Ura 2010:3 ISBN 978-91-977809-8-8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010
Text: Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Text-och bildredigering: Gun Westberg Grafisk form: ETC Eftertryck tillåten med angivande av källa
Ura 2010:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...2 Uppföljning av tidigare prognoser... 12 Internationell översikt... 13 Finansiella marknader... 18 Svensk ekonomi...22 Efterfrågan på arbetskraft... 37 Näringsgrenar... 47 Jord- och skogsbruk... 47 Industrin...49 Byggnadsverksamhet... 54 Privata tjänster... 59 Offentliga tjänster...64 Utbudet av arbetskraft...70 Arbetslösa och inskrivna vid Arbetsförmedlingen... 75 Utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken...84 Utlandsfödda...88 Inskrivna med funktionshinder...90 Äldre 55-64 år...92 Korttidsutbildade högst grundskola...93 Matchningsläget...94 Bilaga Metod och urval...98
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 2 Sammanfattning Förbättring på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden har visat allt fler tecken på att försämringen inom privat näringsliv har upphört och övergått i en uppgång, och resultatet från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning av cirka 12 000 arbetsställen indikerar en fortsatt återhämtning under andra halvåret 2010 med ytterligare förstärkning under 2011. Sysselsättningen visar redan tecken på att öka och den utvecklingen förstärks undan för undan. Arbetslösheten ökar emellertid ytterligare en tid och nedgången blir därefter förhållandevis svag. Det beror på att allt fler ställer sig till arbetsmarknadens förfogande, och det gäller bland annat utrikesfödda. Detta får i grunden betraktas som positivt eftersom rekryteringsbehovet stiger, beroende inte bara på en ökad aktivitet i ekonomin utan också på att många kommer att gå i pension under åren 2010 till 2015. Arbetslösheten beräknas öka från 8,4 procent 2009 till 9,3 procent 2010. Under 2011 minskar arbetslösheten marginellt och bedöms uppgå till 9,0 procent. Optimistiska företag Sedan hösten 2009 har efterfrågan på företagens varor och tjänster ökat och företagen räknar med en kraftig ökning av efterfrågan under det närmaste året, enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Fortfarande är de lediga personalresurserna stora även om de krympt sedan hösten 2009 och mycket talar för att de lediga personalresurserna snart tömts. Denna gång är framtidsoptimismen stor inom samtliga undersökta näringsgrenar. Detta tyder på en bred uppgång 2010 och 2011, vilket påverkar hela landet gynnsamt. Resultatet från Arbetsförmedlingens undersökning styrks också av ett flertal andra indikatorer för arbetsmarknaden. Antalet varsel om uppsägning har gått tillbaka kraftigt och nivån får nu betraktas som låg. Antalet lediga platser ökar dessutom stadigt. Konjunkturinstitutets barometerundersökningar redovisar också att perioden av personalneddragningar är över och att företagen planerar för att öka antalet anställda under de kommande tre månaderna. Till detta kan läggas att sysselsättningen har ökat sedan slutet av 2009, enligt den säsongrensning och trendning som SCB redovisar. Den globala ekonomin förstärks Det stora raset i världsekonomin upphörde ungefär i mitten av 2009. Därefter har det skett en gradvis återhämtning av världshandeln. Det som drivit upp den globala BNP-tillväxten är en god utveckling i de expansiva ekonomierna i Indien och Brasilien, och i synnerhet Kina. Den kinesiska ekonomin växte med starka 11,9 procent under första kvartalet 2010. Förenta staternas ekonomi är inne i en tydlig återhämtningsfas. Även för de europeiska länderna har den ekonomiska aktiviteten vänt upp, men uppgången sker från en låg nivå och takten är långsam. De europeiska ekonomierna plågas av krisen i Grekland och oron är stor att den ska spridas till andra skuldtyngda länder. Det finns också en spridningsrisk till andra delar av världen eftersom exporten till Europa kan komma att försvagas när Europa drar åt svångremmen. De stora budgetsaneringsprogram som nu aviserats kommer att genomföras snabbt vilket talar för att återhämtningen blir långsam och ryckig och det återstår mycket att göra innan utvecklingen är på rätt köl igen. Vi antar i denna
