TIDNING FÖR PEABS AKTIEÄGARE, ANSTÄLLDA OCH KUNDER NR 4 DECEMBER 2009 Foto: Bolidens bildarkiv GIGANTERNA I NORR I Europas största dagbrott är skalan överväldigande. Och snart är det dubbelt så stort, med hjälp av Peab. sid. 4 HISTORIEN FORTSÄTTER Vi är framme vid år 2000 i Peabs historik. Men säkert är att det kommer många fl er spännande decennier. sid. 11 INGA STORA RUBRIKER Kommunal drift ökar i betydelse för Peab. Många små viktiga uppdrag som sällan får den riktiga uppmärksamheten. sid. 18
18 innehåll Giganterna i norr...4 Proportionerna är enorma när Boliden investerar 6 miljarder i Aitik-gruvan utanför Gällivare för att öka produktionen. Statsminister klipper till...8 Oslos pendlare har fått en ny station. Nya Lysaker station invigdes av statsministern, en av dem som såg till att allt kom igång. Energin måste styras...10 Smartare energianvändning sparar pengar och gör vår miljö en tjänst. I Blixten kraftsamlas Peabs ljusa miljöidéer. Byggkrisen vändes till framtidstro...11 Sista delen i historiken av Peabs första 50 år visar att historien är full av möjligheter, även i de tuffaste tider. Bo i glaskonst...14 I småländska glasriket kan du sedan i somras bo i rum designade av Sveriges bästa konstnärer. Visuell planering ser möjligheterna...16 Som första byggföretag i världen testade Peab visuell planering för att förbättra byggandet. Erfarenheterna är bra och nu sprider sig denna arbetsmetodik. Driftiga idéer gör vardagen bättre...18 Varje dag gör Peabs anställda allt för att vår gemensamma vardag ska bli bra. I fl era kommuner sköter de renhållning, vägunderhåll och grönskande parker. Fena på hamnar...21 Stockholm och Gävle har stora hamnar och här finns mycket att göra för att allt ska fl yta. Mångsysslare med idéer...24 Det är svårt att lägga asfalt på nordliga vintervägar. Därför gäller det att hitta alternativ sysselsättning något som finns i Boden. Bättre asfalt = bättre miljö...26 Peabs utvecklingsarbete för bättre asfalt ger bra resultat i form av bättre arbetsmiljö och lägre energiförbrukning. Äldre vill bo tryggt...28 Det behövs fl er boendealternativ när vi blir äldre. Peabs lösning finns snart på plats i Kristianstad och Alingsås. Postkontor blir hotell...29 I Göteborg och Stockholm har man firat starten av större hotellbyggande. I Göteborg ska ett postkontor omvandlas till Clarion Hotel Post. För ett hållbart samhälle...30 Pristagarna kom från tre kontinenter när det internationella Göteborgspriset för hållbar utveckling delades ut för tionde året. I VARJE NUMMER Profilen...32 Analys av Anders Haskel...34 Delårsrapport (jan-sep)...35 Skrönikan av Gösta Sjöström...36 PEABJOURNALEN är en tidning för Peabs anställda, kunder och aktieägare. Utgiven av Peab AB, Information, 260 92 Förslöv. Tfn 0431-890 00. www.peab.se. REDAKTION Gösta Sjöström (ansvarig utgivare), samt journalister ur RHR/CCs nätverk. Tidningen är producerad av RHR/CC, www.rhr.se. REPRO OCH TRYCK Holmbergs, Malmö. FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL i PeabJournalen kan lämnas till gosta.sjostrom@peab.se. Du kan även kontakta informationsavdelningen eller Peabs växel på tfn 0431-890 00. 2 PEABJOURNALEN 4/2009
ledare Bygg fler hyresrätter! 8 TROTS ATT VI FORTFARANDE befinner oss i vad som av många betecknas som lågkonjunktur, är det med lättnad jag ser att det rullar på bra för Peab. Vår niomånadersrapport innehåller en hel del att glädjas åt och det känns att vi är inne på rätt spår. Nu är det viktigt att vi håller takten och att vi fortsätter att bygga effektivt. Med det menar jag att vi har koll på kostnaderna, utan att ge avkall på kvaliteten och se till att motsvara och helst överträffa våra kunders förväntningar. I de flesta av Sveriges kommuner råder bostadsbrist. Vi vet också att det på många orter finns lägenheter med ett stort renoveringsbehov, inte minst från miljonprogrammets dagar. Miljonprogrammet är den gängse beteckningen på bostadsbyggandet i Sverige under slutet av 60-talet och början av 70-talet. Avsikten var att lösa den tidens bostadskris genom att på kort tid bygga en miljon bostäder runt om i landet och samtidigt förbättra bostadsstandarden. Dessa lägenheter utgör 25 procent av Sveriges nuvarande bostadsbestånd och det är ingen överdrift att påstå att det numera är ganska slitet. Frågan i många kommuner är om det är rivning eller upprustning som är den bästa lösningen. Jag har svårt att tänka mig att man kan bygga billigare framöver, än man kan idag. Räntan är låg och det finns bra tillgång på byggresurser. Därför borde spaden sättas i backen för byggandet av många fler bostäder och då framför allt hyresrätter. Jag är övertygad om att det vore den bästa lösningen på ett växande bostadsproblem i många kommuner. Kan kommunerna dessutom hjälpa sig själv och även oss entreprenörer med att få fram byggbar mark till rätt pris och i rätt läge, är jag övertygad om att det skulle vara till nytta för många. Vad som också skulle underlätta är om det skulle gå att korta handläggningstiderna för detaljplaner, bygglov och överklaganden. Jag vill på intet sätt ifrågasätta den demokratiska rätten att överklaga, men det vore önskvärt om denna kostsamma process, inte försenar byggstarter i den utsträckning den alltför många gånger gör idag. PÅ TAL OM HYRESRÄTTER så informerade vi under november om Tornet AB med Peab, Fabege och Brinova som delägare. Tornet ska förvalta befintliga hyresbostäder och även bygga 500-750 nya hyresrätter årligen de närmaste fem åren. Det känns helt rätt att ge sig in i projekt, där det finns både behov och efterfrågan. Till sist vill jag önska alla vänner och medarbetare med familjer en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. 2010 ska bli ännu ett bra år för Peab. MATS PAULSSON, VD Peab 26 PEAB är ett av Nordens ledande företag inom bygg. Koncernen bedriver bygg- och anläggningsverksamhet främst i Sverige men även i Norge och Finland. Koncernen har cirka 15 000 anställda och en omsättning överstigande 35 miljarder kronor. Peabs motto är att vara den lokala entre prenören nära kunden, med den stora koncernens möjligheter. PEABJOURNALEN 4/2009 3
