärvillkor 2007 trycktes. I övrigt gäller fortfarande de tvärvillkor om djurskydd som beskrivs i broschyren från 2007. ALLMÄNNA REGLER FÖR LANTBRUKETS DJUR Du ska se till att djurens liggytor är rena och torra. Liggytorna ska också vara anpassade för djurslaget och stallklimatet. En veterinär kan ordinera att dina djur får hållas eller skötas på annat sätt än vad som står i Jordbruksverkets föreskrift. De grundläggande bestämmelserna i djurskyddslagen och djurskyddsförordningen måste du dock alltid följa. Kravet på fast monterad belysning gäller inte för ligghallar under förutsättning att det ändå finns tillräcklig belysning för att du ska kunna se till dina djur. Från och med den 1 oktober 2009 ska du utforma larmet som varnar för övertemperatur, strömavbrott och fel på larmanordningen i ditt stall så att du varnas på ett säkert sätt när larmet löser ut. Följ måttbestämmelserna Du ska följa måttbestämmelserna för stallar. I befintliga stall kan du ha mindre avvikelser från måttbestämmelserna om alla följande punkter är uppfyllda: 1. djurmiljön i stallet som helhet är mycket god, 2. avvikelsen påverkar djuret väldigt lite, 3. måttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuren, samt 4. avvikelsen innebär inte att det blir svårare att se till eller sköta djuren. Om du ska göra en förprövningspliktig ombyggnad av ditt stall kan du också ha små måttavvikelser om länsstyrelsen vid prövningen bedömer att punkterna 1 4 kommer att uppfyllas. NÖTKREATUR Du ska hålla kvigor på ett sådant sätt att de inte riskerar att bli betäckta från tiden innan deras första brunstperiod startar och fram till dess att de är 13 månader. 1 4

GRISAR En digivande suggas rörelsefrihet får begränsas under smågrisarnas första levnadsdagar om hon har ett aggressivt eller onormalt beteende och det finns risk att smågrisarna skadas. Du kan använda en skyddsgrind eller motsvarande anordning. Du får också använda en skyddsgrind eller motsvarande anordning under den dagliga skötseln om det finns en uppenbar risk att suggan skadar skötaren eller när suggan får vård eller behandling. Du får stänga in grupphållna suggor och gyltor i bås när de utfodras, får vård eller behandlas. Strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper och ges i sådan mängd att grisarnas behov av sysselsättning och komfort tillgodoses. Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. I en ströad liggbox för digivande suggor ska minst tre fjärdedelar av liggytan ha ett golv som inte är dränerande. Denna del av liggytan ska vara en sammanhängande rektangulär yta som är lika bred som hela boxen. Resten av liggytan får ha dränerande golv med en största spaltöppning på 11 mm och med en minsta stavbredd på 11 mm. Om det dränerande golvet är av betong ska stavbredden dock vara minst 80 mm. I stallar med slaktgrisar tillåts att bullernivån uppgår till 75 dba vid forcerad ventilation sommartid vid varm väderlek. Under somrar med höga temperaturer ute kan det nämligen vara nödvändigt att öka ventilationsflödet betydligt för att hålla nere temperaturen i stallet så mycket som möjligt. Vanligen används så kallade sommarfläktar som dock är svåra att bullerdämpa ner till 65 dba, som annars är den högsta tillåtna nivå på mekaniskt buller i djurstallar. Följ bestämmelserna om larm Har du mekaniskt ventilerade stallavdelningar ska de vara utrustade med larm som varnar för: övertemperatur, strömavbrott, fel på larmanordningen och fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation. Detta gäller från och med den 1 oktober 2009. Genomför du en förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad i ett stall efter den 1 augusti 2007 gäller dock kravet direkt. Du ska utforma larmet så att du varnas på ett säkert sätt när larmet löser ut. Du ska kontrollera utrustningen regelbundet och före varje gång du sätter in en ny omgång djur. Stallavdelningar med plats för färre än 30 vuxna grisar eller färre än 150 växande grisar över 20 kg behöver inte ha larm. Från och med den 1 oktober 2009 krävs dock att nödventilationen öppnas automatiskt vid övertemperatur och strömavbrott annars måste du installera larm. 1 5