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 3 prognos att Greklandskrisen inte sprider sig och att global BNP växer med knappt 4 procent 2010 och med lite mer 2011. Svensk ekonomi återhämtar sig Nationalräkenskaperna redovisar att den svenska ekonomin började växa från andra kvartalet 2009, men ökningen var förhållandevis svag. Mellan fjärde kvartalet 2009 och första kvartalet 2010 tog dock BNP ett rejält kliv uppåt då den ökade med 1,4 procent i säsongrensade tal. Uppräknat till årstakt motsvarar den ökningen 5,7 procent. Bakom detta låg en stark ökning av privat konsumtion, lageruppbyggnad och en god exporttillväxt. SCB har reviderat BNP-siffrorna flera gånger och enligt den senaste redovisningen föll BNP med hela 5,1 procent mellan 2008 och 2009. Under loppet av 2009 utvecklades dock BNP svagare än vad olika indikatorer pekat på. Det finns emellertid några faktorer som kan tala för att Sverige släpar efter i den globala konjunkturen. Dels förblir den globala investeringskonjunkturen svag ytterligare en tid, samtidigt som Sveriges exportinnehåll av insats- och investeringsvaror är stort. Dels är exportörerna mycket beroende av Europakonjunkturen då cirka 75 procent av exporten går dit. De framåtriktade indikatorerna har pekat uppåt sedan våren 2009 och styrkan i uppgången har tilltagit stadigt. Konjunkturinstitutet presenterar ett sammanvägt index för den svenska ekonomin som visar att den bottnade under våren 2009 och därefter har förstärkts markant. Sedan slutet av 2009 signalerar denna indikator att BNP växer snabbare än det historiska genomsnittet. Inköpschefsindex vände också upp under våren 2009 och har också förstärkts successivt. Även Arbetsförmedlingens intervjuundersökning redovisar ett omslag i konjunkturen under fjolåret. Slutligen började sysselsättningen öka svagt under slutet av fjolåret vilket var tidigt med hänsyn till den marginella förbättringen i BNP. Utsikterna för de kommande åren är också goda även om internationella händelser kan kasta grus i maskineriet. Dock påverkas svensk export av de europeiska budgetbesparingarna, och dessutom påverkas privat konsumtion i Sverige 2011 av kommande räntehöjningar. Till detta kommer att ökningen i offentlig konsumtion dämpas 2011. Detta bedöms dämpa tillväxttakten i ekonomin 2011. BNP beräknas komma att öka med 3,1 procent 2010 och med 2,8 procent 2011. Det betyder att det dröjer ända till hösten 2011 innan värdet på BNP återgått till det som rådde före den finansiella krisen 2008. Bakom BNP-raset 2009 låg både en påtaglig nedgång av antalet arbetade timmar och en försvagad produktivitet. Anmärkningsvärt är att produktiviteten i privata näringslivet försvagats tre år i följd. Detta betyder att trots kraftiga personalneddragningar har dessa inte varit tillräckliga i förhållande till efterfrågan på varor och tjänster. Det innebär också att enhetsarbetskostnaderna stigit successivt vilket gröpt ur konkurrenskraften, något som emellertid motverkats av att kronan försvagats. Detta talar också för att privat näringsliv till en viss del kan möta en stigande efterfrågan på varor och tjänster med befintliga personalresurser, varför antalet arbetade timmar kommer att öka snabbare än sysselsättningen. Vi bedömer att främst en ökad produktivitet bidrar till den ökade tillväxten under 2010, men totala antalet arbetade timmar ökar också, med 1,1 procent. Även under 2011 bidrar både ökad produktivitetstillväxt och fler arbetade timmar till BNPtillväxten, men bidraget från timmarna ökar undan för undan och ökningen av totala antalet arbetade timmar mellan 2010 och 2011 beräknas till 2,2 procent.