INFRASTRUKTUR Foto: Bolidens bildarkiv Aitik ett projekt utöver det vanliga 4 PEABJOURNALEN 4/2009
Bolidens ombud Hans Jönsson och Peabs ombud Leif Lundmark har en gruva ihop. I Aitikgruvan utanför Gällivare har koppar brutits och anrikats sedan 1960-talet. Gruvan är redan nu Europas största dagbrott för kopparbrytning och med Peabs hjälp kommer den att bli dubbelt så stor. Arbetet påbörjades i januari 2008 och beräknas vara avslutat i november i år. Text: Elisabeth Sundström Berg PEABJOURNALEN 4/2009 5
Fakta Malmtransport - Aitik 36. Transportband med sammanlagd längd på 7 km, varav 3 km under jord. Krossning. En krossanläggning på markytan och en i gruvan med en kapacitet på 8000 ton/h vardera. Drivstationer för transportband. Två under jord och tre ovan jord. Mellanlager. Här lagras malmen efter krossning. Rymmer 30 000 ton. Malmlager intill anrikningsverket. Byggnaden går 30 m under jord och 60 m ovan jord. Rymmer 200 000 ton. Anrikningsverk med två kvarnlinjer. Flotationsapparater för anrikning. De största flotationsapparaterna har volym på 160 kbm (26 st) AITIKS HISTORIA BÖRJAR redan på 1930- talet när mineraliseringen påträffades. Det skulle dock dröja trettio år innan tekniken fanns att göra gruvan ekonomiskt lönsam. När gruvan öppnades 1968 sattes produktionsnivån till två miljoner ton per år. I det nya Aitik beräknas 36 miljoner ton malm kunna brytas per år fram till 2027. Malmreserven beräknas öka från 200 miljoner ton till 600 miljoner ton i och med att dagbrottet först vidgas och man så småningom kommer åt malmkroppar längre ner än dagens nivå på cirka 400 meter. Att den nya anläggningen byggs på helt nya markområden innebär att det gamla anrikningsverket kan upprätthålla sin produktionstakt under hela byggtiden. Stor större störst Aitik-projektet är på många sätt ett projekt utöver det vanliga. Det kostar cirka 6 miljarder kronor att expandera och effektivisera verksamheten vid Aitikgruvan. Investeringen innebär bland annat ett nytt modernt anrikningsverk med två av de största kvarnarna som finns i gruvvärlden. Kvarnarna kommer att ersätta dagens fem och fördubbla produktionskapaciteten när de tas i bruk Med ett nytt anrikningsverk kan gruvan bli större utan att driften störs. Planen är att kunna bryta 36 miljoner ton per år fram till 2027. 2010. Volymen för anrikningsverkets huvudbyggnad är ca 710 000 m 3, vilket är 100 000 m 3 större än Globen i Stockholm. Byggområdet har en diameter på bortåt en mil och i projektet är många företag inblandade för att få allt på plats. I Peabs åtagande ingår att bygga anrikningsverket bestående av en malningshall med kvarnar och en flotationshall där man utvinner olika metaller, främst koppar. Dessutom ingår ett antal ställverksbyggnader, reagens, sandpumpbyggnad, förtjockare och sligutlastning. Därtill kommer ett flertal yttre arbeten såsom schakt och fyllning för återvinningsledning samt pumphus, bassäng och sligtransportväg. Det är mycket som ska stämma för att Källa: Boliden allt ska vara på plats i tid. Utmaningen i ett projekt av den här storleken, som ska genomföras på relativt kort tid, har varit att få ihop ett fungerande team. Vi har haft 23 kalendermånader på oss att utföra projektet. Mellan april och julen 2008 var vi ca 35 tjänstemän och 110 hantverkare inne i projektet, berättar Leif Lundmark, ombud. Under den perioden gick projektet varje dag. Man körde skift, sju dagars arbete, sju dagars vila. En fungerande överlämning mellan skiften var nödvändig. Eftersom logistiken varit så viktig i projektet har vi arbetat med fokus på noggrann planering, och tidplanen har hållit väldigt bra. 6 PEABJOURNALEN 4/2009
INFRASTRUKTUR» Eftersom logistiken varit så viktig i projektet har vi arbetat med fokus på noggrann planering.«leif Lundmark, Peabs ombud Jättarna i anrikningsverket De nya kvarnarna som ska mala kopparmalmen väger över 800 ton styck, exklusive fordring, och blir världens största autogenkvarnar. Kvarnarna är först i två parallella produktionslinjer, där malmen först grovmals av primärkvarnarna och sedan finmals av två mindre sekundärkvarnar, innan de små malmbitarna förs vidare till nästa process i anrikningsverket. Primärkvarnarna drivs av ringmotorer som har en effekt på 22,5 MW, dvs lika mycket som sju X2000-lok. Statorn i elmotorn ligger som en ring runt kvarnen och är så tung att den monteras i fyra delar, som väger över hundra ton vardera. Fundamenten till primärkvarnarna är drygt 20 meter höga och innehåller cirka 10 000 m 3 betong. Rejäla skopor, tyckte Göte Brännvall (t v) och Lars-Erik Söderberg när de besökte Leif Lundmark. Arbetsmiljöarbete Men det är inte bara logistiken och planeringen som är A och O för att ro i land ett projekt. Som i alla byggprojekt ingår farliga moment och säkerhetsaspekten ska alltid vara en del av arbetet. I arbetet med Aitik har dessutom varit många inblandade vilket kräver god kommunikation, regler och rutiner. Ett gott arbetsmiljöarbete är av största betydelse i alla projekt. Alla ska efterleva de rutiner och regler som finns. Därför har vi haft en introduktion till alla, anställda och underleverantörer, första dagen på bygget, berättar Leif Lundmark. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet har skett genom skyddsombudets dagliga rond, men också genom det månatliga informationsblad som gått ut till de anställda. Friskvård, som öppettider på badet för den som vill simma, och sociala aktiviteter har också varit en del av projektet. Den sista november var det slutmöte för Peabs del i projektet. Leif Lundmark känner sig nöjd med såväl genomförande som resultat. Tillsammans har vi avslutat ett lyckat projekt, där Peabs och Bolidens organisationer jobbat tillsammans på ett utomordentligt sätt, säger Bolidens ombud Hans Jönsson. I anslutning till gruvan och anrikningsverket kommer också ett nytt industriområde att växa fram. Truckverkstaden beräknas vara klar nästa år, medan svetsverkstaden och kontor och förråd ska stå klara 2015. Vad används metallen till? Aitikgruvan ägs av Bolidenkoncernen som bryter och anrikar kopparmalmen för att producera kopparkoncentrat med ädelmetallinnehåll. Metall som utgör en viktig beståndsdel i så vitt skilda produkter som datorer, mobiltelefoner, bilar, byggnader och broar. PEABJOURNALEN 4/2009 7
SAMHÄLLSBYGGARNA Foto: C&Z/Jernbaneverket Norges statsminister Jens Stoltenberg inviger Lysaker station tillsammans med järnvägsdirektör Elisabeth Enger (t v) och infrastrukturminister Liv Signe Navarsete. Foto: Øyvind Pedersen Storslaget öppnande a Nyligen öppnade statsminister Jens Stoltenberg och infrastrukturminister Liv Signe Navarsete nya Lysaker station i Norge tillsammans med Elisabeth Enger, direktör för Jernbaneverket. Stationen har byggts om till en modern knutpunkt där Peab utfört stora delar av anläggningsarbetet. Text: Line Fredriksen DETTA ÄR EN VIKTIG ANLÄGGNING och jag gratulerar alla tågpassagerare till den nya stationen, sa statsminister Jens Stoltenberg. Han tog också tillfället i akt att tacka alla byggarbetare och ingenjörer för insatsen. Stationen är viktig för tågpassagerarna, för alla dem som byter mellan tåg och buss här, men också för bilisterna eftersom vi genom att bygga ut järnvägen samtidigt ger mer plats till dem som måste använda bilen. Infrastrukturminister Liv Signe Navarsete var stolt över att kunna öppna en ny tågstation. Den nya stationen kommer att förbättra punktligheten. Om folk kommer för sent till jobbet nu, får de nog skylla på väckarklockan, log hon. Peab Anläggning var glada att se slutet på ett omfattande projekt som pågått sedan 2006. Vi är nöjda med jobbet som utförts. Nya Lysaker station är modern, färgstark och funktionell, och jag vill ta tillfället i akt att tacka alla i projektet för ett väl utfört jobb. De har visat uthållighet och levererat god kvalitet, sa platschef Thorbjørn Eng, som inte var ensam under det officiella öppnandet. Hela kommunikations-oslo och Bærums kommun var på plats, tillsammans med Jernbaneverket, NSB, politiker och andra centrala aktörer. Det är klart att det är roligt att vara med vid öppnandet, menade projektgänget på Lysaker. De tyckte att det var trevligt att projektet var färdigt, men det var ovant att bara vara där som gäst. När som helst försvinner byggställningarna och då återstår 8 PEABJOURNALEN 4/2009
Peab har jobbat med Lysaker stationon seden 2006. Här fotograferad från ballong i augusti. Fakta Den ursprungliga stationen byggdes 1872. Nya Lysaker station ritades av den kända arkitektbyrån Snöhetta (www.snohetta.com). Lysaker station är den tredje största stationen i Norge med express-, regional, lokal- och flygplatståg samt en busstation där fler än tusen bussar avgår dagligen. av Lysaker station bara efterarbetet och utvärderingen. Det har varit en lång och krävande resa att bygga stationen och området runtomkring. Många aktörer har varit inblandade och utmaningarna hopat sig. Men projektet blev överlämnat utan fel och kvaliteten på anläggningen är oklanderlig. Kollektivknutpunkt Anläggningsarbetet har pågått i tre år och totalpriset är 1,2 miljarder norska kronor. Inom en radie av 800 meter från Lysaker station ligger det hela 25 000 arbetsplatser. Platsen har de senaste åren haft en stor tillväxt, en trend som ser ut att fortsätta. På grund av den centrala läget och tillväxten i området beslutades det att den nya stationen skulle byggas på samma ställe som den gamla. Detta val innebar att stationen fick läggas i kurva, något som varit en utmaning. Men alla säkerhetslösningar följer dagens föreskrifter och krav i den nya stationen. Mer än bara en station Lysaker station är mycket mer än stationsbyggnaden. Man har byggt 4,4 kilometer nytt spår, nya väg- och järnvägsbroar, vägomläggningar och inte minst en ny bussterminal som ger enklare övergångar mellan buss och tåg. Lysaker station är den andra stora milstolpen i arbetet med ett nytt dubbelspår i Oslos västkorridor. Första etappen var öppnandet av Sandvika-Asker hösten 2005, och tredje etappen blir öppnandet av det nya spåret från Lysaker till Sandvika under 2011. Tydliga skyltar visar vägen PEABJOURNALEN 4/2009 9