FJÄDERFÄ I stallar med en-våningssystem för värphöns och unghöns får luften bara tillfälligt ha ammoniakhalter som är högre än 25 ppm. Utrymmesbestämmelserna för unghöns har uppdaterats. Du hittar de nya måtten på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se>. Antal djur per m 2 i ditt stall Föder du upp unghöns och är ansluten till ett kontrollprogram som är godkänt av Jordbruksverket, får du som mest ha 18 unghöns per m 2 när hönsen är 18 veckor gamla. Föder du upp slaktkycklingar och är ansluten till ett kontrollprogram som är godkänt av Jordbruksverket, får du högst ha 36 kilo kycklingar per m 2 och högst 25 kycklingar per m 2. Föder du upp slaktkalkoner och är ansluten till ett kontrollprogram som är godkänt av Jordbruksverket, får du som mest ha 40 kilo kalkoner per m 2 om djuren väger mindre än 7 kilo. Väger kalkonerna 7 kilo eller mer får du som mest ha 45 kilo kalkoner per m 2. MINKVALPAR Minsta burarean för två minkvalpar efter avvänjning är 0,255 m 2. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna 38 42. 1 6

Reglerna i följande stycken om märkning, journalföring och registrering av djur har införts för att snabbt kunna begränsa smitta och skada av smittsamma sjukdomar. Följer du reglerna går det snabbt att spåra djur och konstatera vilka andra besättningar de varit i kontakt med och eventuellt smittat eller blivit smittade av. Det går också att utesluta att dina djur varit i kontakt med smittade djur. Du kan på det sättet till exempel slippa att din gård blir isolerad eller att djuren förses med transportförbud. Märk, journalför och registrera dina nökreatur Om du har nötkreatur ska du föra en stalljournal. Stalljournalen ska sparas i 3 år. Du ska också märka djuren och rapportera dem till CDB, det vill säga Centrala djurdatabasen. Reglerna gäller även om du bara har 1 nötkreatur. Nästan hälften av alla tvärvillkorsfel finns inom detta område. Kom ihåg att även du som upphör med nötkreatur måste rapportera ut dina djur från CDB. SÅ HÄR UNDVIKER DU DE VANLIGASTE FELEN! Journalföring och registrering i CDB Ett vanligt tvärvillkorsfel är att händelser inte är rapporterade i rätt tid till CDB. De allra flesta tvärvillkorsfel som upptäcks beror på att djuren inte är utrapporterade i CDB när de är slaktade. Kom ihåg att du ska rapportera alla händelser till CDB inom 7 dagar. Nu har Jordbruksverket en elektronisk stalljournal. Den är gratis! Läs mer på <www.sjv.se> under CDB Internet. Tycker du att det är omständligt att samma uppgift måste skrivas på flera ställen? Då kan du använda den elektroniska stalljournalen i CDB Internet. Använder du den så kan du rapportera händelser till CDB samtidigt som du journalför. Följer du de regler som gäller för journalföring så följer du också de regler som gäller för rapportering till CDB. Du riskerar alltså inte att glömma rapporteringen till CDB och därmed inte heller att få avdrag på dina stöd av den anledningen. Ta som vana att kontrollera ditt djurinnehav i CDB så att det stämmer med det antal djur du har på gården. Gör rapporteringen till en rutin! 1 7

MÄRKNING När du märker ditt djur är det viktigt att du följer märkningsanvisningarna. Sätt också brickan mitt i kalvens öra, då sitter den kvar bättre. Skulle ditt djur trots det tappa en bricka så ska du omedelbart beställa en ersättningsbricka från Jordbruksverket eller Svensk Mjölk. Sätt sedan i ersättningsbrickan i djurets öra så snart du fått den. Låt den inte bli liggande! Under tiden du väntar på ersättningsbrickan kan du använda en reservbricka. En reservbricka är en bricka där enbart ditt produktionsplatsnummer är förpräglat. Djurets id-nummer får du själv skriva i. Jordbruksverket godkänner dock inte reservbrickor som märkning om det inte samtidigt sitter en original- eller ersättningsbricka i djurets andra öra. Originalbricka ska du använda när djuret märks för första gången. Ersättningsbricka ska du använda om en originalöronbricka försvinner eller blir oläslig. Denna innehåller exakt samma identitetsuppgifter som originalöronbrickan. Reservbricka är präglad med enbart SE-nummer. Individnummer och kontrollsiffra skriver du för hand med bestående skrift. Dessa brickor får endas användas om en originalbricka eller ersättningsbricka finns kvar på djuret. Förloras även den andra originalbrickan eller ersättningsbrickan måste en ny förpräglad ersättningsbricka beställas. Läs mer om märkning, journalföring och rapportering till CDB på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se>. Du kan också ringa direkt till CDB på telefonnummer 020-56 00 66. Du kan också läsa mer i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna 43 44 eller i broschyren Märkning, journalföring och rapportering av nötkreatur. 1 8