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 4 Sysselsättningen ökar åter Sysselsättningen började öka under fjärde kvartalet 2009 och den utvecklingen har fortsatt under årets fyra första månader. Från början av fjärde kvartalet 2009 till april 2010 har sysselsättningen ökat ungefärligt med 20 000 personer i åldern 16-64 år. Det betyder att jobbförlusten på cirka 130 000 arbetstillfällen under perioden maj 2008 till oktober 2010 börjat återtas. Hela ökningen av sysselsättningen faller på tillfälligt anställda medan fast anställda fortsatt att minska. Dessutom är det männen som stått för den ökade sysselsättningen vilket är en följd av att det är främst mansdominerade yrkesområden som dragit nytta av den ökade aktiviteten i ekonomin. En intressant iakttagelse är att utrikesfödda i åldern 16-64 år inte fått vidkännas ett minskat antal sysselsatta under recessionen, vilket betyder att hela jobbförlusten drabbat svenskfödda. Däremot har sysselsättningsgraden försvagats för utrikesfödda till följd av en snabb tillväxt av befolkningen i aktiv ålder. Sett på utbildningsbakgrund har sysselsättningen fallit kraftigt för förgymnasialt utbildade och gymnasieutbildade medan antalet sysselsatta med lång eftergymnasial utbildning till och med blev fler under 2009. Sysselsättningsgraden minskade emellertid, vilket är en följd av en god ökning av antalet invånare med denna utbildningsbakgrund i befolkningen. Sammantaget för hela arbetsmarknaden beräknas antalet sysselsatta komma att öka med 18 000 personer 2010 och med 60 000 år 2011. Kraftig ökning av arbetskraftsutbudet Utbudet av arbetskraft har utvecklats betydligt starkare än väntat. Normalt minskar utbudet av arbetskraft när arbetsmarknaden försvagas, många lämnar exempelvis arbetsmarknaden för studier. Det skedde också en marginell försvagning från inledningen av 2009 till juli 2009 men därefter har utbudet av arbetskraft ökat starkt och från juli 2009 till april 2010 kan ökningen skattas till närmare 50 000 personer i åldern 16-64 år. Bakom den siffran ligger en påtaglig tillväxt av befolkningen i aktiv ålder och det faktum att den aktiva befolkningen upprätthållit sitt arbetskraftsdeltagande väl. Arbetskraften har ökat särskilt tydligt för dem med lång eftergymnasial utbildning och för utrikesfödda, i synnerhet för dem födda utanför Europa. Dessutom har utbudet förstärkts för dem som är äldre än 44 år. Vidare var ökningen av arbetskraften betydligt starkare för männen än för kvinnorna. Den utbudshöjande politiken tycks ha givit avsedd effekt, det sker exempelvis en kontinuerlig överföring från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Antalet beräknas till cirka 35 000 år 2010 och till knappt 20 000 år 2011. Det finns ingenting i dagsläget som talar för att denna utveckling kommer att brytas under prognosperioden. Det innebär att utbudet av arbetskraft kommer att öka med 65 000 personer mellan 2009 och 2010, men genom att bland annat den demografiska effekten försvagas 2011 beräknas utbudsökningen då dämpas till 50 000 personer. Industrin andas optimism Industrin svarade för en mycket stor del av jobbförlusten under 2009, men nu tyder allt på att nedskärningarna i stort sett ebbat ut, enligt både Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och Konjunkturinstitutets barometerundersökningar. Industrin bedömer också att efterfrågan på dess varor fortsätter att förstärkas under det närmaste året, men att den ökade produktionen till viss del kan utföras med befintliga personalresurser, vilket betyder att produktivitetstillväxten blir god