MILJÖ Så kan vi sänka energianvändningen i Peabkoncernen Kan vi mäta hur mycket energi Peab förbrukar under ett byggprojekt? Kan mängden styras och minskas? På båda frågorna går det numera att säga ja och det hela kan genomföras relativt enkelt. Text: Bella Danowsky Klockan är fem en bistert kall vintermorgon på en av Peabs många byggarbetsplatser någonstans i Sverige. Byggbodarna står mörka och kalla. Bara några väl valda belysningsmaster lyser upp bygget, för att hindra eventuella tjuvar från att arbeta ostört. Då tickar värmen igång i byggbodarna, där värmen varit sänkt under natten. När hantverkarna dyker upp en timme senare, har bodarna hunnit få behaglig temperatur. I samband med att dagens arbete startar, tänds också byggarbetsplatsens belysning, men bara i de våningar där arbetet pågår. I resten av det halvfärdiga huset är den belysning som inte behövs just då släckt. Först när det är dags för nästa gjutning, startas betongverket i lagom tid för att hinna uppnå rätt temperatur. Allt detta sköts trådlöst via en dator antingen enligt ett schema som görs upp på förhand eller i realtid. Kunderna börjar ställa krav Det beskrivna scenariot är ingen utopi, detta görs redan, berättar Ola Angel, divisionschef på Lambertsson El. Att optimera energianvändningen i en byggbod genom att sänka nattemperaturen, kan spara minst 20 procent. Vi kan lättare spara energi när vi vet vilken miljöpåverkan till exempel betongtillverkning för ett speciellt bygge ger. Med så här enkla åtgärder kan energiförbrukningen inom Peab minskas rejält på sikt, samtidigt som vi kan utnyttja den energi vi använder betydligt effektivare. Detta är i sin tur något som Peabs beställare kan dra nytta av. Redan nu finns ett EU-direktiv om att alla nyproduktioner från år 2019 ska uppfylla en nollvision när det gäller energiförbrukning. Viktigt tänka rätt Det blir med andra ord allt viktigare att på ett trovärdigt sätt kunna redovisa sin energianvändning och energibesparing. Genom att göra rätt, minskar också koncernens miljöpåverkan. Ett bra exempel är den så kallade produktionsspecificerade el som Peab använder sig av. Den utgörs av vattenkraft hämtad från älvar som byggts ut före år 1996. Därmed är nästan all den el Peab förbrukar förnyelsebar och har en koldioxidpåverkan som understiger de krav Naturskyddsföreningen ställer. Målet är dock större än så nu gäller det att hitta sätt som sparar energi i hela Peabkoncernen. Totalt förbrukas mer än 100 GWh per år bara inom produktionen. Konkreta förslag på åtgärder I december 2008 fick Jessica Fredriksson, miljösamordnare i Peabkoncernen, ledningens uppdrag att tillsammans med en arbetsgrupp se över energianvändningen i koncernen. Projektet, som kallades Blixten, resulterade i ett förslag med sex punkter. Tre av punkterna består av energibesparande åtgärder, förklarar Jessica Fredriksson. Dessa är: att införa ett energioptimeringssystem, att se över energianvändningen i de fasta kontoren och att anställa en energisamordnare. Dags att agera Energioptimeringssystemet har redan hunnit användas med gott resultat och ger en märkbar besparing av elförbrukningen. Systemet, som kallas L-ctrl, använder sig av överlagrade frekvenser i vanliga elledningar och behöver därför inga speciella ledningsdragningar för att fungera. Via trådlös överföring till vilken dator som helst inom Peabs nätverk, kan platschefen enkelt styra alla energiförbrukande apparater på sin arbetsplats oavsett det gäller ventilation, värme, belysning, eventuella betongverk osv. Systemet ger kontinuerliga och exakta uppgifter på energiförbrukningen och platschefen kan därmed uppge precis hur mycket energi som går åt för varje enskilt bygge. L-ctrl finns tillgängligt att beställa för platscheferna och innebär ingen merkostnad för arbetsplatsen. Lambertsson kommer ut och installerar systemet, berättar Jessica. I nästa nummer av Peabjournalen planerar vi att berätta mer om de besparingar som kunnat göras på några av betongverken i koncernen besparingar som i slutänden kommer beställarna tillgodo. 10 PEABJOURNALEN 4/2009
Peabs his toria, del 4 En bytesaffär med Byggnads gjorde Peab till ett av Sveriges största byggföretag. Men vägen dit var inte enkel. 1990-talet var en resa genom lågkonjunkturens Sverige. Från slagpåse till klassens ljus. När vinden väl vände valde bröderna Paulsson att renodla verksamheten. Kort och gott delade de på sig. Foto: Scanpix Tuffa tider vändes till Text: Lena Breitner framgång PEABJOURNALEN 4/2009 11
Peab Världen Peab Sverige Sverige Peab 1993 Tre Byggare blir huvudägare till bygg- och anläggningsverksamheten inom BPA AB och byter namn till Peab AB. 1994 Nelson Mandela blir Sydafrikas första svarte president. 1995 Peab blir tillsammans med Siab huvudägare till Swerock. Peab bildar tillsammans med BPA och Oskarsborgs Utvecklings AB bolaget Oskarsborg AB. 1996 Göran Persson tar över som statsminister och partiordförande för (S). 1997 Christina Odenberg blir Sveriges första kvinnliga biskop. Miljöskandalen kring Hallandsåstunneln. 1998 Peab blir huvudägare i betongoch ballastföretaget Swerock. Sverige/Estland Estoniakatastrofen, 859 omkomna. Sverige Sverige blir medlem i EU. Världspremiär i Malmö för musikalen Kristina från Duvemåla.» Tanken var svindlande. Tre Byggare, som Peab då hette, hade 5 000 anställda och BPA hade tre gånger så många. Det lilla företaget skulle ta över det stora.«men att det fanns intressanta inslag och möjligheter. Genom att växa kunde Peab bland annat vinna marknadens respekt. Samtidigt stod det klart att uppsägningar av tusentals personer skulle bli en följd av övertagandet, något som kunde bli politiskt känsligt med tanke på att facket var en av parterna. BÖRJAN AV 1990-TALET förlamade den ekonomiska krisen Sverige. Byggmarknaden hade mattats redan på hösten 1990 och det var bara början. Antalet konkurser ökade och priserna på fastighetsmarknaden föll pladask. Peab var bara ett av många företag som köpt på sig ett stort fastighetsbestånd i högkonjunktur. När Finansinspektionen krävde omvärdering av fastigheterna orsakade det stora bokföringsmässiga ras. Bankernas syn på kreditvärdigheten hårdnade. 