Märk och journalför dina grisar Om du har grisar ska du märka och journalföra dem. Reglerna gäller även om du bara har 1 gris. Från och med 2008 kan du använda en annan stalljournal än Jordbruksverkets när du journalför dina grisar. Stalljournalen ska sparas i 3 år. SÅ HÄR UNDVIKER DU DE VANLIGASTE FELEN! Många fel som upptäcks vid kontroller av tvärvillkor beror på att grisar inte är riktigt märkta. Ett av problemen är att det är svårt att märka grisar. Använder du tatueringshammare fungerar det bäst om du märker på bogen. Använder du tatueringspistol fungerar det bäst om du märker på halsen. Du som föder upp grisar ska se till att de är märkta senast när de lämnar produktionsplatsen där de föddes. Även du som tar emot grisar är skyldig att försäkra dig om att djuren är märkta på rätt sätt. Köp därför aldrig en omärkt gris! Läs mer om märkning och journalföring på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se>. Du kan också läsa mer i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidan 45 eller i broschyren Märkning, journalföring och rapportering av grisar. Märk och journalför dina får och getter Om du har får och getter ska du märka och journalföra dem. Reglerna gäller även om du bara har 1 får eller 1 get. Stalljournalen ska sparas i 3 år. Även du som tar emot får och getter är skyldig att försäkra dig om att djuren är märkta på rätt sätt. Läs mer om märkning och journalföring på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se>. Du kan också läsa mer i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna 46 47 eller i broschyren Märkning, journalföring och rapportering av får och getter. 1 9

ADRESSER OCH TELEFONNUMMER TILL LÄNSSTYRELSERNA Län Postadress Telefon Fax Blekinge Lantbruksfunktionen eller 0455-871 13 0455-870 76 Regionalek. funktionen 0455-870 00 0455-871 45 Dalarna Gotland 371 86 Karlskrona Lantbruksenheten eller Näringslivsenheten 791 84 Falun 023-810 00 023-818 18 Landsbygd och lantbruk 621 85 Visby 0498-29 21 00 0498-21 21 31 Gävleborg Enh. för Lantbruk o Länsveterinär eller 026-17 10 00 026-17 13 08 Enh. för Regional utveckling 026-17 13 64 801 70 Gävle Halland Lantbruksenheten 301 86 Halmstad 035-13 20 00 035-13 21 47 Jämtland Lantbruksavdelningen eller 063-14 60 00 063-14 60 05 Regional utveckling 063-14 63 35 831 86 Östersund Jönköping Kalmar Landsbygdsavdelningen 551 86 Jönköping 036-39 50 00 036-16 29 14 Lantbruksenheten eller Samhällsutvecklingsenh. 391 86 Kalmar 0480-820 00 0480-294 92 Kronoberg Landsbygdsenheten 0470-860 00 0470-863 09 351 86 Växjö Norrbotten Landsbygdsenhenten eller 0920-960 00 0920-677 35 Företagsstödsenheten 0920-22 60 67 971 86 Luleå Skåne Landsbygdsavdelningen 044-25 20 00 044-25 25 00 291 86 Kristianstad Stockholm Lantbruksenheten 08-785 40 00 08-650 77 40 Box 22067, 104 22 Stockholm Södermanland Landsbygdsenheten 0155-26 40 00 0155-21 19 10 611 86 Nyköping Uppsala Landsbygdsenheten 018-19 50 00 018-69 64 27 751 86 Uppsala Värmland Lantbruksstödsenheten 054-19 70 00 054-19 73 90 eller Näringslivsenheten 054-18 64 83 651 86 Karlstad Västmanland Lantbruks- och fiskeenheten 021-19 50 00 021-19 50 50 721 86 Västerås 021-19 50 00 021-19 51 73 Västerbotten Lantbruk 090-10 70 00 090-12 89 64 901 86 Umeå Västernorrland Lantbruks- och fiskeavdelningen eller 0611-34 90 00 0611-34 93 86 Näringslivsavdelningen 0611-34 93 85 871 86 Härnösand Västra Götaland Landsbygdsenh. Box 224, 532 23 Skara 0501-60 50 00 0501-60 58 20 Landsbygdsenh. Box 767, 451 26 Uddevalla 0521-60 50 00 0521-60 56 89 Landsbygdsenh. Box 496, 503 13 Borås 031-60 50 00 031-60 59 68 Örebro Lantbruk eller 019-19 38 02 019-19 30 24 Regionalutveckling 019-19 30 40 019-19 30 23 701 86 Örebro Östergötland Lantbruksenheten eller 013-19 60 00 013-12 19 10 Regionalekonomiska enheten 013-19 60 38 581 86 Linköping Besök länsstyrelsernas gemensamma webbplats (www.lst.se) Foto: Mats Pettersson (omslag), länsstyrelsen (sid. 7, 8), Ulf Nylén (sid. 15, 19), Per G Norén (sid. 12, 13, 16), Urban Wigert (sid. 18) Illustrationer: Bo Nordin (sid. 4, 6, 9, 11, 17,) Jordbruksverket. Tryckt i januari 2008. JS12