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 5 under det kommande året. Nästan hela industrisektorn är också inne i en positiv process och det är egentligen bara läkemedelsindustrin som går svagt. Antalet sysselsatta minskade med nästan 60 000 personer under 2009 och mellan 2009 och 2010 beräknas nedgången till 11 000 personer. En stor del av nedgången beror på ett negativt överhäng från 2009 till 2010 och det betyder att sysselsättningen endast kommer att förändras svagt från dagsläget till slutet av året. Under 2011 räknar vi med en viss sysselsättningsökning på cirka 8 000 personer. Rekryteringsproblemen ligger på en mycket låg nivå och eftersom tillgången på arbetslösa industriarbetare är stor dröjer det innan rekryteringsproblemen stiger mer påtagligt. Dock förekommer vissa svårigheter att få tag på kvalificerade yrkesarbetare samt tekniker och ingenjörer. Byggnadsverksamheten räknar med bättre tider Byggkonjunkturen har förstärkts och företagen ser det kommande året an med allt större tillförsikt. Lågkonjunkturen drabbade husbyggarna påtagligt medan aktiviteten höjdes inom anläggningssektorn. För det kommande året förutser byggföretagen en ökad efterfrågan på deras tjänster. Enligt vår bedömning är det husbyggarna som går in i en allt starkare konjunktur medan konjunkturen för anläggningssektorn kommer att dämpas 2011. Sysselsättningen har försvagats och minskningen mellan 2008 och 2009 uppgick till 11 000 personer. Nedgången bromsade dock in våren 2009 och under hösten märktes en begynnande ökning. Byggföretagen planerar också för fler anställda under de kommande åren. Mellan 2009 och 2010 beräknas sysselsättningen öka med 10 000 personer och med 5 000 personer under 2011. Rekrytringsproblemen ligger i ett historiskt perspektiv på en låg nivå, men ändå har lite mer än vart femte byggföretag upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret. Rekryteringsproblemen har också ökat något jämfört med Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren och hösten 2009. Det mesta talar också för att rekryteringsproblemen ökar stadigt under de kommande åren. Samtidigt kommer dock lärlingar och nyutbildade att ha fortsatt svårt att få jobb, men deras situation förbättras dock under kommande år. Privat tjänstesektor förblir sysselsättningslokomotivet Den globala finansiella krisen drabbade den privata tjänstesektorn i förhållandevis liten utsträckning. Sysselsättningsnedgången mellan 2008 och 2009 stannade vid endast 12 000 personer i en sektor som sysselsätter nästan 2 miljoner personer. Området är mycket heterogent men flertalet av de olika näringarna inom privat tjänstesektor är mycket positiva för det närmaste året. De räknar med en tydlig ökning av efterfrågan på deras tjänster och företagen planerar också för fler anställda. Det skedde också en viss ökning av antalet sysselsatta första kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal året innan. Handelns konjunktur har förstärkts undan för undan och man räknar med påtagligt ökad försäljning under det närmaste året. Området genomför många rekryteringar under ett år och är en viktig ingång till arbetslivet för ungdomar. Det pågår dock fortsatt stora rationaliseringar för att minska personalbehovet. Trots att 2009 var ett hyggligt år minskade sysselsättningen något. Det mesta talar för en i stort sett oförändrad sysselsättning under prognosperioden. Hotell och restaurangnäringen har klarat av konjunktursvackan överraskande bra, detta trots att hushållen blivit alltmer sparsamma. Sysselsättningen förändrades endast marginellt nedåt och allt
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 6 talar för en ökad sysselsättning under prognosperioden. Företag verksamma inom området företagstjänster har blivit alltmer positiva inför framtiden och de räknar med en påtagligt stigande efterfrågan på sina tjänster under det kommande året. Företagen planerar för en markant ökning av antalet anställda. Den stärkta konjunktur som väntas kommer att påverka transportsektorn gynnsamt och sysselsättningen bedöms därför öka gradvis. Sammantaget beräknas sysselsättningen komma att öka med cirka 22 000 personer inom den privata tjänstesektorn under 2010 och med 53 000 under 2011. Vikande kommunal sysselsättning 2010 och 2011 Den kommunala ekonomin blev mycket bättre än väntat 2009, vilket är en följd av att arbetsmarknaden inte försämrades lika mycket som befarades våren 2009, och till detta kommer kommunala