1991 hade Peab löst kreditproblemen genom att omförhandla avtalen med många av sina underleverantörer. Det hjälpte ett tag. Men sedan kom den svarta hösten 1992 då räntorna steg till över 500 procent. De svenska bankerna hade inga pengar, så det fick bli utlandslån, som blev otroligt dyra på grund av devalveringen. Peab förlorade uppemot 600 miljoner kronor på detta. Framtidsoptimismen som präglat 1980- talet var som bortblåst. Krisen var en mental förlamning som spred sig i de breda folklagren. Och många företagare tyckte att bankerna svek. En bank gjorde på eget initiativ utredningar om Peabs framtid. Bröderna Paulsson meddelades att banken inte trodde att företaget skulle överleva. Byggnads hör av sig Mitt under värsta krisen blev Erik Paulsson uppringd av Tommy Qvarfort, då ekonomichef på Byggnads. Det var våren 1993 och Qvarfort berättade att Byggnads och andra LO-förbund ville göra sig av med BPA. Siab, Skanska, NCC och några utländska entreprenörer hade redan tackat nej. Nu undrade Qvarfort om bröderna Paulsson var intresserade. Tanken var svindlande. Tre Byggare, som Peab då hette, hade 5 000 anställda och BPA hade tre gånger så många. Det lilla företaget skulle ta över det stora i en stor affär där Wihlborgsaktier skulle bytas mot BPA-aktier. BPA:s fallskärmsskandal BPA var börsnoterat och då Sveriges största byggbolag. Många av de anställda i BPA ägde aktier i bolaget och när krisen kom, gick facket in och köpte BPA-fastigheter för att rädda verksamheten. Facket hade redan pumpat in 900 miljoner kronor i BPA och det blev en stor skandal när det avslöjades att VD Göran Lövgren kvitterat ut en fallskärm på 22 miljoner kronor. LO-basen Stig Malm, som suttit i BPA:s styrelse, tvingades avgå 1993 till följd av skandalen. Garageutredningen Det var med andra ord ett företag i gungning som Peab erbjudits att ta över. Sveriges största byggföretag var konkursfärdigt. Tre Byggare gjorde en snabbutredning. En ledningscentral inrättades av sekretesskäl i ett garage på en gård i närheten av Peabs huvudkontor i Förslöv. Garaget ägdes för övrigt av stockholmsadvokaten Jan Litborn, som deltog i den två veckor långa utredningen. Ledningsgruppen konstaterade att BPA inte skulle bli någon lysande ekonomisk affär, Möte med statsministern Affären behövde förankras hos regeringen och Peabs dåvarande styrelseordförande Bengt Madsen informerade statsminister Ingvar Carlsson. Peab hade en plan för att ta över BPA, men det skulle ske till priset av betydande nedskärningar. Om Peab var säkra på att i efterhand inte få kritik från regeringen, skulle man kunna tänka sig att gå vidare och informera fackförbunden. Ingvar Carlsson insåg att branschen genomgick ett stålbad och han gav sitt och regeringens godkännande. Peab återtar sitt namn Strax därefter kallades samtliga chefer på BPA och Peab till ett möte i Stockholm. Rykten gick om att Peab och Platzer skulle gå ihop, men så var det inte. Vid mötet, som ägde rum på en konferensanläggning i Frösundavik, drogs de framtida riktlinjerna upp. Och om ni ställer upp på det här, så kommer vi med gemensamma krafter att lyckas, avslutade Bengt Madsen, som höll informationen, och reaktionen var genomgående positiv. Kockums-området har fortfarande en central betydelse för Peab. 12 PEABJOURNALEN 4/2009
Sverige Peab Peab Peab 1999 Polismorden i Malexander. Världen 2000 Aktierna i Wihlborgs avyttras. Peab, JM och Wihlborgs ingår avtal om att exploatera och utveckla Kranenområdet i Malmö. Den s k Kranenoptionen upplöses. 2001 Kranenområdet avyttras till Dockan Exploatering AB. Transaktionen ger Peab en vinst på 20 Mkr. 2003 Samtliga aktier i fastighetsbolaget Brinova delas ut till Peabs aktieägare. Euron införs som EU-valuta. Sverige Öresundsbron öppnas. Staten och Svenska kyrkan skiljs åt. Sverige Göteborgskravallerna. Nobelpriset fi rar 100 år Världen Irakkriget inleds Sverige Anna Lindh mördas. Nej i folkomröstningen om euron. Den 5 augusti 1993 var affären klar och den innebar att Tre Byggare tog över 51,5 procent av ägandet och 65 procent av rösterna i BPA. Byggnads, Metall och Kommunal fick i sin tur 47 procent av ägandet och 84 procent av rösterna i Wihlborg & Son AB. I samband med affären bytte koncernen åter namn till Peab, vilket välkomnades av många. Namnet Tre Byggare fick aldrig något egentligt fotfäste. Den bäste fick bli kvar I uppgörelsen ingick att fackförbunden genom en riktad nyemission, gick in som delägare i Peab. Facket skulle också förvärva Tre Byggares fastighetsinnehav, bland annat med hjälp av en nyeemission. Efter övertagandet började det stora konsolideringsarbetet. BPA hade redan innan affären reducerat antalet anställda och efter affären kom en ny våg av uppsägningar, där ca 4 000 miste jobbet. På de dryga tjugotalet platser runt om i landet där både BPA och Tre Byggare var representerade, fick bara den mest effektiva organisationen vara kvar, så där hade de Peabanställda inte någon fördel. Även höga befattningshavare drabbades av nedskärningar. Tidningen Dagens Industri skrev att nu var det slut med höga löner, rekordstora fallskärmar och exklusiva bilar. Det skrevs också att Erik Paulsson, som börjat veckopendla till Stockholm tillsammans med controllern Göran Hellström, nyligen hade bytt upp sig till en tvåa. Den första tiden i Stockholm hade de båda nämligen bott i en etta. Det gällde att föregå med gott exempel. BPA:s ledningsgrupp på 30 personer avvecklades. När det fashionabla kontoret i Stockholm city lämnades, hade personalen på huvudkontoret bantats från 70 till 20 personer. En ritning på en servett Den 5 augusti 1995 invigdes Friidrotts-VM på Ullevi i Göteborg. In i det sista hade Peabs dotterföretag Lambertsson arbetat med Peab-anställda kan fira på Ullevis nya läktare. arrangemanget och trots en nästan omöjlig tidtabell, hade de under natten innan invigningen fått allting klart. Det var en prestation i klass med ett VM-guld. Peab var en av de sju nationella sponsorerna för VM-arrangemanget, och hade bl a byggt upp sponsorbyn på Heden mitt i stan, den nya läktaren på Ullevi med den kungliga logen och vip-logerna. Det var den världsberömde arkitekten Sten Samuelsson som hade ritat läktaren. Mats Paulsson hade en dag ätit lunch med Samuelsson, som då fick veta att Peab skulle bygga läktaren. Samuelsson tog då sin servett och skissade hur läktaren skulle kunna se ut. Ritningen lär fortfarande hänga inramad på Peabs Göteborgskontor. En del av sponsorbyn i Göteborg monterades ner och fraktades därefter till Sälen. Resten flyttades inom Göteborg och blev nya bostäder. Ombyggnaden av Ullevi var på sitt vis inledningen till att Peab idag är Sveriges ledande arenabyggare. Denna erfarenhet ligger bakom att bolaget nästa år inleder byggandet av två jättearenor i Stockholm respektive Solna. En norsk affär BPA ägde ett norskt dotterbolag som hette Fagbygg. Detta Fagbygg hade strax innan Peab förvärvade BPA, fått uppdraget att tillsammans med tre andra entreprenörer bygga Romeriksporten, en järnvägsförbindelse mellan Oslo och den nya flygplatsen Gardermoen. De övriga entreprenörerna fick vartefter allt större problem, och Fagbygg tvingades ta över den ene efter den andre. Till sist satt Peab, via Fagbygg, med totalansvaret för detta gigantiska tunnelprojekt, med en kontraktssumma överstigande 600 miljoner norska kronor. Projekt Romeriksporten kom att bli Peabs jobbigaste projekt någonsin. Allt som kunde gå snett gick snett och dialogen med beställaren blev sämre för varje dag som gick. Men Romeriksporten blev klar till slut och när förtreten över det sorgliga ekonomiska utfallet lagt sig, återstår stoltheten över att ha producerat en väl fungerande järnvägstunnel under Oslo. Klassens ljus Genom förvärvet av BPA kom mycket artfrämmande verksamhet in i Peabkoncernen. Allteftersom växte behovet av en renodling och bröderna beslöt att dela på sig. Erik Paulsson flyttade i samband med BPA-affären till Stockholm på prov i ett halvår. Det provet pågår fortfarande och det är ett omfattande nätverk av fastighetsbolag som byggts upp runt Erik. Mats Paulsson återinträdde som VD i Peab 1996, och har därefter fokuserat på att ytterligare utveckla det renodlade bygg- och anläggningsföretaget Peab. Samtidigt hade ekonomin vänt. Hjulen började snurra. Peabs varumärke stärktes och börskurserna började klättra uppåt. När Peab gick in i 2000-talet, var företaget väl förberett inför det nya årtusendets utmaningar. Och de enkla och sunt-förnuftrelaterade måttstockar som Mats alltid levt efter, gäller fortfarande. Som till exempel att verkligen lyssna på kunden och att alltid försöka motsvara och helst överträffa kundens förväntningar. PEABJOURNALEN 4/2009 13
ARKITEKTUR Konst i Kosta är hotell Ett hundra ton glas skimrar i det nybyggda hotellet i Kosta. Smålands skogar och Glasriket har fått en ny attraktion i det exklusiva Kosta Boda Art Hotel. Foto: Hasse Holm/Kosta Boda Art Hotel En fisk sticker fram i hotellets spa. I DIREKT ANSLUTNING till det välkända Glasriket med glasbruk som Kosta och Boda finns nu ett hotell som visar en unik samling av Sveriges mest kända glasformgivare. Här kan du välja att bo i rum med glasdetaljer gjorda av Kjell Engman, Bertil Vallien, Ulrica Hydman-Vallien, Åsa Jungnelius, Ludvig Löfgren, Anna Ehrner och Göran Wärff. Det finns 102 rum och alla präglas av det transparenta materialet som gjort Sverige känt i stora delar av världen. Ett unikt bygge på flera sätt och Peab har haft totalentreprenaden. Det startade under hösten 2007, med att vi sprängde bort 6 000m 3 berg och hade till uppgift att bygga ett standardhotell, säger Michael Johansson, Peabs projektledare på plats. I en förtroendeentreprenad utvecklades dock projektet till att bli ett mer och mer nischat designhotell av hög klass med glaskonsten i centrum. Under nära samarbete med vår beställare, designarkitekter samt sju kända formgivare har vi nu färdigställt hotellet. Vi entreprenörer, formgivare och designers arbetar i olika världar vilket gjort att vi fått ändra lite på vår inställning till vad som är traditionellt viktigt i vårt sätt att producera, fortsätter Michael. 14 PEABJOURNALEN 4/2009
Glaskonst i siffror 100 ton glas har gått åt vid bygget av hotellet Fler än 1 000 enskilda glaskonstverk finns utspridda på hotellet 9 konstutställningar finns på botten av poolen 10 000 kvadratmeter är hotellets yta 107 glashandfat finns i hotellets badrum 6 ton glas har använts till de 248 prismor som pryder hotellets fasad 800 kg väger Bertil Valliens glaskrona i hotellets lobby 95 meter är glasfasaden runt baren DE SJU GLASKONSTNÄRERNA: Anna Ehrner Kjell Engman Ulrica Hydman-Vallien Åsa Jungnelius Ludvig Löfgren Bertil Vallien Göran Wärff Jag ville ta vara på möjligheterna med rymden i ett atrium. Därför valde jag att göra en ljuskrona av blad som fångar ljuset och färgerna. Varje blad blev en helt unik skapelse som skimrar och glittrar som bara glas kan. Anna Ehrner, formgivare av hotellets atrium. I en blandning mellan platsbyggt, prefab och olika byggsystem har det från vår uppdragsgivares sida varit viktigt att uttrycka glaskonsten i den färdiga byggnaden. Detta har inneburit att vi entreprenörer fått medverka till många nya tekniska lösningar för att ge glaset dess rätta framtoning i hotellet. Peabs medarbetare på plats, har minst sagt, fått bidra till en något unik byggnad där komplicerade lösningar och förändringar fått utföras för att ge hotellet dess rätta uttryck. Intresset för hotellet har varit så stort att det periodvis har haft tre dagliga guidade turer, enligt Anders Rickardsson på Kosta Boda Art Hotel. Alla konstverk är till salu. Tanken är att man ska kunna ta med sig det som man tycker om. Peter Nilsson (t v), arbetsledare från Interoc och platschefen Anders Nilsson från Peab såg till att konsten kunde checka in på hotellet. PEABJOURNALEN 4/2009 15