besparningsprogram samt engångsintäkter. De kommunala statsbidragen höjs tillfälligt 2010, vilket innebär att den kommunala ekonomin förblir stark även i år. Kommunerna planerar dock inte för att expandera sina verksamhetsområden utan pengarna används i första hand för investeringar, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Bakgrunden är att det finns en stor försiktighet med att öka kostnadsnivån långsiktigt. Redan 2011 krymper det kommunala resultatet kraftigt trots att skattebasen förstärkts. Antalet kommunalt anställda fortsätter att krympa både 2010 och 2011 enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. En central förklaring är fortsatt överföring av verksamhet från kommunal huvudman till privat huvudman. Kommunerna planerar för att minska personalen i grundskolan och gymnasieskolan vilket främst beror på demografin. Däremot upphör neddragningarna inom äldre- och handikappomsorgen medan vuxenutbildningen fortsätter att expandera. Barnomsorgen har upphört att minska och för prognosåren planeras för en viss ökning. Också Landstingens ekonomi förstärktes påtagligt 2009 och även här har man fått tillfälligt höjda statsbidrag för 2010. Liksom för kommunerna försämras dock landstingsekonomin 2011. Landstingen planerar för färre anställda och det är främst primärvården som krymper. Den statliga ekonomin är stark, men några större förändringar av antalet sysselsatta väntas inte under åren 2010 och 2011. Sysselsättningen inom den offentliga tjänstesektorn bedöms komma att uppvisa små förändringar 2010 för att minska med 5 000 personer år 2011. I denna kalkyl har hänsyn tagits till de verksamheter som överförs till privat huvudman. Arbetslösheten bedöms minska svagt Arbetslösheten har fortsatt att öka, även om ökningstakten dämpats. Det betyder att inflödet i arbetslöshet är större än utflödet från arbetslöshet, till exempelvis arbete. Inflödet i arbetslöshet har ändrat karaktär. Det har skett en gradvis minskning av dem som lämnar arbete för arbetslöshet samtidigt som fler gått till arbetslöshet från att ha stått utanför arbetskraften, exempelvis i studier, i sjuk- och aktivitetsersättning med mera. Ett annat sätt att uttrycka detta är att arbetslöshetsrisken för sysselsatta minskat medan det inte skett någon större förändring för grupper som är på väg in på arbetsmarknaden. Det finns också tydliga indikationer på att arbetslöshetsperiodernas längd stiger undan för undan. En slutsats är att nya arbetslösa går före i kön när det gäller arbete. Arbetslösheten har stigit stadigt och nådde 9,8 procent i april 2010, vilket kan jämföras med 8,5 procent för ett år sedan. En säsongrensad och trendad tidsserie visar också att arbetslösheten fort-
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 7 satt att stiga, men att ökningstakten dämpats något. Bakom denna utveckling ligger en stark ökning av kvinnornas arbetslöshet medan männens arbetslöshet till och med har minskat något. I april 2010 uppgick kvinnornas arbetslöshet till 9,9 procent och männens till 9,6 procent, vilket sammanhänger med att arbetsmarknaden för stora yrkesgrupper inom mansdominerande områden upphört att försämrats och att kvinnorna dominerar bland de arbetslösa heltidsstuderande. Gruppen heltidsstuderande arbetslösa har sedan våren 2009 svarat för hela ökningen av arbetslösheten i arbetskraftsundersökningen, vilket bland annat kan bero på en kraftig ökning av antalet personer i aktivitetsstöd vid Arbetsförmedlingen. Denna del av arbetslösheten har ökat för både män och kvinnor, men nivån är klart högre för kvinnorna. En annan iakttagelse är att ökningstakten i denna del av arbetslösheten tilltagit för kvinnorna det senaste halvåret, medan den dämpats för männen. Detta ligger bakom den ökade kvinnliga arbetslösheten. När det gäller arbetslösa som inte studerar har nivån vikit kraftigt för männen medan den förblivit i stort sett oförändrad för kvinnorna. Under åren 2010 och 2011 fortsätter arbetskraften att växa kraftigt och trots en tydlig ökning av sysselsättningen blir effekten på arbetslösheten förhållandevis liten. Mellan 2009 och 2010 beräknas arbetslösheten komma att öka från 8,4 procent till 9,3 procent. Arbetslösheten sjunker sedan svagt 2011 och bedöms då som årsgenomsnitt uppgå till 9,0 procent. Många stora utmaningar Arbetsmarknadspolitiken står inför en rad stora utmaningar. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat ansvar för olika grupper av personer som inte har ett arbete alla som kan och vill arbeta ska kunna komma ut i sysselsättning. Detta utökade ansvar gäller personer som utförsäkrats inom sjukförsäkringssystemet, och dessutom ska Arbetsförmedlingen från och med år 2011 ta ett helhetsgrepp om inträdet i arbetslivet för en stor del av de personer som invandrat till Sverige. Till detta ska läggas de redan stora utmaningarna för grupper som blivit arbetslösa i kölvattnet av lågkonjunkturen. Det utvidgade ansvaret tillsammans med den höga arbetslösheten innebär större påfrestningar inom arbetsmarknadspolitiken än på mycket lång tid. Det finns växande grupper av arbetslösa där olika insatser inom arbetsmarknadspolitiken blir utomordentligt viktiga. Antalet personer utan arbete i grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden kommer att bli stort under åren 2010 och 2011. En allvarlig risk är att den stora totala volymen av arbetslösa leder till att arbetslöshetstiderna blir allt längre för många personer i dessa mer utsatta grupper av arbetslösa. Längre arbetslöshetstider leder ofta till att berörda personer kommer allt längre från ett nytt arbete. Följande grupper bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under åren 2010 och 2011: Ungdomar med bristfällig utbildning Utomeuropeiskt födda Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer 55-64 år Personer utan arbete med högst förgymnasial utbildning Arbetslösa inom yrken med hög arbetslöshet, strukturarbetslösa
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 8 Stort tillskott av utlandsfödda De senaste årens invandring kan komma att medföra ett tillskott av utrikes födda på arbetsmarknaden på omkring 200 000 personer. En del av dem har redan trätt ut i arbetskraften men många återstår. Under det senaste året har antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen ökat med cirka 35 000, och huvuddelen eller cirka 30 000 saknar arbete. Inom en femårsperiod kan uppskattningsvis 120 000 av de 200 000 invandrade ha trätt ut på arbetsmarknaden. Tillskottet av invandringen ställer stora krav på effektiv mottagning och integration i arbetslivet. Bland annat ställs stora krav på kommunernas undervisning i svenska för invandrare, sfi. Detta led har under många år pekats ut som en svag länk när det gäller inträdet i arbetslivet. Det är viktigt att detta första steg lyckas så att det skapas goda förutsättningar för ett smärtfritt inträde på arbetsmarknaden. I nästa skede blir själva inträdet på arbetsmarknaden en stor utmaning. Antalet funktionshindrade ökar snabbare Antalet personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen stiger nu i snabbare takt än tidigare. Hittills är det främst en sämre konjunktur som inverkat på antalet inskrivna med funktionshinder, men liksom för utomeuropeiskt födda tillkommer en ytterligare faktor ett ökat tillskott från personer som tidigare befunnit sig utanför arbetskraften. Många utförsäkrade från sjukförsäkringssystemet som bedöms ha en viss arbetsförmåga förs över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. År 2010 beräknas antalet som överförs mer än fördubblas jämfört med åren närmast innan. Prövningen av arbetsförmågan bland dem som utförsäkrats och överförts till Arbetsförmedlingen startade i januari 2010 vilket innebär att det ännu är för tidigt att dra några säkra slutsatser om hur många personer som kan söka sig ut i arbetslivet igen. Äldre drabbas ofta av långa tider utan arbete Arbetslösa i åldrarna 55-64 år förblir ofta utan arbete under lång