PLANERING Bilder bakom bä VISUELL PLANERING är en arbetsmetod som ursprungligen togs fram av Toyota, berättar Claes Dalman, utvecklingsingenjör i stabsfunktionen Produktions- och processstöd, med placering i Solna. Metoden används idag i många olika branscher och för olika syften. Den kännetecknas av att den flyttar fokus från teknik till människa och utgår från människans sätt att vara, att arbeta i grupp, att samarbeta och att själv styra sitt arbete. Ökad kvalitet och större gemenskap Som första byggföretag i världen införde Peab metoden på prov 2003 och har därefter finslipat den, så att den passar behoven. Peabs syften skiljer sig nämligen på flera sätt från Toyotas: De hade som mål att korta sin produktframtagningstid och effektivisera, medan Peabs syfte är att öka kvaliteten på sina bygghandlingar och skapa en effektivare projekteringsprocess inte att korta den. På köpet får användarna ökad delaktighet i sina projekt och större gemenskap. Människan är grundbulten i systemet, framhåller Claes. Metoden visualiserar, d v s förmedlar bilder av de olika företeelserna i en process. Det kan t ex vara bilder av hela projektet och delar av konstruktioner som ska tas fram i processen och av människorna i gruppen. Detta bidrar till att det som ska göras blir tydligare och lättare att ta till sig. Lappar och bilder på väggarna Ett protokoll är t ex inte ett vanligt skrivet protokoll, utan består av postit-lappar med problem, frågor och beslut, fortsätter han. Lapparna sätts upp på tavlor, så att de därmed visualiseras och delas dessutom ut till olika personer i gruppen. Personerna får i uppgift att lösa problemen och svara på frågorna. Besluten dokumenteras i en beslutslista. Gruppen gör en tydlig tidplan och sätter upp bilder på byggnaden som ska konstrueras, bilder av det man gör tillsammans, 16 PEABJOURNALEN 4/2009
Hur får vi bättre bygghandlingar utan fel och en effektivare projekteringsprocess? Svaret är att använda sig av metoden Visuell Planering. Det säger inte bara metodansvarige Claes Dalman, utan även de inom Peab som hittills använt metoden. Text: Bella Danowsky ättre byggande bilder av teamet och så vidare. Tidplanerna visualiseras med hjälp av lappar i olika färger. I en traditionell tidplan är det svårt att hitta sig själv, men med bilder på väggarna framgår det tydligare vad den enskilde gruppmedlemmen ska göra. Att sätta bra delmål eller etappmål är viktigt, liksom att göra något kul tillsammans när ett sådant mål uppnåtts. Då ökar engagemanget. Täta och korta möten Även mötestekniken är annorlunda. Arbetsgruppen har täta, men korta möten på högst en timme per gång. Vanligen möts gruppen fysiskt en till två gånger i veckan istället för att ha längre möten varannan eller var tredje vecka, vilket är det vanliga sättet. Genom att fokusera på frågor, tider och beslut blir mötena effektiva och kan hålla hög takt. Totalt sett går färre antal timmar åt till möten på detta sätt, jämfört med den traditionella processen. Att träffas fysiskt, och inte via telefon eller video är viktigt, poängterar Claes. Det gäller att ha hög delaktighet av dem som ska utföra aktiviteterna och bästa sättet att kommunicera är vid fysiska möten. Genom att deltagarna själva sätter sina tidsgränser inom givna ramar blir de delaktiga. Den som är delaktig, blir också motiverad att hålla de satta ramarna. Ledstjärnan är att arbeta tillsammans: När ska vi leverera tillsammans? Om någon i gruppen får svårigheter, hjälper medlemmarna i gruppen varandra. Användningen av metoden ökar Hittills har mellan 40 och 50 projekt använt metoden inom Peab Sverige. Metoden används dessutom av Peab i såväl Norge som Finland. För närvarande pågår ett tiotal projekt som använder Visuell Planering. Bland dessa finns exempelvis Nationalarenan i Solna, Vattenfalls nya huvudkontor i Arenastaden, Victoria Tower i Kista, ombyggnad av bangården i Malmö samt gatuarbeten och VA i Zackrisdalsudden. Det finns inga direkta krav på att metoden ska användas, men vi försöker sprida information om den på så många sätt som möjligt. Bland annat har Division Syd varit flitig med att använda metoden, avslöjar Claes. De som börjat använda metoden brukar fortsätta, eftersom den ger så goda resultat. Men den innebär en kulturförändring och kräver att man verkligen vill satsa helhjärtat. Claes Dalman och hans kollega Lars Östberg lär inte bara ut metoden till hågade medarbetare inom Peab, utan även till samarbetspartners och anlitade projektörer. Detta för att lära av varandra och för att förbättra sig tillsammans. PEABJOURNALEN 4/2009 17
SAMHÄLLSBYGGARNA Inga stora r för en av Peabs kärnverksamheter Det är de stora och spektakulära projekten som får genomslag i media. Peabs bread and butter -verksamhet får det sällan, trots att den är guld värd. Vi talar om statligt vägunderhåll och kommunal drift med renhållning och skötsel av gator, torg och parker. Det här är en marknad där Peab vill växa. Text: Lena Breitner SVERIGE BESTÅR AV 98 400 kilometer statliga vägar och 41 000 kilometer kommunala gator och vägar. I det statliga vägnätet ingår 15 700 broar, ett tjugotal tunnlar och 37 färjeleder. Och allt det här ska skötas. Efter ett riksdagsbeslut 1992 började Vägverket lägga ut sina driftområden på entreprenad. Peab fick sina första kontrakt 1997 och har expanderat sedan dess. I dag är företaget en av de fyra största entreprenörerna och har för närvarande 18 av de omkring 130 driftområdena. Dessutom har Peab-ägda Stockholm Entreprenad ytterligare ett driftområde. 18 PEABJOURNALEN 4/2009
ubriker Underhåll, renhållning och skötsel viktig kärnverksamhet som fått högre status. Varje år upphandlas omkring 20 driftområden. Kontrakten varierar mellan tre till sex år. Konkurrensen är hård. Det gäller att ligga i spetsen vad gäller teknik och metodval, säger Anders Jonasson, som är regionchef för Peab. Högre status Marknaden är relativt konstant och Peab vill gärna ha större marknadsandel. Sedan några år tillbaka är Anders Jonasson ordförande för Peabs nationella tvärgrupp för statligt vägunderhåll. Erfarenhetsutbyte är en viktig del av det arbetet för att växa sig starkare. Jag skulle säga att vår framgångsfaktor är engagerad personal. Om man gillar sitt arbete så blir det bra, säger Anders Jonasson. Inom nischen statligt vägunderhåll ser han inga stora problem med att få tag på personal. Det är lättare att rekrytera yngre i dag. Jag tror det hänger samman med att nischen har fått högre status. Kommuner privatiserar Kommunal drift är en annan av Peabs kärnverksamhet. Marknaden växer i takt med att allt fler kommuner väljer att konkurrensutsätta delar av verksamheten. Skötsel och renhållning av gatunät och parker är en vanlig verksamhet som privatiseras. Det är en stabil och ökande marknad, säger Lars Thyberg, ordförande i Peabs nationella tvärgrupp för kommunal drift. En kommun sänker oftast sina kostnader efter att man lagt ut verksamheten på entreprenad. Det handlar om stordriftsfördelar. Genom att växa ännu mer inom sin kärnverksamhet hoppas Peab bli ännu mer konkurrenskraftig. När det gäller driftupphandlingar är kontrakten långa. Ofta mellan tre och fem år. PEABJOURNALEN 4/2009 19
SAMHÄLLSBYGGARNA» Jag skulle säga att vår framgångsfaktor är engagerad personal. Om man gillar sitt arbete så blir det bra.«då kan man rida ut en hel lågkonjunktur, säger Lars Thyberg. Renhållning nattetid Lars Thyberg är VD för Peabs dotterbolag Stockholm Entreprenad. Bolaget, som har sitt ursprung i gatukontoret i Stockholm, köptes av Peab 1999. Genom dotterbolaget är Peab starka på kommunal drift i Stockholmsområdet. Arbetet inne i Stockholm säger han är speciellt och det beror på trafiksituationen. Mycket av arbetet sker nattetid på grund av trafiksituationen, säger Lars Thyberg. Vi skulle stoppa upp trafiken annars. Jag antar att det finns vissa likheter i Malmö och Göteborg. En av svårigheterna med detta är att man måste hitta folk som gillar att jobba natt. Nattarbete kräver också att det tas hänsyn till personalens säkerhet. Generationsväxling Risken för hot och våld är något vi jobbar med hela tiden, säger Lars Thyberg. Man ska planera allt arbete så att personalen känner sig säkra i sitt arbete. En annan viktig kunskap är lokalkännedomen. Rekryteringen av personal är en av käpphästarna. Behovet av att anställa ny personal finns där hela tiden och i högkonjunktur kan det vara svårt. Generellt sett befinner vi oss också i en generationsväxling. Det handlar om att hitta rätt personer som vill jobba med det här. Mycket av utbildningen sker sedan internt, säger Lars Thyberg. Dagens ros Skötseln av gator och torg kan engagera kommuninvånarna. Ibland väljer kommunerna att ta klagomuren själva, ibland är det entreprenören som har ansvaret. Jag tycker inte det är så farligt, säger Lars Thyberg. Generellt sett skulle jag nog vilja säga att klagomålen har minskat. Min uppfattning är att våra anställda är stolta över de områden som de sköter. Man skulle kunna tro att det statliga vägunderhållet är mera anonymt. Men det visar oss att bilisterna faktiskt har koll på vem entreprenören är. Det händer att det sätts in dagens ros i tidningen där man tackar Peab för att de utfört en särskild åtgärd i ett område, säger Anders Jonasson. Vintern är anbudstid För hans del är det snart anbudstid. Vägverket lägger ut förfrågningsunderlagen i princip samtidigt. Det är tre månader på vintern, säger Anders Jonasson. Det är klart att det är lite nervöst innan vi har klart för oss vad vi fått. Det brukar meddelas i mars-april. Och sedan är det start 1 september. Anbuden läggs inte ut på samma sätt inom den kommunala sektorn. Det är mera spritt över året, säger Lars Thyberg. Både Lars Thyberg och Anders Jonasson är eniga om att det varierande arbetet är en av de stora fördelarna. Vintertid måste man alltid ha en beredskap för snöröjning och halkbekämpning, säger Lars Thyberg. Sommartid är det mest arbete med gräs och blommor i parker och renhållning av gator. Det handlar om lagarbete och att ha väl motiverade medarbetare. Önskevintern då? Det är nog varken mer eller mindre. En lagom vinter är nog den bästa, säger Lars Thyberg. Statliga vägar Vägverket har i dag omkring 130 så kallade driftområden, varav Peabkoncernen har kontrakt för 19 av dessa. Enligt Vägverket var de sammanlagda drifttjänsterna värda 3,7 miljarder kronor år 2008. Driftkontrakten på det statliga vägunderhållet innefattar: Vinterväghållning med snöplogning och halkbekämpning skötsel av grusvägar, belagda vägar och rastplatser lagning av mindre beläggningsskador och potthål röjning och slåtter av vägslänter. Kommunal drift Allt fler kommuner lägger ut delar av sin verksamhet på entreprenad. Det kan till exempel gälla: Vinterväghållning med snöröjning och halkbekämpning Renhållning och skötsel av gator, vägar och torg Skötsel av grönområden, inklusive parker Skötsel av tomter vid fastigheter Drift och underhåll av vatten- och avloppsnätet 20 PEABJOURNALEN 4/2009