tid och det är svårt att finna lösningar på arbetsmarknadssituationen. Möjligheten att snabbt finna ett arbete är nämligen betydligt mindre än för personer i lägre åldrar, oavsett kön och utbildningsnivå. Andelen med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga är dessutom klart större än i andra åldrar, nästan var fjärde av dem som är utan arbete (arbetslösa eller i aktivitetsstöd), vilket är en ytterligare försvårande faktor för att finna jobb. Många med kort utbildning drabbas hårt Det har skett ett stort tillskott av personer med högst förgymnasial utbildning bland de inskrivna vid Arbetsförmedlingen. På knappt två år har antalet utan arbete fördubblats till drygt 110 000 personer. En stor del av denna stora grupp kommer att möta en hård konkurrens om jobben under prognosperioden. Arbetsgivarna höjer normalt kraven på kompetens vid rekryteringar i en situation då tillgången på arbetskraft är god. Arbetssökande med högre utbildning har därmed avsevärt större chanser när jobben tillsätts och de arbetssökande som har kortast utbildning får extra svårt att komma ut i arbete. Utvecklingen går oundvikligen mot fler arbetslösa med kort utbildning. För många av dessa personer är det stor risk att de får svårt att komma in i arbetslivet under åren 2010 och 2011 och det
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 9 finns även en uppenbar risk för att arbetslöshetsperioderna växer och att de drabbade med tiden slås ut från arbetskraften. Här är några faktorer som pekar mot fler korttidsutbildade utan arbete: Stort tillskott av korttidsutbildade genom att en stor andel av de nyligen invandrade från länder utanför Europa saknar gymnasieutbildning. Stort tillskott genom att var femte svenskfödd elev och fyra av tio med utländsk härkomst i varje årskull inte har fullföljd gymnasieutbildning. Tillskott av korttidsutbildade genom överföringen från Försäkringskassan. Viss brist som kan öka på sikt Rekryteringsläget är gynnsamt i ett kortsiktigt perspektiv. Det finns ett betydande utrymme att öka sysselsättningen utan att det uppstår störningar i form av matchningsproblem. Men eftersom arbetskraftsefterfrågan fortsätter att förstärkas ett par år framåt i tiden kommer tillgången på utbildad arbetskraft att sina inom allt fler yrkesgrupper. Generationsväxlingen då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden bidrar dessutom till att arbetskraftspotentialen krymper snabbare än under tidigare konjunkturuppgångar. Kortsiktigt är det viktigt att notera att arbetsgivarna alltid höjer kompetenskraven vid rekryteringar när tillgången på arbetskraft är god. Det kan betyda att det relativt tidigt kan komma signaler om arbetskraftsbrist. Det är i det sammanhanget viktigt att se dessa signaler mot bakgrund av att kraven trissats upp och att det i många fall finns en marginal att justera ner kraven något. Den konjunkturnedgång som vi haft har inte drabbat alla yrken med full kraft. De yrken som drabbats hårdast finns på gymnasienivå. Vissa yrken har endast drabbats i begränsad omfattning, framför allt flera yrken på högskolenivå. Den ökade brist på arbetskraft som förutses finns således på högskolenivå, till exempel inom IT, teknik och sjukvård. Inom flera yrken inom dessa områden finns ett strukturellt underskott på utbildade och om arbetskraftsefterfrågan fortsätter att öka för dessa grupper blir bristen allt mer framträdande under prognosperioden. Konjunkturnedgången inom byggnadsverksamheten blev ovanligt kortvarig och om utvecklingen inom bygg- och anläggningsområdet blir god framöver kommer bristen på utbildade att bli allt tydligare inom flera byggyrken. Inom följande yrkesgrupper kan bristen på utbildade växa under åren 2010 och 2011: Specialistyrken inom teknik och data Specialistyrken inom hälso- och sjukvård Vissa yrken inom byggnadshantverk samt inom anläggningsverksamhet Kvalificerade yrkesarbetare inom industrin Hög arbetslöshet inom vissa yrken Överskotten på arbetskraft i förhållande till efterfrågan har ökat inom en rad yrken och är för närvarande det klart dominerande problemet när det gäller matchningen mellan utbud och efterfrågan. De yrken som drabbats i särklass hårdast av lågkonjunkturen är en rad industriyrken. Under lågkonjunkturen har antalet personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen utan arbete inom industriyrken mer än fördubblats och inom vissa kategorier finns nu tre gånger så många arbetslösa eller programinskrivna som för två år sedan. Många av dem som blivit arbetslösa har högst för-
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 10 gymnasial utbildning och är män. Arbetslösheten är också hög inom delar av service och försäljning och de som drabbats av arbetslöshet har i många fall kort skolutbildning. En stor utmaning för arbetsmarknadspolitiken blir att förändra denna bild av yrkesmässiga obalanser, underlätta yrkesrörlighet och undvika att arbetslösa blir fast i tillbakagående yrken eller yrken med konstant hög arbetslöshet där utsikterna att finna ett nytt arbete är små. Dessa yrkesgrupper innehåller även arbetslösa som inte kunde finna arbete under föregående högkonjunkturperiod och de yrkena har nu än högre arbetslöshet. Dessa grupper benämns ofta som strukturarbetslösa. Bland de strukturarbetslösa återfinns många som har en bristfällig utbildning, exempelvis ungdomar som inte lyckas med att genomföra en gymnasieutbildning och utrikes födda med kort skolutbildning. En del av dem som förs över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen riskerar också att hamna i gruppen strukturarbetslösa. Det finns också en stor risk för att många av de industriarbetare som förlorat jobbet under lågkonjunkturen blir arbetslösa under lång tid. Neddragningarna av personal har till stor del skett inom mansdominerade yrken och erfarenheterna från 1990-talskrisen visar att benägenheten att vidareutbilda sig och/eller byta yrke bland män är låg. Även mot den bakgrunden finns en stor risk för att den strukturella arbetslösheten fastnar på en hög nivå.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 11 Valda indikatorer Procentuell förändring 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 BNP, till marknadspris 4,2 3,2 4,3 3,3-0,4-5,1 3,1 2,8 Antal arbetade timmar 0,8 0,2 1,3 3,5 1,6-2,9 1,1 1 2,2 Produktivitetstillväxt 3,4 3,0 3,0-0,2-2,0-2,2 2,0 0,6 KPIF, inflation, årsgenomsnitt 1,1 1,1 1,4 1,5 2,7 1,9 2,1 1,1 Timlön, procentuell förändring 3,3 3,1 3,1 3,3 4,3 3,4 2,1 2,3 Hushållens reala disp. inkomster 1,3 2,1 3,8 5,4 3,0 0,9 1,0 2,5 Privat konsumtion 2,8 2,8 2,7 3,7-0,1-0,8 3,3 2,7 Sparkvot, inkl. avtalspension 6,1 5,5 6,6 8,8 11,1 12,5 10,6 10,4 Nyckeltal 2 Tusental personer Förändring, tusental Utfall Prognos Utfall Prognos 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Arbetskraft 4671 4736 4778 4782 4847 4897 49 65 42 4 65 50 Arbetskraft (rev) 4857 4907 75 50 Sysselsatta 4341 4445 4484 4381 4399 4459 78 104 39-103 18 60 Sysselatta (rev) 4416 4481 35 65 Arbetslösa 330 292 294 401 448 438-30 -38 2 107 47-10 Arbetslösa (rev) 441 426 40-15 Procent av arbetskraft 7,1 6,2 6,1 8,4 9,3 9,0 0,3-0,9-0,1 2,3 0,9-0,3 % av arbetslraft (rev) 9,1 8,7 0,7-0,4 Konjunkturprogram 139 88 87 127 200 195 16-51 -1 40 87 19 Procent av arbetskraft 3,0 1,9 1,8 2,7 4,1 4,0 0,3-1,1 0 0,8 1,5-0,1 Med anledning av AKU-revideringen 2010-06-08 SCB reviderade den officiella arbetsmarknadsstatistiken, AKU, för perioden januari till april 2010 dagen innan denna prognos publicerades. De siffror, diagram och analyser i rapporten som bygger på SCB:s statistik avser tidigare publicerade uppgifter. Revideringen innebar betydande justeringar jämfört med tidigare publicerade värden från SCB. En preliminär justering av valda nyckeltal har emellertid gjorts, vilka redovisas i tabellen ovan. 1 Kalenderkorrigerat uppgår ökningen till 0,6 år 2010 och till 2,2 år 2011. 2 Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. Samtliga grupper avser 16-64 år.